Gruppavgifterna i svenska sektionen Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2008

Till: Styrelsen
Från: Ida Burlin
Datum: 16 januari 2008

Gruppavgifterna i svenska sektionen

Inledning
På styrelsens oktobermöte beslutades att uppdra åt Ida Burlin att inför januarimötet formulera ett förslag för hur man ska gå vidare med gruppavgifterna. Samtidigt togs ett beslut där Jörgen Qwist, Ebba Hagander och Sune Montan uppdrogs att gå vidare med förslaget om central redovisning, men att det tillsvidare inte inbegriper en omfördelning av resurser eller frågan om grupp- och distriktsavgifter.

Detta underlag kan således läsas fristående eller tillsammans med det underlag som ovan nämnda grupp presenterar.

Bakgrund
Enligt sektionens stadgar 5.2 ska arbetsgrupper betala avgift till sektionen och distriktet, så kallad gruppavgift. Sektionens årsmöte beslutar om storlek på avgiften till sektionen och respektive distrikt beslutar om storleken på avgiften till distriktet. Arbetsgrupper ska även lämna rapport om sin verksamhet. Om arbetsgrupper ej fullgör sina åliggande har styrelsen rätt att upplösa gruppen.

På årsmötet 2007 beslutades att lämna gruppavgifterna oförändrade. Det innebär att gruppavgiften till sektionen är 2.000 kronor för arbetsgrupper, 500 kronor för ungdomsgrupper och 500 kronor för nystartade grupper. Årsmötet rekommenderade även att gruppernas avgift till distrikten bör vara minst 2.000 kronor.

Gruppavgiften var tidigare betydligt högre. Före 1996 var gruppavgiften till sektionen 7.000 kronor och utöver det samlade grupperna in pengar för att bidra till distriktens ekonomi. Flera ansåg att det var för mycket pengar för grupperna att samla in och på årsmötet 1996 bestämdes att dela upp gruppavgiften så att en del skulle gå till sektionen och en del till distriktet. Gruppavgiften till sektionen bestämdes till 1.500 kronor. Syftet med denna förändring var att ge distrikten större möjligheter att utvecklas.

I och med ovan nämnda förändring uppstod problem med att arbetsgrupperna totalt betalade väldigt olika summor i avgift. Den total gruppavgiften (sektionens avgift + distriktets avgift) kunde variera mellan 1.500-7.000 kronor vilket många upplevde som märkligt. Styrelsen presenterade ett förslag på årsmötet 2003 där de föreslog att avgiften till sektionen skulle höjas till 2.000 kronor och att distrikten skulle ta ut en avgift på minst 2.000 kronor från sina grupper. Detta motiverades med att det var eftersträvansvärt att alla grupper skulle ta ett lika stort ekonomiskt ansvar. Förslaget gick igenom med förändringen att 2.000 kronor i avgift till distrikten ska ses som en rekommendation och ej ett krav.

Gruppavgiften idag
Det är väl känt inom svenska Amnesty att inte alla arbetsgrupper betalar sin gruppavgift till sektionen. År 2007 var det 44 av 214 arbetsgrupper som inte betalade gruppavgiften (21%). År 2005 var det 46 av 227 grupper som inte betalade sin gruppavgift (20%). 1997 var det 34 av 282 arbetsgrupper som inte betalade gruppavgift (12%). 1997 är ett extra intressant år eftersom det är det sista året som avgiften var 7000kr.

Enligt aktivistsamordnaren på sekretariatet har det skett en markant attitydförändring kring gruppavgiften de senaste åren och det handlar om att sektionen idag har en svagare kontakt med grupperna jämfört med tidigare. Aktivistsamordnaren menar att benägenheten att betala gruppavgiften inte handlar om hur stor gruppavgiften är. De grupper som tar uppgiften på allvar klarar av att betala avgiften oavsett om den är 2.000, 5.000 eller 7.000 kronor. Vidare menar aktivistsamordnaren att den arbetstid som läggs på att påminna grupper som ej betalat sin gruppavgfit är en obetydlig uppgift i tid mätt men att det är en fråga som äter energi både från personal och från grupperna.

Gruppavgifterna utgör en marginell del av svenska sektionens budget och motsvarar just nu ungefär 0,5 % av budgeten, det vill säga för varje 100 kronor vi samlar in till sektionen så kommer 50 öre från gruppavgiften.

Åsikter om gruppavgiften
På årsmötet 2007 diskuterades bland annat gruppavgiften. Ett förslag som då väcktes handlade om att gruppavgiften till sektionen borde tas bort helt och hållet. Argumentet var: ”Grupperna bör inte åläggas eller bestraffas med en avgift för sitt engagemang” istället borde grupperna ”få ägna sig åt sin verksamhet, inte distraheras av att skramla in pengar till något som bara utgör en bråkdel av sektionens budget”. Detta förslag mötte stark kritik och röstades ned i beredningsgruppen.

På samma årsmöte lämnade granskningskommitteén en rekommendation till styrelsen: ”Det är inte acceptabelt att en stor andel av grupperna fortfarande inte betalar gruppavgift till sektionen. Även om avgiftens ekonomiska betydelse är marginell, är det en solidaritetshandling att betala avgiften. Styrelsen bör finna sätt att ändra på förhållandet”.

En del som är positiva till gruppavgiften menar att det är uppdraget att betala en avgift som gör att grupperna faktiskt samlar in pengar och ordnar med aktiviteter för att lyckas med detta. Om det inte fanns en avgift som skulle betalas så skulle färre aktiviteter som ger pengar genomföras. Eftersom insamling och aktivism ofta sitter ihop är risken att detta leder till mindre aktivism. Denna farhåga är berättigad eftersom det är relativt få grupper som idag skickar gåvor till sektionen. De flesta som gör detta är äldre grupper som idag har en oerhört stark förankring i organisatioen. Dessa grupper betalar även gruppavgiften.

Bland dem som ifrågasätter gruppavgiften och tycker att den ska tas bort så återkommer åsikten att människorsättsaktivister framför allt vill jobba med mänskliga rättigheter. Risken är stor att vi förlorar aktivister som hellre vill jobba med vissa MR-frågor än samla in pengar. Här återkommer ofta argumentet att insamling inte är synonymt med gruppavgiften. Snarare kommer argumentet att det skulle vara lättare att motivera människor att samla in pengar om det går direkt till Amnestys verksamhet. Detta får gärna ske i form av aktivitetsdagar där aktivism och insamling i allra högsta grad förstärker varandra. Aktivitetsdagarna har främst dominerats av yngre medlemmar och grupper med svagare förankring i organisationen.

Gruppavgiftens vara eller icke vara

Argument för gruppavgiften:

-Att betala gruppavgiften är en solidaritetshandling. Amnesty behöver alltid mera pengar och alla ska hjälpa till och dra sitt strå till stacken.

-Gruppavgiften är en drivkraft för grupper när det gäller att samla in pengar. Tar vi bort gruppavgiften får vi räkna med mindre pengar in från grupperna.

-Aktivism och insamling hör ihop och finns det färre incitament för att samla in pengar så finns risken att vi förlorar i aktivism.

Argument mot gruppavgiften:

-Det är inte rimligt att lägga tid och energi på något som är av försumbar ekonomisk betydelse.

-Vi måste erbjuda våra aktivister valfrihet och låta var och en fokusera på det arbete som är mest intressant för dem.

-Utan gruppavgift så undivker vi att hamna i konstiga situationer när grupper ombildas, vilket förekommer ibland. En grupp kan “pausa” eller vara inaktiv ett tag och sedan starta igång igen. Dessa grupper har ofta obetalda avgifter men förväntas ändå börja sin verksamhet med att betala ny gruppavgift.

-Idag råder olika villkor för olika aktivistformer. Avgiften utgår ifrån arbetsgruppen som norm. Specialgrupper och samordnare betalar inte någon gruppavgift och det är inte konsekvent att vissa ska betala för det sätt som de är organiserade på medan andra inte behöver betala. Likabehandling för aktivisterna.

-Idag har vi formella krav på grupperna, men ingen åtgärd sätts in i praktiken om kraven ej uppfylls. Istället för att börja lägga ned grupper som ej betalar avgift så är det bättre att ta bort kravet och behålla grupperna!

-Om gruppavgiften tas bort kan det leda till ökad aktivism och mer pengar. Om grupperna får större frihet i att själva välja vad de vill jobba med kan detta leda till ökad aktivism som i sin tur kan kombineras med insamling. Detta kan leda till särskilda grupper som är intresserade just av att samla in pengar och som kan fokusera på att bara göra det.

Slutsats
De flesta tycks vara eniga om att vi inte kan fortsätta som vi gör idag då arbetsgrupper kan bryta mot reglerna utan att detta bemöts med någon åtgärd. Det sänder konstiga signaler och kan uppfattas som orättvist gentemot de grupper som faktiskt följer reglerna.

Ett alternativ är att bestämma att grupper som inte betalar sin gruppavgift måste upphöra som arbetsgrupp inom Amnesty. Det vore ytterst olyckligt att ta ett sådant beslut då grundbulten i Amnesty är dess aktivister som ofta finns organiserade i arbetsgrupper. Risken är då stor att vi tappar aktivister på grund av att de inte uppfyller de regler som organisationen själv beslutat om. Ett annat alternativ då är att vi istället ändrar på reglerna. Genom att avskaffa gruppavgiften och ta bort detta krav på arbetsgrupperna så upphör problemet med grupper som inte betalar sin gruppavgift.

Förslag till beslut

att styrelsen lägger fram ett förslag till årsmötet 2008 om att avskaffa gruppavgiften