Marsmötet 2016 Protokoll från 19-20 mars 2016

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 19-20 MARS 2016

 

Tid: Lördag 19 mars kl. 09.00-17.00 söndag 20 mars kl. 09.00-15.15

Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Anders Hällbom
Justerare: Ginbot Abraha

Närvarande

Tora Törnquist, ordförande

Amanda Jackson

Anders Hällbom

Elisabet Stålhane

Lars Gäfvert

Mårten Rosander, kassör

Ginbot Abraha, suppleant

Staffan Johansson, suppleant (§ 150-155)

 

Frånvarande

Erik Thornberg

Karin Linkhorst

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare
Lina Jakobsson, styrelsesekreterare

Ludwig Kjellström, personalrepresentant (§ 150-158)

Jenny Lester Strååt, personalrepresentant (§ 126-146)
Annica Blidegård (§ 126-146, § 150-155)
Elisabeth Lundgren (§ 150-158)

Hans Vindeland (§ 151-152)

Johanna Azar (§151-152)

Katja Lefwerth (§ 143)

Sofia Fjellestad (§ 137-142)

Övriga

Hanna Roberts, granskningskommittén (§ 142, 144)

Nina Virkkala, granskningskommittén (§ 141-146)

Lisa Dahlberg, granskningskommittén (§ 126-142)

Michael Falk, valberedningen (§ 155)

Kristina Lindquist, valberedningen (§ 155)



§ 126. MÖTET ÖPPNAS
Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.

 

§ 127. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Styrelsen beslutar

 

att fastställa dagordningen utan tillägg eller ändringar.

 

 

§ 128. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 29-30 JANUARI 2016

Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 29-30 januari till handlingarna.

§ 129. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.

 

Gällande § 112 Rapport om kommunikation kring sexarbetspolicyn (beslut från styrelsens januarimöte 2015) framför Anna Lindenfors att sekretariatet kommer att lägga fram en rapport till styrelsens majmöte 2016. Anna framför att ingen extern konsult har anlitats och att sekretariatet gör bedömningen att det inte skulle tillföra så mycket. Ordföranden och sekretariatet har kommit överens om att styrelsen först ska få den interna utvärderingen. Efter det får styrelsen bedöma om en extern konsult ändå behöver anlitas.

 

Styrelsen framför att sekretariatet till nästa styrelsemöte ska skriva in i kommentarsfälten vilka beslut som har kopplingar till varandra.

 

Se bilaga 1 för lista på genomförda beslut som stängs på mötet.



§ 130. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE
Tora Törnquist föredrar.

 

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens januarimöte till handlingarna.



§ 131. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

Styrelsens beslut 2016-02-26

 

att föreslå årsmötet att välja Christine Pamp och Robert Tolonen Scherman till
årsmötesordförande för årsmötet 2016.



§ 132. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar och lyfter särskilt fram några frågor.

 

  • Flyktingsitutionen

Det har varit ett massivt motstånd till regeringens lagrådsremiss om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Svenska sektionen samlade på 48 timmar in 11 000 namnunderskrifter mot förslaget. Regeringen har efter det beslutat att skjuta fram processen och istället för att fatta beslut i april kommer regeringen att fatta beslut först i juni. I bland annat DN har stått att läsa att det har varit Amnestys och några andra aktörers agerande som bidragit till att regeringen valt att skjuta fram beslutet.

 

  • Postkodlotteriet

PostkodLotteriet har meddelat att Amnesty kommer att beviljas tre miljoner kronor mindre än föregående år. Det var en väntad minskning som sekretariatet har budgeterat för.

 

  • Skriv för frihet

Kampanjen slog globalt sett nya rekord. Cirka 3,8 miljoner människor deltog i kampanjen som bland annat har bidragit till att det i Burkina Faso diskuteras att höja åldern för äktenskap till 18 år.

 

  • Ny global policy för “individuals at risk”

Internationella sekretariatet har tagit fram en strategi inom området: “Global Strategy for Amnesty International’s work with and for individuals and communities at risk (2016-2019)”. Strategin är i linje med den svenska sektionens resolution som röstades igenom på ICM 2015. Den kommer att löpa parallellt med de strategiska målen, det vill säga fram till och med 2019. Sekretariatet deltog i den konsultation som genomfördes innan strategin antogs.

 

Styrelsen påpekar att detta bör föras in i årsmöteshandlingen “uppföljningen av årsmötesbeslut”.

 

  

§ 133. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.



§ 134. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ
Lars Gäfvert föredrar och berättar att AIK har fått i uppdrag att analysera den svenska sektionens utgångspunkter för en eventuell policy gällande rättighet för personer som använder droger.



§ 135. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Styrelsen hade inget att rapportera.



§ 136. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors föredrar.

 

  • RAG (Regional Advicory Group)

Efter RAG-mötet i Bankok har det förts fortsatta diskussioner och reflektioner kring frågor om samarbetet mellan regioner för att försäkra oss om att vi inte skapar “region-silos”. Flera gemensamma frågor identifierades också; till exempel hur regionkontoren ska samarbeta med och förhålla sig till sektioner och aktivister samt hur dessa ska delta i till exempel beslut. En annan fråga är hur vi i större utsträckning kan använda oss av, inte bara de “gamla vanliga” västländerna för påverkan på andra länder utan också se på till exempel BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) möjligheter att påverka.

 

  • Omorganisering på internationella sekretariatet rörarande kommunikation

Det svenska sekretariatet har uttryckt oro över hur den pågående omorganiseringen av det internationella sekretariatet kan påverka kvalitén på det reaktiva mediearbetet, det vill säga det mediearbete som handlar om att svara på frågor inom områden som ligger utanför kampanjerna. Som ett led i omorganisationen kommer det att bli färre tjänster inom medieområdet på sekretariatet i London och fler tjänster regionalt. Svenska sekretariatet menar att det finns en risk att det försämrar samordningen inom mediearbetet under övergångsfasen då samordningen har skötts centralt från London. Sekretariatet följer frågan.

 

  • Sexarbetspolicyn

Fjorton sektioner, inklusive Sverige, har gett synpunkter på förslaget till policyn om staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer som säljer sex. Den 14 maj kommer den internationella styrelsen att presentera den slutgiltiga policyn och i slutet på maj kommer policyn och den norska rapporten att offentliggöras.

 

  • Governance Reformprocessen

Det har sammanlagt kommit in 49 remissvar på det förslag till förändrad internationell styrmodell som skickades till rörelsen i januari. Det internationella sekretariatet meddelar att majoriteten stödjer en övergång till en “Global Assembly” som planeras på årlig basis. Diskussionen framöver kommer främst att handla om antal delegater, rösträtten och hur det kan skapas bättre incitament för ökad mångfald.

 

Styrelsen påpekar att det vore bra om alla sektioner delges alla remissvar och ger i uppdrag till Ginbot Abraha att kontakta Governance Reformkommittén och be dem att skicka ut de svar som inte redan delats via mejl.



§ 137. ÅRSREDOVISNINGEN (INKLUSIVE VERKSAMHETSBERÄTTELSEN) 2015
Annica Blidegård föredrar.

 

I underlaget som gick ut i kallelsen till styrelsemötet har sekretariatet gjort två rättelser. Dels har valet av kassör 2015 lagts till och en mindre justering har gjorts gällande generalsekreterarens pensionskostnader. I den tryckta versionen kommer det att göras vissa redaktionella justeringar för att årsredovisningen ska rymmas i det layoutade formatet, men dessa förändringar kommer inte att innebära några förändringar i sakinnehållet.

 

De totala intäkterna för 2015 uppgår till 147 miljoner kronor. Det är 40 miljoner kronor över budget, vilket beror på det stora arvet på 48 miljoner kronor som Amnesty fick under 2015. Av de 48 miljoner kronorna blir sektionens andel, efter att Amnestyfonden har fått sin andel, 43 miljoner kronor.

 

Utan det stora arvet hade de totala intäkterna varit 104 miljoner kronor vilket är 2,5 miljoner kronor under budget. Det beror på att värvning av medlemmar gick sämre än planerat och att avhoppen var fler än beräknat. Svenska sektionen värvade cirka 10 000 medlemmar under 2015 men förlorade samtidigt knappt 11 000 medlemmar.  

 

De totala kostnaderna för 2015 var 102,3 miljoner kronor, vilket var 4,2 miljoner kronor under budget. Det egna kapitalet vid årets slut var 79 miljoner kronor. Det innebär att svenska sektionen 2015 inte uppfyller Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer om att minst 75 procent av insamlade medel ska gå till ändamålet. Svensk Insamlingskontroll är dock eniga med Amnesty om att det hade varit svårt att på ett ansvarsfullt sätt använda alla pengarna från arvet under 2015.

 

Styrelsen påpekar

  • att styrelsens kostnader överskrider budget och frågar vad orsaken är.

  • att det förekommer flera upprepningar mellan i verksamhetsberättelsen och förvaltningsberättelsen och undrar om det går att förändra det till kommande år.

  • att det vore bra med en språklig översyn av dokumenten.

 

Sekretariatet svarar

  • att styrelsens kostnader ökat beror på att personalkostnader har bokförts felaktigt i samband med ett vikariat.

  • att det är svårt att helt undvika upprepningar mellan verksamhetsberättelsen och förvaltningsberättelsen då det finns tydliga riktlinjer för vad som ska ingå i en förvaltningsberättelse. Sekretariatet planerar att se över formatet för verksamhetsberättelsen, vilket eventuellt går att göra till nästa år.

 

Styrelsen beslutar

 

att godkänna årsredovisningen för 2015.



§ 138. KOMMENTARER TILL DET EKONOMISKA UTFALLET

Annica Blidegård föredrar.

 

Styrelsen påpekar att det till nästa år är bra om det tydliggörs vad som är sektionens samlade intäkter och hur mycket som går till Amnestyfonden. Det samma gäller även för intäkter såsom “arvet”, att det är bra om det tydliggörs hur stor en sådan intäkt är och hur mycket av den intäkten som går till Amnestyfonden.

 

Styrelsen lägger kommentarer till det ekonomiska utfallet till handlingarna.



§ 139. REVISORERNAS RAPPORT

Annica Blidegård föredrar.

 

Styrelsen noterar att revisorerna inte har några stora anmärkningar och att det är en ren revisionsberättelse. Styrelsen påpekar att det är positivt att sekretariatet har en löpande dialog med revisorerna under året.

 

Styrelsen lägger revisorernas rapport till handlingarna.



§ 140. MÅLUPPFYLLELSERAPPORT/HELÅRSRAPPORT

Anna Lindenfors föredrar.

 

Styrelsen framför

  • att det är otydligt vad helårsrapporten är för dokument. Det är viktigt att det i planeringssystemet blir tydligt vad som ska rapporteras till medlemsrörelsen alternativt bara till styrelsen. Styrelsen uttrycker ett starkt önskemål om att rapportera mer om vad som görs till medlemmarna.

  • att verksamheten är väldigt bred och att det kan vara relevant att överväga huruvida verksamheten kan fokuseras på något färre områden framöver. Samtidigt finns det inom sektionen en stor kompetens och djupt engagemang inom ett stort antal frågor, varpå det kan vara negativt att fokusera för snävt.

  • att de finner det svårt att tolka analyserna och varför vissa områden får rött medan andra grönt eller gult. Ett exempel som styrelsen tar upp är Nordkorea. Målet är att svenska sektionen ska bidra till Amnestys internationellt uppställda mål gällande Nordkorea. Med tanke på den verksamhet som har bedrivits anser styrelsen att målet borde rapporteras som uppfyllt.

 

 Sekretariatet svarar

  • att färre frågor skulle öka förutsättningarna att kommunicera hela kedjan av mål och resultat till medlemmarna. Det skulle också skapa mer utrymme att tydliggöra när och hur medlemmarna kan vara delaktiga och bidra.

 

Styrelsen lägger helårsrapporten till handlingarna.



§ 141. ÅRSRAPPORTERING KRING AKTIVISM

Anna Lindenfors föredrar.

 

Det är första gången aktivismen rapporteras i det här formatet. Till nästa år kommer rapporteringen att förändras ytterligare och ingå i den gemensamma effektrapporteringen så väl som i den löpande rapporteringen. När CRM-systemet är på plats kommer det gå att göra bättre analyser, men det är fortfarande viktigt att parallellt med CRM-systemets utveckling diskutera vad styrelsen vill att sektionen ska åstadkomma med aktivismen för att sedan rapportera gentemot dessa mål.  

 

Styrelsen framför

  • att det behövs en analys av hur sektionen kan fortsätta att utveckla engagmangsformerna i och med digitaliseringstrenden och att människors engagemang inte i lika hög utsträckning som tidigare är knutet till en och samma organisation utan istället kopplas mer till specifika sakfrågor.

  • att styrelsen i samband med utarbetandet av strategiera för 2017-2019behöver diskutera mål och prioriteringar för aktivismen.

  • att de har noterat att det under 2015 bara genomfördes hälften så många kampanjutbildningar som under 2014. Styrelsen frågar vad det beror på.

 

Sekretariatet svarar

  • att 2014 inleddes tre kampanjer. Inför dessa kampanjstarter gjordes en satsning med flera olika utbildningar. Den stora avvikelsen är egentligen att det var fler kampanjutbildningar 2014 jämfört med andra år, inte att det var färre utbildningar 2015.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.



§ 142. PRESENTATION AV GRANSKNINGSKOMMITTÈNS PRELIMINÄRA RAPPORT

Nina Virkkala föredrar och går igenom de synpunkter och rekommendationer som granskningskommittén tar upp i sin rapport.

 

Granskningskommittén framför

  • att de efterfrågar en diskussion inom styrelsen om hur granskningskommittén kan följa de diskussioner som förs i styrelsens forum och ta del av de underlag som endast läggs upp i forum.

  • att det vore önskvärt med en förändrad kategorisering av styrdokumenten på medlemssidorna.

  • att de efterfrågar en mer sammanhållen rapportering från det internationella rådsmötet (ICM).

  • att riskanalyserna och dess handlingsplaner bör inkludera vem som ansvarar för vilka områden. De risker som får bedömningen “var vaksam, följ utvecklingen” bör ha en handlingsplan.

  • att årsmötesbesluten ibland är formulerade på ett sätt som gör besluten svåra att genomföra och därmed också svåra att återrapportera. Granskningskommittén ser det som önskvärt att den kommande översynen av interndemokratin inkluderar frågan om hur årsmötesbesluten kan bli tydligare och frågan om när ett årsmötetsbeslut kan anses genomfört. Granskningkommittén rekommenderar även styrelsen att begränsa den kommande översynen av interndemokratin så att den inte omfattar allt för många delar/frågor.

  • att det kommande avtalet mellan sektionen och Amnestyfonden bör inkludera hur sektionen vill att fonden förhåller sig till kvalitetskoden och inom vilka områden fonden förväntas genomföra åtgärder.



§ 143. GENOMGÅNG AV MEDARBETARENKÄTEN

Katja Lefwerts går igenom resultatet av medarbetarenkäten och styrelsen diskuterar resultatet.



§ 144. DISKUSSION OM GRANSKNINGSKOMMITTÈNS RAPPORT

 

Styrelsen framför

  • att rapporten innehåller flera operativa frågor. Styrelsen ber sekretariatet att se över dessa frågor och konstaterar att det behövs ett system där sekretariatet kan fånga upp medlemsrörelsens röster om till exempel medlemssidorna utan att det behöver gå via styrelsen.

  • att det är viktigt att styrelsen får bekräftat att sekretariatet har beredskap att agera om en risk realiseras eller blir en större risk. Eventuellt behövs en handlingsplan som i princip talar om att ett första steg om/när en risk realiseras är att upprätta en handlingsplan och så vidare.  

  • att det är ett viktigt påpekande från granskningskommittén att styrelsen bör begränsa uppdraget om översynen av sektionens interndemokratiska strukturer.

  • att det behövs ett helhetsgrepp kring hur rapporteringen från ICM görs mer tillgänglig för medlemmarna. Det innebär inte att det ska göras några stora förändringar i själva rapporteringen men att den rapport som nu är styrelseintern eventuellt bör förändras så att den kan fungera som en rapport till medlemmarna.



Sekretariatet svarar

  • att det är Anna Lindenfors som ansvarar för alla krishanteringsplaner i förhållande till styrelsen. De större processer som pågår, som bland annat handlar om att tydliggöra roller, är kopplade till att hantera alternativt eliminera risker. Att ta fram fler handlingsplaner är inte aktuellt i nuläget, fler planer som ska utvecklas och revideras skapar mycket merarbete.

  • att sekretariatet ser över hur de mer operativa delarna av GKs synpunkter kan åtgärdas.



§ 145. EFFEKTERNA AV STYRELSENS FÖRÄNDRADE ARBETSSÄTT

 

År 2014 fattade styrelsen (med en rapport som underlag) ett antal beslut om förändringar som skulle minska styrelsens arbetsbörda och skapa bättre förutsättningar för styrelsen att verka i enlighet med sitt uppdrag. För att följa upp vilka effekter förändringarna har lett till har ledamöterna i den nuvarande styrelsen svarat på ett antal frågor om hur de upplever styrelsens arbetssätt och arbetsbörda idag. Sammanfattningsvis går det att konstatera att 100 procent av styrelseledamöterna anser att styrelsen nu har en rimlig arbetsbörda.

 

Styrelsen framför

  • att det är önskvärt med kortare underlag, och sammanfattningar av längre rapporter.

  • att det också är önskvärt med fler tillfällen för diskussioner om ideologiska frågor samt fler utbildningar och omvärdsanalyser då dessa har bäring på styrelsens strategiska arbete.

  • att det vore bra att hitta en modell för hur de diskussioner som förs i styrelsens forum kan inkluderas i de diskussioner som förs på mötena.

  • att styrelsen bör föra en fortsatt diskussion om vilka frågor som prioriteras på styrelsens dagordning.

  • att styrelsen framöver eventuellt kan delta i utbildningar online, till exempel via sekretariatets videokonferenssystem.

 

Styrelsen förde också en diskussion om antalet möten per år och att åsikter framfördes om att antalet möten idag är rimligt och att det för arbetsbördan och mångfalden i styrelsen skulle vara problematiskt att öka med ett möte. Några menade dock att en ökning av antalet möten skulle kunna ha positiva effekter på gruppdynamiken och tidspressen under mötena. Planeringsutskottet och sekretariatet kommer att ta med sig synpunkterna i diskussionen om möteskalendern för nästa år.

 

Anna Lindenfors framför att det kommer att göras ett fortsatt utvecklingsarbete kring styrelsearbetet. Samtidigt som hon påpekade att det är viktigt att se på hur styrelsen och sekretariatet prioriterar frågor och resurser och att avsluta processer när en sak har uppnått tillräcklig god kvalitet.

 

Styrelsen lägger rapporten om effekterna av styrelsens förändrade arbetssätt till handlingarna.



§ 146. TIDSPLAN FÖR “STÖRRE ÅRSMÖTESFRÅGOR” OCH GOVERNANCE REFORM-PROCESSEN

Lina Jakobsson föredrar.

 

Under många år har det i sektionen förts diskussioner om hur demokratin och effektiviteten kan stärkas i rörelsen. Frågorna som har diskuterats rör årsmötescykler, motions-/årsmöteskommitté, hur årsmöte, verksamhetsmöte och aktivistseminarium hänger ihop och om det är ett mål i sig att årsmötet har så många deltagare som möjligt och i så fall varför/varför inte. Diskussioner har även förts om att se över sektionens organisatoriska mellanformer så som distrikten, i syfte att stärka det demokratiska inflytandet och aktivismen. Styrelsen har vid olika möten fattat tre olika beslut som vart och ett tangerar dessa frågor, varpå styrelsen hösten 2015 valde att föra ihop dessa beslut i ett uppdrag om en översyn i syfte att stärka den svenska sektionens medlemsdemokrati.

 

Parallellt med detta pågår det en översyn av den internationella rörelsens modell för interndemokratin, den så kallade Governance reformprocessen, där bland annat form och frekvens för internationella beslutsmöten och hur den internationella rösträtten ska utformas ingår. Eftersom denna process kan komma att påverka styrningen i den svenska sektionen har styrelsen beslutat att inte låta den svenska sektionens översyn föregå den internationella processen.

 

I den tidsplan som föreslås är de båda processerna delvis integrerade. Den aktivitet som ligger närmast i tiden är ett årsmötesseminarium där både den internationella processen och den planerade, svenska översynen kan inkluderas.

 

Styrelsen framför

  • att styrelsen behöver analysera och diskutera vilka problem som finns i sektionens medlemsdemokrati idag och vad som är viktigt för medlemsrörelsen att eventuellt förändra.

  • att seminariet på årsmötet bör fokusera på den internationella processen men även nämna den kommande översynen av den svenska sektionen och fånga upp vad årsmötet tycker är viktigt inkluderas i den svenska översynen.

  • att årsmötet bör informeras om att det kommer att etableras en arbetsgrupp för den svenska översynen och att intresserade medlemmar kan anmäla intresse att delta i arbetsgruppen.

  • att de två parallella processerna kan genomföras och hanteras frikopplade från varandra.

  • att de från styrelsen som är ansvariga för årsmötesseminariet avgör tillsammans med sekretariatet hur seminariet ska utformas. Seminariets fokus ska vara Governance Reformprocessen.

 

Sekretariatet framför

  • att översynen av den svenska sektionens medlemsdemokrati kommer att starta under hösten då avgränsningar och en processplan kommer att tas fram.

 

Styrelsen beslutar

 

att anta tidsplanen för Governance Refomprocessen och en preliminär tidsplan för översynen om
förstärkning av den svenska sektionens medlemsdemokrati.



§ 147. FAKTORPLAN

Styrelseintern punkt som inte protokollförs.

 

 

§ 148. ORGANISATIONSÖVERSYN

Styrelseintern punkt som inte protokollförs.



§ 149. UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSSAMTAL MED GS 16.30 -17.00 (Styrelseintern punkt)

Styrelseintern punkt som inte protokollförs.



§ 150. MOTIONER OCH MOTIONSYTTRANDEN

Elisabeth Lundgren och Lina Jakobsson föredrar.

 

Styrelsen påpekar att styrelsen bara ska uttala sig under rubriken “Styrelsens ytterligare kommentarer” när styrelsen bedömer det som viktigt att ta tydligt ställning i frågan.

 

Styrelsen går igenom samtliga motioner och ger medskick om hur sekretariatet ska färdigställa styrelsens motionsyttranden. Sekretariatet uppdaterar texterna utifrån styrelsens diskussioner. Planeringsutskottet får i uppdrag att godkänna texterna innan de skickas ut till årsmötesdeltagarna.



§ 151. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET

Styrelsen går igenom alla styrelsens förslag till årsmötet och ger medskick om hur sekretariatet ska färdigställa styrelsens förslag.

 

Sekretariatet uppdaterar texterna utifrån styrelsens diskussioner. Planeringsutskottet får i uppdrag att godkänna texterna innan de skickas ut till årsmötesdeltagarna.



§ 152. FÖRSLAG PÅ SEMINARIUM, ANFÖRANDEN OCH PÅVERKANSTORG SAMT ÅRSMÖTESDAGORDNING
Lina Jakobsson föredrar.

 

Årsmötesförberedelserna löper enligt plan. Det har inkommit drygt 60 anmälningar, två av dem har anmält sig att rösta på distans i förtroendevalen, det vill säga online. Det publiceras löpande information om årsmötet i olika informationskanaler. För att skapa en starkare aktivistkänsla föreslår sekretariatet att det inrättas tre pris och att det genomförs en prisutdelning under årsmötet.

 

Styrelsen framför

  • att det är önskvärt att det görs en storsatsning på kommunikation nu inför sista anmälningsdag den 14 april.

  • att de är positiva till idén om prisutdelning.

  • att sekretariatet får återkomma till styrelsen för eventuella prioriteringar om det visar sig att det blir få anmälningar generellt och även om det blir få anmälningar till onlinevalen.  

  • att det finns en utmaning i att tillse att den långsiktiga riktningen blir en bra helhet om det görs förändringar på olika stationer på påverkanstorget. Här spelar årsmötesordförandena en viktig roll i att tillse att de förslag som går upp till plenum fungerar som helhet. Sekretariatet får i uppdrag att diskutera detta med årsmötesordförandena.

  • att det kan uppstå behov av formuleringsgrupper på påverkanstorget för den långsiktiga riktningen. Styrelsen konstaterar att det är årsmötespresidiet uppgift att se till att förslagen som går från påverkanstorget till plenum är kompatibla och fungerar formmässigt. Om formuleringsgrupper används är det viktigt att det tydliggörs hur grupperna fungerar och vad som är förslagsställarens roll.

  • att det är önskvärt med tre kortare påverkanstorg istället för två, där ett av torgen endast behandlar den långsiktiga riktningen.

  • att indelningen i påverkanstorgen tar hänsyn till att motionärer som har fler än en motion ska kunna delta på så många som möjligt av de stationer där hens motioner behandlas.

  • att det gemensamma passet under seminariedel C inleds med en allmän uppföljning från ICM där sexarbetspolicyn bara utgör en av flera delar.

 

Styrelsen beslutar

 

att styrelsens ansvar för seminarierna fördelas enligt följande; Amanda Jackson, Anders
Hällbom och Erik Thornberg ansvarar för “Långsiktiga riktningen”, Lars Gäfvert, Mårten
Rosander och Elisabeth Stålhande ansvarar för “Hur stärker vi interndemokratin i rörelsen”,
Tora Törnquist ansvarar för “Uppföljning från ICM 2015” och “Fördjupning om
sexarbetspolicyn”, Staffan Johansson och Anders Hällbom ansvarar för “Att växa och utvecklas
i Amnesty;

 

att styrelsens ansvar för motionsyttrandena fördelas i styrelsens forum;

 

att uppdra åt sekretariatet att genomföra seminarierna i samråd med styrelsen.

 

 

§ 153. UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT

Styrelsen går igenom samtliga årsmötesbeslut och styrelsens åtgärder och ger medskick om hur sekretariatet ska färdigställa årsmöteshandlingen “uppföljning av årsmötesbeslut”.

 

Sekretariatet uppdaterar texterna utifrån styrelsens diskussioner. Planeringsutskottet får i uppdrag att godkänna texterna innan de skickas ut till årsmötesdeltagarna.



§ 154. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I ARBETSORDNINGEN

Styrelsen beslutar

 

att godkänna de ändringar i årsmöteshandboken som föreslås i underlaget.



§ 155. VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

Michael Falk och Kristina Lindquist föredrar.

 

Valberedningen berättar att behovsrapporten främst bygger på det som framkommit i samtal med sektionsstyrelsen, fondstyrelsen och granskningskommittén. Valberedningen har genomfört mellan 25-30 intervjuer. De framför att det har funnits många lämpliga kandidater och att det har varit en svår uppgift att välja bort passande personer. Det förslag som föreligger till årsmötet utgår från vilka i styrelserna som vill sitta kvar, behovsrapporten och det mångfaldsuppdrag som valberedningen har.

 

Valberedningen presenterar sitt förslag.



§ 156. TIDSPLAN FÖR “RELATIONEN MELLAN AMNESTYFONDEN OCH STYRELSEN”

Elisabeth Lundgren föredrar.

 

På sektionsstyrelsens decembermöte 2015 beslutades att till sektionsstyrelsens marsmöte uppdra åt sekretariatet att tillsammans med planeringsutskottet och Amnestyfonden ta fram ett förslag till när strategiska frågor gällande ett samarbetsavtal ska behandlas av styrelserna.

 

Under arbetets gång har det blivit tydligt att det är en ganska komplex kommunikation eftersom det är fyra parter som är involverade (sektionens styrelse, sektionens personal, Amnestyfondens styrelse och  Amnestyfondens personal). Sektionens ordförande har därför tillsammans med Amnestyfondens ordförande diskuterat att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från varje styrelse och från sekretariatet. I uppdraget ingår att bestämma en processplan för att få till stånd ett nytt avtal med Amnestyfonden.

 

Styrelsen beslutar

 

att utse Tora Törnquist, Anders Hällbom och Elisabet Stålhane för att tillsammans med
representanter för Amnestyfonden ta fram en process samt identifiera frågor som möjliggör att
fatta beslut om vilken relation sektionen och Fonden ska ha till varandra såväl ekonomiskt som
verksamhetsmässigt och strategiskt.



§ 157. ÖVRIGA FRÅGOR

Inga övriga frågor förelåg.






§ 158. MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.





Tora Törnquist

Ordförande




Anders Hällbom

Vice mötesordförande




Lina Jakobsson

Sekreterare




Ginbot Abraha

Justerare




FÖRKORTNINGAR

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på Internet

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
MR – mänskliga rättigheter

 

BILAGA 1.

 

§ 129. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT



Följande paragrafer avrapporteras och stängs:

 

§ 43 (2015) GK:s rapport
att uppdra till sekretariatet att senast i december 2015 återrapportera i styrelsens forum hur vi uppfyller de operativa rekommendationerna i Granskningskommitténs rapport.

 

§ 69 (2015) BUDGET
att intäkterna 2016 tillsvidare beräknas till 108 856 tkr;
att kostnadsbudgeten 2016 tillsvidare inte får överstiga intäkterna;
att eventuella beslut angående hantering av arvet som tas på styrelsemötet 3-4 oktober ska ingå i budget 2016, vilket i så fall påverkar storleken på både intäkter och kostnader;
att arbetet bedrivs i enlighet med den föreslagna tidsplanen;
att följande verksamheter ska ingå i budget 2016: Amnesty Press 4 nr samt avgift till Amnestys EU-förening.

 

§ 80. (2015) RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT                                                  

GTP (2015-­10-27 )
att svenska sektionen bidrar med upp till 60 000 Euros (cirka 600 000 kronor) till EIO (European Institutions Office) för att täcka omställningskostnader till och med 2015 i samband med anpassning till GTP
att svenska sektionen från och med 2016 till och med 2018 bidrar med upp till 1,29 % av
"assessable income" till Amnestys arbete i ECA  (European and Central Asia region).
att ge fullmakt till Anna Lindenfors för att på EDF-mötet 28-29 oktober fatta beslut för svenska sektionens räkning enligt budgetförslag och övriga underlag. I denna
fullmakt ingår ekonomiskt förhandlingsutrymme, vid avvikelser från budgetförslaget som kan få ekonomiska konsekvenser för svenska sektionen kontaktas styrelsens ordförande och kassör.

 

§ 91. (2015)INFÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERING - ÖVERGRIPANDE VP 2016                                           att uppdra åt sekretariatet att fortsätta arbetet med verksamhetsplanen utifrån underlaget
övergripande verksamhetsplanering 2016 och styrelsens diskussion.

 

§ 98. (2015) UTREDNING OM KOSTNADSERSÄTTNING TILL SEKTIONSSTYRELSEN                                                      att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens januarimöte 2016 ta fram ett första utkast på årsmötetsförslag om konstnadsersättning för styrelsen som innehåller två modeller, ett med mindre förändringar av dagens kostnadsersättning och ett med arvode i form av en platt kostnadsersättning, samt två förslag på nivåer på maxtak på ersättning i enlighet med styrelsens diskussion.

 

§ 100. (2015) WORKSHOP OM LÅNGSIKTIGA RIKTNINGEN                                         

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens januarimöte ta fram en ny version av den långsiktiga riktningen med skarpare formuleringar i punktform där styrelsens ställningstagande tydligt framgår. Längre analyser och diskuterande text ska förläggas i bilagor;
att fortsätta diskussionen om innehållet på styrelsens januarimöte när det finns tydligare skrivningar att ta ställning till.

 

§ 122. (2016) GOVERNANCE REFORM-PROCESSEN                   

att uppdra till sekretariatet att i samråd med intenationella utskottet och utifrån styrelsens diskussioner ta fram och skicka in ett remissvar om “Governance Reform”.

 

§ 124. (2016)  ÖVRIGA FRÅGOR                                                      

att i Styrelsen Informerar använda begreppet “styrelsen” istället för att skriva texten i “vi”-form.