Gällande förslag till sexarbetespolicy inför CA/DF Underlag till styrelsemöte 12-14 juni 2014

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 9 juni 2014

 

Gällande förslag till sexarbetespolicy inför Chairs Assemby / Directors Forum

 

Den 31 maj gick svarstiden ut för sektionerna att inkomma med synpunkter och ställningstaganden kring policyförslagt om avkriminalisering av sexarbete. Nästa steg i processen är mötet med sektionernas ordföringar och genrealsekreterare som ska hållas i juni, Chairs and Directors Forum, CDF.

 

Inför detta möte har sekretariatet gjort en genomgång av samtliga “remissvar” från andra sektioner som vi haft tillgång till, sammanlagt 13 stycken (se bilaga). Syftet med detta underlag är att förse sektionens ordförande och GS med en analys och tänkbar strategi att begagna sig av under CDF, för att på bästa sätt verka i den riktning som fastställdes av årsmötet. Underlaget kan också utgöra utgångspunkt för en gemensam diskussion i styrelsen.

 

Generella kommentarer (process & bakgrundsdokument)

Det är både anmärkningsvärt och oroväckande att så få sektioner inkommit med synpunkter på policyförslaget. Remissvaren skiftar också i kvalitet och djup. Redogörelser för landets egna lagstiftningen på området och/eller detaljerade beskrivningar av alla olika synpunkter som framkommit i de interna konsultationsprocesserna upptar i flera fall merparten av dokumenten.

 

Om/när AI antar en policy är det av största vikt att den är brett förankrad i rörelsen och att sektionerna haft möjlighet att på djupet sätta sig in i den mycket komplexa och politiserade frågan. Man bör noga överväga riskerna med att IB fattar beslut i en mycket svår och kontroversiell fråga utan att ha brett stöd och utan att nödvändig kunskapsinhämning skett i stora delar av rörelsen. Några sektioner skriver explicit att beslut bör fattas på ICM.

 

Det låga deltagandet från sektionernas sida reser också frågor om själva kommunikationen kring konsultationsprocessen samt de verktyg som erbjudits - eller uteblivit -  för att underlätta den interna konsultationen i sektionerna.

 

Även bland de få sektioner som svarat är en mycket vanlig synpunkt att bakgrundsdokumenten lämnar mycket övrigt att önska. Någon sektion, Kanada Fr, beklagar i likhet med den svenska sektionen att IS presenterat en defacto policy. Flera efterlyser oberoende data, analys, forskning, evidensbaserad utredning från AI:s sida, specifika landstudier mm, däribland  Danmark, Finland, Polen. Det gäller framförallt inverkan på MR av de olika modellerna med avkriminalisering / kriminalisering/ legalisering av prostitution, sexköp och kringfunktioner samt hur den ena eller andra modellen inverkar på prostitutionsmarknaden i stort samt i relation till trafficking. Just kopplingen mellan prostitution och trafficking är något som flera sektioner menar att AI bättre måste belysa. De sektioner som framstår som mest positiva till IS policyförslag för få eller inga resonemang om kvaliteten på underlagen och uttrycker inte heller något behov av ytterligare utredningsarbete eller forskning, däriland Grekland, Portugal, Italien.  



GEMENSAMMA NÄMNARE  

Samtliga av de sektioner som alls uttrycker ett ställningstagande menar att en framtida AI-policy

 

  • bör fokusera på att bekämpa allvarliga människorättskräningar som sexarbetare utsätts för samt skydda sexarbetares rättigheter. Som en konsekvens av detta bör AI verka för en avkriminalisering av sexsälj. Därigenom kan man förebygga att människor i prostitution grips, fängslas, bötfälls, utsätts för våld och trakasserier samt minska stigmat och diskrimineringen vad gäller tillgång till rättvisa och upprättelse samt tillgång samhällsservive såsom hälso- och sjukvård

  • inte ska hävda att det är en rättighet att sälja eller köpa sex

  • flertalet motsätter sig att “kringfunktioner” som hallickar, bordellägare, rekryterare osv ska avkriminaliseras

 

 

AVGÖRANDE SKILLNADER

De frågor där sektionerna uppvisar störst skillnader (sinsemellan eller i relation till policyförslaget) innefattar främst:

 

  • Portalparagrafen och den bärande utgångspunkten i policyförslaget: Sex mellan samtyckande vuxna ska skyddas från statens inblandning. AI motsätter sig (därför) kriminalisering och bestraffning av alla aktiviteter som relaterar till sex mellan samtyckande vuxna mot betalning.

Detta slås fast i de inledande meningarna av policyförslaget och vilar i sin tur på  att sex mellan samtyckande vuxna emanerar ur rätten till privatliv, kroppslig autonomi och rätten att fatta fria val om sin kropp och sexualitet. Dessa rättigheter inberiper även sex mellan samtyckande vuxna mot betalning (samtycke förutsätter att inget tvång, vilseledande, hot eller våld använts).  

 

Någron enstaka sektion, exempelvis Portugal, ställer sig  bakom resonemanget i stort utifrån principen om autonomi och självbestämmade (men undantar dock “stödfunktioner” från kravet om avkriminalisering). Flertalet sektioner motsätter sig dock att framför allt sexköp ska ses som en rättighet i sig och/eller som en del av rätten till privatliv, autonomi, yttrandefrihet osv. Finska sektionen menar att det är problematiskt att policyförslaget tar sin utgångspunkt i rätten till privatliv snarare än att bekämpa allvarliga MR-kränkningar mot sexarbetare och skydda deras rättigheter, en åsikt som de delar med flera andra sektioner inklusive den svenska. Spanska sektionen menar att policyns huvudsyfte ska vara att skydda människor i prostitution från våld, exploatering och diskriminering.

 

Danska sektionen tycker dessutom att “frihet från statlig inblandning” är en problematisk utgångspunkt och poängterar att staters inblandning inte bara ska ses som något negativt. Stater har en skyldighet att säkerställa att de som säljer sex gör så frivilligt, att säkerställa tillgång till information, “exit programs”,  alternativa försörjningmöjligheter, hälsoservice, rättsligt skydd osv (hänsvisar till CEDAW).



  • Avkriminalisering av sexköp.

Några sektioner är för,  Italien, Portugal, medan andra (ännu) inte tagit ställning, däribland Danmark, Finland, Polen. I några fall, Kanada (Fr), Togo, USA?, framgår inte tydligt vad sektionen landat i.  Några sektioner föreslår alternativa ståndpunkter: Grekland förespråkar legaliseringen och reglering av prostitution. Israel vill se en policy som uppmanar stater att tillämpa den svenska modellen. Spanien vill inte att AI ska ta ställning avseende kriminalisering/avkriminalisering av sexköp. Kanada (Eng) förespråkar att ingen universell policy antas utan att Amnesty i nationella kontexter tittar på hur MR-kränkningar kan motverkas och rättigheterna bäst kan skyddas för dem som befinner sig i prostitution. Sveriges hållning kan sägas ligga nära Kanadas, som mycket förtjänstfullt och detaljerat föreslagit konkreta principer till stöd för för analys av den nationella kontexten.



Förslag till strategifrågor& argument som svenska sektionen kan driva

Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att

1) inte pressa på för att en policy antas då det inte är klarlagt att en sådan behövs

2) men om det ändå blir aktuellt ska styrelsen söka gehör för de utgångspunkter som sektionen föreslagit ska ligga till grund för Amnestys arbete.

 

Ingen policy bör antas i nuläget

  • Även om en del sektioner stöder det specifika kravet om avkriminalisering av i vart fall sexsälj och sexköp så opponerar sig flertalet mot själva grundpremissen i förslaget - det IS betecknar som MR-principen varpå policyn vilar. (Att alla aktiviteter som relaterar till sex mot betalning mellan samtyckande vuxna ska skyddas från statens inblandning, utifrån rätten till privatliv, autonomi, hälsa etc). I ett läge där  MR-analysen och den folkrättsliga förankringen inte godtas av ett flertal sektioner är det inte möjligt att anta en policy. Det handlar inte om smärre justeringar och omskrivningar utan att man är oense om grundvalarna för förslaget.  

 

  • Att samtliga sektioner som uttryckt en uppfattning ändå förespråkar avkriminalisring av sexsälj tycks främst vara kopplat till Amnestys sedvanliga arbete med fokus på allvarliga människorättskränkningar och att människors rättigheter ska respekteras, skyddas och främjas. Det har framhållits från flertalet sektioner att det är just detta som bör vara syftet men policyn och i arbetet för och med sexarbetare. Möjligen har sektionerna också tagit intryck av policyförslagets andra ben: skadereduceringsperspektivet (harm reduction), som inte tidigare varit etablerat i vårt arbete.

 

  • Utöver syfte och fokus för Amnestys arbete på området finns i dagsäget konsensus kring avkriminalisering av sexsälj och som vi kan bygga vidare på. Frågan är dock om Amnesty behöver anta en särskild policy kring detta? Och i så fall varför?

 

  • I likhet med kandadensiska och spanska sektionen motsätter sig svenska sektionen ett ställningstagande kring universell avkriminalisering av sexköp och kringsverksamheter relaterat till prostitution, då vi menar att frågan inte utretts tillräckligt. Vare sig vad gäller inverkan och konsekvenser av sexköpslagar, vad gäller sexarbetares MR och siuation.

Vi välkomnar istället det flexibla och samtidigt mycket konkreta angreppssätt som Kanada (Eng) presenterat som en betydligt mer framkomlig väg att analysera och identifiera problem och mr-kränkningar samt säkerställa att sexarbetares rättigheter skyddas i olika nationella kontexter. Kanadas förslag kan utgöra ett viktigt stöd för hur sektionerna kan arbeta med frågan i det egna landet.

 

  • Riskerna med att anta en så svagt förankrad, dåligt underbyggd och starkt ifrågasatt policy i en så komplex fråga är överhängande. IS bör, som flera sektioner föreslagit genomföra  ett grundligt och omfattande utredningsarbete och och på nytt överväga om det finns ett behov av en policy. Härvidlag ska sektionernas synpunkter och förslag i den första konsultationsrundan beaktas. Det bör framgå vilken typ av arbete som möjliggörs genom policyn som  Amnesty inte kan bedriva idag.

 

  • Inför en eventuell framtida “runda” med ett nytt, omarbetat policyförslag bör AI ha en plan för hur man ska underlätta sektionernas deltagande i konsultationsprocessen, och tillhandahålla verktyg, exempelvis frågeformulär till medlemmar, upplägg på workshops, litteraturlistor osv som möjliggör för fler att få kunskap om och sätta sig in i frågan. Detta för att involvera så många sektioner som möjligt. Det är alltför resurskrävande för de enskilda sektionerna att själva behöva uppfinna hjulet.