Möte med sektionens styrelse den 24 -25 januari 2009 Protokoll från 1-2 januari 2009

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 24-25 JANUARI 2009

Tid: Lördag 24 januari klockan 9.00 - söndag 25 januari klockan 15.00
Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11, Stockholm, 08-729 02 00
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Anton Lidström
Justerare: Ida Burlin


Närvarande

Ledamöter
Andrea Bodekull
Ida Burlin
Sofia Halth
Ernesto Katzenstein (§ 111, per telefon)
Maria Landenius
Anna Nilsdotter

Suppleanter
Madeleine Seidlitz
Anton Lidström
Mahyad Hassanzadeh-Tavakoli

Sekretariatet
Fredrik Jansson
Caroline Selander (§ 111 - § 113)
Fredrik Kron (§ 111 - § 113)
Lise Bergh

Övriga
Åsa Vinge (§ 111)


§ 103 MÖTET ÖPPNAS

Mötet öppnas av Anna Nilsdotter.


§ 104 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Beslut

att fastställa dagordningen så som framgår av protokollet nedan.


§ 105 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 6 DECEMBER 2008

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna


§ 106 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Styrelsen går igenom förteckningen över ej åtgärdade beslut och stryker de som är åtgärdade.


§ 107 UTVÄRDERING AV STYRELSEMÖTET DEN 6 DECEMBER

Ida Burlin noterar att utbildningsdagen fick bra omdömen. Några utvärderingar har påpekat att man ibland måste vara mer fokuserade i diskussioner.


§ 108 RAPPORT OM PER CAPSULAM-BESLUT

Följande beslut har fattats av styrelsen per capsulam sedan förra styrelsemötet:

16 december 2008
att godkänna Direktiv för en utredning om svenska sektionens postorderverksamhet.

Till: Styrelsen
Från: Lisa Moraeus
Datum: 16 oktober 2008

Förslag till direktiv för översyn av Amnestys postorderverksamhet

Bakgrund/beslut:
Sedan 1998 bedrivs sektionens postorderverksamhet av frivilliga medlemmar i Lund. En av anledningarna till att sektionen beslutade att utlokalisera försäljningen (som först skedde genom en affär i Malmö) var bland annat att stödja aktivismen. Postorderverksamheten är mycket riktigt en viktig verksamhet för de medlemmar som är aktiva i Lundavdelningen.

Sektionsstyrelsen ser i framtiden flera behov som förändrar förutsättningarna för postorderverksamheten:
- Behovet av att ta fram och marknadsföra profilprodukter som ett led i vårt varumärkesbyggande, inklusive möjligheten att köpa in produkter från andra sektioner vilket möjliggörs av en gemensam grafisk profil för hela Amnesty International
- Behovet av att screena allting som sektionen säljer så att vi är säkra på att vi inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och
- Behovet av att följa de policies som sektionen nu tar fram inom inköp och företagssamarbeten

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter:
Uppdraget innebär att formulera den svenska sektionens syfte med postorderverksamheten och komma med förslag (ett eller flera alternativ) på hur den bör organiseras i framtiden.

Metoder:
Utredningen ska
- Sammanställa de diskussioner och beslut som lett fram till det system som finns idag, inklusive de avtal som finns mellan sektionen och Lundaavdelningen. - Skaffa sig god insyn i postorderverksamheten och hur verksamheten påverkar Lundaavdelningens arbete, ekonomiskt och med tanke på aktivism.
- Undersöka eventuella internationella riktlinjer som kan påverka verksamheten.
- Utreda hur postorderverksamheten bör hanteras framöver, med hänsyn både till sektionens behov av ett starkt varumärke samt transparens beträffande vilka produkter vi säljer och Lundaavdelningens behov beträffande ekonomi och aktivism.
- Utredningen ska även föreslå en modell för fördelning av kostnader och intäkter, oavsett om förslaget är ett samarbete mellan sektionen och Lundaavdelningen eller något annat.
- Översynen ska göras i nära dialog med styrelsen för Lundaavdelningen samt ansvariga på sekretariatet.

Tidsram:
Ett förslag ska inkomma i god tid före styrelsens marsmöte 2009.

Budget:
Normala reseskostnader.

Uppdragsgruppens sammansättning:
Utredningen bör genomföras av en eller flera personer med god insyn i sektionens verksamhet och kompetens inom företagsekonomi.

Kontaktperson i styrelsen:
Lisa Moraeus

19 december 2008
att utbetala 25.000 EUR till European Directors Forum Steering Committee,

att utbetala 1.000.000 SEK till International Mobilization Trust, IMT.

7 januari 2009
att skicka in Resolution regarding the remunerating of the IEC och Resolution on access to safe and legal abortion services till första resolutionsrundan inför ICM 2009.

Resolution regarding the remunerating of the IEC

The International Council

INSTRUCTS the International Executive Committee to commission a study into the question
of remunerating the IEC and submit a proposal on the issue to the International Council
Meeting of 2011.

Explanatory note
At every International Council Meeting the International Executive Committee is elected and
tasked with providing leadership for the movement and serving as the voice of the
membership until the next ICM. During this period the IEC is responsible for, among other
things, the global strategic direction and development of Amnesty International which
includes implementing the International Strategic Plan, ensuring sound financial management
as well as prioritizing and monitoring the work of the International Secretariat.

While the organization has grown and become increasingly professional, the decision-making
structures have not changed in order to cope with the challenges posed by this growth. This
means that the already large amount of work required of the IEC has become even larger.
However, despite the crucial importance and the demanding nature of the work carried out by
the IEC, it is presently done without remuneration and the members of the committee are
therefore expected to perform these duties in their leisure hours. It is our belief that
remunerating the IEC would better reflect the demands currently placed on the committee as
well as alleviating some of its workload.

Remuneration would also mean that persons, who may consider to stand as candidates but do
not do so because of time constraints or financial ones, may be able to stand for election in the
future. The current situation may hamper further efforts to increase diversity at the highest
leadership levels of the movement. Such a widening of the possible recruitment base for the
IEC could encourage persons from all backgrounds and from all sections to stand and
therefore increase the choice available to sections. This would not only strengthen the
democratic process but could also increase the diversity of the IEC, which is an integral aim
of the One Amnesty process. If we strive towards becoming a truly global and diverse
movement, this has to be reflected in our highest leadership body.

Criticism may be directed towards the potential costs involved. This will of course have to be
considered by those tasked with studying the matter. However, considering the size of the
international budget, possible remuneration of the IEC should not be dismissed out of hand.
There are at least two further potential arguments against the remuneration of the IEC. One is
that such a system would affect the impartiality of its members. The other is that remuneration
would risk creating a two-tiered membership, with a small elite receiving money for work
which other active members do voluntarily.

These are fair arguments, however they would appear to depend on how much compensation
the IEC members would receive. The amounts involved will be a critical issue for the study to
analyse. There is no question in the minds of the resolution's authors of the IEC receiving full
salaries. The remuneration would rather go some way towards compensating members for that
amount of time which they otherwise would be devoting to their regular jobs. Thus, the
amounts in question should not affect the IEC members' judgement, nor should they create
any feeling of added status. The compensation is simply a recognition of the workload the rest
of the movement places on them.


Resolution on access to safe and legal abortion services

The International Council

RECOGNIZES that where a woman’s access to safe and legal abortion services is restricted, her
fundamental human rights may be at grave risk. Abortion services should therefore be legal, safe
and accessible to all women free from coercion, discrimination and violence.

RECOGNIZES that a woman’s access to abortion may be subject to reasonable restrictions. (1)

INSTRUCTS the IEC to develop a policy consistent with such an approach, especially with
regards to States' obligation to provide legal, safe and accessible health services to all women.

Explanatory note
AI’s current policy statement on abortion (POL 39/004/2007) is an important but incomplete step
towards a comprehensive position on women's sexual and reproductive rights.

Under our current policy, AI is able to act on some human rights violations relating to abortion,
especially those linked to our work on violence against women. According to the policy AI
would call on states to take all necessary measures to ensure that safe and legal abortion services
are available, accessible, acceptable and of good quality for women who require them in cases of
unwanted pregnancy as a result of rape, sexual assault or incest, and pregnancy which endangers
the life of the woman (including risks of grave permanent injury to the physical or mental health
of the woman).

However, we believe there is a need for a more inclusive approach. Our current policy does not
take into account that an unwanted pregnancy may put at risk a woman's fundamental rights even
if she has not been raped or if there is no proof of sexual abuse and if her life is not in direct
danger because of the pregnancy. As the Decision 3 of ICM 2005 states: “the need for abortion in
a large number of cases is a consequence of ... a lack of empowerment of women as well as of a
lack of access to education and health services like contraception”. All over the world, women
and girls decide to undergo abortion as the only solution to their current situation, whether
abortion is legal or not. Worldwide an estimated 70,000 women die as a consequence of unsafe
abortion each year. In some countries up to 60% of all maternal deaths are due to unsafe
abortions, and in addition, a vast number of women and girls are harmed for life as a result of
unsafe abortions. Thus, when a woman is denied the right to make an independent and well-
informed decision whether to continue or terminate her pregnancy, a wide range of her human
rights are threatened.

Given the high number of maternal deaths that can be attributed to unsafe abortions, AI's current
policy on SRR will not be sufficient in relation to our coming work on maternal mortality and the
right to health, included in the global campaign on Human Dignity.

Amnesty International, Swedish Section

(1) ”Reasonable restrictions” refer to the restrictions mentioned in paragraph 4 and 5 in AI’s current policy statement on abortion (POL
39/004/2007) and include restrictions on gestational limits, some restrictions on sex-selective and disability-selective abortions, and restrictions
that apply to the provision of all medical services.

Background Documents:
ORG 52/003/2005: ICM Decision 3 Sexual and Reproductive Rights
POL 39/001/2006: SRR Consultation Paper 1: Policy statement and background information on
sexual and reproductive rights
POL 39/002/2006: SRR Consultation Paper 2: possible AI policies on selected aspects of
abortion.
POL 39/008/2006: Statement summarizing AI’s current policy on Sexual and Reproductive
Rights
POL 39/004/2007: AI and Sexual and reproductive rights: Recommended policy statement on
selected aspects of abortion
ORG 52/001/2007: ICM Decision 3 Sexual and Reproductive Rights


§ 109 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Den till styrelsen utsända rapporten kompletteras med följande information:

Madeleine Seidlitz informerar styrelsen att det slutna seminarium som hölls om situationen i Eritrea var mycket lyckat med ca 80 intresserade deltagare. Man planerar att fortsätta denna typ av slutna landspecifika seminarier.

Andrea Bodekull informerar styrelsen om att mötet som hölls av den fackliga specialgruppen på sekretariatet var mycket lyckat och välbesökt med bland annat många representanter från olika fackföreningar som på sitt håll kommer att fortsätta jobba inom sina respektive organisationer. Dessutom berättar hon att man med hjälp av duktiga frivilliga översättare snabbt fått upp information på hemsidan från utredarnas blogg om situationen i Gaza.


§ 110 RAPPORT FRÅN AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÉ

Mahyad Tavakoli rapporterar från AIK. Den nya sammansättningen av kommittén har haft sitt första uppdrag vilket fungerade mycket bra.


§ 111 ORGANISATIONSÖVERSYN

Styrelsen diskuterar förslaget tillsammans med Fredrik Kron och Caroline Selander från sekretariatet samt Åsa Vinge från organisationsöversynsgruppen. Ernesto Katzenstein finns med per telefon.

Gällande de tre problem som förslaget baseras på är sekretariatet och styrelsen eniga:
- Det råder en förvirring kring villkor, roller, krav, arbetsuppgifter för specialgrupper, temagrupper, nätverk. Det är viktigt att klargöra detta.
- Det finns en otydlighet kring distriktens roll med tanke på deras olika förutsättningar. Idag finns det dåligt fungerande distrikt som bara slukar energi och kräver administration från sina grupper.
- Den ekonomiska transparensen och kontrollen skulle kunna göras tydligare gentemot allmänheten.

I diskussionen kommer man fram till att:
- Gå vidare med geografiska samverkansgrupper/distrikt.
- Gå vidare med regioner och förtydliga vilken roll man tänker sig att dessa ska ha. Detta måste vara tydligt i förslaget eftersom det innebär en stor förändring för distrikten.
- Inte gå vidare med tematiska samverkansgrupper.
- Utreda de ekonomiska specialfall som i praktiken fungerar som tematiska samverkansgrupper och vad som ska gälla för dem.
- Inkludera aspekten om hur distrikt som har egen ekonomi ska finansieras om de består av både grupper med egen ekonomi och grupper utan egen ekonomi.
- Inkludera de stadgeändringsförslag som behöver göras.
- Om möjligt hitta pedagogiska namn på grupper med egen ekonomi och grupper utan egen ekonomi.
- Diskutera om något av alternativen grupp med egen ekonomi/grupp utan egen ekonomi ska presenteras som norm, exempelvis om det ska finnas en standardingång för nya grupper, samt diskutera vilka konsekvenser det får om det ena eller andra blir norm.
- Ta med ett resonemang om demokratiska konsekvenser av förändringarna i förslaget.
- Inkludera distrikten vad gäller standardiserade stadgar.
- Lyfta diskussionen om valberedningens valberedning som nu inte hanns med och kontakta uppdragsgruppen för valberedningens riktlinjer.
- Initiera ett antal diskussioner i Forum för att få stöd och vägledning i de frågor som kvarstår att fundera på.

Beslut

att uppdra åt organisationsöversynsgruppen att i samråd med sekretariatet, utifrån dagens diskussion, ta fram ett årsmötesförslag till marsmötet 2009,

att uppdra åt sekretariatet att inkomma med ett årsmötesförslag på nya direktiv för flyktingombud till marsmötet 2009,

att uppdra åt sekretariatet att förtydliga villkor och roller för specialgrupper, temagrupper och nätverk, och att återkomma till styrelsen med en rapport senast till septembermötet 2009.


§ 112 VISIONSDISKUSSION ANGÅENDE ARBETE PÅ EGET LAND

Lise Bergh informerar styrelsen om hur riktlinjerna är för arbete på eget land idag och hur det ser ut i praktiken. Under större delen av Amnestys historia har det varit en regel att inte bedriva utredningar om MR-kränkningar i det egna landet, men denna regel har kommit att lättas upp gradvis. Idag finns det större möjligheter för sektionerna att arbeta med frågor som berör den nationella MR-situationen. Allt arbete på eget land inom sektioner samordnas av IS, förutom flyktingarbetet, och sker inom ramen för handlingsplanen. När vi svarar på remisser, vilket vi gör hela tiden (tex angående FRA-lagen) är detta inte arbete på eget land. När vi kampanjar och själva ställer krav på den svenska regeringen och myndigheter är det arbete på eget land. Då ska detta vara väl förberett med utredningar och samordnat med IS, som när vi arbetade på eget land i Stoppa Våldet Mot Kvinnor (SVAW)– kampanjen. Man kan se ett ökat intresse inom rörelsen för att arbeta på eget land.

Därefter diskuterade styrelsen innebörden av att vi nu kan arbeta på eget land och hur man bör förhålla sig till detta i svenska sektionen. Den kommande Dignity-kampanjen aktualiserar frågan om utredningsarbete i Sverige. Man ser internationella tendenser som pekar på att arbete på eget land kommer att bli mycket vanligare i framtiden. Bland annat eftersom det anses göra Amnestys arbete mera relevant på lokal nivå och ger möjligheten att nå ut till nya grupper. Under den första remissrundan för den nya internationella handlingsplanen var det tydligt att många sektioner ville prioritera MR-arbete i det egna landet. Det har dessutom i somras kommit nya internationella riktlinjer i frågan. Riktlinjerna innebär bl a att IS måste godkänna alla större kampanjer eller aktioner som baserar sig på utredningar på eget land. Flyktingarbetet omfattas inte, och inte heller allmänt informationsmaterial, precis som det har varit tidigare.

Vad gäller Dignity-kampanjen så kommer den svenska sektionen inledningsvis inte att starta något utredningsarbete på eget land. I SVAW-kampanjen handlade vårt arbete på eget land om trovärdighet och vikten av att se att våld mot kvinnor är ett mycket stort problem även i Sverige – något som inte gäller de teman som Dignity-kampanjen inleds med. Man är överens om att det är klokt att vänta tills dess att det finns en tolkningspraxis av de de nya riktlinjerna.


§ 113 VISIONSDISKUSSION ANGÅENDE AKTIVISM

Caroline Selander informerar styrelsen om hur arbetet med aktivism bedrivs idag på sekretariatet och ger en bakgrund till den Strategi för att öka aktivismen som svenska sektionen arbetar efter idag. Därefter presenterar hon följande frågeställningar som utgångspunkt för diskussionen:

Hur ser vi på förhållandet mellan effekt av aktivism och stor aktivistorganisation? Vilken roll ska sekretariatet ha för att ge stöd till aktivism. Hur pass drivande ska sekretariatet vara? Hur viktig anser vi att det är att aktivismen styrs utifrån prioriteringar i handlingsplanen? Hur ser vi på medlemskapet? Var drar vi gränsen i förhållande till exempelvis supporter (jämför sms-aktivist och kortkampanj)? Hur åstadkommer vi en effektiv aktivism som samtidigt ger utrymme för individens självförverkligande?

Därefter följer ett samtal mellan styrelsen och de närvarande från sekretariatet. Man är eniga om att aktivismen ska gagna MR-arbetet på bästa och mest effektiva sätt. Sekretariatets uppgift är inte att ”ge service” på enskilda medlemmars villkor, det är inte heller rimligt att omfattande arbetsinsatser läggs på enskilda personer som vill ha en plattform i organisationen på sina villkor. Det är viktigt med en balans mellan handlingsplanens prioriteringar och aktivisternas egen kreativitet.

Det är bra att underlätta för kortare och enklare insatser men också viktigt att samtidigt värna om de aktivitetsformer som skapar långsiktig lojalitet. Att aktivisterna har mycket inflytande och egna möjligheter att lägga upp sitt arbete innebär att vi har en bas av långvarigt aktiva med kunskap om organisationen som fungerar som rekryteringsbas till centrala förtroendeuppdrag inom sektionen. Det finns ett samband mellan graden av inflytande för aktivisterna och vilken typ av aktivister och medlemmar vi attraherar.

Hittills har gruppen varit den bästa formen för långsiktigt arbete i organisationen och tills det kommer en annan arbetsform som fungerar lika bra långsiktigt är den en central byggkloss om Amnesty ska förbli en gräsrotsorganisation. Det råder olika uppfattningar om var vår smärtgränsen går gällande antalet arbets- och specialgrupper, flera menar att det inte får sjunka så mycket lägre.

Några tycker att kravet på medlemskap för att vara aktiv i grupp kan tonas ner, andra håller inte med och menar att det kan få konsekvenser för den frihet som finns för aktivister idag att tex. uttala sig i Amnestys namn på manifestationer och aktiviteter.

Frågan om hur vi ser på aktivism kommer att diskuteras vidare i anslutning till att ett förslag till ny svensk handlingsplan tas fram.


§ 114 FÖRSLAG TILL DAGORDNING FÖR ÅRSMÖTET

Beslut

att anta förslaget till dagordningen för årsmötet 2009.


§ 115 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET OM FÖRBEREDANDE TELEFONMÖTE

Beslut

att lägga förslaget till årsmötet 2009.


§ 116 FÖRSLAG OM TIDPUNKT FÖR PERSONVAL

Styrelsen välkomnar valberedningens ambition att förebygga framtida tidsbrist av det slaget som uppstod på årsmötet 2008 och håller med om att vi ska arbeta för att liknande problem inte uppstår igen. Erfarenheterna från förra året har dock redan beaktats i förberedelserna inför årets årsmöte.
Det finns också ett demokratiskt värde i att årsmötesdeltagarna får tid att träffa de nominerade samt ta ställning till vad den sittande styrelsen presterat innan nomineringstiden går ut och personvalen sker. Styrelsen tar med sig valberedningens oro och kommer vara lyhörda för faktorer, som tex antalet inkomna motioner, som kan rubba tidsplaneringen för årsmötet och i så fall vidta nödvändiga åtgärder för att motverka tidsbrist vid personvalen.

Beslut

att inte ändra dagordningen enligt valberedningens förslag,

att uppdra åt Anton Lidström och Ernesto Katzenstein att kommunicera beslutet till valberedningen.


§ 117 ICM - RESOLUTIONER

Styrelsen diskuterar resolutionerna. Det finns ett årsmötesbeslut från 2007 att abort-resolutionen ska läggas till detta ICM. Samtidigt är det många viktiga och kontroversiella frågor på detta ICM, resolutionen riskerar därför att hamna i skymundan. a sektionen riskerar att tappa trovärdighet, med tanke på att andra sektioner avstått från att lägga policyrelaterade frågor med tanke på de särskilda omständigheterna inför årets ICM. Samtidigt som chansen är liten att resolutionen blir antagen kan det bli svårt att ta upp den igen vid ett senare ICM. Alla är överens om att det är ostrategiskt att ta upp resolutionen detta ICM då det skadar frågan själv samt att det också kan splittra mötet i många andra viktiga frågor.

Beslut

att ge handlingsplanegruppen i uppgift att ta fram ett årsmötesförslag om den internationella handlingsplanen,

att ge demokratigruppen i uppgift att ta fram ett årsmötesförslag om demokratiutredningen,

att ge strategigrupp 3 i uppgift att ta fram ett årsmötesförslag om ekonomiöversynen,

att till marsmötet ta fram ett förslag till vägledande beslut för årsmötet 2009 för hur styrelsen ska agera gällande abort-resolutionen inför och under ICM.


§ 118 FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ALKOHOLFÖRTÄRING

Lise Bergh informerar om riktlinjerna. I framtagandet har sekretariatet tittat på vilka riktlinjer andra organisationer har för alkoholförtäring.

Beslut

att i enlighet med beslut 34 från årsmötet i Västerås 2008 med följande ändringar lägga fram dessa riktlinjer för beslut på årsmötet i Lund 2009:

Lägga till "att" i följande mening under rubriken Syfte: "Syftet med riktlinjerna är att reglera".

Stryka följande mening under rubriken Syfte: "Amnesty har som organisation inga moraliska värderingar kring produktion, försäljning eller förtäring av alkohol".


§ 119 REVIDERAD BUDGET 2009

Lise Bergh informerar styrelsen om den nya reviderade budgeteten med anledning av att fem miljoner kronor väntas komma från Postkodlotteriet under 2009. är dock en försiktig budgetering, eftersom den faktiska utdelningen sannolikt blir större. En miljon har föreslagits till en större profileringskampanj inom ramen för Dignitykampanjen i Sverige i budgeten för 2009. Det ska bli en synlig kampanj med syfte att föra ut Dignitykampanjens budskap samtidigt som organisationen synliggörs och varumärket stärks.

Styrelsen diskuterar förslaget. Det finns en osäkerhet avseende hur ekonomin kommer se ut 2009, det är viktigt att pengarna från Postkodlotteriet inte används för att utöka fasta kostnader. Ida Burlin föreslår att 20 000kr skjuts till styrelsens budget för kompetensutveckling till ordförande.

Beslut

att intäkter från Postkodlotteriet tillsvidare budgeteras mycket försiktigt och inte används till att utöka fasta kostnader,

att lägga till en ny post i styrelsens budget för kompetensutveckling till ordförande och omfördela 20 000 kr till denna post inom ramarna för nuvarande kostnader,

att utöka nuvarande utbildningspost med 5000 kr till totalt 20 000 kr för att ge ett större utrymme till utbildning för kassören, inom ramarna för nuvarande kostnader,

att med dessa ändringar anta det reviderade budgetförslaget.


§ 120 UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT

Årsmötesbeslut 2008:36 Jämställd representation inom Amnestys arbetsmaterial

Beslut

att styrelsen med målsättning att skapa bestående förändringar av Amnestys arbetssätt och arbetsmaterial avseende jämställdhet ska:

1. Arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv då den konsulteras i frågor av internationell karaktär.

2. Tillskriva prep com för ICM 2009 och föreslå att utrymme ges för att diskutera jämställdhetsintegrering under mötet.

3. Tillskriva IEC – International Executive Committee för att poängtera vikten av ett intensifierat arbete med jämställdhetsintegrering på IS samt be om en återkoppling på arbetet med gender action plan.

4. Fortsätta det påbörjade arbetet med jämställdhetsintegrering inom den Svenska sektionen.

att uppdra åt strategigrupp 1 att ansvara för punkt 2 och 3.


Årsmötesbeslut 2008:49 Ungdomsrådets roll och tillsättning

Beslut

att anta förslaget,

att det börjar gälla omgående,

att uppdra åt Ida Burlin och Anton Lidström i styrelsen att ansvara för urvalsprocessen,

att beslutet kommuniceras via Insats och på medlemssidorna.


Årsmötesbeslut 2008:33 Handlingsplanens prioriteringar

Beslut

att frågan anses besvarad i och med att styrelsen lyft fram aktivisternas roll, kompetens och betydelse i de svar som sektionen lämnat i den internationella handlingsplaneprocessen. Därutöver kommer styrelsen att fortsättningsvis driva frågan i handlingsplaneprocessen.


§ 121 STYRELSENS ARBETSORDNING

Ida Burlin informerar styrelsen om ändringsförslagen. Arbetsordningen brukar ses över vid varje januarimöte och junimöte så att den är aktuell. Strategigrupp ett har gått igenom den internationella styrelsens arbetsordning som bland annat reglerar att det inte är möjligt att samtidigt ha flera förtroendeuppdrag inom organisationen.

Styrelsen diskuterar ändringsförslagen samt problematiken med dubbla roller. Inom svenska sektionen kan det betyda att man inte samtidigt ska kunna vara gruppaktiv och sitta i sektionsstyrelsen samt att det inte är förenligt att ha politiska förtroendeuppdrag eller uppdrag i andra organisationer samtidigt som man har förtroendeuppdrag inom Amnesty.

Beslut

att göra följande ändringar i styrelsens arbetsordning:

Stryka följande mening under punkt 14: "Vice ordförande utses av styrelsen på förslag av ordföranden och ska utses på konstituerande möte."

Lägga till följande punkter:

33. Strategigrupper
Styrelsen är organiserad i tre strategigrupper, vilka är tilldelade olika tematiska ansvarsområden. Strategigruppernas sammansättning och deras sammankallande bestäms av styrelsen på förslag från ordföranden. Arbetet med dessa fortgår löpande under året och rapporteras muntligen vid mötena.

34. Visionsmöten
Styrelsen ska vid två möten per år avsätta tid för visionsdiskussioner. Det är önskvärt med en visionsdiskussion under hösten och en under våren. Inför visionsdiskussionen ska det finnas ett skriftligt diskussionsunderlag

att uppdra åt strategigrupp 1 att fortsätta diskussionen om vilka ändringar som bör föras in i den svenska arbetsordningen,

att uppdra åt strategigrupp 1 att utreda frågan om innehav av flera förtroendeuppdrag inom svenska Amnesty samtidigt och återkomma till marsmötet med förslag,

att uppdra åt strategigrupp 1 att titta vidare på förenligheten mellan andra förtroendeuppdrag och förtroendeuppdrag inom Amnesty.


§ 122 INFÖR ICM 2009

Styrelsen diskuterar den förfrågan som kommit om finansiering av reskostnader för svenska volontärer på ICM 2009.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att framöver budgetera för volontärkostnader för ICM,

att betala resekostnader för svenska volontärer på ICM 2009.


§ 123 MÖTET AVSLUTAS

Mötet avslutas av Anton Lidström.

Anton Lidström
Mötesordförande

Anna Nilsdotter
Mötesordförande

Fredrik Jansson
Sekreterare

Ida Burlin
Justerare

Förklaringar:
IS - Internationella Sekretariatet
ISP (Integrated Strategic Plan) - den internationella handlingsplanen som omfattar en period på sex år
ICM (International Council Meeting) - det internationella rådsmötet
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Per Capsulam - beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan