Protokoll från styrelsens arbetsutskott (AU) den 10 januari 1999 - utökat AU Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 1999

PROTOKOLL

MÖTE MED STYRELSENS ARBETSUTSKOTT (AU) DEN 10 JANUARI 1999 - UTÖKAT AU


Ledamöter Närvarande

Jesús Alcalá X
Christian Gräslund X
Robert Hårdh X
Cecilia Kaijser X
Susann Olsson anmält förhinder
Hanna Roberts X
Jenny Wessblad anmält förhinder

Suppleant

Maja Åberg anmält förhinder

Adjungerad

Per Kylberg, ekonomisakkunnig X

Sekretariatet

Dan Grundin X
Anette Holmquist X


1. Fastställande av dagordningen

Beslut att fastställa dagordningen med de ändringar och tillägg som framgår av protokollet.


2. Rapporter

Rapporterna från utskotten tas upp vid kommande styrelsemöte den 23-24 januari.


3. Rapport från mötet den 9 januari om ISP och Mandate Review

Christian Gräslund rapporterar från mötet den 9 januari om den internationella handlingsplanen och AI:s åtagande/mandat. Sexton personer deltog, däribland A-utskottsmedlemmar och
f d ICM-delegater.

Under mötet gick man igenom dokumentet Mandate Review:Consultation on Broad Directions (POL 21/04/98) och diskuterade vilka åsikter den svenska sektionen har kring mandatets utveckling. Under mötet försökte man att arbeta fram ett förslag om AI:s åtagande. Enighet rådde kring att AI ska ha sitt oppositionella mandat med utgångspunkt i och koncentrera sig på konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, även om man eftersträvar att Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna ska bli verklighet i hela världen.

Rörelsen i stort är inne på att arbeta mer aktivt för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, men man måste se upp med resursfördelningen. Inom ramen för de medborgerliga och politiska rättigheterna måste ICM bestämma sig för vilka övergrepp som man ska arbeta emot under kommande period. Då undviks att icke-prioriterade beslut hamnar på IS/IEC att genomföra. Prioritering är ett måste, då det tidigare förekommit att ett ICM beslutat att arbeta för ett antal punkter, men sedan i brist på resurser tvingats att temporärt lägga merparten av dem åt sidan. Förslaget till SCM bör formuleras i enlighet med detta. Ämnet ekonomiska rättigheter är dock kontroversiellt, och det finns lika många definitioner av dem som det finns sektioner och medlemmar. Därför bör man vara försiktig med långsiktsplanen.

Mötesdeltagarna diskuterade även hur åtagandet ska presenteras i stadgarna, om kriterier för utvidgning av åtagandet och om den diskussion som en utvidgning skulle kräva. Ett förslag är att utifrån begränsade områden och resurser göra mer avgränsade prioriteringar.

Flera sektioner vill att AI ska arbeta för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Är åtagandet fortsatt begränsat, så kommer troligtvis dessa sektioner att sträva efter att pressa in även annat i arbetet för de medborgerliga och politiska rättigheterna. Därför bör AI sträva efter att klargöra när man arbetar oppositionellt respektive främjande.

Slutligen enades mötesdeltagarna kring att de medborgerliga och politiska rättigheterna bör lyftas fram, samt att AI bör främja arbetet för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Därpå ska en prioriteringsdiskussion följa. Det oppositionella arbetet förblir dock prioritet nr 1.

Jesús Alcalá är tveksam till att det ska stå i AI:s stadgar att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ska främjas. AI ska rikta sig mot stater som inte stiftar lagar till skydd för de medborgerliga och politiska rättigheterna. Men i dessa ingår även rättigheter som exempelvis familj, äktenskap, osv. Är det då inte bättre, undrar han, att som förr precisera ett enkelt mandat för AI: arbetet för samvetsfångar, snara och korrekta rättegångar, etc.

Styrelsen diskuterar därpå vissa begrepp i Consultation on Broad Directions.

Christian Gräslund avslutar diskussionen med att berätta att han författar ett svar till Mandate Review:Consultation on Broad Directions (POL 21/04/98) och att han även koordinerar sekretariatets arbete med att besvara och kommentera Globally, thoroughly and effectlively: protecting the human rights of displaced persons. Summary of draft review of AI´s work on refugees (POL 33/02/98) och Draft Integrated Strategic Plan 2000-2004 (POL 50/07/98).


4. Inför ICM - Resolutioner

Styrelsen diskuterar följande områden med utgångspunkt i Jesús Alcalás underlag Resolutioner till ICM :

1. Undermåliga utredningar av IS

Det samtalas kring att IS gett lägre prioritet åt egna utredningar än tidigare; i stället bygger IS i allt större utsträckning sina utredningar på information från andra instanser, information som dock inte alltid håller måttet. Detta kan komma att utgöra ett problem för AI:s trovärdighet och oberoende i framtiden. Fler delegationer skickades förr till områden som behövde undersökas. Det råder enighet kring att AI kan använda andra organisationers infomation, men att det måste uppges varifrån den i så fall kommer, samt att egna undersökningar ändå måste göras. Det föreslås att detta ska tas upp i långsiktsplanen och att det i samband med enkäterna inför ICM ska nämnas att de egna utredningarna ska förbättras.

Denna fråga är av sådan vikt att den inte bör skjutas på framtiden, utan bör förberedas mycket noggrannt, inkluderande en undersökning i den svenska sektionen, för att kunna tas upp till diskussion i den internationella rörelsen.

2. Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter och de mänskliga rättigheternas odelbarhet

Hanna Roberts diskuterar att AI kan utvecklas genom att vara så flexibel att den kan fokusera på olika områden från ISP till ISP. AI är internationellt, men hittillls har de västliga sektionerna fastställt dagordningen, har det sagts. Syd är dock aktivt deltagande i allt större utsträckning och vill ha med de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i arbetet. Den svenska sektionen, föreslår hon, kan bli internationellt omsprungen, då vi står relativt ensamma med att inte vilja arbeta på samma sätt för dessa områden. Avsikten har varit att öppna upp åtagandet, inte att begränsa det, och de olika sektionerna skulle själva inom ett brett åtagande kunna välja vad de vill fokusera/specialisera sig på. AI bör därför, föreslår hon, fokusera på medborgerliga och politiska rättigheter, men främja "hela paketet". Hon påpekar att flera andra västliga sektioner är inne på spåret att utvidga mandatet. Det kan däremot vara farligt att ge sig in på fattigdomsfrågor. En annan invändning kan vara att det ekonomiska och sociala arbetet oftast utförs i det egna landet.

Styrelsen diskuterar att det ur AI-synpunkt verkar fel att sätta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna före de medborgerliga och politiska, som det t ex gjordes i förordet till årsrapporten. I dag finns inte tillräcklig demokratisk kontroll över inriktningen på arbetet, utan den är i hög grad upp till IEC, vilket Jesús Alcalá uttrycker sin oro över. Det ska finnas insyn i arbetet, den ska inte i sin helhet överlåtas på IS. Styrelsen avser att fortsätta denna diskussion.

Jesús Alcalá betonar att det måste finnas en koppling mellan AI:s stadgar och vad de enskilda aktivisterna vill göra. Vissa ekonomiska och sociala rättigheter förstärker det AI arbetar för och är i vissa fall avgörande för att arbetet för de medborgerliga och politiska rättigheterna ska bli möjligt.

Orföranden föreslår därför att arbetet bör utgå från de medborgerliga och politiska rättigheterna, identifiera de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som inverkar på dessa och att sedan, när uttrycket "främja" definierats och det står klart vad det innebär för AI, främja dessa ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt reagera mot kränkningar av dem.

Det oppositionella och det främjande arbetet bör gå att utföra parallellt, men "ursprungsarbetet" får inte försummas. Detta behöver inte innebära någon gradering av de mänskliga rättigheterna, som en del har uttryckt farhågor inför, utan kunde snarare betraktas som en begränsning till de rättigheter AI bäst anser sig kunna arbeta för. Vissa rättigheter får inte ses som mindre viktiga, bara för att andra rättigheter betonas. Det är bra om "opposition mot/främjande av" finns kvar som skiljelinje i AI:s arbete.

3. Väpnade konflikter

Det diskuteras att AI måste agera i väpnade konflikter och om att uppmärksamma de privata aktörerna. "Militär nödvändighet" bör inte kunna ursäkta övergrepp. Övergrepp, tortyr, våldtäkter, stympningar, etc, ska AI alltid protestera emot. Likaså ska flyktingars situation i väpnade konflikter uppmärksammas.

5. Humanitär intervention

Väpnade interventioner ska inte förespråkas. De förutsätter vapenmakt, dvs våld, och AI har en våldsklausul i stadgarna. Humanitär intervention kan i bästa fall sätta stopp för kränkningar av mänskliga rättigheter, men eftersom den är omstridd i folkrätten och förutsätter våld, kräver den en djupstudie för AI:s del.

6. Statliga pengar

Statliga pengar får ej accepteras, därom råder enighet i styrelsen. Det är dock betänkligt att det i vissa sektioner, som är mer liberala i detta avseende, tar emot dem; exempelvis finns sektioner som byggt stora delar av sin verksamhet på statligt finansierade tjänster. Den svenska sektionen kan acceptera statliga medel endast för litteraturtillverkning, inte till bistånd, m m. Höstens fundraisingmöte i London var delat i denna fråga. Principerna för mottaganade av statliga medel kan komma att bli mer enhetliga över sektionerna i framtiden. Fortsatta diskussioner kommer därför att krävas. I sammanhanget nämndes även Rådgivningsbyrån, MR-Fonden och ALU-arbete.

Beslut att styrelsen avstår från att skriva resolutioner till ICM innevarande år, men avvaktar de
reslutioner som kommer från andra sektioner för att se om man vill kommentera dem,

att styrelsen skriver en programförklaring med utgångspunkt i de frågor som är resolutions-
förslag och att denna förklaring ska drivas nationellt och internationellt.


Inför ICM - Nomineringar

Den 12 maj ska samtliga nomineringar, till internationella valberedningen, granskningskommittén, IEC, Appeals Committee, samt mötesordförande till nästa ICM, vara IEC tillhanda. I IEC blir nu två platser vakanta då Susan Waltz och Menno Kamminga lämnar sina poster efter den maximala tiden av tre 2-årsperioder. Styrelsemötet den 5-6 december 1998 beslöt att nominera Christian Gräslund till Mandatkommittén.

Beslut att styrelsen för närvarande inte nominerar någon ytterligare person.


Inför ICM - Delegation

Dan Grundin berättar att det finns medel till att delta i vissa förberedande möten inför ICM, som t ex groupingmötet i London den 16-17 januari. Dessutom har den svenska sektionen ekonomisk möjlighet att i år skicka åtta delegater till ICM i Marocko. Han föreslår att styrelsemötet den 23-24 januari slår fast vilka delegaterna ska vara, samt hållpunkterna för sekretariatets arbete med att hjälpa dem med förberedelserna.

Beslut att Jesús Alcalá till nästa styrelsemöte den 23-24 januari inkommer med förslag på vilka personer som ska utgöra svenska sektionens delegation till ICM.

5. Rekrytering av ny generalsekreterare

Robert Hårdh läser upp det förslag till tidsplan som har utarbetats för rekryteringen av ny generalsekreterare. Styrelsen diskuterar utformningen av tidningsannonsen och annonsen som kommer att ligga på hemsidan. Den senare ska vara mer utförlig. Jesús Alcalá kommer, med den övriga styrelsens synpunkter tillvaratagna, att utforma annonsen.

HTF-klubben tar sedan del av förslaget. Även deras synpunkter ska tas tillvara. Tre styrelseledamöter kommer att ansvara för rekryteringen, tillsammans med de av HTF-klubben utsedda personalrepresentanterna. Ingen rekryteringsbyrå kontaktas för närvarande, men Översynskommittén har gett styrelsen rekommendationen att inte tveka att ta in extern hjälp om de känner ett behov av det. Styrelsen är också rekommenderad att själva aktivt söka generalsekreterarkandidater. Annonsen kommer anvisa kandidaterna att skicka ansökningarna till sekretariatet.

Översynskommittén rekommenderade ett extra medlemsmöte för att en fulltalig styrelse ska kunna utse den nya generalsekreteraren, men därefter får rekyteringen inte dra ut på tiden, till t ex efter årsmötet.

Beslut att med vissa ändringar anta underlaget "Förslag till riktlinjer för rekrytering av ny generalsekreterare",

att kravprofilen för den nya generalsekreteraren gäller som tidigare,

att kontraktstiden för den nya generalsekreteraren fastställs till fem år, med möjlighet till förlängning,

att Jesús Alcalá, personalhandläggaren och en facklig representant anges som kontakt-
personer i annonsen.


6. Extra medlemsmöte

Förslaget till kallelse gick ut innan jul och är nu omarbetat utifrån de ändringsförslag som styrelsen inkommit med. Dagordningen är framdiskuterad tillsammans med valberedningen.

Hanna Roberts föreslår dock en förlängning av diskussionspunkten och att mötesdeltagarna på kvällen ges tillfälle att fortsätta samtala med varandra och med styrelsen. Det är viktigt, anser styrelsen, att alla som vill får möjlighet att ventilera sina åsikter i samband med detta möte, inte minst som det är betydelsefullt att i möjligaste mån lägga detta kapitel till handlingarna, för att i maj kunna koncentrera sig på att göra den helt nya typen av årsmöte som kommer att hållas för första gången i år till en framgång.
Hanna Roberts föreslår också att styrelsen till det extra medlemsmötet bjuder in Colm O´Cuanacháin från IEC. Hon kommer själv att samtala med honom under sitt besök i London nästa helg då Grouping 2-mötet äger rum.

Christian Gräslund påpekar att enskilda styrelseledamöter kan uppmana till nomineringar och personer till att anmäla sig till valberedningen.

Beslut att dagordningen för det extra medlemsmötet förlängs med en timme,

att titeln på punkt 8 på dagordningen ska vara Diskussion om demokratifrågor inom Amnesty
med utgångspunkt i Översynskommitténs rekommendationer,

att Hanna Roberts under sitt besök i London den 16-17 januari bjuder in IEC-ledamoten Colm
O´Cuanacháin att delta i det extra medlemsmötet,

att Hanna Roberts och Christian Gräslund till styrelsemötet den 23-24 januari inkommer med
underlaget inför diskussionerna på det extra medlemsmötet.

Beträffande mötesfunktionärer är styrelsen enig om att generalsekreteraren och styrelsesekreteraren är de enda enskilda personer som ska delta i det extra medlemsmötet på sektionens bekostnad. Eventuellt ska det finnas två sekreterare. Vidare bekostar sektionen granskningskommitténs och valberedningens närvaro, men inte utskottens.

Styrelsen diskuterar vem man vill tillfråga om att sitta mötesordförande, samt en reserv för denna. Jesús Alcalá och Hanna Roberts anser att det torde räcka med en mötesordförande. Två justerare väljs bland deltagarna.

Beslut att sekretariatet får i uppdrag att tillfråga Ingrid Petersson, och Manne Wängborg som reserv,
om att sitta mötesordförande på det extra medlemsmötet,

att sekretariatet får i uppdrag att bjuda in Elisabeth Stålhane, Thomas Hammarberg, Roland
Kadefors och Mårten Bengtsson, som tillsammans utgjorde Översynskommittén, att delta i
det extra medlemsmötet.


7. Årsmöte/MR-konferens 1999

Jesús Alcalá berättar att han gärna på fredagen, under den externa delen, skulle se kortare anföranden av ett antal personer, åtföljda av en paneldebatt (eller tvärtom), förslagsvis om de medborgerliga och politiska rättigheterna kontra de ekonomiska, sociala och kulturella. Exempelvis skulle han gärna se utrikesminister Anna Lindh som en utav talarna. Ett annat ämne för en bred diskussion kan vara humanitär intervention och AI i väpnade konflikter, samt den generella kränkningen av mänskliga rättigheter under väpnade konflikter. Andra föreslagna gäster är Peter Nobel och Göran Rosenberg, och från den internationella rörelsen Pierre Sané och Menno Kamminga.

Dödsstraffet i USA och Human Rights Defenders skulle kunna vara AI-interna seminarier, som det föreslogs redan under styrelsens decembermöte, säger han vidare. Planeringsgruppen för MR-konferensen diskuterar denna fråga vidare.

Beslut att anta sekretariatets förslag till kallelse till årsmötet,

att utse Christian Gräslund till sammankallande i planeringsgruppen för MR-konferensen,

att sekretariatet tillskriver de ovan nämnda personerna med inbjudan till MR-konferensen/
årsmötet,

att Jesús Alcalá till styrelsemötet den 23-24 januari inkommer med förslag på fler gäster,

att Jesús Alcalá och Hanna Roberts tillskriver sektionerna med en inbjudan till svenska
sektionens MR-konferens/årsmöte.


8. Översyn av sekretariatets organisation

Följande beslut har fattats per capsulam: Jesús Alcalá, Dan Grundin, Jenny Wessblad och Per Kylberg fortsätter arbetet med översynen av sekretariatet.

Beslut att utse Jenny Wessblad till sammankallande för denna grupp.


9. Skrivelse från fackliga gruppen

Dan Grundin redogör för skrivelsen.

Beslut att Christian Gräslund för styrelsen besvarar skrivelsen.


10. Övriga frågor

- Samarbetsgruppen sektionen-fonden, som bland annat arbetar med uppföljningen av Radiohjälpskampanjen, bestående av Dan Grundin, Christian Gräslund, Per Wiktorsson, Carlos Figueredo och Hanna Roberts, har som första prioritering att utvärdera kampanjen och se över vad sektionen och fonden vill ska ingå i denna utvärdering, att titta på hur intäkterna ska förvaltas, och sedan hur själva kampanjen ska följas upp samt hur sektionens och fondens samarbete ska se ut i framtiden.

- Per Kylberg vill ge sekretariatet i uppdrag att förse styrelsen med ekonomiska månads- och tertialrapporter i god tid före varje styrelsemöte, så att dessa kan tas upp till diskussion. Det kan så fall bli aktuellt att flytta styrelsemötena till mitten utav månaden, då ekonomiavdelningen annars skulle ha svårt att i tid bli färdiga med rapporterna.

Beslut att sekretariatet producerar ett underlag i ärendet till kommande styrelsemöte.

- Hanna Roberts berättar kortfattat om dagordningen som gäller för Grouping 2-mötet i London den 16-17 januari. Hon undrar om styrelsen vill att hon tar upp något ärende särskilt under mötet.

- Avslutningsvis samtalas om den irländska kvinnoorganisation som fått ta emot Nobels Fredspris och som har fått FN att anta en deklaration om Decenniet för icke-våld mot barn. Kampanjen kommer att vara under ett år. Det finns ett önskemål om att svenska sektionen är med i nätverket som sköter kampanjens förberedelser.

Beslut att Jesús Alcalá återkommer med ett underlag till nästa styrelsemöte.





Anette Holmquist Jesús Alcalá
Protokollförare Mötesordförande