Frågan om statligt stöd Underlag till styrelsemöte 26-27 oktober 2013

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 11 oktober 2013

 

Frågan om statligt stöd

 

Bakgrund

Sedan 1999 finns inom Amnesty globalt en policy som medger att Amnesty tar emot statligt stöd under “mycket begränsande omständigheter” avseende bistånd och Human rights education (HRE).

 

Under 2010 började styrelsen diskutera frågan om statligt stöd. Intentionen blev att inkomma till ICM 2011 med en resolution om att förbjuda mottagandet av statliga medel inom rörelsen. Årsmötet 2011 beslöt: att uppdra åt svenska sektionen att på ICM 2011 verka för att Amnesty International i framtiden inte tar emot offentliga medel. Den ursprungliga resolutionen kom att omarbetas tillsammans med en australiensisk resolution och föreslog att utreda frågan om statligt stöd. Förslaget antogs av ICM och den internationella styrelsen uppdrogs att återkomma med resultatet av utredningen i oktober 2012.

 

I avvaktan på utredningen diskuterade styrelsen i mars 2012 vilket den svenska sektionens förhållningssätt till statliga medel skulle vara och fattade följande beslut: att svenska sektionen av Amnesty International inte ska ta emot offentliga medel (samt att i detta inte betrakta Allmänna Arvsfonden som offentliga medel).

 

Således fastslog styrelsen inte hur sektionen skulle förhålla sig till andra sektioners ansökningar om medel från svenska statliga organ och/eller uppmaningar att svenska sektionen söker statliga medel för andra sektioners eller IS räkning. Den hållning som styrelsen gav uttryck för genom beslutet ledde dock till att praxis även fortsatt varit att säga nej till förfrågningar av det slaget.

 

Utredningen ”Review of government funding at Amnesty International” (huvuddragen återfinns i bilaga 1) presenterades för Internationella styrelsen i oktober 2012. Internationella styrelsen behandlade rapporten under mötet, bekräftade utifrån utredningens tidigare guidelines och antog följande rekommendationer:

 

  • Fördelarna med att rörelsen accepterar statliga medel uppväger riskerna. Det finns inget belägg för att mottagandet av statligt stöd har en negativ påverkan på rörelsens opartiskhet, oberoende eller rykte. 2012 var det totala statliga stödet till Amnesty International endast 2%.

  • Amnesty måste förbättra sin kommunikation kring det faktum att organisationen, under vissa omständigheter, faktiskt söker samt tar emot statligt stöd. Detta borde vara lätt att åstadkomma och är en viktig del i att säkerställa att Amnesty alltid kan ställas till svars, är transparent och trovärdigt.

  • Det finns ett behov av att förbättra processen för sektioner och strukturer att söka om godkännande för att få ansöka om statligt stöd. Detta förfarande måste vara tydligt och lätt att följa samtidigt som det måste vara robust nog för att säkra att organisationens rykte inte komprometteras. Ett system bör tas fram där statliga givare blir godkända i fundraisingsyfte. Denna bedömning utförs tillsammans med sektioner där analyser av fördelar och risker görs.

  • Rekommendationerna kring inkluderandet av HRE programmen kommer inkluderas i den kommande HRE strategin.



Nuläge

Styrelsens beslut från mars 2012 gäller tillsvidare och minst till 2016, och den här typen av finansiering saknas därför även i strategin. Efter utredningens och Internationella styrelsens rekommendationer har vi, sekretariatet och styrelsen i dialog, valt att lyfta frågan igen.

 

Från sekretariatet sida önskar vi efter Internationella styrelsens rekommendationer ett förtydligande avseende:

 

  • Hur ska den svenska sektionen förhålla sig till andra sektioners förfrågningar om att söka statliga medel för HRE/bistånd i Sverige, t ex från Sida, Forum Syd m fl?

  • Ska den svenska sektionen även i fortsättningen (från nu) avstå från att söka statligt stöd för AI:s verksamhet inom HRE/bistånd?

 

Diskussionsunderlag

För- och nackdelar med statligt stöd har dryftats tidigare och sekretariatet har inte ändrat inställning till de potentiella risker som finns, främst avseende oberoende. Men One Amnesty bör vara ledordet och vi finner att rörelsen i stort är positiv till statligt stöd inom HRE och bistånd. Vi bedömer utsikterna för att ha, och kommunicera, en egen linje som små.

 

Hur agerar vi om IS ser möjligheter att finansiera ett viktigt projekt i Syd med Sida-medel? Nuvarande förhållningssätt är svårt att bibehålla i en kontext av One Financial Amnesty och följer inte Internationella styrelsens rekommendationer. Vi är beroende av en tydlig och enhetlig kommunikation som utgår från att när vi säger vi, menar vi hela Amnesty. En av anledningarna som legat bakom den svenska sektionens tveksamhet i frågan är just otydlighet och brist på entydig extern kommunikation.

 

I vår senaste folder, testamentsfoldern, har vi ändrat formuleringarna kring statligt stöd något. Här står det “Amnesty International arbetar oberoende av varje regering, politisk övertygelse och religiös tro. Därför är vi mycket restriktiva när det gäller stöd från företag och stater. Vårt arbete bygger på alla de människor som stöder oss genom medlemskap och gåvor”. Vi behöver dock ta fram en mer allmän och omfattande formulering som tar hänsyn till One Amnesty. Ansvariga för telefundraising och face-2-face efterlyser tydlighet och klarhet för hur ringarna och värvarna ska uttrycka sig i frågan.

 

Arbetet med att uppdatera vad Amnesty säger om statligt stöd har påbörjats internationellt och man samlar just nu in information om hur olika sektioner uttrycker sig i frågan.  

 

Hur kommunicerar vi här i Sverige att sektionen är mer restriktiva med att ta emot statligt stöd än resten av rörelsen (och i vilken utsträckning bryr sig mottagaren om det?). Svenska sektionen måste i våra budskap kring oberoende ta hänsyn till att statligt stöd tas emot av rörelsen i stort för HRE/bistånd. Om svenska sektionen väljer att avstå från att söka statliga medel innebär utredningen och Internationella styrelsens rekommendationer också att vi måste ha synnerliga skäl (där exempelvis “ideologiska” invändningar enligt utredningen inte godtas).

 

Sekretariatets ståndpunkt

För närvarande föreligger för den svenska sektionen inga andra skäl än Internationella styrelsens rekommendationer, och naturligtvis tillväxtmålen, att söka statliga medel. Men vi bedömer att det finns en stor potential. I bilaga 2 återfinns en (icke fullständig) inventering av möjliga givare.

 

Sekretariatet är av den uppfattningen att vi i linje med One (Financial) Amnesty inte kan hindra, utan snarare bör bistå, andra sektioner som avser söka statligt stöd i Sverige. Vidare att vi håller isär de båda ändamål,

HRE och bistånd, som vi kan söka stöd för. Vi bör utreda möjligheten att på ett organiserat sätt söka stöd för HRE-satsningar då vi bedömer arbetsinsatsen vid den typen av projektansökningar och uppföljning hanterbar.

 

I sammanhanget bör uppmärksammas den franska resolutionen 4.05 till ICM senast (Acceptera finansiering från stater och stiftelser) med avsikt att få fram klargörande riktlinjer för rörelsen gällande principerna för att ta emot pengar från stater, fonder och stiftelser. ICM antog detta förslag och riktlinjer ska tas fram under 2013, implementeras 2014 och de ska gälla alla enheter och alla nivåer. Samtidigt vill man ha en utredning som ska presenteras i oktober 2014 som tittar på de risker som finns förknippade med den här sortens finansiering, speciellt rörande vårt varumärke, oberoende och trovärdighet.

 

Risker finns och ska hanteras. Den svenska sektionen skulle kunna arbeta långsiktigt för att statligt stöd tas emot under kontrollerade former, att det finns ett gediget men lättarbetat regelverk. Till exempel avseende:

 

  • att vi enbart accepterar statliga medel om de kan användas utan att på något sätt kompromettera våra mål eller principer.

  • att det finns vissa sammanhang eller tematiska områden (t ex starkt politiserade) där stöd från en viss statlig givare uttryckligen inte ska användas

  • att det ska fastställas nivåer för hur mycket statligt stöd en sektion eller struktur får ta emot per år för att säkerställa Amnestys opartiskhet, oberoende och rykte. Denna bedömning ska även göras för den internationella budgeten.

  • att regler finns när nationella myndigheter kontaktas. Den sektion till vilket land myndigheten tillhör ska vara involverad för att kunna övervaka i vilken utsträckning statligt stöd från landet i fråga bidrar till verksamheten.



Förslag till beslut

 

att svenska sektionen bistår andra sektioner som vill söka statligt stöd för HRE och bistånd i Sverige,


att styrelsen klargör huruvida den önskar vidhålla beslutet att fortsatt avstå från att söka statligt stöd för HRE och bistånd.

 

Bilaga 1

 

Huvuddragen i utredningen ”Review of government funding at Amnesty International” (utförd av Anna Bainbridge 5/31/2012).

 

Utredningen framhåller att eftersom acceptansen av statligt stöd för HRE och MR-bistånd är utbredd inom rörelsen och många sektioner och strukturer tar emot sådant stöd för dessa program, måste nuvarande policies ses över och revideras, samt måste klausulen ”mycket begränsade omständigheter” i Revised Proposed Guidelines for Acceptance of funds and Fundraising by AI (FIN 21/03/99) tydliggöras eller tas bort.

 

Rapporten finner inget belägg för att mottagandet av statligt stöd har en negativ påverkan på Amnestys rykte eller inverkan på rörelsens opartiskhet, oberoende eller rykte. Det finns heller inte något belägg för att mottagandet av statligt stöd skulle göra Amnesty mindre attraktivt för medlemmar och givare. (Notera att kritik redan framförts, bland annat från Sverige vid Chairs Assembly/Directors Forum i februari, mot att inga medlems- eller andra undersökningar ligger till grund för att “inga belägg” kommit i dagen, bara att ingen sektion visat på detta.)

 

Rapporten framhåller att statligt stöd säkrar ett långsiktigt perspektiv på HRE och MR-bistånd vilket kommer att ha en positiv inverkan på mänskliga rättigheter. HRE bör ses som en central komponent i AIs vision att förändra världen och inte som ett tillägg. Många sektioner har uttryckt en oro för att vara tvungna att lägga ner sitt HRE arbete om möjligheten till statlig stöd tas bort.

 

Rapporten menar att det nuvarande tillvägagångssättet att ansöka om, och ta emot statligt stöd, är osammanhängande och inkonsekvent inom rörelsen. Detta innebär en risk för AIs rykte. Det finns ett behov att förbättra och underlätta processen för sektioner och strukturer att söka om godkännande för att få ansöka om och ta emot statligt stöd.

 

Utredningen konstaterar att Amnesty måste kommunicera och vara transparent med det faktum att organisationen faktiskt tar emot statligt stöd för HRE och MR-bistånd och man ska vara tydlig med varför undantag görs i dessa två fall. Utredningen påpekar också att de sektioner (3st) som inte tar emot något statligt stöd måste förklara varför man inte gör detta när organisationen i stort gör det. Kommunikationen måste vara tydlig med att beslutet att inte ta statligt stöd enbart gäller sektionen i fråga och inte den globala rörelsen. Detta för att inte riskera organisationens integritet och trovärdighet.

 

Vidare framhåller utredningen att det bör finnas en väldigt bra anledning till varför en sektion eller struktur inte ska ansöka om, och ta emot statligt stöd – och denna anledning kan inte baseras på en uppfattning om vad som menas med att vara “ren”. Det är problematiskt om en sektion motsätter sig statligt stöd baserat på ideologiska skäl snarare än faktiska problem med givaren.

 

Utredningen beskriver även kortfattat några potentiella statliga givare och Sida är en givare som tas upp och presenteras som att man har ett av de mest öppna systemen när det gäller stöd till olika mottagare runt om i världen och att Sida inte självt stödjer lokala NGOs i utvecklingsländer - det största stödet sker genom svenska NGOs, paraply- eller ramorganisationer.



Bilaga 2

 

Snabbinventering av möjligheter till statligt stöd, direkt eller förmedlat

 

Sida/regeringen

För att man som organisation ska kunna få ett långsiktigt stöd från Sida behöver man ingå ett avtal om rambidrag. 2012 avslutades en ramansökningsomgång och nu har Sida 18 ramorganisationer där det sammanlagda rambidraget för året uppgår till ca 1,6 miljarder kr. Den organisationen med minst stöd får drygt 4 Mkr och den med mest nästan 178 Mkr. Det är inte fastställt när nästa ramansökningsomgång sker.

 

För att kunna söka humanitärt stöd från Sida måste man även här ingå ett avtal, i detta fall ett om strategiskt partnerskap. 2011 uppgick det humanitära stödet via organisationer till 3 miljarder kr.

 

Sida ger även bidrag till svenska organisationer för informations- och kommunikationsarbete. Man behöver inte vara ramorganisation för att kunna söka detta bidrag. 2012 delade Sida ut knappt 100 Mkr för detta ändamål.

 

Icke-ramorganisationer kan även söka stöd för demokratisering- och yttrandefrihetsarbete. 2009 - 2011 delades 307 Mkr ut. Denna satsning har förlängts och den senaste ansökningsfönstret var 2012 då ytterligare 215 Mkr fanns tillgängliga. Denna möjlighet till stöd finns kvar och "volymen för efterföljande år fastställs i samband med beslut om Sidas regleringsbrev för respektive år".

 

Forum Syd

Forum Syd upprättades för att förmedla stöd till alla de organisationer som inte kan eller får uppbära ramstatus. Här kan man söka för projekt eller ansöka om att få programavtalsstatus. De minsta bidragen som beviljas är förstudier på ca 50 tkr och de största bidragen är till de organisationer som har sk Programavtalsstatus som kan ligga på upp till ca 18 Mkr/år. Dessa siffror gäller utvecklingssamarbete syd, för reformsamarbete Öst och Info är det betydligt lägre siffror.

 

Svenska Institutet

Svenska Institutet har en satsning som heter Creative Force. Detta är ett program som ger stöd till samarbetsprojekt mellan svenska och utländska organisationer som syftar till att stärka öppenhet och demokratiska strukturer genom samarbeten inom kultur, media och relaterade sektorer. Bidrag ges i form av miniprojekt eller till större projektsamarbeten. Sista ansökningsdag för mindre finansieringinsatser år 2014 är
24 januari, 15 maj och 15 september. Stöd till projektsamarbete kan ansökas en gång per år med sista ansökningsdag 24 januari, år 2014. Bidrag till miniprojekt är ca 100 tkr och för större projekt är det mellan 100 - 600 tkr.

 

Svenska Institutet har en Östersjösatsning där stöd ges för projekt i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina, Ryssland, Georgien och Moldavien. 2012 beviljades 33 Mkr och under våren 2013
12 Mkr. Ansökningsfönstret för hösten löper från 1 - 30 sept.

 

Allmänna arvsfonden

Arvsfonden har projektstöd där målgruppen är barn och ungdomar upp till 25 år. Arvsfonden stödjer projekt med budgetar från 75 tkr till 3,7 Mkr.



Olof Palme Center

Genom OPC kan man ansöka om stöd för projekt i Turkiet. Amnesty har tidigare beviljats ett stöd om
400 tkr för detta. 90% av OPCs budget kommer från Sida vilket gör att de vidareförmedlar statligt stöd.

 

Diakonia

International Programme Unit på IS listar även Diakonia som en möjlig givare för våra Amnestykontor i det globala syd. Diakonia får liksom OPC sin absolut största budgetdel av Sida, dvs de vidareförmedlar statligt stöd. Diakonia stödjer en mängd olika organisationer med olika verksamheter, alltifrån mindre gräsrotsorganisationer med budgetar på 200 tkr till stora organisationer där den största budgeten är
40 Mkr.



För kännedom ett exempel på statligt stöd, Civil Rights Defenders:

Sida - 44 Mkr

UD - 575 tkr

Sv Inst - 165 tkr