Möte med sektionens styrelse den 15-16 september 2007 Protokoll från 1-2 september 2007

PROTOKOLL

Möte med sektionens styrelse den 15-16 september 2007

att styrelsens vice ordförande, Anna Nilsdotter, har rätt att initiera Per Capsulam-beslut i styrelsens forum från den 18 juni 2007 och fram till styrelsens möte i september 2007.
Beslut
att godkänna de fattade per capsulambesluten.


§ 40 Rapport från sekretariatet
Lise Bergh undrar om den utsända rapporten gett upphov till några frågor i styrelsen. Ida Burlin undrar varför Amnesty inte är med och skriver den svenska skuggrapporten till FN:s MR-kommitté. Lise Bergh svarar att det handlar om att vi inte kan sätta vårt namn på ett dokument där vi inte kan stå för hela innehållet, men att vi däremot träffar de organisationer som är med och förmedlar synpunkter. Jörgen Qwist undrar hur det går för F2F och får svaret att det är vissa svårigheter att rekrytera värvare i Stockholm.

Lise Bergh kompletterar den tidigare utsända rapporten och berättar att Amnestys aktiviteter i Almedalen gett upphov både till riksdagsfrågor och till föreläsningar om MR-situationen i Kina. Vidare har hon deltagit i ett möte med tre andra sektioner inom EU och diskuterat aktioner kring ”renditions” eftersom man upplever att kampanjerna inte haft något direkt resultat. Slutligen berättar hon att sekretariatet haft planeringsdagar och diskuterat tematiska projekt samt kulturen på arbetsplatsen. Jörgen Qwist undrar hur hon upplever att vara ny i sin roll som generalsekreterare och får svaret att det än så länge inte blivit några omvälvande förändringar men att hon kommer att försöka justera där behov finns.

Lise Bergh går igenom den tilläggsrapport för medieområdet som Elisabeth Löfgren sammanställt över vecka 36-37:

TT-telegram
2/9 Burma
5/9 Dödsstraff i Iran
12/9 Dödsstraff i USA

Intervjuer
1/9 Göteborgs Fria Tidning Utvisning av palestinier, Madelaine Seidlitz
1/9 Stockholms Fria tidning " "
5/9 Sesam " "
5/9 Östgöta Correspondenten Amnestys ungdomsråd
6/9 Hallandsposten Kina, Elisabeth
9/9 DN Etiskt fondsparande, Elisabeth Löfgren

Debattartikel
12/9 DI Johan Florén, ABG

Insändare
9/9 Borås Tidning Amnestymedlem om asylsökande

Fortsatt glädjande stort intresse från sportjournalister som vill informera sig om MR-situationen i Kina
11/9 Stora artiklar på sportsidorna i GT, Expressen och Kvällsposten om MR i Kina inför damfotbolls-VM

Filmfestivalen i Stockholm uppmärksammades i SvD, DN, Metro, Dagen och TV8

31/8 Elisabeth intervjuades av SVT barnprogrammet "Krokodill" för två program om fattigdomsbekämpning och barnarbete. De ska göra en serie program om mänskliga rättigheter som ska sändas i vår. Sammanlagt fyra intervjuer inplanerade.

Christine Pamp väcker ett förslag att förändra rutinerna för rena rapportunderlag och styrelsen bifaller.

Beslut
att återgå till att skicka ut renodlade rapportdokument en vecka innan styrelsemötet. Beslutsunderlag skickas även fortsättningsvis ut två veckor innan mötet.


§ 41 Rapport från styrelsemedlemmar
Styrelsens ledamöter rapporterar om det löpande arbetet sedan förra styrelsemötet.


§ 42 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)
Lise Bergh rapporterar från AIK, som för närvarande arbetar med policyn kring företagssamarbeten; de regler IEC antagit för arbete på eget land samt arbete kring väpnade grupper. Uppdragsgruppen som ska se över AIK:s verksamhet har påbörjat sitt arbete.


§ 43 Rapport från Amnestyfonden
Maria Landenius är sektionsstyrelsens kontaktperson för Amnestyfonden och berättar vad som för närvarande är aktuellt. Man hade fondstyrelsemöte i augusti, det finns många ansökningar att behandla och ett förslag om att decentralisera samordningsfunktionen för Amnestys bistånd diskuteras.


§ 44 Uppföljning av beslut
Styrelsen diskuterar systemet med strategigrupper som ansvariga för uppföljning av beslut, och konstaterar att det inte fungerar tillfredsställande.

Sune Montán föreslår att sekretariatet sammanställer en lista med aktuella beslut som läggs till varje protokoll som en bilaga. Styrelsen bifaller förslaget.

Beslut
att ersätta systemet med strategigrupper ansvariga för uppföljning av beslut med en beslutsbilaga till mötesprotokollet.
att göra detta till en stående punkt på styrelsemötena, som förläggs i samband med protokollet från föregående möte.


§ 45 Förändringar kring styrelsen och ordförandeskapet
Christine Pamp går igenom bakgrunden till den aktuella situationen och ber samtliga ledamöter att ge en reflektion kring de förestående förändringarna, vilket genomförs.

- Ny ordförande för sektionen
Christine Pamp konstaterar att detta kan hanteras på flera olika sätt och att hon efter juridisk konsultation kring sektionens stadgar förordar att det endast noteras i protokollet att sektionens vice ordförande träder in i den avgående ordförandens ställe.

Viss diskussion sker i styrelsen och Jörgen Qwist undrar om det inte av legitimitetsskäl vore mer lämpligt att tillsätta en ”tillförordnad ordförande” till årsmötet 2008, då det också hanterades på detta sätt sist sektionen var i en liknande situation. Man enas dock om att det enligt stadgarna ligger närmast till hands att vice ordförande helt enkelt träder in, enligt följande:

Med anledning av att Christine Pamp valts in den internationella styrelsen och avgår som ordförande för den svenska sektionen träder Anna Nilsdotter från och med nu in i hennes ställe. Maria Landenius är första suppleant och träder därmed in som ordinarie ledamot fram till årsmötet i Anna Nilsdotters ställe.

- Ny vice ordförande
Anna Nilsdotter föreslår Lisa Moraeus till vice ordförande.

Beslut
att välja Lisa Moraeus till vice ordförande för den svenska sektionen.

- Förändringar i styrelsens ansvarsfördelning
Förändringarna kring ordförandeskapet föranleder vissa förändringar i styrelsens ansvarsfördelning vad gäller strategigrupper, distriktsansvar och uppdrag som kontaktperson gentemot andra enheter.

Beslut
att Åsa Vinge går in i strategigrupp 3 i Anna Nilsdotters ställe och blir sammankallande i gruppen.
att Åsa Vinge går in som kontaktperson i ABG:s styrelsen i Anna Nilsdotters ställe.
att Ida Burlin och Sune Montán övertar ansvaret för Gotlands respektive Kalmar-Kronobergs distrikt.
att ordförande har kontaktansvaret för granskningskommittén under detta styrelseår.

- Beslut om förändring av teckningsrätt
Sekretariatets förslag är att förändringen av teckningsrätt genomförs så att Christine Pamps teckningsrätt återkallas och att ingen annan styrelseledamot ersätter denna fram till nästa årsmöte. Det främsta skälen till att föreslå detta alternativ är att det innebär ett minimum av administration, samt att det bör räcka med att en i styrelsen innehar teckningsrätt, eftersom denna rätt de facto används av sekretariatets personal och endast i mycket sällsynta fall av styrelseledamöter.

Beslut
att för Christine Pamp återkalla rätten att teckna sektionens firma samt rätten att teckna sektionens bank- och postgirokonto,
att förklara paragrafen omedelbart justerad.

Flera ledamöter uttrycker att det behövs en översyn av stadgarna kring frågan om hur poster som ordförande, vice ordförande och kassör utses samt kring den eventuella skillnaden mellan sektions- respektive styrelseordförande.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 1 att initiera en diskussion i styrelsens forum om stadgarnas formulering beträffande val av ordförande, vice ordförande och kassör samt dessa
roller.
att uppdra åt strategigrupp 1 att vid behov presentera ett förslag till eventuella stadgeändringar.


§ 46. Rapport från det internationella rådsmötet (ICM)

Styrelsen går igenom besluten från ICM utifrån det underlag som Christine Pamp satt ihop till mötet, ”Beslut från rådsmötet i Morelos 2007”, och avgör efterhand huruvida något åtgärd krävs från styrelsens sida. Christine Pamp ber dem ur delegationen som deltagit i relevant beredningsgrupp att leda samtalet vid respektive beslut.

- ICM-beslut P1. Ett Amnesty: Stärka AI:s globala planering
Sune Montán konstaterar att beslutet är mer omfattande än vad som framgår av underlaget och att det för tillfället mest handlar om att avvakta.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 2 att bevaka sektionens intressen i den kommande ISP-processen.

- ICM-beslut P2. Ett Amnesty: Att stärka AI:s demokrati
Lisa Moraeus förklarar att beslutet går ut på att se över olika aspekter av demokratin inom Amnesty och föreslår att styrelsen låter en strategigrupp bevaka den processen. Christine Pamp tillägger att man möjligen bör nominera en annan person än henne själv till IEC-kommittén om demokrati och beslutsfattande.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp1 att bevaka sektionens intressen i den pågående demokratiöversynen
att uppdra åt strategigrupp 1 att eventuellt föreslå en person från den svenska sektionen till IEC-kommittén om demokrati och beslutsfattande och i så fall förankra detta i styrelsens forum.

- ICM-beslut 3. Sexuella och reproduktiva rättigheter
Shirin Heidari föredrar bakgrunden till beslutet. Lisa Moraeus påpekar att det finns ett årsmötesbeslut från 2007 att beakta och Christine Pamp understryker att beslutet måste kommuniceras ut till medlemmarna.

Beslut
att på junimötet 2008 uppdra åt en person i styrelsen att till årsmötet 2009 skriva ett förslag på ICM-resolution kring abortfrågan.
att Lisa Moraeus uppdaterar rörelsen på detta och andra relevanta beslut i nästa nummer av Amnesty Press.

- ICM-beslut 4. Full spectrum: Vision och mission
Shirin Heidari menar att det viktigaste är hur kommunikationen med medlemmarna går till i denna fråga. Lisa Moraeus nämner organisationsdialogen och menar att temat ”full spectrum” är mer lämpligt än dignitykampanjen som tidigare beslutats om.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att i enlighet med ICM-beslutet revidera sektionens stadgar samt korrigera övrigt relevant material.
att styrelsens förankrar beslutet om full spectrum i den svenska sektionen.

- ICM-beslut 5. Control arms
Lisa Moraeus informerar om beslutet i Amnesty Press.

- ICM-beslut 6. Klusterbomber
Maria Landenius undrar varför Amnesty fokuserar på vissa vapen, när alla vapen kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Christine Pamp svarar att Amnesty inte är en pacifistisk organisation, men vi arbetar mot urskiljningslöst dödande, där klusterbomber i högsta grad kommer in.

- ICM-beslut 7. Utarmat uran
- ICM-beslut 8. Barnprostitution
Ingen diskussion.

- ICM-beslut 9. Transnationella bolag
Jörgen Qwist menar att det är problematiskt att beslutet rubriceras ”Transnationella bolag” när den egentligen handlar om patenträtt. Christine Pamp förklarar att beslutet alltid rubriceras som den aktuella resolutionen.

- ICM-beslut 10. respekt för ICC:s auktoritet
Ingen diskussion.

- ICM-beslut 11. Internationell ungdomsstrategi
Ida Burlin förklarar att det till viss del handlar om en missnöjesyttring från de kanadensiska och brittiska sektionerna för att man anser att den konkreta implementeringen av ungdomsstrategin tar för lång tid.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att i samråd med ungdomsrådet och i enlighet med det aktuella beslutet se över sektionens implementering av den internationella ungdomsstrategin. Rapport ska avläggas på styrelsens möte i januari 2008.

- ICM-beslut 12. Språkstrategi
Christine Pamp understryker att det inte bara handlar om vilka språk som används utan hur språket används. Vi bör se till att vårt språk är så mångfaldsanpassat som möjligt. Hon menar att detta arbete måste få kosta pengar. Lise Bergh påpekar att mångfaldssamordnaren ska titta på språket och att det ska få ta resurser i anspråk. Detta kan komma att samköras med processen för ”Re-branding” av Amnesty.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att ta in relevanta delar av det aktuella beslutet om språkstrategin i sitt fortsätta mångfalds- och re-brandingarbete.

- ICM-beslut 13. ICM-cykel
- ICM-beslut 14. Transparens
- ICM-beslut 15. Formuleringskonsulter vid ICM
- ICM-beslut 16. Demokrati
- ICM-beslut 17. IMT-ansökningar
- ICM-beslut 18. Revision av kampanjöversynen 2001
Ingen diskussion.

- ICM-beslut 19. Optimera utredningsarbetet
Andrea Bodekull undrar om beslutet gäller generellt eller bara arbete på eget land och får svaret att det gäller generellt. Åsa Vinge funderar över om det går ut på att sektioner ”vill ha rätt att bidra” och undrar om det verkligen är effektivt. Christine Pamp svarar att det, i linje med ONE Amnesty, handlar om att samordna utredningsarbetet så att inte bara sektioner med mycket resurser kan bidra till Amnesty utredningsarbete, som ju behöver utvecklas.

Beslut
att uppdra åt Shirin Heidari och Christine Pamp att i arbetet med den nya policyn för internationella samarbeten ta med det aktuella ICM-beslutet till övervägande.

- ICM-beslut 20. Financial envelope
Christine Pamp konstaterar att man antingen måste förändra arbetsordningen eller efterlevnaden av den. Det aktuella dokumentet skulle ha distribuerats tre månader innan ICM, vilket i år blev tre dagar.

- ICM-beslut 21. Ett Amnesty: Avgifter till fördelning
Sune Montán klargör att det handlar om en samordning som inte finns idag och att det kan vara en känslig fråga eftersom det kan innebära minskat självbestämmande för sektionerna. Lise Bergh tillägger att det mycket väl kan hända att kontoren blir mindre i exempelvis Nederländerna och Sverige. Christine Pamp uppmanar styrelsen att hålla ögonen på det här beslutet, som hör ihop med beslut 22 om att ge den internationella rörelsen fler rapporter och prognoser. Sektionerna måste vara beredda att ge upp mycket av sin självständighet, det går ju inte att samla in pengar på samma sätt i exempelvis Afrika och därför måste vi samla in pengar på annat håll som kan användas där. Hon menar att drömmen är att alla pengar som samlas in i Amnesty Internationals namn också tillhör hela Amnesty International.

Beslut
att uppdra åt strategigrupp 3 att bevaka implementeringen av det aktuella beslutet och dess effekter, dels på den svenska sektionens arbete dels på den internationella rörelsens utveckling.

- ICM-beslut 22. Ett Amnesty: Förstärka AI:s finansiella arkitektur
Dan Grundin påpekar att halvårsrapporter till IS gör att sekretariatet måste övergå från tertialrapporter till halvårs- eller kvartalsrapporter.

- ICM-beslut 23. Accountability and Control Committee (ACC)
Ingen diskussion.

- ICM-beslut 24. Översyn av insamling från företag
Christine Pamp berättar att beslutet innebär att effekterna av företagsinsamling framöver ska rapporteras till varje ICM. Lise Bergh tillägger att en grupp är tillsatt för att se över effekterna av den nya policyn på området och snart kommer att ha en uppfattning om dessa. Styrelsen betämmer sig för att ta upp frågan om situationen kring företagsinsamling som en övrig fråga.

Ordet lämnas fritt och Lisa Moraeus redogör för de beslut hon kommer att informera om i nästa nummer av Amnesty Press. Shirin Heidari vill gärna ha en diskussion om hur vi arbetar strategiskt inför internationella rådsmöten. Christine Pamp menar att det är svårt att fatta beslut om hur framtida styrelser och delegationer ska arbeta.


§ 47. Organisationsdialogen

Lisa Moraeus inleder med att styrelsen på junimötet beslutade att tema för organisationsdialogen under innevarande år skulle vara dignitykampanjen. I och med beslutet om ”full spectrum” på ICM bör detta istället stå i fokus och Lisa Moraeus menar att styrelsen måste ta med sig ett positivt budskap till medlemmarna om att Amnesty är en global rörelse och att internationella beslut påverkar oss. Hon tillägger att beslutet dock inte omedelbart kommer att påverka gruppernas arbete och att det finns stora möjligheter att specialisera sig som aktivist.

Lise Bergh påpekar att processen med ”ONE Amnesty” kanske kommer att förändra detta på sikt med att initiativet ändå kommer att ligga kvar hos aktivisterna. Den enda begränsningen för Amnestys arbete är alltså att det ska handla om ”allvarliga” kränkningar.

Styrelsen diskuterar vilket material som kan vara lämpligt att ta fram samt olika sätt att nå ut till medlemmarna kring frågan om ”full spectrum”. Lise påminner om att det inte är styrelsens arbete att ansvara för all kontakt med rörelsens aktiva medlemmar då det finns ett helt aktivistteam på sekretariatet och eftersom hon själv ska ut och träffa distrikten under hösten.

Lisa Moraeus kommer att återkomma till forum kring organisationsdialogen och Sune Montán sätter ihop en powerpointpresentation som distribueras till styrelsen.


§ 48 Uppdrag 2007/2008

- Direktiv organisationsutveckling
Shirin Heidari går igenom bakgrunden till underlaget varpå diskussion sker i styrelsen.

Lisa Moraeus hänvisar till det reviderade underlag som Åsa Vinge presenterat i styrelseforumet och menar att hon föredrar detta då det bland annat är mindre detaljerat. Hon föreslår att detta dokument antas med förändringen att passager om de ekonomiska aspekterna plockas bort. Åsa Vinge menar att det bör vara kvar.

Jörgen Qwist hävdar att det går att separera de två översynerna (dvs gruppernas insamling och redovisning samt organisationsstrukturen) och att uppdragsgruppen får ta hänsyn till vad man kommer fram till kring ekonomin. Lise Bergh tillägger att det bör anges i direktivet att gruppen ska samråda med mångfaldssamordnaren. Dan Grundin menar att en bakgrund och en problembeskrivning bör finnas med i direktivet för att en uppdragsgrupp ska förstå sitt uppdrag. Sune Montán konstaterar att folk verkar vilja lösa olika saker och alla hoppas att den här utredningen ska hantera just deras problem.

Styrelsens ledamöter går igenom de problem de ser med den nuvarande organisationsstrukturen och ger förslag på lösningar, enligt nedan:

Problem:
- Distrikten (pålagda ovanifrån, stjäl energi)
- Bristande demokrati
- Bristande flexibilitet i aktivistformer (erkänner inte alla formers likvärdighet)
- Orättvis skillnad i krav mellan olika typer av grupper i organisationen
- Oförmåga att hantera expertkompetens
- Färre arbetsgrupper och hög omsättning av nya aktivister
- Samma uppgifter till anställda och aktivister (utbildning, fundraising, information)
- Samarbetssvårigheter anställda och aktivister
- Sjunkande deltagande på årsmötet
- Krav på medlemsskap och gruppavgiften verkar hämmande
- Utnyttjar inte potentialen hos redan etablerade grupper t ex studenter – studentnätverk,

Lösningar:
- Lägga ned distrikten
- Representativ demokrati
- Tydligare arbetsfördelning mellan anställda och aktivister
- Nytt material
- Vänd pengaflödet
- ONE Amnesty

Ebba Hagander undrar om frågan inte är lite väl operativ för att ligga på styrelsens bord och Shirin Heidari svarar att styrelsen trots allt har ett ansvar för hur organisationen fungerar på aktivistnivå. Maria Landenius undrar om det verkligen är ett problem med färre arbetsgrupper och hänvisar till ”tidsandan” där människor hellre skänker pengar än att engagera sig. Hon menar att fokus måste ligga på hur vi bäst använder resurserna för att arbeta för mänskliga rättigheter.

Lisa Moraeus jämför med den diskussion styrelsen förde med fundraisingteamet när frågan gällde att få Amnesty att växa ekonomiskt. Hon föreslår att styrelsen på motsvarande sätt låter sekretariatet ta fram ett förslag på hur den viktiga resursen ”aktivism” bäst förvaltas inom rörelsen. Lise Bergh menar att sekretariatet kan åta sig detta, eventuellt med hjälp utifrån, och återkomma till styrelsen som tar ställning till förslaget.

Shirin Heidari formulerar ett förslag till beslut.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att att utifrån styrelsens diskussion komma med ett förslag på process kring att förändra den svenska sektionens organisationsstruktur med målet att bli en flexibel, attraktiv och effektiv organisation. Sekretariatet rapporterar tillbaka till styrelsen i mars 2008.


§ 49 Gruppernas ekonomi

Dan Grundin går igenom underlaget och berättar att det har varit vissa svårigheter att få tag i uppgifter om andra sektioners erfarenheter vad gäller arbetsgruppers ekonomi.

Jörgen Qwist beskriver problemen med bristande kontroll över gruppers insamling och ekonomi – att ingen idag vet hur mycket pengar som totalt samlas in i Amnestys namn och vad som händer med dessa pengar. Detta är helt oförenligt med omvärldens förväntningar på full kontroll över insamlade medel, både i Sverige och globalt, ONE Amnesty handlar till stor del just om transparens, även vad gäller ekonomin. Jörgen redovisar vilka steg som enligt honom skulle behöva tas för att överkomma dessa, där den redovisningsskyldigheten till sekretariatet som årsmötet 2007 beslutade om var första steget, där integrerad redovisning kan ses som det andra steget och en och att en vändning av pengaflödet med en helt centraliserad redovisning/ekonomi är det avslutande tredje steget. En centraliserad redovisning/ekonomi borde kunna genomföras från 1 januari 2010 om beslut fattas på årsmötet våren 2008. Jörgen förtydligar att en centraliserad redovisning/ekonomi inte innebär att all insamling skall bedrivas centralt, bara att alla medel vänder på sekretariatet och redovisas centralt. En centraliserad redovisning/ekonomi innebär inte heller att pengarna som samlas in behöver omfördelas på något annat sätt än vad som sker idag. En centraliserad redovisning/ekonomi behöver inte heller få några konsekvenser på gruppavgiften, den kan vara kvar eller tas bort oavsett redovisning.

Lisa Moraeus menar att man även måste beakta det som är positivt med gruppernas insamling, exempelvis kontaktnäten. Hon understryker också vikten av att grupperna känner att sektionens pengar är deras pengar även om man övergår till en centraliserad ekonomi. Ett aktivistperspektiv och en konsekvensanalys saknas enligt henne i underlaget.

Shirin Heidari menar att en integrerad redovisning tar för mycket resurser och att man istället bör satsa långsiktigt på en centraliserad ekonomi. Dock måste de långsiktiga konsekvenserna för den lokala insamlingen tas med i beräkningen. Hon vill också dra paralleller till processen i den internationella rörelsen, där det kanske inte blir självklart att pengar som samlas in på ett ställe också används just där.

Sune Montán menar att han betraktar frågan ur ett aktivistperspektiv, ur vilket redovisningen inte borde vara något problem. Men motivationen att anstränga sig kommer att försvinna med en centraliserad ekonomi. Jörgen Qwist menar att detta skulle kunna lösas med till exempel underkonton till organisationens konto, där grupper och enheter inom ramen för handlingsplanen också kan använda det de samlar in. Ida Burlin uttrycker farhågor för att det blir ett för stort projekt för grupperna att i praktiken t ex upprätthålla en handkassa för småkostnader.

Lise Bergh understryker vikten av att den som ger pengar till Amnesty vet var pengarna går och att denna princip måste vara vägledande. Hon menar att aktivistperspektivet också är viktigt och att man måste kunna ha en dialog med grupperna om innebörden av ONE Amnesty och att vi arbetar tillsammans mot samma mål. Ett bra system för ekonomisk fördelning till grupperna borde inte vara en orimlighet att åstadkomma.

Maria Landenius anser, liksom flera ledamöter, att tidsplanen i underlaget är för snäv när det gäller en så stor fråga och att det också krävs en debatt i rörelsen.

Det finns olika åsikter om huruvida frågan om gruppavgiftens vara eller icke vara ska inkluderas i det aktuella uppdraget. Jörgen Qwist initierar en runda kring ledamöternas åsikt om gruppavgiftens framtid i sektionen och konstaterar sedan att ingen är starkt emot att ta bort den men att flera är starkt för att göra detta.

Styrelsen är överens om att frågan inte kan läggas på en enskild strategigrupp utan att den snarare hör hemma i en tvärgrupp.

Jörgen Qwist formulerar tre beslutssatser i frågan och styrelsen bifaller.

Beslut
att uppdra Jörgen Qwist, Sune Montán och Ebba Hagander att i samråd med sekretariatet arbeta fram ett förslag på hur sektionen i sin helhet, inklusive grupper och enheter, får full kontroll på redovisningen av insamlade medel.
att förslaget skall beakta gruppers och enheters motivation att samla in medel samt gruppavgiften.
att förslaget skall tillställas styrelsen senast på styrelsemötet i januari 2008.


§ 50 Styrelsens arbetsordning och FRII:s kvalitetskod

Dan Grundin förklarar att underlaget är föranlett av krav utifrån, dvs de som ställs upp i FRII:s kvalitetskod för svensk insamling. Revidering av styrelsens arbetsordning har legat på strategigrupp 3, men styrelsen väcker frågan om det inte skulle vara mer lämpligt att ordföranden tillsammans med generalsekretareren ser över eventuella justeringar.

Beslut
att uppdra åt ordföranden att i samråd med generalsekreteraren och utifrån sekretariatets förslag beakta FRII:s kvalitetskod i revideringen av styrelsens arbetsordning och snarast möjligt återkomma till styrelseforumet.


§ 51 Möte med valberedningen

-Styrelsens kompetensbehov:
Styrelsen hälsar Stig Johnell och Elisabeth Lundgren från valberedningen välkomna, varpå varje ledamot får ge sin syn på vilka kompetensbehov man anser föreligger i styrelsen.

Sammantaget handlar det om önskemål om jämnare könsfördelning, fler ledamöter över 40 år, större mångfald generellt, erfarenhet av andra organisationer och av internationellt arbete. Man uttrycker att geografisk spridning inte är ett självändamål eftersom styrelseledamöterna inte representerar distrikten och att mer intressant i så fall är relationen storstad-glesbygd. Man efterlyser även fokus på frågor som framöver kommer att bli viktiga inom organisationen.

Ebba Hagander undrar om det verkligen är styrelsens uppgift att ha åsikter om styrelsens sammansättning och Lisa Moraeus tillägger att det inte handlar om någon ”kravlista”.

- Valberedningen och FRII:s kvalitetskod
Lise Bergh föredrar underlaget från sekretariatet om vad FRII:s kvalitetskod ställer för krav på att en valberedning har riktlinjer att arbeta utifrån. Bakgrunden till att det idag saknas riktlinjer är att varken styrelsen eller valberedningen har ansett det vara lämpligt att de utarbetat dessa. Det aktuella förslaget från sekretariatet, att styrelsen tillsammans med valberedningen tar fram riktlinjer, kan vara ett sätt att undvika eventuella legitimitetsproblem.

Beslut
att strategigrupp 1 i samarbete med valberedningen, till styrelsens möte i januari 2008, tar fram förslag till riktlinjer för valberedningens arbete som presenteras för årsmötet 2008.


§ 52 Inför årsmötet 2008

Jörgen Qwist inleder utifrån sekretariatets underlag. Ida Burlin menar att hon instämmer i de presenterade förslagen, men poängterar att de även är viktigt att ta med de rekommendationer som den tidigare uppdragsgruppen kring ”årsmötets innehåll och form” lagt fram. Beslutssatsen revideras och formuleras enligt nedan.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att utifrån förslagen i underlaget och de rekommendationer som finns från uppdragsgruppen kring ”årsmötets innehåll och form” gå vidare med förberedelserna inför årsmötet 2008.

Styrelsen diskuterar kort möjliga deltagare och innehåll för paneldebatt på årsmötet 2008.


§ 53 Övriga frågor

- Brev från grupp 168
Bo Lindblom från grupp 168 har skrivit ett brev till styrelsen angående Amnestys arbete på Nordkorea. Lise Bergh har svarat på brevet och redogör för innehållet. Lisa Moraeus menar att även styrelsen bör besvara brevet eftersom det även berörde den mer generella frågan om bevakningen av länder (”strategic coverage”).

Beslut
att Lisa Moraeus svarar Bo Lindblom å styrelsens vägnar.

- ABG corporate fundraising
Jörgen Qwist ber sekretariatet informera styrelsen om vilka konsekvenser den nya policyn om företagsinsamling får för den svenska sektionen.

Beslut
att uppdra åt sekretariatet att senast till styrelsens möte i december 2008 informera styrelsen om den nya policyn och vilka konsekvenser den får för den svenska sektionen.

- Utvärdering av styrelsemötet
En skriftlig utvärdering av styrelsemötet genomförs.


§ 54 Mötet avslutas

Mötet avslutas av vice mötesordförande Jörgen Qwist.







Mötesordförande Mötesordförande
Christine Pamp Anna Nilsdotter





Mötesordförande Justerare
Jörgen Qwist Lisa Moraeus







Kristina Lindquist
Sekreterare