Praktikanter och arbetsmarknadsstöd i grupper och distrikt Underlag till styrelsemöte 12-14 juni 2014

Praktikanter och arbetsmarknadsstöd i grupper och distrikt

Bakgrund

Sekretariatet gavs i uppdrag att utreda huruvida våra aktiva medlemmar kan arbeta med frivilliga och praktikanter efter ett beslut på majmöte 2012. Uppdraget har skjutits upp för att slutligen behandlas efter årsskiftet 2013-14 efter att en ny generalsekreterare tillträtt.

Vi vill betona att det här underlaget inte behandlar praktikanter och frivilliga involverade i arbetet på sekretariatet och de lokala kontoren, utan om möjligheten att dra nytta av praktikplatser och arbetsmarknadsstöd i Amnestys ideella verksamhet - alltså bland grupper och distrikt.

Anställningsformer

De anställningsformer som skulle kunna vara aktuella för grupper och distrikt är praktik (inom utbildningsprogram eller inom arbetsmarknadspolitiska program), arbetsträning och samhällstjänst. Det är alltså dessa anställningsformer som omfattas av det här underlaget.

Fördelar

Fördelarna är uppenbara. Genom att dra nytta av praktikanter eller personer med t.ex arbetsmarknadsstöd skulle vi kunna få tillgång till arbetstid som vi inte har ekonomiskt utrymme att betala för. Nivån på arbetet skulle kunna ökas, och det är också lättare att skapa stabilitet i en verksamhet med “anställningsliknande villkor”, jämfört med en traditionellt ideell verksamhet, där medlemmar i princip kan lämna sina uppdrag närhelst de önskar. Det finns realistiska möjligheter att via praktikanter eller arbetsmarknadsstöd förstärka vår verksamhet lokalt, värva fler medlemmar, samla in mer pengar och förbättra vårt påverkansarbete.

Ansvar som arbetsgivare och arbetsledare

Så snart man tar in personer med anställningsliknande villkor i en verksamhet tar man också på sig ett ansvar som arbetsgivare. Verksamheten måste leva upp till de regleringar och riktlinjer som gäller på arbetsmarknaden, det kan gälla allt från arbetsledning, arbetsmiljö, säkerhet och försäkringar till uppföljningssamtal eller ren administration. På sekretariatet finns chefer med dokumenterad ledarskapserfarenhet, strukturer och rutiner, HR-funktion, skyddsombud, försäkringar och så vidare. Om något inte skulle fungera, om någon mår dåligt eller behöver extra stöd av något slag, har vi som arbetsplats de skyddsnät som krävs.

Merparten av Amnestys verksamheter på ideell nivå är relativt små, är ofta kraftigt beroende av ett fåtal tongivande medlemmar, och de tenderar att över tid variera kraftigt i omfattning och kvalitet. Det är också  svårt att förutspå hur mycket arbetsledning olika arbetsuppgifter kräver, då detta är väldigt individuellt.

Vår bedömning är att de flesta av våra aktiviststrukturer inte långsiktigt kan förväntas leva upp till de krav som skulle ställas i en arbetsgivarroll och att de därmed är olämpliga i en sådan position. Sekretariatet anser att det skulle kunna vara förenat med stora risker eftersom arbetsgivaransvaret är komplicerat och resurskrävande och det kan få allvarliga konsekvenser om det inte uppfylls, både för gruppens medlemmar men även för den som utför praktik, arbetsträning eller samhällstjänst.

Vägval

Som vi ser det finns det två vägval i frågan, där vi förespråkar det sistnämnda.

1. Besluta från fall till fall

Generellt sett tycker vi inte det är en god idé att involvera praktikanter och personer med arbetsmarknadsstöd i verksamhet på grupp- och distriktsnivå. Däremot utesluter vi inte att det finns omständigheter då ett sådant arbetssätt är en realistisk möjlighet.

Ett sådant beslut bör i så fall fattas av generalsekreteraren, som också har ett övergripande ansvar för dem som anställs (i likhet med alla anställningar inom sektionen), även om de konkreta arbetsgivar- och arbetsledaruppgifterna delegeras.Ett sådant undantag ser vi endast möjligt på de orter där vi redan har ett kontor, då både medlemmarna och praktikanten har närhet till handledning samt det skyddsnät vi tidigare nämnt.

2. Besluta att grupper ej får agera arbetsgivare

Som vi beskrivit i beslutsunderlaget finns det flera stora problem med att ha ideella medlemmar som fungerar som arbetsgivare/arbetsledare. Ska man ta ett principbeslut som ska gälla alla måste det bli nej.

Förslag till beslut:

att anställningar via praktik eller arbetsmarknadsstöd inte ska förekomma bland sektionens grupper och distrikt,

att undantag från denna generella linje kan beviljas, efter beslut av generalsekreteraren.