- Skriv ut
- Uppdaterad 02 Mar 2017
Punkt: 9. AI Zimbabwes ansökan om svenska biståndsmedel för Human Rights Education Underlag till styrelsemöte 18-19 mars 2017
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 2017-03-03
Punkt: 9. AI Zimbabwes ansökan om svenska biståndsmedel för Human Rights Education
BESLUTSUNDERLAG
AI Zimbabwes ansökan om svenska biståndsmedel för Human Rights Education
Inför styrelsens februarimöte 2017 lade sekretariatet upp ett underlag i styrelsens forum om att Zimbabwe har kontaktat svenska sektionen med en förfrågan om att söka svenska statliga medel till verksamhet inom området Human Rights Education (HRE). Amnesty International har en ny insamlingspolicy som bland annat inkluderar att Amnesty inte ta emot statliga medel annat än för just HRE. Innan den policyn togs har den Svenska sektionen diskuterat frågan både på årsmöten och styrelsemöten och bl.a drivit att Amnesty inte ska ta emot några statliga medel alls. Underlaget inför februarimötet (se sid 3 i detta dokument) ger en bredare bakgrund till frågan och de beslut som tidigare har fattats i den svenska sektionen.
I styrelsen diskussion i forum framförde styrelsen
att det på uppdrag av det internationella sekretariatet har gjorts en utredning där det framkom att det är viktigt för små sektioner att kunna söka statligt stöd för Human Rights Education. Det blev också tydligt på ICM 2015. Utredningen låg till grund för den internationella rörelsens gemensamma insamlingspolicy som är beslutad av den internationella styrelsen.
att det i den internationella insamlingspolicyn står att en sektion som tar emot pengar från ett företag först ska konferera med “värdlandet” för företaget. Andemeningen kan appliceras även på ansökningar till andra länders ambassader.
att den svenska sektionen tydligt har förmedlat styrelsens beslut om att den svenska sektionen förväntar sig att bli kontaktade om/när någon sektion/struktur vill söka svenska statliga medel.
att styrelsen bör ha en principdiskussion och ta ställning till om frågan ska läggas fram till årsmötet, tillsammans med en förklaring om hur Amnestys regelverk och praxis fungerar internationellt, och be årsmötet besluta om svenska sektionen aktivt ska motverka detta och arbeta för en förändring (i enlighet med tidigare beslut i svenska sektionen).
att det kan ifrågasättas varför svenska sektionen har intresse av att blockera andra sektioner från att söka finansiering från den svenska staten och att det inte är rimligt att svenska sektionen lägger sig i hur andra sektioner finansierar sin verksamhet så länge det är inom ramen för den internationella rörelsens gemensamma insamlingspolicy.
Under styrelsens februarimöte framförde styrelsen även
att styrelsen behöver ha en principdiskussion om den här frågan på styrelsens marsmöte där styrelsen bland annat behöver besluta om styrelsen ska fatta ett nytt beslut som upphäver styrelsens tidigare beslut.
att det eventuellt är orimligt att svenska sektionen fattar ett beslut som går emot den internationella rörelsens gemensamma insamlingspolicy. Styrelsens tidigare beslut fattades när det inte fanns någon gemensam insamlingspolicy.
att styrelsen i sin principdiskussion på marsmötet ska vara medveten om att ställningstagandet att inte ta emot statliga medel handlar om Amnestys oberoende och har tidigare variten profilfråga för den svenska sektionen.
att det oavsett vilket beslut styrelsen fattar i den här frågan fortfarande är viktigt att tydligt kommunicera till det internationella sekretariatet att det är viktigt att den svenska sektionen blir konsulterad om någon annan sektion vill ta emot pengar från exempelvis svenska företag eller ambassader.
att styrelsen bad sekretariatet att fortsatt hålla kontakt med AI Zimbabwe fram tills dess att beslut fattats i mars.
Styrelsen föreslås besluta
att svenska sektionen inte anser att de vill stoppa vare sig Zimbabwe eller andra sektioner att söka svenska medel då denna möjlighet står inskriven i den internationella rörelsens gemensamma insamlingspolicy;
att styrelsen inför årsmötet 2018 ska ha en principdiskussion om huruvida den svenska sektionen ska fortsätta driva att Amnesty inte ska ta emot några statliga bidrag, samt ta ställning till om frågan ska lyftas till årsmötet.
UNDERLAGET INFÖR STYRELSENS FEBRUARIMÖTE
Förfrågan från AI Zimbabwe om att söka pengar på svenska ambassaden
Förfrågan
I veckan fick vi en förfrågan från våra kollegor i AI Zimbabwe som vill söka stöd från svenska ambassaden för human rights education (HRE) kring dödsstraff, jämställdhet, yttrandefrihet och ESK-rättigheter. Många ambassader har en pott med pengar som lokala organisationer kan söka pengar ifrån. Det är förstås inte säkert att de skulle få summan och det är en förhållandevis stor summa för att vara på en svensk ambassad. Men det är också möjligt att svenska ambassaden har ett mer omfattande stöd till civilsamhället i just Zimbabwe. AI Zimbabwe har bokat ett möte med ambassaden nästa vecka och planerar att söka 250 000 USD (ca 2,5 milj SEK).
Varför vi vänder oss till styrelsen
Vår internationella fundraisingpolicy (2016) säger att vi som Amnesty International tar emot statliga medel, dock enbart för HRE. Den svenska styrelsen har dock haft en mer restriktiv hållning. I vår kommunikation med AIS så har AI Sverige krävt att vi ska konsulteras så snart andra sektioner/strukturer vill söka pengar hos svenska aktörer. Det finns ett styrelsebeslut som säger att vi ska bevaka detta och det är därför vi vänder oss till er nu.
Lite historia
Den svenska styrelsen och årsmötet har diskuterat frågan många gånger från 80-talet (då fokus var på att ta emot statligt stöd) och framåt (där man på senare tid varit emot statligt stöd pga trovärdighets och opartiskhetsskäl). Vid ett flertal tillfällen har man drivit frågor på ICM. Om man är intresserad av den historiska bakgrunden kan man läsa vidare här. Annars kan man gå direkt till Nulägesbeskrivning.
Senaste tillfället den svenska sektionen skrev en resolution var 2011 (då fokuserad på att den globala rörelsen inte skulle ta emot statliga medel). Resolutionen omarbetades tillsammans med AI Australien och beslut av ICM togs om att utreda effekten av ett eventuellt framtida totalförbud mot att ta emot offentliga bidrag.
I mars 2012 fördes följande diskussion:
Således fastslog styrelsen inte hur sektionen skulle förhålla sig till andra sektioners ansökningar om medel från svenska statliga organ och/eller uppmaningar att svenska sektionen söker statliga medel för andra sektioners eller IS räkning. Den hållning som styrelsen gav uttryck för genom beslutet ledde dock till att praxis även fortsatt varit att säga nej till förfrågningar av det slaget.
Sofia Halth anser att, då årsmötet 2011 gav ett mycket starkt besked av att hela rörelsen bör vara emot användning offentliga medel borde det fortfarande vara upp till årsmötet.
Styrelsen fattade beslut om
attsvenska sektionen av Amnesty International inte ska ta emot offentliga medel.
Styrelsen diskuterade frågan ånyo i oktober 2013 och i protokollet står följande:
styrelsen instämmer i att årsmötet bör tillfrågas samt att det fortfarande finns en negativ inställning till att ta emot offentliga medel i styrelsen, även om flera tycker att det är viktigt att lyssna in internationella signaler och upprätthålla One Amnesty.
Vad gäller frågan om att bistå andra sektioner som vill söka offentliga medel i Sverige undrar många i styrelsen vad ”bistå” egentligen innebär och menar att det inte bör läggas stora resurser på det, utan snarare på nivån att ge information.
(Styrelsen beslutar att:)
attsvenska sektionen i väntan på de internationella riktlinjerna kring mottagandet av offentliga
medel, säger nej till IS eller andra sektioner som vill söka offentliga medel för bistånd och
HRE i Sverige,
attuppdra åt sekretariatet att därefter återkomma till styrelsen, för diskussion och beslut nästa
gång svenska sektionen får en förfrågan från IS eller annan sektion om att söka offentliga
medel för bistånd och HRE i Sverige,
atti dagsläget, till årsmötet inte föreslå förändringar av svenska sektionens policy för mottagande
av offentliga medel,
attuppdra åt sekretariatet att återkomma senast till februarimötet 2014 med plan för hur svenska
sektionen internationellt tar vidare utestående frågor kring frågan om offentligt stöd,
Under 2015 kommer frågan upp igen (baserat på ovanstående att-sats från 2014) och följande beslut fattas:
§ 37 Statligt stöd
attuppdra åt sekretariatet att bevaka frågan om statligt stöd internationellt löpande och
återrapportera till styrelsen vid behov eller senast till junimötet 2017;
attuppdra åt sekretariatet att senast i november 2015 i styrelsens forum rapportera hur
riktlinjerna för statligt stöd ser ut idag och vilka beslut som finns i svenska sektionen om
mottagande av statligt stöd. (genomfördes juni 2015)
I januari 2016 kom slutligen den internationella fundraisingpolicyn (baserat på utredningen), godkänd av den internationella styrelsen. Man beslutade att fortsatt ha statligt stöd till HRE men inte till bistånd (då det var en försvinnande liten del).
Nulägesbeskrivning
Tora och jag har diskuterat frågan tidigare eftersom vi har sett ett behov av att diskutera hur vi ställer oss till den nya fundraisingpolicyn. Eftersom frågan inte har varit akut så har vi tänkt ta upp den i ett senare skede för att skapa utrymme för frågor som vi bedömt vara mer tidskritiska och/eller viktiga.
Eftersom vi inte har tagit principdiskussionen har vi inte heller ett självklart svar på hur vi ska svara när vi får en förfrågan nu när den internationella policyn är på plats.
Hur vi går vidare
På kort sikt bör vi svara AI Zimbabwe om deras förfrågan om vi är ok med deras planer. På lite längre sikt vill vi ha en principdiskussion till hur den svenska sektionen ska förhålla sig till den nya fundraisingpolicyn. Vill den svenska sektionen fortsätta att driva att vi inte ska ta emot statligt stöd eller vill vi anpassa oss till den internationella policy (och ev i vilken utsträckning). Eller om det finns fler alternativ.
Ställningstagande till AI Zimbabwes förfrågan
Frågan är om den svenska styrelsen vill stå kvar vid sitt beslut om att inte tillåta andra sektioner att söka svenska medel eller om man vill göra ett undantag (i avvaktan på en principdiskussion) med tanke på att det finns en ny policy.
Att den svenska sektionens tycker att statligt stöd är problematiskt och att vi vill konsulteras är en inställning som bör vara väl känd på internationella sekretariatet. De bör också vara medvetna om att en konsultation med en styrelse tar tid.
Å andra sidan har vi inte kommunicerat att andra sektioner inte får söka svenska pengar och därmed lämnat öppet för tolkningen att det är möjligt att söka svenska statliga medel bara man konsulterar med oss först.
För många mindre sektioner kan pengar för HRE vara en oerhört viktig inkomstkälla och utgöra en stor del av deras budget och därmed möjlighet att bedriva verksamhet. Således bör vi vara medvetna om att vårt beslut kan ha stor betydelse för AI Zimbabwe.
För att undvika att försätta andra sektioner, och själv hamna i, liknande situationer kan vi välja att tydligt kommunicera till AIS att den svenska sektionen inte kommer att godkänna några att någon annan sektion söker svenska statliga medel innan vår styrelse haft möjlighet att ha principdiskussionen.
OM styrelsen väljer att låta AI Zimbabwe söka pengar på ambassaden bör vi vara väldigt tydliga med att detta är ett undantag som vår styrelse gör.
Vi är fullt medvetna om att det kan finnas många åsikter om detta och att det är en komplex fråga och har ingen avsikt att inleda ett PC-beslut om det inte är så att styrelsen är rörande överens. Alternativt så får vi ta frågan på styrelsens marsmöte.
Förslag på hantering framåt av principfrågan
Det här är första förfrågan som vi fått på tre år så om vi är tydliga med AIS så är det inte nödvändigtvis en tidskritisk fråga för den svenska sektionen. Däremot så kan det förstås ha betydelse för sektioner som skulle kunna söka och få svenska statliga medel.
För vår del i den svenska sektionen skulle vi kunna ta fram underlag för en principdiskussion tidigast i höst. Vi har tillfrågat AIK och de kan hjälpa till med detta.