Budget 1999 - ett diskussionsunderlag - extra styrelsemöte 15 augusti 1998 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 1998

Till: styrelsen
Från: sekretariatet
Datum: 10 augusti 1998



Budget 1999 - ett diskussionsunderlag

Bakgrund
Sekretariatet uppfattar att styrelsen inte fick tillräckligt med tid på junimötet att diskutera arbetet med 1999 års budget. Beslut fattades om den ekonomiska ramen för verksamheten, men för det fortsatta arbetet krävs en mer uttalad viljeinriktning vad gäller sektionens verksamhet, och klargörande i vilken utsträckning den nuvarande styrelsen avser att följa de av den tidigare styrelsen gjorda prioriteringarna av huvudmålen respektive delmålen i sektionens handlingsplan.

Nedan görs en genomgång av dessa prioriteringar. Vidare ges en översikt av intäktsbudgeten och sektionens centrala intäktslag. Detta för att få styrelsens syn på utvecklingen av vår intäktsgenererande verksamhet. Båda avsnitten avslutas med antal frågor/frågeställningar att diskutera.

Styrelsens tidigare prioriteringar
På junimötet 1997 (ORG 54/005/1997) gjordes följande prioriteringar av huvudmålen i handlingsplanen (H = "högre" och L = "lägre"):

  1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga
    rättigheter innebär, (1998 = H), 1999 = L, 2000 = L
  2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty, (1998 = H), 1999 = H, 2000 = H
  3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare, (1998 =H), 1999 = L, 2000 = L
  4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete, (1998 =H), 1999 = H, 2000 = H
  5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete, (1998 = L), 1999 = L, 2000 = L
  6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet, (1998 = H), 1999 = H, 2000 = L
  7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt, (1998 = L), 1999 = H, 2000 = L
  8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder, (1998 = L), 1999 = L, 2000 = H

Ett problem i sammanhanget var att beteckningarna H ("högre") resp L ("lägre") som användes för prioritetsgradering visade sig vara ovanligt trubbiga instrument för sekretariatets budgetarbete. Innebar ett "L" att en verksamhet inte skulle äga rum alls under det året, eller att den skulle äga rum i mindre utsträckning, och om så, i förhållandet till vad? Året innan? De senaste åren? I en del fall tycktes prioriteringarna rent av vara motsägelsefulla i förhållande till andra beslut. Ett exempel är det medlemsutbildarprojekt på fyra år som startade våren 1995. Här beslutade styrelsen mitt i projektet att ge denna verksamhet lägre prioritet (mål 5 ovan).

Beslut om prioriteringar av delmålen i handlingsplanen togs av AU i augusti 1997 (ORG 57/004/1997) och ser ut så här. (Bokstäverna refererar till punkterna under varje huvudmåls rubrik "Styrelsen ska", t ex huvudmål ett har fyra punkter under denna rubrik, dessa skrivs om som a, b, c, d. Här måste man läsa med Handlingsplanen, ORG 50/16/1996, i hand.)

1998
1999
2000
Delmål 1: 1 a, b, d 1 c, d 1 c
Delmål 2: 2 a, b, c, d, f 2 a, e, f 2 a, e, f
Delmål 3: 3 a 3 b 3 b
Delmål 4: 4 b, d, f, g, i 4 a, b, c, e, f, h 4 b, f
Delmål 5: 5 a, b, d 5 a, b, d 5 a, b, c, d
Delmål 6: 6 a, b, c, d, e, f 6 c, d, e, f 6 c, d, e, f
Delmål 7: 7 b, c, d 7 a, b 7 b, c, e
Delmål 8: 8 b, d, e, f 8 d 8 a, c, d, f, g, h

I klartext innebär detta prioriteringar av följande verksamhetsområden 1999:

Mål 1 (L)
c) utöka och utveckla arbetet med andra organisationer
d) föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella människorättsdagar
Mål 2 (H)
a) skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att delta aktivt
e) betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under insamlinga och i andra sammanhang
f) saknas
Mål 3 (L)
b) utveckla kontakter med opinionsbildare och använda effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap
Mål 4 (H)
a) utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när omfattande kränkningar av de mänskliga rättgiheterna inträffar
b) verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade aktiviteter
c) analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
e) verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP
f) utveckla samarbetet med andra organisationer
h) utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
Mål 5 (L)
a) ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
b) utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för styrelsens uppdrag
d) verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig inom områden som har betydelse för sektionens arbete
Mål 6 (H)
c) analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
d) bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
e) verka för att samordna och sprida den kunskap som olika utvärderingar ger
f) verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete
Mål 7 (H)
a) se över sektionens organisation på alla nivåer
b) besöka alla distriktsmöten
Mål 8 (L)
d) stärka sektionens profil internationellt

I vilken utsträckning anser styrelsen att dessa prioriteringar fortfarande gäller för verksamheten 1999? Finns det andra områden sekretariatet bör beakta i arbetet med 1999 års budget?

Intäkterna
Den intäktsbudget som presenterades på junimötet utgick i sitt ursprungliga skick från totala intäkter på 40 Mkr, detta ändrades efter beslut till 38 Mkr. Justeringar av intäktsbudgeten avseende de olika intäktslagen gjordes muntligt vid mötet och är att betrakta som förslag på hur en intäktsbudget på 38 Mkr skulle kunna se ut. Av de justeringar som gjordes är det endast nedskrivningen av Humanfonden med 500 tkr som ser ut att ligga någorlunda fast, och det har att göra med de av majmötet antagna reglerna för hur stor del av intäkterna Humanfonden bör utgöra. Hur intäkterna i övrigt skall fördelas är naturligtvis också en fråga om prioriteringar.

En titt på de senaste årens intäkter visar att medlemsavgifterna, och gåvor och bidrag står för en allt större del av intäkterna. För 1998 utgör de ca 95% av de budgeterade intäkterna. Av de enskilda intäktslagen är det förstås Humanfonden som ökat mest. Alternativa källor till intäkter har diskuterats och i viss mån provats. Försäljningsverksamheten gav inte det resultat många hade hoppats på. När det gäller sponsring har vi hittills redovisat det sponsorstöd vi fått (t ex för Almanackan 1998) som kostnadsminskningar, inte intäkter.

Enligt de tidigare nämnda prioriteringarna är medlemsvärvning och insamling högprioriterade områden (mål 2). Arbetet med medlemmar och insamling bygger, när man väl som Amnesty nått en viss storlek som organisation, på två hörnstenar: nyrekrytering och medlems-/givarvård. För att expandera måste vi värva fler medlemmar och bidragsgivare än vi förlorar, för att behålla nivån måste vi värva en för varje vi förlorar. Det är mycket billigare att behålla en medlem eller en bidragsgivare än att värva en ny. Det är därför vi aviserar och påminner våra medlemmar, det är därför vi skickar insamlingsbrev till våra bidragsgivare. Ett internt och svåruppnåeligt mål med medlemsarbetet är att efter en avisering och upp til fem påminnelser behålla 90 % av dem vi har. På en medlemskår på 70 000 innebär det att vi räknar med att tappa minst 7 000 medlemmar, minst så många måste vi alltså nyrekrytera för att bibehålla nivån. Samma princip gäller för våra bidragsgivare, även om antalet bidragsformer gör oss något mer flexibla. Kostnaderna för nyrekrytering av både medlemmar och givare tenderar tyvärr att öka, det blir helt enkelt dyrare att upprätthålla nivån när det gäller medlemsantal och intäkter. En sådan "medlemschock" som vi fick under medlemsåret 1996 genom Postenprojektet (vi ökade sektionens medlemsantal med 17 000 medlemmar, eller nästan 30 %, på ett år!) har faktiskt lett till en hel del svårigheter i just det avseendet. Under första halvan av 90-talet ökade vi medlemsantalet med i snitt 5 procent per år. Med en sådan utveckling skulle vi ha varit ca 66 000 medlemmar ifjol, ca 69 000 i år.

Nedan följer en kort översikt av de olika posterna i vår intäktsbudget.

Medlemsavgifter
För 1998 är budgetmålet 71 450 medlemmar (de sammanlagda intäkterna omräknade i antal medlemsavgifter). Utfallet kommer förmodligen att ligga omkring 67 500, ett underskott på ca 4 000 medlemmar. Sedan 1996 har sektionens medlemsantal sjunkit. Medlemsintäkterna beror å andra sidan också på avgiftens storlek, och höjningen av medlemsavgiften 1998 innebär att minskningen av medlemsantalet i någon mån uppvägs av en ökad intäkt per medlem. Årsmötet i Växjö fattade beslut om oförändrade avgifter 1999. Årsmötet 1999 fattar inga beslut om avgifterna. Detta innebär att årsmötet år 2000 blir nästa tillfälle att besluta om medlemsavgiften, som då kommer att gälla från 2001. Medlemsavgiften som styrmedel kan vi alltså utesluta de närmaste åren, och frågan blir då hur/om vi kan öka antalet medlemmar? Vi vet att vi genom vårt allmänna marknadsförings- och opinionsbildande arbete får in en viss andel av de nya medlemmarna (för 1997 ca 50 procent). Till detta kommer riktade medlemsvärvningsinsatser som består av både intern bearbetning av namn i vårt eget register och extern nyrekrytering via t ex ibladningar och inköp av adresser. Den externa nyrekryteringen är mycket kostnadskrävande, men nödvändig om vi vill upprätthålla nivån på antalet medlemmar. Kan vi inte öka antalet medlemmar 1999 måste medlemsintäkterna skrivas ned ännu mer i förhållande till 1998.

Gruppavgifter
Räknas på det förväntade antalet arbets- och ungdomsgrupper. Ingen ökning av antalet arbetsgrupper förväntas.

Försäljning
Här ser vi i dagsläget ingen möjlighet att öka intäkterna. Den försäljning av rapporter som sker gäller i första hand årsrapporten, men det är naturligtvis intäkter som inte täcker kostnaden för produktionen av den. Försäljningen av almanackan är ur ekonomisk synpunkt mer en "biinkomst", de stora intäkterna är gåvorna från almanackan, som också särredovisas under "Gåvor & Bidrag". Annonser är ett nytt intäktsslag och avser de intäkter Amnesty Press får från annonser och bilagor.

Prenumerationer
Inte heller här har vi att göra med någon större källa till intäkter. Frågan är väl om denna typ av Amnestymaterial ska "gå med vinst" eller ens bära sina egna kostnader.Amnesty Press är ju i första hand en medlemstidning, prenumerationsintäkterna kommer främst från skolor, organisationer, bibliotek. Prenumerationsavgifterna för Kortkampanjen och Pådraget täcker knappt produktionskostnaderna. Landinformationen i pappersform som går att prenumerera på via sekretariatet har ljutit Internetdöden och förväntas inte ge några intäkter 1999.

Gruppgåvor
Detta intäktsslag är mycket svårt att budgetera. Ytterst handlar det om vilka resurser grupper och distrikt förfogar/kommer att förfoga över och det vet vi i stort sett ingenting om. Konsekvenserna av årsmötesbeslutet 1996 att sänka gruppavgifterna har inte utretts, vare sig vad gäller distriktens eller sektionens ekonomi.

Spontana gåvor
Också mycket svårbudgeterat, vilket inte minst - i positiv bemärkelse - det miljonarv som sektionen erhållit i år visar! Allmänt kan sägas att ett framgångsrikt arbete vad gäller marknadsföring, medlemsvärvning och insamlingar tycks innebära en ökning även av de spontana gåvorna.

Insamlingsaktioner
Med dessa avser vi våra insamlingsbrev (givarbrev) som går ut sex gånger per år till namn i vårt eget register. Här har tendensen varit att vi de senaste åren verkat i ett kärvare insamlingsklimat. Utfallet 1998 har hittills varit mycket lägre än förväntat. Per sista juli ligger intäkterna ca 1 miljon lägre än 1997. Trots detta är det här vi finner våra trogna bidragsgivare, och insamlingsbreven kommer med all säkerhet att utgöra en betydande del av sektionens intäkter även i framtiden.

AmnestyGiro
Intäkterna från gåvor via autogiro har under åren ökat. AmnestyGiro marknasförs främst gentemot våra medlemmar och bidragsgivare.

Almanackan
Är i första hand att betrakta som en medlemsförmån, men ger genom de vidhängande inbetalningskorten betydande intäkter. Dessa har dock minskat de senaste åren, främst som en följd av att medlemmarna bearbetats via andra insamlingsformer.

Spec. insamlingsaktioner
Intäkterna kommer här från samma typ av extern nyrekrytering som beskrivits ovan under medlemsavgifter. Den externa nyrekryteringen är mycket kostnadskrävande, men nödvändig om vi vill upprätthålla nivån på antalet bidragsgivare.

AmnestySupport
Marknadsförs som AmnestyGiro, men vänder sig till företag, organisationer o d, som regelbundet vill stödja Amnesty.

Hjälpfonden och Humanfonden
Fonder som ser ut att spela en allt väsentligare roll för sektionens intäkter. Detta gälller naturligtvis främst Humanfonden.

Har styrelsen synpunkter på hur sektionens intäkter utvecklats? Hur ser man på medlemsutvecklingen och arbetet med insamling? Ser styrelsen andra framtida intäktskällor? Hur ser styrelsen på intäkter från sponsring? Finns det ett intresse av att ta reda på vilka tillgångar Amnesty totalt förfogar över i Sverige? Kan den "lokala" ekonomin fungera som ett stöd för den centrala?