Humanfonden och dess budgetering Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2000

Till: Styrelsen
Från: D-utskottet
Datum: 19 januari 2000


Humanfonden och dess budgetering

Bakgrund

Styrelsen beslutade i maj 1998 om reservens storlek och hur Humanfonden ska budgeteras.
D-utskottet anser att det beslutsunderlag som togs fram av det dåvarande D-utskottet är bra, men att modellen behöver förtydligas och justeras något för att bli ett effektivare budgetredskap.


Utdrag ur styrelseprotokoll ORG 54/003/1998 7-8 maj 1998:

"Beslut
att anta D-utskottets förslag dvs:
att den total reservens beräkning skall följa beslut 47, ICM 1997 (75 % av personalkostnader och 25 % av sekretariatskostnader),
att denna nivå inte får understigas,
att de budgeterade intäkterna från Humanfonden från och med 2002 skall beräknas som 70 % av de senaste kända årsutfallet,
att godkänna en infasningsperiod av högst fyra år beräkningen av intäkterna från Humanfonden"



Förtydligande information

Utfallet för 1998 och prognosen för 1999 visar att de traditionella intäktsslagen som medlemsavgifter och givarbreven har en tendens att överbudgeteras men att de totala intäkterna ändå "räddas" av Humanfonden.
Ett positivt resultat vid årets slut innebär att reserven (det egna kapitalet) ökar. Vad gäller "överskottsreserv" (det vill säga reserv utöver det som bör finnas enligt reglerna) har man ett försiktigt förhållningssätt vad gäller ianspråktagandet av dessa. Detta innebär att man helst bara använder "överskottsreserven" till extraordinära kostnader (t.ex. engångsinvesteringar) och inte till löpande utgifter. Konsekvensen av detta kan bli att vi får en allt större reserv.
D-utskottet efterlyser en mer realistisk och tydligare budget vad gäller alla intäktsslag . Dessutom föreslås att man inför två nya rader i intäktssammanställningen "avsättning till Humanfondsreserv" och "upplösning av Humanfondsreserv".



    Utdrag ur ORG 53/030/1998:
    "Den intäktskälla som idag växer snabbast är Humanfonden. I Bancofonders tidning var de ”snälla” och sa att inkomsten från fonden motsvarade 10 % av Amnestys verksamhet. Vi antar att det stämmer om man räknar bort IS-avgiften. Vårt beroende av Humanfonden blir större och större. Ytterligare ett problem med Humanfonden är att intäkten bestäms av aktiemarknaden och är beroende av politiska beslut.

    Däremot tror vi att sektionen kan minskar sitt beroende om vi inte använder hela fondens intäkter till budgeten utan avsätter en del varje år till reserven. Samtidigt kan vi på så sätt bättre möta intäktssvackor.

    Vårt förslag är att vi varje år avsätter 30 procent av Humanfondens senaste kända resultat till reserven. Om vi inte behöver använda den för att möta eventuella intäktsminskningar så kan förra årets avsättning användas till de disponibla delarna i budgeten.

    Vi måste naturligtvis vara realistiska och inse att vi inte kan minskar direkt nästa års budget med 30 procent av Humanfondens resultat utan föreslå en infasningsperiod av fyra år från och med 1999. Då börjar vi med fem procent, år 2000 höjer vi till tio procent, år 2001 till tjugo för att år 2002 har nått nivån av trettio procent.

    Vi vill att styrelsen ”säkrar” Humanfonden så att vi vet att vårt beroendeförhållande minskar och att den aktivt blir en extra buffert i budgetarbetet och på så sätt ytterligare säkrar reserven."


Kursen från Humanfonden ökade under 1999 med ca 69% och gav en utdelning på 12 mkr, dvs ca 28 % av de totala intäkterna. Utdelningen från Humanfonden har fyrdubblats på sex år. Om ökningen fortsätter i samma takt blir utdelningen 40 miljoner år 2005.

I det följande följer ett resonemang kring huruvida det är rimligt att budgetera Humanfonden med 70% av senast kända utfall.

70% är en rimlig siffra för att parera en börsnedgång, men D-utskottet tycker att "senast kända årsutfall" borde bytas ut mot "beräknat utfall april pågående budgetår". Att använda det senaste kända årsutfallet istället för det senast beräknade utfallet är att bortse från fakta, vilket bara gör budgeten sämre. Om utvecklingen varit positiv hittills under året blir budgeten onödigt pessimistisk, och om utvecklingen varit negativ blir budgeten onödigt optimistisk.
    För att underbygga ovanstående redovisas i det följande börsstatistik från de senaste 20 åren.
    I tabellen visar kolumnerna:
    * Index: hur mycket börsindex ändrats det senaste året.
    * Utfall relativt budget: Hur stor utdelningen från Humanfonden skulle blivit relativt budget om man budgeterat med 70% av senast kända utfall. Vi antar här att utdelningen förändras på samma sätt som börsindex - vilket stämmer ganska bra.
    År
    Index (%)
    Utfall relativt budget (%)
    År
    Index (%)
    Utfall relativt budget (%)
    1980
    +23
    1990
    -30
    +24
    1981
    +58
    +177
    1991
    +6
    +6
    1982
    +36
    +207
    1992
    0
    +51
    1983
    +65
    +220
    1993
    +54
    +120
    1984
    -12
    +107
    1994
    +5
    +131
    1985
    +25
    +57
    1995
    +18
    +77
    1986
    +51
    +170
    1996
    +38
    +133
    1987
    -8
    +98
    1997
    +25
    +147
    1988
    +98
    +98
    1998
    +10
    +97
    1989
    +167
    +167
    1999 (nov)
    +40
    +120

    14 gånger av 19 hade utfall varit dubbelt (97%) så mycket som budget eller mer.

    Det krävs en uppgång på 40% relativt "senast kända utfall" för att utfallet ska bli dubbelt så mycket som budget om budgeten är 70% av "senast kända utfall". Om man använder senaste årets utfall istället för utfallet året innan skulle detta inträffat 7 gånger av 19 - hälften så ofta.

    Att använda senast kända utfall skulle inneburit att 1991 års budget baserat sig på utfallet 1989 - en något osäker budget eftersom börsen rasade 30% 1990.

    Humanfondens utveckling under olika månader de senaste åren.

    Statistik för 1994-1998:
    jan +3,4 juli +2,6
    feb +4,9 aug -3,6
    mars +1,6 sep +0,5
    apr +3,9 okt -1,2
    maj +3,9 nov +6,0
    juni +2,9 dec +1,0

    Siffrorna pekar på en tendens att det går lite sämre efter sommaren, men
    då de bara bygger på statistik under fem år är det svårt att dra några allmäna slutsatser.


    Slutsatser

    Enligt ovanstående resonemang föreslår D-utskottet att man även fortsättningsvis fortsätter att budgetera Humanfonden försiktigt men att man vid budgetering utgår från det man fått om det varit utdelning per den sista april (senast kända beräknade utfall vid framtagande av budgetramar).
    Två nya rader i intäktssammanställningen "avsättning till Humanfondsreserv" och "upplösning av Humanfondsreserv" införs.
    Avsättningen till Humanfondsreserv utgörs av skillnaden av Humanfondsbudgeten och faktiskt utfall. Avsättningen bör dock regleras så att det totala resultatet för den svenska sektionen ej blir negativt, dvs om övriga intäktsslag varit överbudgeterade eller kostnadsramen överskridits bör avsättningen justeras så att det totala resultatet som sämst blir ett nollresultat.
    De nya reglerna bör gälla redan i bokslutet för år 1999, vilket innebär att man gör en avsättning till Humanfondsreserven på intäktssidan år 1999.
    År 2001 blir första året man löser upp tidigare avsättning (från bokslutet 1999).
    D-utskottet föreslår att man från år 2001 budgeterar med 70% av beräknat utfall april 2000.

    Modellen bör ses över årligen, eftersom det är så många faktorer som styr det faktiska utfallet.
    Den totala Humanfondsreserven bör inte växa sig alltför stor utan vara en rimlig buffert för att gardera sig mot eventuella börsras.
    Dessutom bör man även se till att det inte blir alltför stora svängningar i Humanfondsbudgeten inkluderande avsättning/upplösning från år till år.

    Reglerna för den bundna och fria reserven gäller som tidigare. Dock bör man se till att "överskottsreserven" (det vill säga reserv utöver det som bör finnas enligt reglerna) inte växer sig alltför stor utan att dessa pengar används i verksamheten företrädesvis till extraordinära kostnader (t.ex. investeringar i intäktsgenererande verksamhet).
    Omvänt gäller också, nämligen att man bör ta hänsyn till att den fria och bundna reserven inte urholkas, dvs blir mindre än vad reglerna kräver. Om en sådan situation skulle uppstå bör man budgetera ett överskott för att fylla på reserverna.

    Se bifogat räkneexempel på vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna kan komma att få.


    Förslag till beslut
    • Att införa två nya rader i intäktssammanställningen "avsättning till Humanfondsreserv" och "upplösning av Humanfondsreserv".
    • Att i balansräkningen under det egna kapitalet lägga till posten "Humanfondsreserv".
    • Att avsättningen till Humanfondsreserven utgörs av skillnaden av Humanfondsbudgeten och faktiskt utfall. Avsättningen bör dock regleras så att det totala resultatet ej blir negativt, dvs om övriga intäktsslag varit överbudgeterade eller kostnadsramen överskridits bör avsättningen justeras så att det totala resultatet som sämst blir ett nollresultat om man inte fattat ett särskilt beslut att minska den bundna och/eller fria reserven (dvs det egna kapitalet).
    • Att man redan i bokslutet för år 1999 tillämpar de nya avsättningsreglerna.
    • Att man från och med år 2001 budgeterar med 70% av beräknat utfall april 2000 samt gör en upplösning av avsättningen som gjorts två år tidigare och låter upplösningen utgöra en del av intäktsbudgeten för året.
    • Att modellen ses över årligen.