Vägval inför verksamhetsplan 2014-2015 Underlag till styrelsemöte 26-27 oktober 2013

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 2013-10-18

Vägval inför verksamhetsplan 2014-2015

Inledning

Sekretariatet har vid ett par tillfällen presenterat strukturen för den kommande verksamhetsplanen, där mål- eller resultatkedjor är centrala begrepp. I skrivande stund pågår ett intensivt arbete med att formulera sådana kedjor för olika verksamheter, dels inom våra MR-områden, dels inom de områden som på olika sätt stödjer vårt MR-arbete. I och med att vi utgår från Cocoas indelning av Amnestys verksamhet är mycket nytt och vi vet ännu inte omfattningen av planen uttryckt i antal mål på olika nivåer, eller prestationer, resultat och effekter som vi valt att kalla dem i planarbetet.

Den verksamhetsplan som kommer att presenteras för styrelsen i december kommer att ligga på en relativt hög “aggregerad” nivå och utgå frånCocoas huvudrubriker Fundraising, försäljning och övrigt,Arbetet för mänskliga rättigheter, Stöd till organisationen och Transaktioner inom rörelsen. Under den kommande tvåårsperioden kommer vi även att behöva hålla verksamhetsindelningen och målformuleringarna i Svenska Amnesty 2016 levande för det arbete som prioriteras inom sektionen, även om de i verksamhetsplanen och budget integreras i Cocoa.

I verksamhetsplanen till styrelsen kommer fokus att ligga på områden där vi formulerat resultat- och effektmål. Kombinerat med budgeten ska det förhoppningsvis ge en bra bild av vilka huvudsakliga målsättningar sektionen har samt hur resurserna, i arbetstid och pengar, fördelas på olika verksamhetsområden. Man måste alltså läsa verksamhetsplanen och budget ihop för att få en fullständig förståelse av vad som ska göras, hur det ska göras och med vilka resurser.

Vi vill i detta sammanhang redan nu flagga för att även kommande halvårsrapporter på verksamhetsplanen kommer att fokusera på resultat och effekter och kopplas till främst IS rapporteringskrav (Standard Action Report, SAR) och effektrapporten i FRII:s kvalitetskod. Vi utgår från att rapporterna till styrelsen kommer att bygga på dessa rapporter och inte innebära att ytterligare en rapport i ett nytt format ska tas fram.

Förslag och vägval

I det nedanstående redogör vi för följande:

1. Sekretariatets förslag på hur arbetet med de globala och regionala kampanjerna ska bedrivas under perioden.

2. Sekretariatets förslag på omfattning av övrigt MR-arbete (Critical Pathways) under perioden.

3. Sekretariatets förslag på en framtida inriktning av arbetet med enskilda länder.

4. Sekretariatets syn på utvecklingen av regionalt baserat MR-arbete inom Amnesty International.

5. Sekretariatets förslag på prioriteringar av områdena tillväxt och medlemsvärvning, aktivism samt utbildning inom Svenska Amnesty 2016.

För varje område finns frågeställningar där vi efterfrågar styrelsens synpunkter på sekretariatets förslag till målsättningar, prioriteringar och omfattning på arbetet.

Nivåer i MR-arbetet

Nedan listas de tematiska MR-områden som vi anser att sektionen bör arbeta med utifrån globala och regionala prioriteradekampanjer och Critical Pathways. Dessa delas in i tre nivåer, A, B och C avseende omfattning enligt följande:

A = arbetet kräver relativt stora resurser, stort mått av samordning och involverar hela organisationen

B = mellannivå

C = arbetet kräver relativt små resurser, minimal samordning och involverar endast delar av organisationen

1. Globala och regionala kampanjer

De globalt prioriterade områden som alla sektioner förväntas arbeta med under de kommande två åren är sexuella och reproduktiva rättigheter genom kampanjen My body my rights samt tortyr utfört av stater genom kampanjen Stop governments torturing. I var och en av dessa kampanjer kommer Amnesty att jobba med fem specifika länder (ett i varje världsdel), ett övergripande “global call” och eventuellt också reaktivt arbete vid taktiska tillfällen som även kan inkludera andra länder/individfall.

Till detta ska läggas den årligen återkommande kampanjen Skriv för frihet som planeras även till kommande år och det är den tredje globalt prioriterade kampanjen.

Sektionen har också att följa de regionala prioriteringar som angivits i strategin för Europa/Centralasien, där flykting och migration är högprioriterat genom kampanjen When you don’t exist (se området Flykting och migration nedan). Förslaget är att kampanjen bedrivs på nivå B.

Sammantaget ser vi en mycket “framtung” planperiod, då merparten av arbetet på de globala kampanjerna anges äga rum under 2014. För 2015 återstår exempelvis endast arbete på Uzbekistan inom ramen för tortyrkampanjen. Vi har inte möjlighet att göra ett bra jobb på tre så omfattande kampanjer samtidigt och måste därför prioritera på ett sätt som gör att vi kan växla och lyfta de olika frågorna vid olika tillfällen under tvåårsperioden.

I dagsläget föreslår vi därför nedanstående kampanjområden inom nivå A och anger hur de växlar över tid.

- My body my rights (Critical Pathway Maternal Health and SRR): Hög prioritet under våren/försommaren 2014. Eventuellt en mindre aktion under hösten (september) där framförallt ungdomsgrupperna och specialgrupperna deltar. Utöver löpande arbete med några av de fem länderna är den pågående översynsprocessen ICPD+20 central fram till FN:s slutkonferens i oktober 2014. Vi återkommer till kampanjen vid i vart fall vid ett tillfälle under 2015, Irland. (regional prioritering för Europa/Centralasien)

- Stop governments torturing (Critical Pathway Abuses in the justice system): Lägre prioritet för sektionen under 2014 och arbetet påbörjas först i slutet av året i samband med att FN:s tortyrkonvention firar 30-årsjubileum den 10 december. Detta kan utgöra “kampanjstart” för svenska sektionen. (Vi vet ännu ingenting om planerna för Skriv för frihet 2014, men har uttryckt önskemål till IS om att dessa två kampanjer samordnas och går in i varandra.) Under 2015 högprioriterar vi i arbetet med Uzbekistan (regional prioritering för Europa/Centralasien i tortyrkampanjen).

- Skriv för frihet (Critical Pathway Individuals at risk): Årligt återkommande global kampanj med hög prioritet hösten 2014 och 2015.

- Valkampanjen?: Vi har tidigare planerat att lyfta frågan om lagliga vägar för flyktingar att ta sig till EU för att söka skydd i samband med 2014 års valkampanj, men förutsättningarna för detta har nu ändrats. Som en konsekvens kommer vi behöva undersöka huruvida det finns någon annan specifik fråga som är möjlig och relevant att lyfta i den svenska valkontexten. Vi vill inte låsa oss vid att till varje pris genomföra en valkampanj om vi inte ser att det finns brännande frågor som engagerar och där just en publik kampanj i valkontexten kan leda till resultat. Dessa diskussioner kommer att föras de närmaste veckorna.

Sammantaget ser “växlingarna” i nivå på de högprioriterade kampanjerna (nivå A) preliminärt ut som följer:  

Frågeställning: Delar styrelsens sekretariatets uppfattning eller vill ni föreslå en annan prioritering eller omfattning av arbetet med de globala och regionala kampanjerna?

2. Övriga MR-områden och prioriteringar

Allt annat MR-arbete bedrivs på nivå B eller C och några enstaka områden har nedprioriterats helt (se nedan).

Ekonomiska aktörer & MR/Critical Pathway Corporate Accountability (nivå B)

Merparten av arbetet på området kommer under 2014 att fokusera på eget land. Tillsammans med andra samarbetspartners kommer vi att publicera en rapport om och bedriva påverkansarbete kring svensk lagstiftning kring företagsansvar (inklusive reglering av företags verksamhet utanför Sveriges gränser).  Därtill planerar vi att ansluta oss till ett projekt som initierats av Sveriges konsumenter och som handlar om att granska banker och fonder i Sverige: Bankwiser och Fundwatch. Projektet genomförs tillsammans med Naturskyddsföreningen, Diakonia och Fair Trade Center. Planen 2014-2015 innebär färre internationella aktioner eftersom det aviseras färre från IS och vissa aktioner kan komma att läggas ned.

Tvångsvräkningar/Critical Pathway Forced evictions (nivå C)

Arbetet mot tvångsvräkningar sker främst genom Rapid Response on Forced Evictions, RRFE, som är ett globalt krisnätverk inom Amnesty.  I svenska sektionen har vi nu 800 nätverksmedlemmar som snabbt kan agera när det finns överhängande risk för tvångsvräkning någonstans i de 6-7 länder vi fokuserar på. Vi bör se över om/hur vi kan sprida aktionerna i fler kanaler. I övrigt samma nivå på arbetet som tidigare.

Diskriminering av romer/Critical Pathways Ending discrimination and persecution & Forced victions (nivå C)

Arbetet för romers rätt till bostad ingår dels i det regionala prioriterade arbetet mot diskriminering i Europa, dels i Dignity-kampanjen (tvångsvräkningar/slum/informella bosättningar). Europaarbetet är bredare (t ex diskriminering av romska barn i skolan), men svenska sektionen har redan tidigare begränsat sitt arbete till två av de länder där de båda kampanjerna möts: romers rätt till bostad i Italien och Rumänien. Vi föreslår att vi begränsar arbetet ytterligare, då vi inte kan utläsa att Sverige identifierats som en “key strategic section” för något annat land än Italien. Det ger utrymme att arbeta med frågan gentemot EU (troligen aktuellt först efter EU-valet i maj 2014).

Säkerhet och MR/Critical Pathway Security with human rights (C)

Innefattar bland annat frågor kring ansvarsutkrävande av europeiska staters inblandning i renditions i det så kallade kriget mot terrorismen. Endast lobbyarbete samt viss påverkansarbete utifrån initiativ från IS och EIO planeras under perioden. Vad gäller Guantánamo planeras ytterligare lobbyaktiviteter.

Krisarbete MENA/Critical Pathway Crisis and transition in MENA (nivå B)

Vi fokuserar helt på Syrien och Egypten då vi inte mäktar med ett uthålligt arbete på fler länder i regionen. Krisarbetet ställer stora krav på oss att kunna arbeta snabbt och reaktivt på uppkomna situationer i länderna. Trots dystra utsikter vad gäller att få till stånd någon hållbar och långsiktig förändring är fortsatt arbete på dessa länder en trovärdighetsfråga för Amnesty, då exempelvis situationen i Syrien resulterat i den enskilt största flyktingkris, humanitära katastrof och MR-katastrof som just nu pågår i världen.

Vapenhandel/Critical Pathway Arms Trade Treaty (nivå C)

I dagsläget är Sverige världens åttonde vapenexportör. Riktlinjerna för svensk vapenexport anger att Sverige ej bör exportera vapen till länder med grova och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, länder som är i eller riskerar att hamna i väpnad konflikt. Ändå fanns länder som Saudiarabien, Bahrain samt Pakistan bland de länder som  fick köpa svensk krigsmateriel 2008–2012. Den parlamentariska Krigsmaterielexportkommitteen, KEX, ser nu över svensk vapenexport och ska komma med förslag på ny lagstiftning i slutet av 2014. Sedan i våras finns även det internationella vapenhandelavtalet ATT att förhålla sig till, som Sverige signerat men ännu ej ratificerat. Amnesty ingår sedan flera år i nätverket SAV, där vi bland annat driver att KEX ska inkludera en ordentlig översyn av vad ATT innebär för svenska förhållanden inom ramen för sitt uppdrag.

Dödsstraffet/Critical Pathway Abolishing the death penalty (nivå C)

Trenden mot ett avskaffande av dödsstraffet fortsätter. I flera länder där dödsstraffet tillämpas har politiker och andra kommit fram till att dödsstraffet inte fyller sitt avskräckande syfte och har börjat tala för avskaffande. Sjutton stater i USA har nu avskaffat det, och under 2012 var det bara nio stater som genomförde avrättningar. Trots att några länder i Asien återupptagit avrättningar är ändå trenden positiv. I Afrika har några länder tagit steget mot avskaffande, medan det inte ser lika positivt ut i Mellanöstern. Inget föranleder ett ökat fokus under ett särskilt år utan snarare uthållighet under flera.

Flykting och migration/Critical Pathway People on the move (nivå B)

Arbete med kampanjen When you don’t exist. Kampanjen har det övergripande målet att

migranters, flyktingars och asylsökandes rättigheter respekteras i Europa och vid dess gränser. Kampanjen omfattar tre frågor: så kallade pushbacks ("challenging abusive border control policies and practices within EU”), förvar samt kriminalisering av migranter och flyktingar. Under 2014 fortgår arbetet med lobbyaktiviteter men också publika och medlemsriktade aktiviteter där främst flykting- och migrationssamordnarna och medlemmarna i förvarsgrupperna tillsammans med flyktingavdelningen planerar och utför arbetet

Fortsatt arbete med flyktingars tillgång till en rättssäker asylprocess, frågor om förvar samt löpande arbete med enskilda asylärenden. En prioriterad fråga är att få till stånd en totalöversyn av utlänningslagen samt instansordningen innefattande framförallt migrationsdomstolarna. En översyn/studie av restriktioner och häktestider i Sverige planeras. Visst arbete för migrantarbetare inom byggindustrin i Qatar tillsammans med svenska Byggnadsarbetareförbundet, kopplat till VM i fotboll 2022, planeras.

Försvara individers rättigheter/Critical Pathway Individuals at risk (nivå B)

Arbetet bedrivs främst genom gruppernas I@R-arbete och genom kampanjen Skriv för frihet, se ovan.

HBT/Critical Pathway Ending discrimination and persecution (nivå C)

Situationen för hbtq-personer varierar mellan olika länder och världsdelar. Av den afrikanska kontinentens 54 länder är det bara 16 som inte kriminaliserar samkönat sex. I Mellanöstern är samkönat sex olagligt i de flesta länder och flera länder utdömer dödsstraff. I Asien är det omkring tio länder som förbjuder samkönat sex medan det på den amerikanska kontinenten bara är ett land, Guyana, som förbjuder det. Men även i länder där det inte är straffbart förekommer fördomar, diskriminering och hatbrott mot denna grupp. Vi har inte många grupper som jobbar med de aktioner vi skickar ut . Årligen deltar en person från sektionen i minst en hotad Pridefestival i Europa. Individuella fall kan komma att lyftas reaktivt i My body my rights. I övrigt ser vi inte någon möjlighet att ytterligare förstärka arbetet under kommande period.

Kvinnors rättigheter/Critical Pathway Ending discrimination and persecution (nedprioriterat)

Vi prioriterar bort allt annat arbete än det som faller under My body my rights och tar därmed bort MR-området Kvinnors rättigheter under 2014-2015.

Frågeställning: Delar styrelsens sekretariatets uppfattning eller vill ni föreslå en annan prioritering eller omfattning av MR-arbetet?

3. Prioriterade länder

Sektionen arbetar idag genom grupperna med individfall från ett relativt stort antal länder. Över 100 grupper arbetar med ca 80 fall från 42 länder. En del grupper jobbar med fler än ett fall. Flera grupper jobbar också med samma fall.

Vi skulle vilja verka för en utveckling där sektionen har ett långsiktigt fokus på ett mindre antal, strategiskt utvalda, länder. Dessa har i nuläget preliminärt definierats som följer: Israel/Palestina/OT, Iran, Colombia, Kina, Nigeria och Ryssland. Redan idag har vi  landprogram/landsamordnare på samtliga och sammanlagt 70 grupper får via dessa stöd i individfallsarbetet.

Landprogrammen/ landsamordnare jobbar i olika utsträckning även med att förse dessa grupper med andra aktioner på respektive land. I några fall servar också LP/samo andra grupper som inte jobbar med individfall men väl med andra aktioner på respektive land.

I övrigt har vi LP/samo på Centralasien (Azerbadjan, Kazakstan, Kirgistan, Turkmenistan, Uzbekistan), Ecuador/Peru, Guatemala, Indien, LP Balkan, LP Burma, LP Nordafrika samt Syrien. Sammantaget 61 grupper jobbar med I@R-fall i 21 länder för vilka vi saknar samordnare eller LP.

Förutom ett mer fokuserat arbete på prioriterade länder kommer sektionen naturligtvis även fortsättningsvis att arbeta på andra länder inom ramen för de tematiska kampanjerna och länder där vi bedriver “krisarbete”,  t ex Egypten och Syrien.

Sekretariatet skulle vilja ha klartecken att gå vidare och göra en intern konsekvensanalys och, beroende på vad den visar, ta fram en plan för hur en ökad fokusering kan ske.

Frågeställning: Delar styrelsens sekretariatets uppfattning om den framtida inriktningen av arbetet på enskilda länder?

4. “Regionfokuseringen” i Amnestys MR-arbete

Som tidigare nämnts har ingen Global Priority Statement tagits fram för kommande tvåårsperioden. Till grund för vår planering har vi de globala kampanjstrategierna samt strategin för vår egen region. Vi har fått vad vi tycker vara oroväckande signaler från IS att alla sektioner framöver ska ha ett uttalat regionalt fokus i sitt MR-arbete (i vårt fall fokus på Europa och Centralasien). Utöver att delta i de globala kampanjerna ska vi alltså främst arbeta med MR-frågor i den egna regionen. På sikt kan processen kring “Moving closer to the ground” och upprättandet av regionala “hubbar” leda till att Amnestys närvaro ökar och att MR-rörelsen stärks i regioner och länder där vi saknar närvaro eller där MR-rörelsen är svag. Men där är vi inte ännu. Ett exempel är MENA-regionen där Amnesty har svag närvaro i ett fåtal länder och där upprättandet av en “hubb” sannolikt kommer att dröja på grund av den irikespolitiska situationen i Egypten. Samtidigt pågår allvarliga människorättskriser i flera länder, som spiller över till och påverkar regionen i sin helhet. Det kan inte vara rimligt att Amnestys stora, resursstarka sektioner i Europa inte ska prioritera krisarbetet med denna region utan istället fokusera på den egna. De signaler vi fått ger för handen att om sektionerna, efter att ha planerat för prioriterade globala kampanjer och regionala prioriteringar har möjlighet att bedriva ytterligare arbete så finns det inget som hindrar detta.

Det är också oklart för oss vem som i framtiden “levererar” det vi behöver för att kunna involvera aktivister och allmänheten i ett strategiskt arbete, d v s rapporter, samordning, instruktioner för och uppföljning av aktionerna o s v, om vi väljer att fortsätta att arbeta med andra regioner, utanför de globala kampanjerna.

Vi tycker att den svenska sektionen bör undersöka saken ordentligt, lyfta och motverka en  utveckling i denna riktning om vi finner att det är vad som håller på ske. Det har alltid varit ett signum för Amnesty att solidariskt kunna agera mot MR-kränkningar var de än sker. Vi undrar även hur andra sektioner ser på detta. Av dessa skäl vill vi lyfta frågan med styrelsen.

5. Svenska Amnesty 2016

A. Tillväxt och medlemsvärvning

Intäkter

Utgångspunkten är det tillväxtmål som formulerats internationellt i anslutning till ISP 2010-2016 (ICM-beslut 15:2009), d v s en total tillväxt om 35% under perioden fram t o m 2015-12-31.

Sekretariatets beräkningar ger vid handen att det ska vara möjligt att 2015 uppnå intäkter på ca 109 mkr (exkl eventuella specialprojekt från Postkodlotteriet). Tillväxten under perioden 2010-2015 med basår 2009 blir då ca 50%.

Frågeställning:Delar styrelsens sekretariatets målsättning för den ekonomiska tillväxten eller ser ni skäl eller möjligheter att minska eller öka ambitionsnivån?

Stöd till den internationella rörelsen

I Svenska Amnesty 2016 formuleras målet att mer än 35% av våra kostnader ska utgöra stöd till den internationella rörelsen.

Bidraget till den internationella rörelsen för 2013 blir enligt prognosen (inkl PKL-specialprojektet men exkl EIO) 36,7%. Detta utan att vi ger ytterligare extra bidrag. Prognosen visar ett överskott på ca 3,4 mkr och sannolikt kommer vi ge ytterligare bidrag till den internationella rörelsen för att nå SIKs nyckeltal. Ger vi ytterligare 2 mkr blir det 37,2%, ger vi 3 mkr blir det 37,8%.

Avseende åren 2013-2015 och givet en balanserad budget blir bidragen preliminärt följande (målnivån 35% är angiven, de sammanlagda bidragen bör vara “mer än 35%”):

Frågeställning:Hur ser styrelsen på denna andel? Ligger målsättningen “mer än 35%” fast eller bör den höjas?

Antal medlemmar

Sekretariatets beräkningar visar att det ska vara möjligt att uppnå närmare 116 000 medlemmar och givare 2015 varav ca 110 000 medlemar. Beräkningen är gjord utifrån nuvarande förutsättningar och med en fortsatt framgångsrik verksamhet inom face-to-face och telephone fundraising.

Om styrelsen vill lyfta frågan om det “framtida medlemskapet” med allt vad det kan innebära, föreslår vi att detta görs under den kommande tvåårsperioden, men att målsättningar för detta formuleras först i kommande långsiktsplan eller “vision”, efter Svenska Amnesty 2016.

Frågeställning:Är detta en rimlig målsättning eller ser styrelsen skäl att sätta en annan?

D. Aktivism, aktivt deltagande och partnerskap

Aktivism

Vi kommer här att ta upp fyra huvudsakliga områden som togs upp med verksamhetsmötet och styrelsen i september:

Aktivistresan:

- Att identifiera i vilka skeden vi förlorar aktivister och försöka “täppa till”.

- Att förenkla vägen in i Amnesty genom förbättrad rekrytering på framför allt på distrikts och gruppnivå.

- Att fortsätta erbjuda möjligheter för aktivister att utvecklas inom organisationen.

Mellanstrukturer:

- Att stärka våra distrikt genom att förbättra vårt arbete gentemot dessa.

- Att ge ökat stöd till ungdomsrådet.

Grupper:

- Att ge fortsatt stöd till grupperna genom ekonomiskt och organisatoriskt stöd.

- Att använda A-day som utgångspunkt för att bilda nya ungdomsgrupper.

Kampanj:

- Effektivisera mobiliseringen till våra kampanjer.

- Utveckla möjligheten att engagera sig inom kampanjområdet.

Frågeställning: Delar styrelsen dessa målsättningar?

Utbildning

I en pågående översyn av utbildningsområdet har vi konstaterat att Amnestyakademin idag huvudsakligen fyller en funktion som medlemsvård och (om än i ganska lite utsträckning) som rekryteringskanal. Amnestyakademin ingår för övrigt inte i utbildningstrategin som helt fokuserar på gymnasieskolan.

Driftkostnaderna för Amnestyakademin inklusive arbetstid på sekretariatet uppgår idag till omkring 1 000 tkr per läsår och intäkterna är i bästa fall 100 tkr. Antalet kursdeltagare är omkring 400 per läsår varav 300 är medlemmar, och de flesta av medlemmarna dessutom aktivister (vi har ingen exakt uppföljning av detta, de går dessa utbildningar gratis). Det betyder i praktiken av varje medlem/aktivist som går en utbildning subventioneras med ca 3 000 kr. Vi bedömer för det första att detta inte är en särskilt kostnadseffektiv medlemsvård. Vi finner inte heller kostnaderna försvarbara som utbildningsverksamhet ens avseende de mest uppskattade delarna av kursutbudet som idag primärt riktar sig till aktivister.

Med fördel flyttas därför ansvaret för de senare kurserna till avdelning Opinion och påverkan på sekretariatet. Intentionen är att förstärka detta erbjudande i och med en bättre samordning med befintlig aktivistutbildning/ledarskapsprogram m m. Eventuellt kan vi bibehålla några öppna kurser i utbudet. Övriga delar ses över och i den mån synergier finns med skolsatsningen (A-day och Skola för MR) tas dessa delar tillvara där. Det är också i detta sammanhang som vi bedömer att exempelvis ungdomsrekrytering kan ske. Övrig rekrytering inom nuvarande Amenstyakademin bedömer vi som försumbar. Planen är att fasa ut Amnestyakademin i sin nuvarande form under våren 2014.

Frågeställning: Stödjer styrelsen en sådan utveckling?

Förslag till beslut

att uppdra åt sekretariatet att tillsvidare utforma verksamhetsplanen 2014-2015 med ovanstående inriktning.