Diskussion om språkanvändning inom Amnesty International, svenska sektionen Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2009

Till : Styrelsen
Från : Sekretariatet
Datum: 4 september 2009

Diskussion om språkanvändning inom Amnesty International, svenska sektionen

Ur Så här skriver vi, på medlemssidorna:
"Vi vill med vår kommunikation skapa uppmärksamhet, inge hopp och uppmana till handling. (..) Vi måste vara tydliga, trovärdiga och slagkraftiga.
Vi skriver tydligt och lättbegripligt, det ska vara korrekt men inte juridiskt komplicerat. Anpassa budskapet till målgrupp."

Ur Kommunikativ plattform för svenska sektionen:
"Amnesty International ska vara en trovärdig organisation med mod och högt engagemang och en organisation som är aktuell och aktiv inom sitt åtagande.
Innehållet i all vår kommunikation ska präglas av våra värdeord: trovärdighet, mod, engagemang, aktuell och aktiv."

Bakgrund
Med anledning av en sent inkommen motion till årsmötet 2009 gällande användningen av ordet aktivist, beslutade styrelsen vid sitt möte i mars:
"Att uppdra åt sekretariatet att till septembermötet 2009 ta fram ett diskussionsunderlag för en visionsdiskussion angående vårt språkbruk."
Årsmötet beslutade att inte behandla den sent inkomna motionen.
Utöver detta har styrelsen även fått brev från grupp gällande vår användning av engelska i förhållande till svenska.

Aktivist
Enligt Norstedts ordbok är en aktivist: "en person som inriktar sig på att utföra direkta politiska handlingar"

Inom Amnesty International är aktivist ett väl inarbetat begrepp både internationellt och nationellt. I den nya internationella handlingsplanen används ordet activist ofta och antal aktivister är också ett nyckeltal för att mäta framgång. Aktivist enligt den svenska aktiviststrategin är person som utför arbete i enlighet med våra mål, aktivismen är inte begränsad till medlemskapet i Amnesty. Ordet aktiv har en positivt laddning och är ett av våra värdeord.

Enligt en undersökning som gjordes i samband med ungdoms-och mångfaldsstrategin tyckte referensgruppen att ordet aktivist förde tankarna till politisk skadegörelse som till exempel släppa ut minkar. Men aktivist uppfattas också som något positivt, starkt och en person som vågar ta ställning. Ordet aktivist är mycket inarbetat i den svenska sektionen. Det är också svårt att hitta ett bra alternativ till aktivist och även om vi skulle lyckas är det ändå ett ord som används i internationella strategier och sammanhang.

Aktivist används oftare internt men det finns även med externt och aktivism har en bredare betydelse än till exempel agera. Av den anledningen använder vi rubriken Aktivism på hemsidan. Det kanske också är så att aktivism inte tolkas på samma sätt som aktivist? Vi säger också ofta aktiva medlemmar men har i flera sammanhang använt aktivist som ett positivt ord i kommunikationen. Till exempel sms-aktivist har vi valt med tanke på att det ger en känsla av att man är med och påverkar och tar ställning. Det är en styrka. En del medlemmar vill inte se sig som aktivister och det finns anledning att inte överdriva användningen av ordet. Man kan också se det som att det är vi som ska ladda ordet med dess innebörd och genom tydlighet från vår sida kan vi visa vad vi anser att en aktivist är i de sammanhang som vi använder ordet externt.

Svenska och engelska
Generellt är vi inom svenska sektionen försiktiga med engelska ord och uttryck och så långt det är möjligt översätts engelska begrepp till svenska vilket är i linje med Riktlinjer för språkanvändning inom den svenska sektionen antagna av styrelsen november 2008.

Men det finns undantag. Ett exempel på detta är ordet rendition som på svenska har översatts till: "utomrättsliga transporter av person från ett land till ett annat". I praktiken har både det engelska och svenska uttrycket använts (ofta i kombination) då uteslutande användning av den svenska översättningen skulle bli otympligt och försvåra kommunikationen.

Andra exempel på användningen av engelska är till exempel kampanjen Small Places Tour. Kampanjen hade ett engelskt namn globalt och egen grafisk symbol. En översättning till svenska hade gjort att hela poängen med den globala gemensamma turnén skulle gått förlorad. Vi ville visa på att detta är en global, gemensam turné med samma syfte som sker över hela världen samtidigt, dessutom hade namnet en koppling till Eleanor Roosevelts tal där hon talar om att mänskliga rättigheter ”starts in small places, close to home”.

Ett annat exempel är det uppdiktade flygbolaget: "Air Torture" inom ramen för kampanjen: Tortyr gör ingen säker.

Vad gäller kampanjen Demand Dignity är det intressant att notera att den svenska och andra sektioner har gjort olika vägval. I Sverige heter kampanjen: "Fattigdom en - rättighetsfråga", andra sektioner (t.ex. Danmark) har valt att bibehålla det engelska namnet: Demand Dignity.

Korrekt och kommunikativ komunikation
En betydande del av Amnestys styrka ligger i organisationens trovärdighet och att det vi säger och skriver ska vara korrekt. Samtidigt ska det vi skriver och säger vara tydligt och lättbegripligt för mottagaren och enligt den nya internationella handlingsplanen ska AI "broaden the range of its audiences, particularly among young people to engage a new generation of activists and supporters".

Detta är kanske vår största utmaning, att lyckas kombinera trovärdighet, korrekthet med mod och engagemang. Risken finns att korrektheten framstår som tråkig, akademiskt och svår att förstå. I vissa sammanhang måste vi dessutom kunna spetsa till kommunikationen för att skapa uppmärksamhet och engagemang. Enligt vår globala identitet ska vår kommunikation bygga på tre delar:

REACT – FACT – ACT

Vi måste skapa en reaktion, presentera fakta (även dessa måste vara lätta att ta till sig) och sen erbjuda en lösning.

Vårt arbete bygger på folkrätt och många inom rörelsen är akademiker vilket leder till att våra texter ofta kan bli komplicerade och skrivna på ett sätt som skapar murar. Man måste inte bara lära sig rena fakta utan även ett relativt omständligt språk. Vi är ofta rädda för att inte skriva allt för att ”ha ryggen fri” vilket ibland kan leda till att rent kommunikativt så går inte budskapet fram, men det är rätt. Är det kanske snarare den mer ”akademiska” lite omständliga sättet vi ofta skriver på som är ett större problem för tillgängligheten än att vi ibland använder engelska uttryck och ord?

Diskussionsfrågor:
Aktivist
-Har ordet en positiv eller negativ laddning?
-Kan vi enas om vad ordet aktivist har för innebörd och hur vi använder det?

Svenska och engelska
-Är användningen av engelska ett problem för svenska sektionen?
-Hur förhåller vi oss till engelska slogans och namn som används inom till exempel globala kampanjer?
-Bör vi öppna upp för att kunna använda bra engelska slogans mer i vissa sammanhang, till exempel i samband med ungdomsvärvning?

Korrekt och kommunikativ kommunikation
-Hur kan vi arbeta för att förenkla vår kommunikation i alla led?
-Hur kan vi bibehålla vårt signum att vara korrekta samtidigt som vi är är modiga, engagerade och spetsiga?
-Vilka krav på korrekt respektive kommunikativ kommunikation ställer den starka framväxten av sociala medier?