Protokoll från möte med sektionens styrelse den 15-17 juni 2007 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2007

    PROTOKOLL

    Möte med sektionens styrelse den 15-17 juni 2007

Ledamöter Närvarande
Ida Burlin X
Shirin Heidari X
Sune Montán X
Lisa Moraeus X
Anna Nilsdotter X
Christine Pamp X, mötesordf. § 24 - 28
Jörgen Qwist Anmält förhinder
Madelaine Seidlitz X
Åsa Vinge X, mötesordf. § 10 – 24, 29 - 31
Suppleanter
Andrea Bodekull X
Ebba Hagander X
Maria Landenius X
Sekretariatet
Lise Bergh X
Annica Blidegård X, § 29
Dan Grundin X
Kristina Lindquist X

§ 10 Mötet öppnas

Mötet öppnas av vice mötesordförande Åsa Vinge.


§ 11 Val av justerare/rapportör

Beslut
att välja Ebba Hagander till justerare och rapportör till grupptrycket.


§ 12 Val av vice mötesordförande till nästa möte

Beslut
att välja Jörgen Qwist till vice mötesordförande till styrelsens möte i september.


§ 13 Fastställande av dagordningen
Styrelsen beslutar att av praktiska skäl senarelägga lördagens lunch.

Lisa Moraeus påpekar att styrelsen tidigare beslutat att en strategigrupp ska ansvara för uppföljning av beslut efter varje styrelsemöte. Avrapportering kommer att ske i samband med genomgång av protokollet från styrelsens aprilmöte.


§ 14 Val av strategigrupp för uppföljning av beslut

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 2 att följa upp de beslut som fattas under innevarande möte.


§ 15 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 20 april 2007

Lisa Moraeus tar uppföljning av beslut efter hand som protokollet gås igenom.

Det kommenteras att ett per capsulambeslut från den 11 april slog fast att strategigrupp 2 under våren skulle föra en diskussion i forum kring styrelsens kontakt med medlemmarna. Strategigrupp 2 svarar att detta kommer att ske under sommaren.

I övrigt fanns inga kommentarer kring protokollet.

Beslut
att lägga protokollet till handlingarna


§ 16 Protokoll från konstituerande möte den 22 april 2007

Beslut
att lägga protokollet till handlingarna


§ 17 Utvärdering av styrelsemötet

Styrelsen går igenom sammanställningen av utvärderingarna från det föregående mötet .

Christine Pamp konstaterar att styrelseforumet verkligen kan bli bättre, men att det har fungerat ganska bra inför detta möte. Hon har även utformat en ny utvärderingsblankett.


§ 18 Rapport om per capsulambeslut

Åsa Vinge redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

7 maj 2007
att anta nytt förslag till arbetsordning enligt de ändringar som Åsa Vinge postade i styrelsens forum den 15 april.

att i enlighet med tidigare beslut åter lyfta arbetsordningen för eventuella ytterligare revideringar vid styrelsens möte i juni.

7 maj 2007
att utse Maja Åberg som ny reserv i delegationen till rådsmötet 2007. Maja Åberg ersätter Anna Nilsdotter som reserv.

24 maj 2007
att anta de föreslagna direktiven (2007-05-08) för den uppdragsgrupp som ska göra en översyn av arbetet i AIK.

12 juni 2007
att svenska sektionen stödjer "Europa-utredningens" förslag om att förbättra det strategiska förhållningssättet till EU-arbetet, förbättra kommunikationen mellan IS och EU-föreningen, samt formellt reglera ansvaret för EU-kontorets ställning. (I enlighet med punkt 6.1, 6.3, och 6.4 i Christian Gräslunds underlag).

att svenska sektionen i nuläget inte stödjer förslaget om att EU-föreningen och dess styrelse upplöses så att IS blir huvudman. (Punkt 6.5 i Christian Gräslunds underlag).

att svenska sektionen yrkar bifall motionen om att integrera ADP i den vanliga verksamheten och de nödvändiga åtgärder som krävs för det.

att svenska sektionen yrkar avslag på motionen om en regionalisering av Europaarbetet vad gäller att dela på resurser och ha en specifik regional strategi, eftersom vi istället vill se förbättrad kommunikation och strategiskt samarbete mellan IS och EU-föreningen.

Beslut
att godkänna de fattade per capsulambesluten.


§19 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh kompletterar den tidigare utsända rapporten och berättar att hennes första vecka främst ägnats åt introduktionsprogram med de olika teamen samt till nödvändig inläsning. Hon konstaterar att sekretariatet, förutom kunnig personal, har en genomtänkt organisation som dock kan behöva en översyn till följd av att det vuxit. Hon tar även upp genomförda och inplanerade besök till Moçambiques och USA:s ambassader.

Ida Burlin kommenterar appropå rapporten att det är väldigt roligt att Amnesty ska utbilda den svenska truppen inför OS i Kina.

Dan Grundin går igenom den tilläggsrapport för medieområdet som Elisabeth Löfgren sammanställt över vecka 24:

- TT 3/6 Krav på att regeringen tar upp mänskliga rättigheter vid besöket av Kinas president
Flera tidningsklipp både om manifestationen i Göteborg och allmänt om mänskliga rättigheter i Kina
Intervju i Sveriges Radio lokalradion i Göteborg med Sven Olsson
Lång intervju med Karolina Pontén i TV4 i Göteborg
Kortare intervjuer med Elisabeth i TV4, Rapport och Aktuellt som sändes vid flera tillfällen
Flera tidningsintervjuer med Elisabeth och Karolina
- TT 4/6 Israels ockupation 40 år
- TT 4/6 Israel tillbakavisar Amnestys kritik
- SvD fick ensamrätt att få rapporten i förväg. En helsida med mycket bra text
Bra täckning i Sveriges radio och text-TV
Många tidningsartiklar och flera ledare.
Några mycket arga reaktioner via mejl, telefon och brev
- TT 6/6 USA:s "spökfångar"
Stor uppmärksamhet ett 30-tal klipp, Ekot och text-TV
- TT 9/6 Kinabesöket, Flera artiklar
- TT 11/6 Dawit Isaak

- Debattartikel i Aftonbladet om Kinas vapenhandel till Darfur
Amnesty, Svenska Freds och FN-förbundet
- Debattartikel i VLT av Ernesto om deras kritik mot årsrapporten + VLT:s genmäle
- Flera insändare från Amnestymedlemmar om Kina

- Intervju med Elisabeth i tidningen Dagen om religionsfrihet
- 14/6 Elisabeth Löfgren i SvD och Aftonbladet om Amnesty/Vatikanen och abortfrågan, stor uppmärksamhet
- 15/6 Elisabeth Löfgren intervju för SvD om Reinfeldt och oviljan att ta upp enskilda fall
- Lise Bergh ska intervjuas av SvD familjesidan om sin nya roll som GS

- 12/6 Lise Bergh i Radio Sweden och Radio International om sin nya roll som GS
- 12/6 Madelaine Seidlitz i Pi Studio Ett om EU:s flyktingpolitik
- 12/6 Elisabeth Löfgren i Aktuelltstudion om Turkiet
- 15/6 Elisabeth Löfgren i Ekot fredag den 15/6 om Fredrik Reinfeldts vaga (fega!) uttalanden om MR-situationen i Kina och att han inte vill ta upp enskilda fall.
- 15/6 Elisabeth Löfgren debatt i P1 Morgon om Amnesty/Vatikanen och abortfrågan


§ 20 Rapport från styrelsemedlemmar

Styrelsens ledamöter rapporterar om det löpande arbetet sedan förra styrelsemötet.


§ 21 Rapport från AIK
Dan Grundin har ingenting specifikt att meddela från AIK, arbetet fortskrider löpande.


§ 22 Rapport från delegationen

Christine Pamp berättar att det nordiska mötet var mycket lyckat.

Christine Pamp uppmanar styrelsen att fundera på hur man ska förmå medlemmarna att gå in på ICM-webben. Anna Nilsdotter föreslår en uppdatering på medlemssidorna, så att det syns på framsidan så fort man loggar in.


§ 23. Överlämning och introduktion

- Styrelsens arbetsformer

Lisa Moraeus går igenom de styrdokument som styrelsen arbetar ifrån. Planeringen styrs genom den internationella handlingsplanen (ISP) där den nuvarande löper 2004 - 2010. Handlingsplanen operationaliseras genom den så kallade ISOP 1, 2 och 3 och utifrån denna tas handlingsplan för den svenska sektionen fram. Att skriva etappmål för två år i taget ligger sedan på styrelsens bord. Andra styrdokument är sektionens stadgar, mångfaldspolicyn, styrelsens arbetsordning samt de strategier som antagits.

Ida Burlin förklarar skillnaden mellan strategiskt och operativt arbete och poängterar att styrelsen ska ägna sig åt det strategiska och sekretariatet åt det operativa. Hon fortsätter med att redogöra för strategigruppernas funktion och poängterar att de är relevanta för allt styrelsearbete. Ida Burlin uppmanar de nya ledamöterna att använda styrelseforumet och berättar att utan explicita beslut är det som sägs där av rent informell karaktär. Dagordning inför styrelsemöte sätts ihop av ordförande och generalsekreterare och det finns möjlighet att ta upp frågor om man gör det i god tid. Hon går sedan
igenom styrelseåret som består av åtta möten fördelade på sju helger:

April - Konstituerande möte
Juni - Roller och uppgifter
September – Uppdragsformulering, eventuell uppföljning ICM
Oktober – Distriktsombuden, budgetmöte
December – Beslut om budget
Januari – Visionsmöte
Mars – Bokslut, inför årsmötet
April – Inför årsmötet

Utöver detta bestämmer respektive ledamot själv sin egen ambitionsnivå vad gäller exempelvis att träffa distrikten och att ha kontakt med andra sektioner.


§ 24 Utvärdering av årsmötet 2007
Kristina Lindquist går igenom sammanställningen av den skriftliga utvärdering som genomfördes bland deltagarna i samband med årsmötet i Linköping. Anna Nilsdotter undrar om det finns någon ambition att bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper och sekretariatet svarar att man försöker göra detta i den mån det är möjligt. Det handlar i viss utsträckning om samarbetet med det arrangerande distriktet som ju är nytt för varje år. Ebba Hagander och Maria Landenius som båda varit med och arrangerat årsmötet påpekar att det är viktigt med lång framförhållning och bra överlämning samt utförlig information från sekretariatets sida.

Christine Pamp menar att det är ett hälsotecken för rörelsen att det var så pass lite diskussion i plenum under detta årsmöte och att det tyder på en bra beredningsprocess. Madelaine Seidlitz hävdar däremot att det är viktigt med diskussioner i plenum och att detta bör uppmuntras.

Dan Grundin menar att alla årsmöten är ganska unika och att sekretariatet mycket väl skulle kunna skulle kunna ta på sig all planering, men att det naturligtvis skulle kräva resurser. Christine Pamp svarar att det visserligen är unikt med medlemsdistrikt som arrangerar årsmöten, men att styrelse och sekretariat inte kan avsäga sig ansvaret. Hon fortsätter med att fråga om det var några beslut från uppdragsgruppen om årsmötets innehåll och form som vi inte fattade beslut om, som synpunkterna i utvärderingen syftar på. Ida Burlin nämner förslaget om ett faddersystem och Dan Grundin svarar att sekretariatet bedömde att det inte var möjligt att genomföra.

Ida Burlin väcker frågan om att forma en arbetsgrupp motsvarande den Preparatory Committee som finns inför ICM och Sune Montán stöder det förslaget. Han skulle dessutom vilja ha en årsmötesutvärdering som i större utsträckning tar upp känslan av demokrati och delaktighet på mötet.
Lisa Moraeus uttrycker oro över att deltagandet sjunker på årsmötena och pekar på vikten av de värden som lyftes fram i rapporten om årsmötets innehåll och form: demokrati, MR, nätverkande. .

Beslut
att uppdra åt Sune Montán att i styrelseforumet fortsätta diskussionen om ett svenskt ”prepcom”.


- Uppföljning av årsmötesbeslut
Christine Pamp år igenom de beslut som innebär en åtgärd.

Resolution om abort.

Beslut
att delegera implementeringen av beslutet till 2007 års ICM-delegation.


Ombudsmannafunktion.
Lisa Moraeus undrar om årsmötesbeslutet ” att styrelsen återkommer med ett nytt förslag till nästa årsmöte” innebär att detta ska träda i kraft med omedelbar verkan från årsmötet, annars vill hon ge strategigrupp 1 ett friare mandat. Danne Grundin undrar, enligt sekretariatets underlag, om styrelsen inledningsvis kan tänka sig en ”ombudsperson light” som endast träder i kraft under årsmötena. Anna Nilsdotter föreslår att den satsen styrks för att ge strategigruppen ett öppnare mandat. Christine Pamp undrar om det går att tolka årsmötesbeslutet som att vi helt tar bort ombudspersonen. Lisa Moraeus svarar att det finns ett beslut på att personen ska tillsättas, men att styrelsen kan föreslå utformningen.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 1 att arbeta vidare med frågan.


Distriktens månad
Anna Nilsdotter menar att styrelsen bör kommunicera ut till grupperna exakt vad som gäller, då hon ofta får ta emot klagomål från medlemmar kring att få ut adresslistor etc. Danne Grundin meddelar att sekretariatet kommer att ha ett förslag klart till budgetmötet.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att återkomma med ett förslag till budgetmötet 2007.


Utjämningssystem för årsmötesresekostnader

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att återkomma med ett förslag till budgetmötet 2007.


Stadgeändring gällande § 6.4

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att göra den relevanta förändringen av sektionens stadgar.

Tydligare redovisningsregler för grupper/enheter

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att återkomma med ett förslag till budgetmötet 2007.

Anna Nilsdotter hänvisar till det inlägg hon gjort i forumet om den internationella utredning som pågår kring redovisning av pengar, men styrelsen beslutar att återföra diskussionen till forumet.

Lokal utbildning
Beslut
att delegera implementeringen av beslutet till sekretariatet.
att uppdra åt sekretariatet att återkomma till styrelsens oktobermöte med en uppdatering av strategin för medlemsutbildning.

Styrelsen poängterar att den senare att-satsen inte ska betraktas som att man återigen ska besluta och den aktuella strategin, utan snarare som en rapport.

Resolution om att göra AI till en mer demokratisk organisation
Beslut
att delegera implementeringen av beslutet till 2007 års ICM-delegation.

Resolution om handlingsplan
Beslut
att delegera implementeringen av beslutet till 2007 års ICM-delegation.

Resolution om IMT
Beslut
att delegera implementeringen av beslutet till 2007 års ICM-delegation.

Förslag om ändrad årsmötescykel
Beslut om åtgärd
att styrelsen uppdrar åt sekretariatet att hantera denna förändring av årsmötescykeln.



§ 25. Styrelsens arbete 2007-2008

- sektionens handlingsplan.
Christine Pamp går igenom sektionens handlingsplan.

- Etappmålsrapportering
Danne Grundin förklarar hur sekretariatets etappmålsrapportering är strukturerad och väcker frågan om hur styrelsen ska hantera att vissa etappmål blir inaktuella eller uppfylls. Det finns exempel på att ribban har lagts för lågt som i 5.3.1, 5.6.1 och 5.8.

Sune Montán undrar om kan man säga något om utvecklingen av aktiva medlemmar och Danne Grundin svarar att man kan konstatera att antalet aktiva medlemmar inte ökar i samma takt som medlemskåren i stort. Christine Pamp tackar för rapporten och önskar sig jämförande siffror i framtiden. Anna Nilsdotter påpekar att det är svårt att se vad som inte gjorts och vad som alltså hade behövts stärkas i budgeten. Danne Grundin meddelar att sekretariatet tar tag i detta under de kommande planeringsdagarna och framåt i budgetprocessen.

Lisa Moraeus undrar hur sekretariatet upplever att det fungerar att arbeta med målstyrning och personalrepresentanterna Madelaine Seidlitz och Andrea Bodekull menar att det är svårt men går bra.

Christine Pamp frågar styrelsen hur ska man bör hantera frågan om revidering som väckts av sekretariatet. Det finns olika uppfattningar om detta, vissa ledamöter menar att det är ostimulerande att arbeta mot redan uppfyllda mål medan andra tycker att det vore olyckligt med ständiga revideringar. Christine Pamp förtydligar att diskussionen gäller revidering av målstyrningsbilagan och inte av etappmålen. Lise Bergh föreslår att sekretariatet sätter upp nya mål som ett förslag till styrelsen.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 3 att i samråd med sekretariatet arbeta fram ett förslag på om och i så fall när och hur målstyrningsbilagan ska revideras och lämna ett förslag till styrelsens oktobermöte.

Styrelsen bad även sekretariatet att ta med eventuella funderingar av det här slaget i de aktuella underlagen och inte väcka dem på sittande möte.

- Arbetsordningen
Christine Pamp inleder och berättar att arbetsordningen ska lyftas upp i januari och juni och att punkten därför finns med på dagordningen. Man beslutar dock att hänföra diskussionen till styrelsens septembermöte så att den nytillträdda generalsekreteraren tillsammans med strategigrupp 3 får chans att diskutera eventuella revideringar.

- Roller och ansvar
Christine Pamp inleder med att tala om vem man som styrelseledamot är ansvarig inför och pekar på den svenska medlemskåren som helhet och den internationella amnestyrörelsen. Hon har sedan bett Sune Montán och Anna Nilsdotter att var för sig ge en reflektion över hur de ser på arbetet som styrelseledamot. Christine Pamp fortsätter med att hon som ordförande representerar styrelsen och den svenska sektionen utomlands. Hon menar att styrelsens ska ligga steget före rörelsen och även ha ambitionen att göra det internationellt och inte vänta defensivt på andra sektioners initiativ.

Vidare inleds en diskussion om personalrepresentanternas roll i styrelsen. Madelaine Seidlitz och Andrea Bodekull berättar att de ser som sin uppgift att representera personalen och att ge sakupplysningar. De undrar också om de i styrelsens betraktas som fullvärdiga medlemmar utan rösträtt, vilket enligt dem vore önskvärt men samtidigt öppnar för oklarheter kring huruvida de talar för sig själva respektive för personalen. Christine Pamp påpekar att det står i styrelsens arbetsordning att personalrepresentanterna är fullvärdiga medlemmar utan rösträtt och tillägger att med att vara en fullvärdig medlem följer ett ansvar att vara proaktiv. Lisa Moraeus påpekar att personalrepresentanternas roll i strategigrupperna kanske borde regleras i arbetsordningen, eftersom det ibland kan vara svårt att veta hur stor arbetsbörda som kan läggas på dem.

- Styrelsens vision och mission
Diskussionen under kvällen kommer att kretsa kring frågan om ”styrelsens vision och mission” och man återkommer till strecksatsen för beslut under söndagen.

- Ansvarsområden inom styrelsen
Christine Pamp förklarar tanken med strategigrupper och går igenom det aktuella underlaget.

Förslaget är att styrelsen även fortsättningsvis skall vara indelad i tre strategigrupper:
    Demokrati och aktivism (Ebba Hagander, Ida Burlin, Lisa Moraeus och Madelaine Seidlitz)
    Aktivism och organisation (Shirin Heidari, Sune Montán, Åsa Vinge och Andrea Bodekull)
    Växa genom aktivism och mångfald (Anna Nilsdotter, Jörgen Qwist och Maria Landenius)

Ida Burlin undrar om en av strategigrupperna har ett särskilt ansvar för årsmötet och om det i så fall ska läggas till beslutet. Christine Pamp menar att styrelsen bör avvakta med detta tills de har bestämt om huruvida ett svenskt ”prepcom” är önskvärt.

Lisa Moraeus berättar om organisationsdialogen, vilket handlar om att styrelsen väljer ett ämne som man ser till att ta upp med rörelsen under året . Det är strategigrupp 1 som ansvarar för detta. Anna Nilsdotter undrar när dignitykampanjen drar igång och Andrea Bodekull berättar att det rör sig om slutet av 2008 och början av 2009.

Beslut
att besluta att styrelsen under arbetsåret 2007–2008 arbetar i tre strategigrupper
att anta förslaget på strategigrupper och ansvarsfördelning enligt ovan
att ämnet för organisationsdialogen under hösten 2008 är dignitykampanjen.
att utse Anna Nilsdotter till styrelsens representant i ABG:s styrelse 2007-2008
att uppdra åt SG III att se över styrelsens representation i ABG:s styrelse och återkomma med eventuella förslag på förändring till styrelsens möte i december 2007
att utse Lisa Tönnes till styrelsens kontaktperson i EU-föreningen 2007–2008


- Distriktsansvar
Sune Montán vill göra en ändring i underlaget och även fortsättningsvis vara ansvarig för distriktet Älvsborg/Bohuslän. Han byter med Anna Nilsdotter så att ansvarsfördelningen blir:
Sune Montán: Älvsborg/Bohuslän och Halland
Anna Nilsdotter: Kalmar/Kronoberg och Gotland.

Lisa Moraeus menar att direktivet för distriktansvar bör infogas i styrelsens arbetsordning.

Beslut
att med ovanstående ändring anta förslaget på distriktansvar.


- Riktlinjer för rapportering av tematiska ansvarsområden.
Christine Pamp förklarar att underlaget har bifogats för styrelsens kännedom och ledamöterna ombeds notera när de ska rapportera skriftligt.

- Styrelsens visionsmöte
Styrelsen återkommer till det förslag om styrelsens visionsmöte som Anna Nilsdotter lagt i forumet.

Beslut
att styrelsens visionsmöte 2008 läggs tillsammans med FRI- programmet och att strategigrupp 2 ansvarar för innehåll och upplägg.
att strategigrupp 2 ansvarar för styrelsens kontakt med FRI-programmet


- Uppdrag under året
Christine Pamp konstaterar att det egentligen är septembermötet som är det uppdragsformulerande mötet och diskussionen hänskjuts dit. De aktuella uppdragen 2007/2008 handlar om a tt se över sektionens organisationsstruktur samt att utvärdera arbetet i AIK.


§ 26. Stöd till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Madelaine Seidlitz redogör för bakgrunden till att frågan kommer upp. Amnesty var 1991 en av flera grundare till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB) och syftet var att RGB skulle samordna och effektivisera frivilligorganisationernas arbete med enskilda asyl- och flyktingärenden. Amnesty har enligt Madelaine Seidlitz ett mycket nära och konstruktivt samarbete med RGB. Hon berättar att RGB har betydande ekonomiska problem och att man idag inte har ett fullt eget kapital vilket innebär att man inte kan uppfylla sina lagenliga skyldigheter mot personalen ifall man skulle tvingas avveckla verksamheten. RGB skulle behöva inneha ett eget kapital på omkring en miljon kronor men har idag ingen förutsättning att bygga upp en sådan reserv. Frågan som sektionsstyrelsen ombeds ta ställning till gäller:

- Möjligheten att besluta om en engångsbetalning i syfte att bidra till att RGB:s egna kapital i vart fall närmar sig en miljon kronor.
- Möjligheten att besluta om ett höjt årligt bidrag till RGB:s verksamhet. För närvarande är Amnesty den organisation som betalar minst, förutom LO som inte lämnar något bidrag alls utöver medlemsavgiften.
- Andra sätt att för Amnesty att stödja RGB?

Diskussion sker i styrelsen. Flera ledamöter menar att Amnesty mycket väl bör stödja RGB med ett akut bidrag men att det också bör vara möjligt att ställa krav på långsiktighet i RGB:s ekonomi så att man inte återigen får slut på reserverna. Madelaine Seidlitz menar att det är upp till medlemsorganisationerna att säkra en stabil ekonomi.

Christine Pamp påpekar att Amnesty inte själv klarar av att uppfylla etappmålet om att arbeta för rätten till en rättssäker asylprocess och till skydd enligt asylrätten (5.3.1). Hon är övertygad om att det är bra för Amnesty att vara grundare och medlemsorganisation i RGB och menar också att man som medlemsorganisation har ett ansvar för att RGB ska vara en schysst arbetsgivare. Styrelsens konstaterar vidare att ett bidrag till RGB skulle räknas som hundra procent ändamålskostnad för Amnesty. Det föreligger heller inga problem med att RGB tar emot statliga pengar eftersom det handlar om två skilda organisationsstrukturer.

Christine Pamp konstaterar att sektionsstyrelsen är positiv till ett engångsbidrag men att man även vill se en plan för den långsiktiga finansieringen. Hon ber också styrelsen att notera att detta är en rejäl prioritering av flyktingområdet, möjligen på bekostnad av annan verksamhet.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att komma tillbaka till styrelsen med ett förslag på ett engångsbidrag till RGB.
att uppdra åt Christine Pamp att skriva ett brev till RGB:s medlemsorganisationer kring hur den långsiktiga finansieringen ska hanteras.


§ 27 Styrelsens vision och mission
Lisa Moraeus presenterar den Vision och mission för styrelseåret 2007/2008 som formulerats utifrån styrelsens diskussioner föregående kväll.

Vision och mission

Såväl nationellt som internationellt arbetar vi för

Mångfald och jämställdhet
En välfungerande och demokratisk organisation
Stark och ökande aktivism

Genom att vara en modig, professionell, ödmjuk och demokratisk styrelse.

Beslut
att anta förslaget på vision och mission för det kommande arbetsåret.


§ 28 Inför ICM

- Resolutioner
Christine Pamp klargör att delegationen inte vill ha styrelsens åsikt om alla resolutioner och att man har valt ut ett antal som ska diskuteras. Lisa Moraeus redogör för underlagen förklarar hur resolutionerna har valts ut.

Styrelsen diskuterar i tre grupper och återrapporterar sedan gemensamt.

Grupp 1: Sune Montán, Åsa Vinge, Ebba Hagander, Lise Bergh
Resolution om ISP
Gruppen konstaterar att resolutionen vuxit från det ursprungliga förslaget. Det handlar i korta drag om fokusering, mätbara mål och hur man lägger upp arbetet inför ISP:n. Även uppskattning av resursbehov och hur handlingsplanen implementeras berörs. Shirin Heidari undrar vad formuleringen ”ta i beräkning alla sektionens resurser” innebär i relation till ISP:n. Sune Montán svarar att det helt enkelt betyder att om hela rörelsens antar en plan så måste också hela rörelsens resurser tas med i beräkningen. Shirin Heidari tillägger att det blir lite tvetydigt eftersom sektionerna i nuläget själva bestämmer vad de vill lägga sina resurser på. Lise Bergh menar att idén med resolutionen är att ISP:n ska prioritera och vara vägledande för rörelsen och att man ska inte kunna ”shoppa runt” .

Beslut
att styrelsen ställer sig positiv till att stödja resolutionen och arbeta vidare på den tillsammans med den nederländska sektionen.

Resolution om barnprostitution
Gruppen vill bifalla resolutionen, även om frågan väcktes huruvida det handlar om en policyfråga eller om en prioritering vilket inte ska vara föremål för ICM-beslut.

Beslut
att styrelsen ställer sig positiv till att stödja resolutionen.

Grupp 2: Christine Pamp, Ida Burlin, Madelaine Seidlitz, Danne Grundin, Maria Landenius
ICM-cykeln
Ida Burlin meddelar att man i nuläget inte talar emot förslaget, men vill ha med förslag på översyn av rådsmötet. Vi kommer att försöka förmå IEC att göra tillägg i resolutionen.

Full spectrum
Här undrar Ida Burlin om en övergång till full spectrum egentligen skulle göra någon skillnad. Hon tillägger att vägledningen från den svenska sektionen är relativt svag, med det senaste beslutet från 2001. Delegationen kommer inte att stödja att gå full spectrum, frågan är snarare hur hårt man ska driva den linjen. Christine Pamp undrar hur delegationen ska agera om det visar sig att en stor del av sektionerna vill gå full spectrum och hur styrelsens i så fall kommunicerar vi ut det till den svenska sektionens medlemmar.

Madelaine Seidlitz håller inte med om att att en övergång till full spectrum inte innebär någon skillnad och menar också att det vore märkligt att aktivt arbeta mot förslaget mot bakgrund av ett årsmötesbeslut från 2001. Danne Grundin menar att diskussionen om åtagandet bara handlar om vad Amnesty KAN göra, medan det intressanta egentligen är vad Amnesty SKA göra. Det viktiga är alltså att vi får igenom en begränsad handlingsplan.

Christine Pamp ber alla i styrelsen att räcka upp handen kring hur de ser på att gå full spectrum och det är uppenbart att en majoritet är positiva till att på sikt göra det.

Globalizing amnesty
Danne Grundin hänvisar till det internationella finansmötet som han och Jörgen Qwist deltog i tidigare i år där en stor del var mycket positiva till en sådan utveckling. Christine Pamp menar att detta nog beror på vem man frågar och att ett antal sektioner troligen kommer att höja protester.

Grupp 3 Anna Nilsdotter, Lisa Moraeus, Shirin Heidari, Andrea Bodekull, Kristina Lindquist

Amnestys utredningsarbete
Lisa Moraeus rapporterar från gruppdiskussionen och berättar att det finns en stor frustration kring hur Amnestys utredningsarbete fungerar. Hon menar att är viktigt att beslutet blir att kompetensen ska finnas på IS och inte i sektionerna. prepcom vill inte att denna resolution ska upp till beslut, utan finnas med i en diskussionsworkshop. Shirin Heidari tillägger att man inte kan kvalitetssäkra utredningar som ligger ute på sektionerna. Styrelsen menar att man inte kan stödja resolutionen som den ser ut nu.

Utredning om demokratiska strukturer:
Lisa Moraeus berättar att gruppen visserligen tycker att det är viktigt att stärka de demokratiska strukturerna, men att man är tveksam till om det görs genom ytterligare en utredning. Christine Pamp håller med och tillägger att man definitivt bör se över IEC-ledamöternas arbetssituation

Beslut
att uppdra åt Christine Pamp att kontakta amnestysektionen i USA för att klargöra syftet med den aktuella resolutionen.

Samkönade äktenskap
Shirin Heidari menar att hennes uppfattning är att detta är en policyfråga, medan andra menar att det handlar om en prioriteringsfråga. Anna Nilsdotter understryker att kärnan i detta är huruvida det är en grov kränkning. Lisa Moraeus menar att de gärna skulle konsultera Stefan Johansson och Ida Burlin tillägger att Sofia Halth från AIK har skrivit om detta i Grupptrycket.

Beslut
att uppdra åt Anna Nilsdotter och Shirin Heidari att fortsätta diskussionen i forumet.

- Nomineringar:

Ingen av de nordiska medlemmarna i IEC kommer att ställa upp till omval. Vad gäller kommittéer kommer eventuellt vissa nomineringar att göras från delegationens sida.

- ICM-formatet
Ida Burlin berättar att delegationen är positiv till formatet eftersom det kan bli mer inkluderande. Frågan diskuterades också på det nordiska mötet tidigare i våras. En eventuell farhåga är att ICM går mot att vara mindre beslutande och mer av en diskussionsklubb.


§ 29 Budget 2007 – 2008

Annica Blidegård från sekretariatet går igenom tertialrapporten till och med april 2007, enligt bifogat underlag.

Det ekonomiska utfallet januari–april 2007 redovisar intäkter på 17 141 tkr (32 % av budget) och kostnader på 14 709 tkr (29 % av budget). Prognosen vad gäller SFI:s nyckeltal för ändamålskostnader är att vi når upp till regeln om att högst 25 procent får gå till insamling och administration, men inte riktigt når upp till regeln om att minst 75 procent måste gå till ändamålet (prognos 71 procent). Angående prognos för eget kapital och reserver gäller prognos eget kapital 18 272 tkr, budgetbaserad reserv 11 243 tkr, Humanfondsreserv 3 534 tkr samt överreserv 3 495 tkr. För 2008 finns en prognos på 62,5 Mkr (balanserad budget), vilket innebär en ökning med 6 Mkr jämfört med prognosen för 2007. Medlemsavgifter och gåvor via autogiro står för ökningen.

Maria Landenius undrar hur mycket av vinsten som måste användas för att man ska nå upp till 75-procentsmålet och Annica Blidegård svarar att det handlar om i princip hela vinsten. Anna Nilsdotter förklarar för de nya styrelseledamöterna att den svenska sektionen gav ett extra bidrag till IS förra året.


Danne Grundin påpekar att sektionen budgeterar felaktigt varje år och efterlyser en diskussion om hur vi bedriver budgetarbete för att undvika överskott. Christine Pamp inflikar att ett överskott inte bör beskrivas som ett problem.

Christine Pamp vill att styrelsen redan nu funderar på vad man bör skänka pengar till i år för att undvika ett blixtbeslut i december och nämner Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, EU-föreningen och så kallade ”major projects” på IS.

Shirin Heidari undrar hur man ska göra med samarbeten med andra sektioner och om man skulle kunna bidra till IMT, vilketandra sektioner har gjort.

Christine Pamp håller med om detta och att styrelsen bör ha en strategi för hur bistånd till andra sektioner ska hanteras. Ett förslag är att skänka pengar och sedan hjälpa sektioner att författa ansökningar till IMT.

Vad gäller beslut om disponibla delar ser styrelsen inte något behov av att bromsa just i år och går till beslut utan vidare diskussion.

Beslut
att anta sekretariatets förslag om disponibla delar.

att uppdra åt strategigrupp 3 att i samarbete med sekretariatet förbereda en diskussion i styrelsen kring principer för sektionens framtida budgetarbete

att uppdra åt strategigrupp 3 att snarast initiera en diskussion i styrelsens forum om hur årets överskott skall användas, med syftet att öka sektionens ändamålskostnader 2007.

att uppdra åt Shirin Heidari och Christine Pamp att bereda och initiera en diskussion i syfte att fastslå en strategi för sektionens arbete med utveckling och tillväxt i mindre sektioner och strukturer.


§ 30 Övriga frågor
- Ideell Arenas styrelsesymposium
Styrelsen kan skicka två ledamöter på Ideell Arenas styrelsesymposium den 31 augusti – 1 september. Lisa Moraeus och Maria Landenius anmäler intresse för att delta. Åsa Vinge anmäler sig som reserv om någon skulle få förhinder. Man ska med anmälan skicka med en problemformulering som är relevant för den egna organisationen och Lisa Moraeus och Maria Landenius kommer att presentera denna i styrelseforumet.

- Utvärdering av styrelseforumet
Lisa Moraeus initierar en övning där samtliga närvarande anonymt skriver något positivt om de övriga.

Vidare genomförs en skriftlig utvärdering av styrelsemötet.

§ 31 Mötet avslutas av vice mötesordförande Åsa Vinge.