Svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 - en lägesrapport Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2002

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 14 januari 2002

Svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 - en lägesrapport

Inledning

Nedanstående är en kortfattad lägesrapport från sekretariatet vad gäller handlingsplanens mål och aktiviteter. Syftet med den är att ge styrelsen en bakgrund till diskussionen om arbetet med handlingsplanen på styrelsemötet 26-27 januari 2002. Vi vill se den som en "kommenterad version" av handlingsplanen. Sekretariatets kommentarer om vad som gjorts hittills under de olika målen och aktiviteterna är kursiverade (och i den elektroniska versionen även i röd text).

Vi har valt att efter varje mål och aktivitet ange ansvarigt team (det kan ibland vara flera eller sekretariatet som helhet) och i vissa fall även angett Amnestyfonden, sektionsstyrelsen och distrikten som ansvariga för att uppnå mål och genomföra aktiviteter. Vad gäller de sex långsiktiga målen har vi valt att endast kommentera tillväxt- och förändringsmålen, inte basverksamheten. Detsamma gäller de flesta av Amnestyfondens aktiviteter där vi får invänta verksamhetsberättelsen 2001. Denna lägesrapport bör alltså kompletteras med Amnestyfondens biståndsarbete.

Lägesrapporten avser i första hand år 2001, men berör även till viss del andra halvåret 2000. Verksamhetsberättelsen för 2000 utgick från den tidigare handlingsplanen, men vi har, trots det, utgått från att den nuvarande handlingsplanen startade efter årsmötet i Malmö i maj 2000 då den antogs.

Sammanfattning av arbetet med handlingsplanen
Vi är medvetna om att den kommenterade versionen av handlingsplanen har sina fördelar när det gäller enskilda mål och aktiviteter, men uppenbara nackdelar vad gäller överblick och sammanhang. Vi vill därför sammanfattningsvis särskilt lyfta fram följande områden.

Kampanjen mot tortyr
Kampanjen startade i samband med Amnestyveckan 2000 och avslutades för svenska sektionens del i december 2001. Eftersom kampanjen fortsätter internationellt antar vi att det kommer att dröja tills en central utvärdering görs av IS. Vi kommer dock att under våren göra en egen utvärdering av kampanjen. Arbetet mot tortyr har naturligtvis dominerat arbetet på alla nivåer i sektionen under året och vi har sett åtminstone ett mycket påtagligt resultat, nämligen att EU antog riktlinjer mot tortyr under det svenska ordförandeskapet.

EU-ordförandeskapet/Asyl- och flyktingfrågor
Ordförandeskapet inom EU gav oss möjligheter att förutom arbetet mot tortyr uppmärksamma asyl- och flyktingfrågor, bl a på konferensen i Visby i maj 2001. Överhuvudtaget har vi haft en hög profil på flyktingarbetet, vilket märkts bl a i frågan om transportörsansvar.

Öka aktivismen
Antalet arbetsgrupper var 209 vid årsskiftet 2001/2002. Motsvarande siffra ett år tidigare var 223, vilket innebär en minskning med 14 grupper. Trots det minskade antalet bedömer vi att aktivitetsnivån är oförändrad, eftersom det i de flesta fall rört sig om en medveten nedläggning av inaktiva grupper. Under andra halvan av 2001 ökade dessutom antalet nybildade grupper. Antalet ungdomsgrupper ökade under 2001 från 36 till 41. Till detta ska läggas att ett antal nya samordnare tillkommit i s m samoprojektet och att två nya specialgrupper, Kvinnorättsgruppen och Amnesty Business Group (ABG), kommit igång med sin verksamhet. Medlemsutbildningen har fått en nystart och f n görs en inventering av utbildningen inom distrikten. Vi har dock fortfarande problem med att en del utbildningar har fått ställas in p g a för få anmälningar.

Effektivare fundraising
Trots vikande intäkter har vi kommit en bra bit vad gäller genomförandet av fundraisingstrategin. Vi har nu en långsiktig strategi som vi tror kan ge sektionen stabila intäkter på sikt. Autogirosatsningen har givit mycket positiva resultat, inte minst arbetet med direktdialog sommaren 2001 . Dessutom påbörjades i september 2001 en projektanställning för arbete med insamling från företag. Det svaga börsåret 2001 i kombination med en fortsatt vikande trend för traditionella dr-utskick som t ex givarbreven är förklaringen till det relativt låga insamlingsresultatet 2001.

Företag och mänskliga rättigheter
Ett område som också måste uppmärksammas i det här sammanhanget är arbetet med företag och mänskliga rättigheter, som, trots att det inte varit prioriterat i den svenska sektionens handlingsplan, bedrivits mycket framgångsrikt av ABG. Gruppens arbete har fått mycket mediauppmärksamhet, inte minst i samband med att boken "Mänskliga rättigheter - företagens ansvar?" publicerades. För närvarande pågår rekryteringen av en projektledare som ska utveckla samarbetet mellan ABG och de s k partnerföretagen.

Svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 - en lägesrapport januari 2002

Sekretariatets team förkortas enligt följande:

F = Fundraisingteamet , A = Aktivistteamet, I = Informationsteamet, R = Resursteamet

Huvudmål

Bekämpa tortyr och dödsstraffet - I, A, Fonden

Mål
Vi ska välja ut ett antal länder och utveckla och genomföra strategier som syftar till att Amnestys tolvpunktsprogram mot tortyr ska vara genomfört i dessa länder 2010. I, A

Peru:
Fonden har arbetat med Peru och stött tortyrutredningar.
Hemsidan och notiser med länkar till info flera gånger.
AP temanummer vid starten av kampanjen mot tortyr och artikel om stora tävlingen i Peru, "tortyrloppet".
Sektionen har gett ekonomiskt bidrag (USD 7 000) till ett projekt "För livet mot tortyr" som drivs perioden augusti 2000 - december 2002.
Turkiet:
Pressnotiser och mediauppmärksamhet kring F-fängelser.
Lobbyverksamhet.
Under 2001 arbetade sektionen med tre aktioner gällande tortyr i Turkiet .
Israel:
Medieuppmärksamhet, pressnotiser och hemsidan bl a kring Carls besök.
Vi deltog i Israel CR under 2000 och 2001 med ett flertal aktioner till medlemmar.
Lobbyverksamhet under EU-ordförandeskapet. Detta ledde till att EU protesterade mot Israels aktioner i de ockuperade områdena.

Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av tortyr i världen, och särskilt om i vilka länder systematisk tortyr förekommer. I

16-sidig bilaga i Aftonbladet i s m starten för kampajen mot tortyr.
Tortyrhemsidan.
Fonden har gjort broschyr tillsammans med Hälso- och sjukvårdsgruppen.
Alla informationstillfällen som tagit upp tortyr.
Lobby under EU-ordförandeskapet, EU har antagit riktilinjer mot tortyr.

Minst två av USA:s delstater ska ha avskaffat dödsstraffet i lag eller de facto till år 2004. I, A

Arbetet mot dödsstraffet i USA fortgår, positiv utveckling bl a i Illinois. Dock finns ingen färdig strategi med utvalda delstater.

Vi ska bidra till en opinion i landet som är starkt emot dödsstraffet. I, A

Allmänt:
Artikel i samband med avrättningen av Timothy McVeigh.
Många BA om dödsstraffet i USA.
Pressnotiser.
Hemsidan: information om dödsstraffet den mest eftersökta på webben.
Informationstillfällen.

Aktiviteter

Kommentar/självkritik: Vi borde kunnat utnyttja situationen med den israeliska tortyranklagade diplomaten i Danmark bättre. Infoteamet hade kunnat samordna aktiviteter med aktivistteamet och grupperna i Skåne och Danmark. Ett missat tillfälle.

Väckt frågan om dödsstraffet och företag med amerikanska frivilligorganisationer och andra Amnestysektioner. Detta togs bl a upp på ett sk 'fringe meeting' på ICM i Dakar. Vi hoppas att vi skall kunna göra mer vad gäller svenska företags påverkan på USA om dödsstraffet när ABGs projektanställde är på plats.

Sektionen ska ta en ledande roll internationellt i kampanjen mot tortyr och aktivera minst 2/3 av grupperna att deltaga i kampanjen. A

Många lobbyaktiviteter under det svenska EU-ordförandeskapet, EU har antagit riktlinjer mot tortyr.

Grupperna fick inte anmäla sig särskilt till kampanjen mot tortyr utan allt material gick ut till alla grupper. Några delaktioner har grupperna fått beställa separat. Grupperna har visat ett stort intresse för utställningen och materialet som togs fram av sekretariatet. En separat utvärdering av kampanjen skall göras av sekretariatet.

Sektionen ska även efter tortyrkampanjen 2000 upprätthålla och utveckla arbete mot kampanjens mål. I, A

Aktionsgruppen mot tortyr är nu igång i Göteborg och det finns en uppmaning på interna hemsidan att gå med i nätverket. Göteborgsgruppen håller på att bygga upp sin egen kompetens och söker samarbete med Arbetsgruppen för tortyrfrågor.

Specialgruppen och nätverket mot tortyr ska utvecklas och få en ledande roll i sektionens arbete mot tortyr. A

Se ovan.

Vi ska hitta former för att ge stöd till barn som själva utsatts för eller bevittnat tortyr, och stärka vårt stöd till olika former av tortyrrehabilitering. I, A, Fonden

Fonden håller på att utarbeta riktlinjer som rör kvinnor och barn. Man har arbetat för att specifikt hjälpa barn som utsatts för tortyr eller lidit av tortyr indirekt. Pengar har delats ut till centrum som arbetar med torterade barn via barngruppen. Man har även tagit upp fall där barn hotats av att tvingas bli barnsoldater. Även barn som bevittnat tortyr i t ex Argentina.
Barn och asylärenden har tagits upp av flyktingavdelningen. Man har bl.a. gjort yttranden gällande flyktingbarn som bevittnat mord på föräldrar etc.
Firozfallet uppmärksammat i kampanjen via insändare.

Vi ska utveckla metoder så att aktivister kan arbeta förebyggande mot tortyr. A

Ingår i Göteborgsgruppens uppgifter i samarbete med sekretariatet .

Aktivister ska delta i uppvaktningen av minst två ambassader årligen för att framföra vår syn på tortyren i landet. I

Många ambassadbesök, aktivister är alltid involverade.

Vi ska starta en grupp som arbetar mot att kunskap och materiel som har samband med militär, säkerhetstjänst och polis exporteras till länder och används för tortyr. A

Under hösten har initiativ tagits för att bilda en MSP-grupp i sektionen.

Vi ska stärka vårt opinionsbildande arbete mot dödsstraffet i de länder där det alltjämt utdöms och verkställs. Vi ska särskilt intensifiera och fördjupa samarbetet med vårt kontaktnät i USA för att försöka påverka allmänna opinionen där. Människorna ska förmås påverka sina politiker i riktning mot ett avskaffande. I, A

Flera kontakter med amerikanska organisationer och personer under året, bl.a. Coalition against the Death Penalty och Brian Stevenson, Journey of Faith. Mycket presstäckning tack vara AMD.
Uttalande mot dödstraffet i samband med efterdyningarna av händelserna den 11 september.
Aktiviteter i Göteborg i samband med Bushbesöket, där fick vi också täckning från ett amerikanskt TV-bolag.

Vi ska knyta kontakter i Afrika och i de stater inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som ännu har kvar dödsstraffet. I

Inget har hänt vad gäller kontakter med Afrika. Vad gäller OSSE har t ex Turkmenistan, Kazakstan och Uzbekistan tagits upp via BA och pressnotiser, men inga kontakter har tagits av infoteamet.

Vi ska vitalisera kontakterna med övriga nordiska Amnestysektioner och etablera samarbete med det europeiska nätverket mot dödsstraffet. I, A

Vi ska varje år ordna seminarier för att aktualisera frågan om dödsstraffet. Vi ska också initiera utbildning och debatt inom skolan, religiösa samfund, ungdomsförbund etc. A

Några särskilda utbildningsinsatser vad gäller dödsstraffet gjordes inte från centralt håll 2001. Resurserna lades internt i stället främst på utbildning om tortyr och Amnestys åtagande.

Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring tortyr och dödsstraffet. A, I

Material i s m tortyrkampanjen, bl a rapporten på svenska, och mycket informationsmaterial på hemsidan.
Medlemsutbildaren tog fram ett internt utbildningspaket i samband med kampanjen mot tortyr.
Övrigt material planerat men ej framtaget p g a budgetläget.

Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor - I, A, Fonden

Detta huvudmål har inte varit högprioriterat under handlingsplanens första period då det i första hand har handlat om att bygga upp Kvinnorättsgruppen och nätverket kring den.

Mål
Vi ska välja ut några fall av systematiska kränkningar som drabbar kvinnor och arbeta för att dessa kränkningar ska ha upphört till 2010. I, A

Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av övergrepp som särskilt drabbar kvinnor. I, A

8 mars:
Pressekretararen i radio, mycket annan mediatäckning.
Juristgruppens årliga tillställning på Café String i Stockholm.
Debattartikel på Passagen.
Aktionsmaterialet till den 8 mars skickas till ett trettiotal kvinnoorganisationer.
Allmänt:
Kvinnorättsgruppens arbete.
Flera personer har hållit föredrag och berättat om Amnestys arbete för kvinnors rättigheter. Generalsekreteraren föreläser om detta vid flera tillfällen varje år på Raoul Wallenberg Institutet och på Uppsalas Universitet.
Vi ger daglig information om kvinnofrågor via telefon och mail.
Mediatäckning kring Ruth Manoramas besök och föredrag (kvinnor i Indien).
Artiklar i AP om våldet mot kvinnor i Rysskland och om trafficking, bl a i Balkan.
Traffickingseminarium i samband med toppmötet i Göteborg med bl a Thomas Bodström som talare.

Aktiviteter

Självkritik: Vi missade 25 november, dagen mot våld mot kvinnor, vi hade kunnat göra mycket mer i samband med den.

Vi ska utveckla en specialgrupp och ett nätverk mot övergrepp som speciellt drabbar kvinnor. A

Kvinnorättsgruppen specialgrupp i juni 2000.

Vi ska översätta, redigera, sprida och agera på aktionsmaterial med inriktning på övergrepp mot kvinnor. I, A

Finns ingen budget för detta. En del har dock gjorts: Pressnotiser om steningar i Iran och andra länder och kvinnor och asyl. Riksdagens MR-grupp har vädjat för flera kvinnofall. Artikel i Aftonbladet med länk till Amnestys hemsida. Aktionsmaterial för 8 mars översätts alltid.

Vi ska öka kunskapen om hur kvinnor drabbas av övergrepp och hitta metoder för att i större omfattning nå kvinnor med vårt stöd och bistånd. I, Fonden

Vi ska öka vårt arbete och synas i media på Internationella Kvinnodagen. I, A

Se ovan.

Vi ska tillsammans med den internationella rörelsen arbeta fram en strategi för att förebygga övergrepp mot kvinnor. I, A

Vi ska utveckla vårt samarbete med andra organisationer. I

Vi är med i MR-Fondens tvärgrupp för kvinnors rättigheter där flera organisationer är representerade. Vi anordnar t ex. seminarier tillsammans. Kvinnorättsgruppen samarbetar med andra organisationer och grupper.
Maria Bexelius (pressekreterare och flyktingansvarig under året) deltog som talare i en konferens om flyktingkvinnor i Montreal, Kanada.

Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring övergrepp som drabbar kvinnor. A, I

Ingen budget, men har delvis gjorts via pressnotiser och AP.

Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter -I, Fonden

Mål
Den svenska regeringen och EU:s ministerråd ska leva upp till de internationella konventionerna gällande flyktingar och asylsökande. Flyktingar som faller inom Amnestys åtagande ska få det skydd de behöver och har rätt till. I

Den svenska allmänheten ska göras medveten om kopplingen mellan kränkningar av mänskliga rättigheter och människors behov av skydd. I

Allmänt:
Flyktingfrågorna har genomsyrat sektionens arbete under hela året. Vi har fyra praktikanter och förutom flyktinghandläggaren arbetar även generalsekreteraren mycket med flyktingfrågor.
Vi har anordnat en konferens om flyktingfrågorna inom EU i Visby i samband med det parallella EU-mötet om dessa. Mycket lyckat. Bra presstäckning, bra deltagare och utförlig
rapportering på nätet. Överhuvudtaget har vi haft ett stort massmedialt genomslag vad gäller flyktingfrågor under hela året.
Vi har skrivit flera yttranden (3 st) till FNs tortyrkommitté.
Många BA om flyktingar.
Flyktingkonventionen fyllde 50 år den 28 juli i år och vi uppmärksammade detta.

Aktiviteter
Vi ska ge stöd och bistånd åt asylsökande enligt vårt åtagande och våra riktlinjer. I, Fonden

Görs regelbundet.

Vi ska engagera oss i fall som kan leda till ändringar i nu gällande myndighetspraxis. I

Amnestys flyktingarbete bedrivs på detta sätt.

Vi ska peka på asylprocessens traumatiserande inverkan. I

Ett exempel på detta är generalsekretararens rapporter från flyktingsituationen vid afghanistanska gränsen.
Ulf B Andersson var med på Lundagruppernas debatt om flyktingfrågor i maj 2001 och rapporterade på hemsidorna och i AP.
Frågan har dessutom väckts ett antal gånger i lobby- och mediasammanhang, framför allt kopplat till myndigheternas långa handläggningstider.

Vi ska visa på behovet av tortyrrehabilitering. I, Fonden

Görs via Fondens och Hälso- och Sjukvårdsgruppens informationsmaterial och hemsidan.

Vi ska förstärka och vidareutveckla nätverket av flyktingombud och starta en specialgrupp för flyktingarbete. I, A

Vi har under året hållit flera utbildningar för frivilliga i vår verksamhet på förvaret i Carlslund, tillsammans med andra organisationer som RGB och Röda Korset.

Vi ska utveckla vårt samarbete med andra frivilligorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal samt jurister vad gäller utbildning och handling. Speciellt ska vi hitta nya samarbetsformer med Rådgivningsbyrån och andra liknande organisationer. I

Vi har haft samarbete med RFSL och arrangerat seminarier om homosexuella asylsökande, både under PRIDE-veckan och under våren på riksdagen tillsammans med deras grupp för homosexuellas rättigheter.
Se även ovan.

Vi ska erbjuda myndigheter utbildning och information. A, I

Representanter från Amnesty (Carl Söderbergh, Jonas Nilsson, Katarina Bergehed och Brita Grundin) har deltagit i flera utbildningar för migrationsverkets personal på olika platser i landet.

I den mån Sveriges vapenexportpolitik och handelsförbindelser har betydelse för den globala flyktingsituationen måste vi, gärna i samarbete med andra frivilligorganisationer, uppmärksamma detta. I

Vi är med i SANSA-nätverket som arbetar med frågan om lätta vapen. Denna fråga skall nu tas upp i samband med en rapport från EU-kontoret om den europeiska vapenexporten och flyktingar.


Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring flyktingar och asylsökande. A, I

Informationsbroschyrer har tagits fram av Fonden och flyktinghandläggaren och av Fonden och Hälso- och Sjukvårdsgruppen.

Agera för människorättsförsvarare - I, A, Fonden

Ej prioriterat under HPs första period. Nu finns frågetecken kring om detta område kan komma att bli högprioriterat, eftersom det inte kommer speciellt mycket material från IS om MR-försvarare.

Mål
Vi ska ha etablerat arbetsmetoder för nätverk av aktivister som effektivt kan användas för att skydda människorättsförsvarare som hotas av övergrepp. A

Aktiviteter
Vi ska agera för samt ge stöd och skydd åt människorättsförsvarare som riskerar att bli utsatta för övergrepp inom ramen för vårt åtagande. A, Fonden

Fonden har besökt MR-försvare i Colombia och Peru.

Vi ska översätta, redigera och sprida aktionsmaterial om människorättsförsvarare. A

Vi deltar sedan juni 2000 i Colombia HRDs action (pågår till juni 2002) och ett antal prenumeranter får ett fall i månaden att agera på. De får också de BA som gäller mr-fösvarare i Colombia.

Vi ska utveckla nätverk som kan förebygga och agera på kränkningar av människorättsförsvarare. A

Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring människorättsförsvarare. A, I

Tidigare nämnda broschyrer från Fonden och flyktinghandläggaren är relevanta även här.
Pressnotiser om MR-försvarare.
AP skriver kontinuerligt om MR-försvarare, t ex i nr 1 om Indonesien.

Vi ska öka medlemmarnas kunskap om den globala människorättsrörelsen, dvs de individer och organisationer som verkar för att förverkliga FN-förklaringen och andra människorättsinstrument. A, I

Seminarier i samband med besök av utländska människorättsaktivister.
Viss mediatäckning närAmnesty Gambias generalsekreterare Lamine Sillah blev fängslad. I övrigt se ovan.

Öka aktivismen

Mål
Vi ska vara 10 % fler aktiva 31 december 2004 än vi är 31 december 2001. A

Nyckeltal för aktivism fastslagna av styrelsen i december 2001.

Vi ska utvärdera regionala aktivistcentra som idé och ha ytterligare två vid periodens slut om utvärderingen visar att detta gagnar aktivismen. A, R

Årsmötet 2000 fattade beslut om aktivistcenter i distrikt Skåne-Blekinge. Styrelsen godkände i december 2001 projektplan för aktivistcenter i Malmö med start våren 2002.

Alla strategier och planer ska syfta till att engagera aktivister och främja aktivism. Styrelsen

Aktiviteter
Varje år genomför vi på alla nivåer någon särskild rekryteringsaktivitet som syftar till att rekrytera aktiva medlemmar. A, F

Aktiviteter i samband med "Amnesty 40 år" i maj 2001. Medlemsvärvning under Amnestyveckan i oktober 2001.

Grupperna bör prioritera de land- och temakampanjer som genomförs inom hela rörelsen, så att minst hälften deltar. A

Intresset för kampanjen mot tortyr har varit stort, utvärderingen får visa i vilken utsträckning grupperna deltog. Sekretariatet uppskattar dock att aktivitetsnivån generellt varit låg hos grupperna de senaste åren när det gäller kampanjer och aktioner.

Grupperna bör också deltaga i de kortsiktiga aktioner som inriktas mot något av huvudmålen. A

Se ovan.

Vi ska starta tjugo nya ungdomsgrupper om året. Vi ska utveckla våra aktionsmetoder för ungdomar. A

Ungdomsgrupperna har stabiliserats under året. Ungdomsrådet fungerar, enligt sekretariatet, bättre än någonsin. Under 2001 bildades 15 nya ungdomsgrupper. Under samma period lades 10 ungdomsgrupper ned.

För alla kampanjer ska användbart underlag produceras på svenska. Alla centrala strategi- och åtagandedokument ska översättas och sammanfattas. I, A

Tortyrrapporten översatt till svenska 2001, i övrigt tveksamt hur mycket material som kan översättas, bl a beroende på en minskad budget. Vi kan nämna att den korta kampanjbroschyren blev mycket uppskattad. Vi vill föreslå att vi i framtiden gör sådana kortare översättningar och sammanfattningar.

Vi ska göra det möjligt för medlemmar att deltaga i den interna beslutsprocessen, bland annat genom remisser av alla viktiga strategi-, organisations- och verksamhetsärenden och genom att genomföra de beslut som årsmötet kommer att fatta på demokratiutredningens underlag. Styrelsen

Vi ska göra Amnesty till en lärande organisation. Detta innebär bland annat att vi årligen gör relevanta utvärderingar. Utvärderingar ska ta fasta på om handlingsplanens mål gagnats, och särskilt om aktivismen ökat samt om aktivisters initiativ tagits tillvara. Med utvärderingarna som grund planerar vi, genomför och följer upp förbättringar. Ansvaret för att utvärdera åligger framför allt distrikt, styrelse och sekretariat. Amnestyfonden ska stärka uppföljning och utvärdering av biståndsprojekt. Distrikten, styrelsen, sekretariatet, Fonden

Vi ska genomföra en informations- och kommunikationsstrategi som stöder Amnesty som en lärande organisation. All intern information ska vara lätt tillgänglig för alla medlemmar. Samordningar och specialgrupper ska komma närmare andra aktivister genom att kunskap lättare kan förmedlas. A, R

Arbete med en extern kommunikationsstrategi pågår. Sektionen saknar dock en intern kommunikationsstrategi.
Allt internt AI-material tillgängligt för medlemmarna via den interna hemsidan.

Sektionen behöver aktivister som kan samordna långsiktigt arbete och utveckla och leda rörelsen. Vi ska därför utveckla och årligen anordna utbildning i frivilligledarskap. A

Utbildning i frivilligledarskap på grupp- och distriktsnivå ställdes in hösten 2001, p g a för få anmälningar. Denna typ av utbildning finns inplanerad även 2002, och diskussioner pågår f n om vad en sådan ska innehålla och till vilka inom sektionen den ska rikta sig.

Vi ska dokumentera och bli medvetna om vår historia och med detta som grund hålla en seriös debatt inom sektionen om Amnestyrörelsens framtida roll och utveckling. Styrelsen

Webbprojektet om svenska Amnestys historia genomfördes 2001. Stöd till Ordfront i samband med framtagandet av en svensk version av Jonathan Powers bok, med ett kapitel om svenska Amnesty.

Effektivare fundraising - F

Mål
Sektionens intäkter ska öka med 5 % årligen. F

Har omformulerats av styrelsen till ett slutmål under handlingsplaneperioden. Enligt sekretariatet inte längre ett realistiskt mål.

Under 1999 har Amnestyfonden kunnat utöka sin verksamhet och biståndets storlek har fördubblats jämfört med föregående år. Vi ska bibehålla denna nivå på biståndsverksamheten. Fonden

Grupperna och distrikten ska 2004 bidra med minst 5 % av sektionens totala intäkter. A, F

I dagsläget ett orealistiskt mål, enligt sekretariatets bedömning.

Antalet medlemmar ska öka med 5 % årligen. F

Har omformulerats av styrelsen till ett slutmål under handlingsplaneperioden. Enligt sekretariatet inte längre ett realistiskt mål.

Aktiviteter
Vi ska utveckla sättet att presentera Amnestys budskap i syfte att stödja insamlingsarbetet och medlemsvärvningen. F

Vi ska utveckla webbens möjligheter som kanal för insamling, medlemsvärvning och marknadsföring. F, R

Vi har en fungerande betalningslösning på webben, dessutom finns ett fungerande system för intresseanmälningar på nätet. I övrigt har tids- och resursbrist hittills inneburit lägre prioritet för detta område.

Vi ska utveckla ett långsiktigt program för medlems- och givarvård. F

En arbetsgrupp för detta med representanter för de olika teamen finns på sekretariatet. En telefonundersökning bland medlemmarna gjordes under hösten 2001 och redovisas i januari 2002. I början av 2002 kommer enkätundersökningar via Amnesty Press och givarbreven att göras. Ett program för medlems- och givarvård tas fram under våren 2002.

Vi ska utveckla ett system med autogiro för medlemskap och bidrag. F

Vi har nu ett fungerande autogirosystem. Registerapplikationen samt administrativa rutiner utvecklades under 2001 av sekretariatet med hjälp av en projektanställd och en extern konsult och finns dokumenterade i en handbok för autogiro. En rad aktiviteter för autogiro genomfördes under 2001, varav direktdialog var den mest framgångsrika. Ca 15% av medlemmarna betalar i skrivande stund sin medlemsavgift via autogiro. AmnestyGuard, den av sektionen och Amnestyfonden framtagna autogiroprodukten, lanserades i december 2001.

Vi ska utveckla det lokala arbetet med fundraising. F, A

Amnestyveckan 2001 innebar en satsning på medlemsvärvning på lokal nivå, bl a togs nytt material fram. Den planerade utbildningen i fundraising för medlemmarna fick ställas in 2001 p g a för få anmälningar. 2002 kommer utlokaliserade utbildningsinsatser att göras, bl a inom området direkt dialog.

Vi ska utveckla arbetet med sponsring och annat företagsstöd. F

I september 2001 projektanställdes Margareta Säfwenberg för detta arbete. Under våren 2001 inleddes en del företagssamarbeten, bl a med Abonnera, Delicard och Bokningsbolaget. Under hösten har arbetet med AmnestySupporter strukturerats upp, bl a har alla företag kontaktats och flera har efter detta höjt sitt månatliga bidrag.

Vi ska öka marknadsföringen av Humanfonden och hjälpfonden. F

Har inte skett p g a det dåliga börsåret 2001, vilket fick till följd att Banco drog in på sina marknadsföringsaktiviteter.

Övriga områden inom fundraisingstrategin:

Stärka Amnestys varumärke och utveckla Amnestys budskap i marknadsföringssyfte
Internt har arbetet med varumärket och enhetligt utseende på materialet blivit bättre. En grafisk manual har dock ännu inte tagits fram, p g a att arbetet med den kommunikativa plattformen tillsammans med PR-byrån Spider Communications inte är klart.
Utveckla arbetet med testamenten
Marknadsföring av möjligheten att testamentera till Amnesty har inte kommit igång p g a hög arbetsbelastning inom andra områden. En sedan länge planerad testamentesfolder beräknas dock vara klar i början av 2002. Förseningen av denna beror på vissa oenigheter avseende det juridiska innehållet.
Utnyttja sektionens reserver för fundraisingarbete
Autogirosatsningen 2000/2001 belastade till stor del sektionens reserver.
Utreda vår annonseringspolicy
Amnesty fick mer gratis annonsutrymme 2001 än 2000. Orsakerna till detta tror vi var att vi bedrev en stark kampanj med bra budskap, ett aktivt stöd från reklambyrån Garbergs där även generalsekreteraren deltog i mediabearbetningen, samt ett bättre och aktivare internt arbete. Med tanke på den miskade budgeten 2002 anser sekrteraiatet att vi för närvarande inte har möjlighet att överge vår policy att inte betala för annonsutrymme.

Tillväxt- och förändringsmål för basverksamheten

Långsiktsmål 1. Stärka utrednings- och aktionsstrategierna