- Skriv ut
- Uppdaterad 12 Jun 2014
Majmötet 2014 Protokoll från 8-9 maj 2014
PROTOKOLL FÖR MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 8-9 MAJ 2014
Tid: Torsdag 8 maj, kl. 13.30 - 18.15, Fredag 9 maj, kl. 09.00 - 13.00
Plats: Scandic Triangeln, Malmö
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Maria Eklund
Justerare: Andreas Bokerud
NÄRVARANDE
Ledamöter
Andreas Bokerud
Andreas Boström
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Karin Linkhorst (§189-196)
Natasja Persson
Elisabet Stålhane
Tora Törnquist
Sekretariatet
Anna Lindenfors
Viktor Rasch
Frånvarande
Eva Strömberg
Pär Sköld
§ 177 MÖTET ÖPPNAS
Maria Eklund öppnar mötet.
§ 178 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN
Beslut:
att fastställa dagordningen
§ 179 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 22-23 MARS 2014
Lisbeth Kohls kommenterar § 158. Andemeningen i vad hon sa var inte att styrelsen borde ha använt AIK bättre utan att samordningen mellan sekretariatet och AIK inför workshopen om förslaget till sexarbetespolicy borde varit bättre.
Det noteras även att det finns två § 160 samt att förslaget till sexarbetespolicy benämns olika i texten.
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 180 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT
Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.
§ 181 UTVÄRDERING AV FÖRRA STYRELSEMÖTET
Sofia Halth redogör för utvärderingen av styrelsens marsmöte. Det gavs överlag lägre betyg, med kommentarer om hårt tonläge och pressat schema. Betygen på föredragningarna samt nivån på diskussionerna var högre än vanligt. Det var delade meningar om underlagen, men det handlade även om att det var en pressad period innan mötet.
§ 182 RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT
Följande beslut har fattats per capsulam sedan senaste styrelsemötet:
- Årsmötesförslag motionsstopp
8 april
Beslut
att föreslå årsmötet att stadgarna ändras så att tidpunkt för att lämna in motioner sätts till fjorton veckor före årsmötet.
§ 183 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET
Anna Lindenfors gör några nedslag i rapporten. Dels nämner hon F2F i Umeå, vilket går över förväntan och att kampanjen SOS Europa lanserats. Vidare har Anna Lindenfors besökt Angeläget Filmfestival och konstaterar att det var mycket bra stämning och att filmerna hade starka budskap.
Styrelsen instämmer i att SOS Europa är en fantastiskt snygg kampanj som ser ut att kommit igång väldigt väl. Någon menar att detta med petitionen Min kropp, mina rättigheter där vi svarar för 10 % av alla namnunderskrifter, visserligen är fantastiskt men hade i och med One Amnestys möjligheter till kraftsamling gärna sett ett högre antal underskrifter, där sektionen utgjort en mindre andel.
Styrelsen tycker även det är glädjande med värvningen i Umeå. Gällande värvningar berättar Anna Lindenfors även att avhoppen på grund av förslaget till sexarbetespolicy är färre är de trott men att de avvaktar årsmötet innan de undersöker närmare. En varumärkesundersökning ska genomföras.
§ 184 RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR
Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan det senaste mötet.
§ 185 RAPPORT FRÅN AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÉ
Lisbeth Kohls berättar att det inkommit ett underlag från IS som AIK varit inkopplade på, detta gällde hur Amnesty ska agera vad gäller att försvara MR-försvarare på nätet samt frågor om övervakning.
§ 186 RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN
Andreas Bokerud berättar att det finns två stora frågor för Fonden i detta nu. Dels detta med planer på två Centre for Competence och dels frågan gäller omförhandling av avtalet mellan sektionen och fonden. Där ligger frågan kvar och händer ingenting, löper avtalet på. Fonden menar att det är viktigt att ta tag i frågan med nya krafter under kommande styrelseår.
§ 187 RAPPORT OM INTERNATIONELLA FRÅGOR
Sofia Halth inleder med att berätta om sitt och Karin Linkhorsts besök till AIUS:s årsmöte i Chicago. Besöket var mycket givande och de träffade många intressanta människor och andra gäster. Karin Linkhorst skrev ett längre reportage till marsnumret av Styrelsen informerar.
Efter detta berättar Elisabet Stålhane och Maria Eklund om sitt besök på AIUK:s årsmöte i Edinburgh. De har en annan demokratiskt ordning, där styrelsen inte väljs under årsmötet. Styrelsen har även en nedtonad roll jämfört med under svenska årsmöten, istället ges aktivisterna en mer framträdande roll.
På både AIUS och AIUK:s årsmöten hade frågan om förslag till sexarbetespolicy kommit upp i olika forum och även hos dessa sektioner finns viss turbulens i frågan. Sofia Halth nämner även att i agendan för Chairs Assembly ges punkten om förslaget till sexarbetespolicy för lite tid och hon menar den bör utvidgas och kommer framföra detta till IS.
Anna Lindenfors berättar sedan om EDF, European directors forum, vars agenda innehåller beslut och diskussion kring plan för nästa år. Rutinen är att att generalsekreteraren delegeras av styrelsen att fatta en rad beslut. Beslut om att delegera tar styrelsen i forum.
Vidare diskuterar styrelsen möjligheten att Anna Lindenfors ska ingå i GMT (Global Management Team) eller Regional Advisory Group för Asien.
Slutligen diskuteras förslaget till sexarbetespolicy där Tyskland skrivit ett kritiskt brev till IS som en rad andra sektioner, bland annat den svenska erbjudits skrivit under. Då det innehåller kommentarer som motsvarar den kritik mot processen som styrelsen tidigare lyft har Sofia Halth och Anna Lindenfors landat i att skriva under brevet.
§ 188 RAPPORT OM VILANDE DISTRIKT
Frågan hänskjuts till forum.
§ 189 UNDERLAGSMALLAR SAMT VÄGVALSFRÅGOR
Viktor Rasch presenterar underlaget som föreslår tydligare markering av underlag samt hur sekretariatet tänker angående vägvalsfrågor. Någon i styrelsen önskar förtydligande vad gäller just vägval och Viktor Rasch berättar att både besluts- och diskussionsunderlag kan vara vägval och målet är att få in ett tydligt vägvalsperspektiv i fler underlag. Vad vägval egentligen innebär är att redogöra för alternativa vägar än den som föreslås.
Sofia Halth betonar även vikten att det tydligt framgår varför sekretariatet landat i en viss rekommendation till beslut.
Någon i styrelsen föreslår att vid genomgången av arbetsordningen inför junimötet, sätta alla datum för alla underlag till två veckor innan möten. Detta skulle underlättar inläsning, förberedelser samt mötes- ordförandeskap. Viktor Rasch berättar att ett steg i att se över mallar för underlag inneburit även att tänka igenom intentionen för varje underlag när det tas fram, alltså att sekretariatet noga bör betänka vad nästa steg i en viss fråga blir. De allra flesta diskussionsunderlag som tas fram slutar ofta med ett beslut, och sekretariatet skall alltså bli bättre att förutse det. Detta betyder att fler underlag (även sådana som i grunden är diskuterande) skulle räknas som beslutsunderlag och således inkomma styrelsens senast två veckor innan styrelsemöten.
Styrelsen tycker att de föreslagna mallarna är ändamålsenliga och diskuterar sedan hur beslutssatserna kan formuleras tydligare samt hur besluten bäst efterlevs.
Beslut
att anta de föreslagna mallarna samt dess innebörd,
att uppdra sekretariatet att identifiera och vid behov lyfta vägvalsfrågor,
att styrelsen aktivt efterfrågar fler vägvalsfrågor,
att uppdra åt sekretariatet att i förslaget till arbetsordning till junimötet 2014 infoga lämplig skrivning gällande att styrelsen aktivt efterfrågar fler vägvalsfrågor, utifrån styrelsens diskussion och beslut.
§ 190 STYRELSENS INVOLVERING I ÅRSMÖTESFRÅGOR
Viktor Rasch redogör för underlaget. Några i styrelsen undrar sedan var detta direktiv ska placeras varpå Viktor Rasch förklarar att detta blir ett av sektionens styrdokument och kommer att hamna i den sammanställning av styrdokument som finns på medlemssidorna. Styrelsen diskuterar även kort tidsättning av direktiven, vilket ska vara ”tillsvidare”. Således kan styrelsen ändra detta efter behov.
Sofia Halth ser att det finns delar kvar av uppdragsgruppens tankar kring styrelsen involvering i årsmötet som inte lyfts i detta, vilket hon menar är klokt. Detta kommer istället att lyftas i diskussionen kring styrelsens årscykel på junimötet.
Styrelsen går till beslut.
Beslut:
att uppdra åt sekretariatet att inkomma med beslutsunderlag senast till styrelsens septembermöte, med ett årsmötesdirektiv som inkluderar ovan nämnda punkter samt medskick från styrelsen.
§ 191 DISKUSSIONSUNDERLAG ANGÅENDE STYRELSENS ARBETSBÖRDA
Karin Linkhorst redogör för underlaget, vilket är framtaget av henne själv, Tora Törnquist samt Sofia Halth. Gruppen landat i ett förslag, som förutsätter formaliserade arbetssätt och att ta bort de nuvarande strategigrupperna och ersätta dessa med kommittéer.
Flera i styrelsen tycker att gruppens förslag är bra, det kommer att bidra till att minska arbetsbördan men främst skifta fokus till att göra andra saker än idag. Någon menar att rollerna för de olika kommittéerna är oklara och ojämnt fördelade över året. En annan undrar om skillnaden med nuvarande system är så stort, ser främst ett namnbyte. Ledamoten har svårt att se kommittéernas arbetsmängd i relation till styrelsemöten. Sofia Halth förtydligar att kommittéerna inte ska ha arbetsmöten, inte ansvara för kvalitetssäkring av underlag utan vara visionära och bolla upp frågor till styrelsens bord.
En av de kommittéer som tas upp i underlaget är en årsmöteskommitté, där gruppen själv har delade meningar. Någon ser hellre en nedtonad roll för styrelsen vad gäller operativa årsmötesbestyr och förordar därför ingen sådan kommitté. Några menar att styrelsen har ett helhetsansvar inför årsmötet och särskild gruppering inte behövs.
Någon berättar att styrelsen för 15 år sedan hade ett arbetsutskott, inte helt olikt en av de kommittéer som diskuteras. Ett problem som uppstod var att de som ingick i denna fick ett kunskapsövertag gentemot resten av styrelsen. Karin Linkhorst medger att det är en vettig farhåga och något värt att bevaka, men kommittéerna skulle fördela den roll som i dagsläget endast ligger hos ordförande. Vidare menar hon att förslaget skulle fördela makt och kunskap på ett bra sätt och att sitta i fler än en kommitté skulle bidra till kompetensspridning och gemenskapsbyggande.
Styrelsen menar även förslaget är ett rimligt sätt för styrelsen att arbeta och att gruppen väl täckt in de viktiga områden styrelsen bör fokusera på samt ingen ser problem i att sitta i fler än en kommitté. Tora Törnquist gör även betoningen att kommittéerna kommer att ges tydliga arbetsbeskrivningar och ska bara ansvara för vissa frågor. Alla eventuella frågor som kan komma upp till styrelsen behöver inte ha representation i en kommitté, vilket är fallet med nuvarande strategigrupper. Slutligen påpekar någon att det till mångt och mycket är upp till styrelsen: att detta blir vad vi gör det till.
§ 192 ÖVRIGA FRÅGOR
På grund av luft i dagordningen ges möjlighet att ta punkten Övriga frågor redan här.
- Konstituerade mötet
Viktor Rasch går igenom den föreslagna dagordningen för det konstituerande mötet, som hålls direkt efter årsmötets avslut i anslutning till årsmöteslokalerna.
- Onlineval
Elisabet Stålhane lyfter en artikel Sofia Halth lagt ut i styrelsens forum där en forskare tar upp invändningar mot onlineval. Flera i styrelsen menar att artikeln främst är aktuell för riksdagsval och liknande. De menar även att årsmötet tog formell ställning för onlineval 2013, och att förslaget som ligger till detta årsmötet är en konkretisering av det beslutet.
§ 193 UTVÄRDERING AV STYRELSEÅRET
Denna punkt är endast för de ledamöter som är valda av årsmötet.
§ 194 STRATEGISKA MÅLEN
Ida Wistbacka presenterar tidsplanen för detta pass samt bakgrunden och processen hittills kring arbetet med de de strategiska målen 2016-2019. Något som diskuterats mycket med IS gäller nivån och omfattning på målet och huruvida allt Amnesty gör ska finnas bland målen eller om det finns arbetsområden även utanför dessa. Vad gäller nivå och omfattning är det inte färdigbeslutat hos IS ännu, men ju tidigare sektionen har synpunkter desto mer kan sektionen påverka IS.
Styrelsen inleder med att diskutera nivå och prioriteringar, och några menar att det är svårt att diskutera vilka mål som är viktiga för sektionen innan det är klart vilken nivå de slutgiltiga målen kommer att hamna på. De menar att det är viktigt att beslut om nivåer tas så tidigt som möjligt innan de slutgiltiga målen för 2016-2019 antas. Anna Lindenfors informerar att denna fråga kommer att lyftas på Chairs Assembly/ Directors Forum i juni men det är oklart när beslutet skall tas. Någon tvivlar på att det är möjligt med breda mål som ska vara uppnåbara och mätbara på fyra år. Någon menar att det är viktigt att ha en vid tolkning av begreppen “uppnåbara” och “mätbara” då mål inte bör krympas in absurdum för att bli mätbart.
Amnestys mandat har utvecklats och detta har skett parallellt med en tillväxtökning. Vad gäller prioriteringar menar några att om rörelsen står inför minskad tillväxt finns en poäng i att hålla fast vi de frågor vi redan arbetar med och inte bredda våra åtaganden ytterligare.
Styrelsen menar att målen ska visa vad Amnesty prioriterar och vara identitetsskapande för hela rörelsen, något för alla att enas kring men att det finns områden utanför. Någon menar att en medlem inte kan förvägras att arbeta med något den brinner för, såsom IAR-fall. Sekretariatet ska inte förväntas ge stöd till det som inte är prioriterat, men grupper ska ändå kunna arbeta med det och IS behöver även i framtiden ta fram ett material motsvarande årsrapporten och Amnesty bör fortsätta vårt breda utredningsarbete. En fråga kopplad till detta är om Amnesty inte ska ha en uppfattning i frågor utanför prioriteringarna? Det kan bli problematiskt när andra förväntar sig att Amnesty ska ha en åsikt. Dessutom måste Amnesty kunna agera snabbt och vara flexibla om något utanför våra mål kräver Amnestys uppmärksamhet. Det är viktigt att Amnesty vågar prioritera och styrelsen enas i vikten av att prioritera ned och inte prioritera bort.
Vad gäller organisatoriska utmaningar listar Ida Wistbacka de områden som identifierades under den workshop som hölls i mars.
Styrelsen tycker det är viktigt att koppla frågan om långsiktig finansiering till vikten av mobilisering och stärkt medlemsbas, för att nå maximal effekt för rörelsens insatser och för att garantera Amnestys oberoende. Styrelsen menar också att det är viktigt att den svenska sektionen trycker på de frågor som är viktiga för oss, såsom frågorna om ägandeskap hos gräsrötter, Amnestyidentitet och långsiktig finansiering.
Anna Lindenfors berättar att hon också tycker det är viktigt att få in en ”mellannivå” på Amnestys mål, alltså mellan den korta fyra årsperioden och vårt slutgiltig mål. Vad vill Amnesty ha uppnått om 10-20 år? För detta behöver vi också bli bättre på att samla oss, våra direktiv och värderingar för en tydlig målsättning. Någon i styrelsen menar att detta kan inkluderas under Amnestyidentitet och identitetsskapande.
Vidare diskuterar styrelsen hur de frågor som är viktiga för sektionen strategiskt bör kommuniceras samt ger input på hur texten till IS bör disponeras.
Ida Wistbacka avslutar genom att summera styrelsens diskussion och medskick samt att efterfråga två ledamöter att diskutera vidare med under stundande årsmöteshelgen. Tora Törnquist och Maria Eklund anmäler sig.
§ 195 INFÖR ÅRSMÖTET
-Genomgång av årsmötet
Viktor Rasch går igenom dagordningen för årsmötet i detalj.
-Granskningskommitténs rapport
Sofia Halth kommer med förslag på hantering av GK:s rapport under årsmötet.
-Internationella gäster
Årsmötet 2014 gästas av Inga Laupstad och Nina Langslet från norska sektionen samt Thet Thet Aung, Han Yin Min och Ywat Hseng Nang Lao Swan, människorättsförsvarare från Burma. Rune Arctander från den Internationella styrelsen samt Michael Garzia Botchenek och June Holmes från Internationella sekretariatet gästar också mötet.
-Styrelsens punkt
Sofia Halth och Maria Eklund kommer att hålla i presentationen av föregående verksamhetsår och berättar kortfattat vad denna kommer att innehålla.
-Styrelsens arbetsfördelning samt roll under årsmötet
Styrelsen diskuterar olika frågor kring hur de ska fördela sig på Påverkanstorgen, vilken roll de bör inta och dylikt.
-Reflektioner från årsmötesordförandena
De föreslagna årsmötesordförandena, Robert T Scherman och Ida Burlin lämnar sina synpunkter på dagordning och annat. Styrelsen diskuterar tillsammans med dem Påverkanstorgets utformning i mer detalj.
§ 196 Mötet avslutas
Mötet avslutas av Sofia Halth.
Ordförande
Maria Eklund
Vice mötesordförande
Viktor Rasch
Sekreterare
Andreas Bokerud
Justerare
Förklaringar:
AI – Amnesty International
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Cocoa – Common Chart of Accounts, gemensamt redovisningssystem för hela Amnestyrörelsen
CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas
F2F – Face-to-face, Amnestys värvare
Forum - Styrelsens internetforum där de diskuterar mellan mötena
FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
GK – Granskningskommittén
GPS – Global Priority Statement, globala tvåårsplaner för hela rörelsen
GS – Generalsekreterare
GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
IB – International Board, den internationella styrelsen (tidigare IEC= International Executive Committe)
IS – Internationella Sekretariatet
ISP - International Strategic Plan, den internationella sexåriga verksamhetsplanen
MR – mänskliga rättigheter
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet
PKL – Postkodlotteriet
SG – Strategigrupp