Rapport från EU-föreningens årsmöte, Rom 24-35 maj 2003 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2003

Till: Styrelsen
Från: Maja Åberg, Magnus Öhman
Datum: 6 juni 2003

Rapport från EU-föreningens årsmöte, Rom 24-35 maj 2003


Inledning

Arbetet inom Amnesty med den Europeiska Unionen blir allt viktigare, och mer utmanande, av framförallt två anledningar. Den första är att EU blir större – nästa år blir ytterligare tio länder medlemmar, och vi måste se till att Amnestys frågor prioriteras i deras arbete med en gång. Den andra anledningen är att EU blir alltmer aktivt inom områden som rör Amnestys åtagande, bl.a. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

I EUAs årsmöte 2003 deltog representanter från sektionerna i de 15 deltagarländerna (från Belgien både från den franska och den flamländska delen), representanter från åtta av EU:s utvidgningsländer (Estland, Kroatien, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Turkiet och Ungern), en representant från IS samt en observatör från den norska sektionen. IEC skulle också ha varit representerat med personen ifråga fick förhinder.

Maja Åberg och Magnus Öhman deltog i årsmötet som representanter för den svenska sektionen. Årsmötet föregicks av ett möte med EU-sektionernas kontaktpersoner i vilket endast Maja Åberg deltog.

Verksamhet under 2002

Ett av de områden som EUA av naturliga skäl lägger stor vikt vid är flyktingfrågor. Man fick mycket stor uppmärksamhet under mötet i Sevilla i juni 2002, där vår ”urgent appeal” till försvar för asylrätten uppmärksammades i nationell media i 16 länder.

Även inom andra områden arbetar EUA med att få EU att agera mot övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, inom och utanför EU-området. Man arbetade t.ex. tillsammans med de danska och grekiska sektionerna inför dessa länders ordförandeskap, och man förebereder nu arbetet inför Italiens övertagande av ordförandeklubban.

EUA fortsätter sitt nära samarbete med HRW och the International Federation of Human Rights (FIDH). Bland annat arbetar man tillsammans med att få Europaparlamentet att bli mer aktivt i frågor angående mänskliga rättigheter.

Alla (nästan) medlemssektioner hade lämnat in rapporter om deras EU-arbete under året, varvid man kan se att aktivitetsnivån varierar ganska betydligt. Fokus ligger på lobby och mediaarbete, och detta arbete är ofta tämligen framgångsrikt. Ett flertal sektioner rapporterar dock (som den svenska) problem med att involvera aktivisterna i EU-arbetet. EU ses ofta som krångligt och avancerat, och lobby och media anses kräva stora förkunskaper.

Arbetsplan för 2003-2004

EUAs styrelse presenterade en arbetsplan för tiden mitten av 2003 till mitten av 2004. Detta ses som en transitionsperiod, då man hoppas att Amnestys EU-arbete kommer integreras ordentligt i den vanliga verksamheten, vilket inte varit fallet tidigare. Man har goda förhoppningar att denna verksamhet kommer framgå tydligt i de operationella planer som ska komma ur ISPn. Dessutom arbetar man på att stärka relationen med IS, och även öka personalstyrkan med en eller två heltidstjänster.

Lite elakt kan man säga att EUA lider lite av ISP-sjukan och radar upp en rad områden som kommer prioriteras under det kommande året, från asyl och immigration till agenda-setting ingom EU till tortyr/dödsstraff/impunity/vapenhandel och våld mot kvinnor. I arbetet att utarbeta mer exakt vad som ska prioriteras så kommer man bl.a. utgå från ett deltagande i AIs globala kampanjer, de prioriteringar som finns in de regionala strategierna samt de prioriteringar som ställs upp av EUs ordförandeländer.

Ekonomi

Ekonomin var naturligtvis en viktig fråga. Jämfört med den svenska sektionen så är EUAs budget begränsad – under fem miljoner kronor. Den budget som föreslogs och som mötet antog ligger på ca. € 550 000, upp med mer än € 65 000 jämfört med 2002. Förslaget för 2004 ligger ytterligare € 90 000 högre. En del av dessa pengar går genom den Transitionella Operativa Planen (TOP), som finansieras genom ett bidrag från World Wide Fund i Nederländerna (ett icke-statligt lotteri). Det bör betonas att TOP-pengarna kommer användas under 2003 och 2004, och viss kritik riktades mot användandet av ”engångsbidrag” för att bygga upp verksamheten.

På mötet presenterades också hur stora bidrag olika sektioner ger till EAU. Det var intressant att notera att de två största bidragsgivarna, Storbritannien (som ger 28%) och Holland tillsammans står för 49% av intäkterna. Sverige är den femte största bidragsgivaren med 7%. Av våra grannsektioner så är Danmark den åttonde i ordningen och Finland nummer 13. Detta innebär naturligtvis att inställningen till ökade bidrag till EUA varierar betydligt mellan olika sektioner, vilket också märktes tydligt i diskussionerna. Framförallt den brittiska sektionen var tveksam till (betydligt) ökade bidrag, medan den finska gärna såg att alla medlemssektioner lägger över det mesta av sin lobbying på EU-nivån. Ett påpekande från den brittiska sektionen som verkar rimligt är att EUAs styrelse bör kunna presentera något form av budgetunderlag för en längre period än det kommande året, för att underlätta sektionernas planering. Svaret att det är svårt att planera så långt i förväg är inte övertygande, eftersom EUA är mindre beroende än sektionerna av oförutsägbara intäktsslag, samt har en mindre budget. Avgiften till EUA beräknas efter varje sektions IS-avgift, vilket innebär att den svenska sektionen kommer ge mindre nästa år. Detta kompenseras genom att andra sektioner får betala mer.

Beslut

Som presenterades till styrelsen inför styrelsemötet den 8-9 maj så föreslog EUAs styrelse att årsmötena skulle tas bort och ersättas av ett råd med representanter från varje sektion. Det var egentligen ingen som talade mot denna tanke, men motståndet var ändå betydande eftersom förslaget ansågs vara dåligt underbyggt. Efter ett par omformuleringar beslutades följande:

· EUA behålls som en separat enhet (i enlighet med styrelsens diskussion på majmötet så framförde vi att den svenska sektionen inte vill utesluta möjligheten att underordna EUA under IS i framtiden, om detta framstår som det bästa sättet att skapa samordning).

· Att strukturerna i utvidgningsländerna i största möjliga mån integreras i EU-arbetet. Inget beslut fattades om rösträtt (bara sektioner kan enligt stadgarna vara medlemmar i EUA), utan man beslöt att EUAs styrelse ska se över denna fråga och återkomma med ev. stadgeändringsförslag till årsmötet 2004.

· Att ett system för operationell planering ska skapas innefattande sektionernas/strukturernas GS och ordförande samt EU-kontoret. Det är ganska oklart vad detta kommer innebära.

· Att EUAs organisation ska ändras. I praktiken beslutades att EUAs styrelse ska ta fram ett detaljerat förslag efter konsultation med medlemssektionerna. Ev. kan detta komma att röra sig om ett råd i linje med det förslag som lades inför detta årsmöte.

· Slutligen beslutades det att EUA ska begära bidrag från den internationella budgeten i den utsträckning EUA bidrar med verksamhet som kan anses vara den internationella rörelsens primära ansvar.

Dessutom presenterade den holländska sektionen två motioner. Dessa diskuterades inte på majmötet, eftersom vi inte fick se dem förrän vi anlände i Rom. Den ena handlade om kampanjarbete, i syfte att göra arbetet mer effektivt (och involvera aktivistkåren mer). Beslutet blev att representanter från medlemssektionerna och berörda strukturer, EU-kontoret och IS ska träffas under ICM för att diskutera ett förslag som kommer presenteras av ”the Europe Strategy Steering Committee”. Om man kan nå enighet i frågan så kommer kommittén att arbeta vidare med frågan, för inkludering i de operationella planerna. Medlemssektionerna bör även inkludera det man kommer fram till i sina egna planer och budgetar. Detta innebär att sektionens ICM-delegation måste förbereda sig på ett sådant möte under ICM (det är sannolikt att underlaget kommer komma tämligen sent), samt att arbetet med den svenska handlingsplanen måste ta hänsyn till att någon form av riktlinjer förmodligen kommer utarbetas tillsammans med de andra medlemssektionerna och strukturerna i utvidgningsländerna.

Den andra motionen handlade om Amnestys verksamhet i det utvidgade EU. I detta fall kom årsmötet fram till att den existerande arbetsgruppen för utvidgning och utveckling ska stärkas och ta fram förslag till hur AI ska utveckla sin närvaro i det utvidgade EU under den kommande OP-perioden. Det är viktigt att vi både på kort sikt (när länderna blir medlemmar i EU) och på längre sikt kan etablera en gedigen AI-närvaro i dessa länder, för att tydligt sätta de mänskliga rättigheterna på dagordningen. En preliminär rapport ska vara färdig i samband med ICM för diskussion med berörda sektioner och strukturer, och förslagen ska sedan inarbetas i utkastet till den operationella planen. Till en början hade den holländska sektionen föreslagit en finansieringsberäkning för detta utvidgade arbete som skulle ha inneburit att den svenska sektionen skulle behöva öka sina bidrag med ca 100 000 kr per år (ca 25% mer än vad vi betalar idag). Detta ändrades dock till en nivå ungefär motsvarande 40 000 kr för den svenska sektionen. Även detta är mycket pengar, men eftersom den svenska sektionen ser ett deltagande i utvidgningsländerna som viktigt så måste vi även vara villiga att ta på oss ett finansiellt ansvar. Det ska betonas att denna finansieringsplan kommer fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens arbete, vi får se vad det slutgiltiga förslaget blir.

Bara ett val genomfördes. Beth Gelb, sittande ordförande för EUA ställde upp för omval. Inga andra kandidater fanns och Beth Gelb valdes således av mötet.

Nästa möte

Det är inte bestämt var nästa årsmöte för EUA kommer att hållas, men man har ambitionen att förlägga det i något av utvidgningsländerna. Kanske Polen eller Slovakien (sektioner) eller Kroatien (nära sektionsstatus) kan vara alternativ.

Slutord

Alla närvarande var eniga om att arbetet gentemot EU måste fortsätta för att stärka de mänskliga rättigheterna i medlemsländerna och utanför. I detta arbete måste det nuvarande arbetet stärkas och dessutom måste aktivisterna integreras mer i verksamheten. Hela EU-arbetet måste dessutom i större utsträckning bli en del av hela rörelsens verksamhet, samt underordnas organisationens mekanismer för ansvarsutkrävande (accountability). Slutligen måste Amnesty bygga upp en stark närvaro i de länder som från och med nästa år blir medlemmar av EU.

För att genomföra allt detta krävs engagemang och resurser (pengar och personal). Det förra finns i medlemssektionerna/strukturerna, även om det lite knappt med det senare.