Tillväxt - ett diskussionsunderlag Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2005

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 13 januari 2005

Tillväxt - ett diskussionsunderlag

Bakgrund

Sekretariatet presenterade på styrelsemötet i oktober 2004 ett förslag till ny fundraisingstrategi för sektionen. Förslaget utgick från målen i handlingsplanen 2004-2010. Styrelsen bordlade förslaget till fundraisingstrategi och efterlyste ett diskussionsunderlag om en framtida tillväxt för sektionen där målen i handlingsplanen kan överträffas och som tar upp andra satsningar än det förestående medlemsrekryteringsprojektet (F2F).

Tillväxt och "heliga kor"

Sekretariatet har i sina interna diskussioner om tillväxt dels försökt ringa in olika tänkbara tillväxtområden för sektionen (se bilaga 1), dels identifierat ett antal "heliga kor", d v s formella eller informella principer eller policies som reglerar vad vi hittills kunnat och inte kunnat göra. Man skulle kunna säga att vårt nuvarande fundraisingarbete i mångt och mycket är konsekvensen av dessa principer. Vi har därför tittat extra på vilka möjligheter för tillväxt som skulle kunna öppna sig om vi frångick principerna och vill att styrelsen funderar på om detta är möjligt eller önskvärt. En del av våra "heliga kor" är ju intimt förknippade med Amnestys organisationskultur, eller "själ" om man så vill, och det handlar alltså ytterst om frågan vilka vi är och vilka vi vill vara.

Diskussionen

Utifrån sammanfattningen av tillväxtområden har vi valt ut sex principer, som vi anser vara särskilt viktiga för en framtida tillväxtstrategi. Vi vill att styrelsen diskuterar var och en av dem utifrån frågor som:

Bör principen behållas? Om så, av vilka skäl? Vilka skulle bli konsekvenserna om vi frångick den? På vilket sätt skulle tillväxten kunna öka?

Vi vill undvika att diskussionen handlar om olika typer av aktiviteter, det anser vi vara senare, mer operativa steg i arbetet. Vi har dessutom medvetet undvikit att göra intäktskalkyler för olika områden. Detta dels för att en del områden, som "stora gåvor" är mer eller obearbetade i Sverige och vi alltså saknar kunskap om potentialen, dels kräver intäktskalkyler utförliga förstudier, som vi inte haft möjlighet att göra. Som ett exempel kan vi nämna att förarbetet till F2F-projektet, utöver flera års erfarenheter av inköpt F2F och långvarigt erafernhetsutbyte med danska och finländska sektionen, tagit mycket arbetstid i anspråk.


Princip 1: "Inga statliga medel"

Möjlighet:
- att använda statligt stöd för utbildning.

Princip 2: "Inga öronmärkta gåvor"

Möjligheter:
- att bedrva insamling vid krissituationer.
- att individanpassa givandet.
- att finansiera större Amnestyprojekt (kampanjer, fastigheter mm)

Princip 3: "Medlemskap viktigare än pengar"

Möjligheter:
- att satsa mera på bidragsgivare.
- att ansöka om bidrag från fonder/stiftelser.

Princip 4: "Alla medlemmar ska behandlas lika"

Möjligheter:
- att arbeta med "stora gåvor" (big gifts)
- att erbjuda individanpassat medlemskap.
- att erbjuda medlemskap i kampanjer.
- att erbjuda gratis medlemskap.

Princip 5: "Pengarna ska gå till verksamheten"

Möjlighet:
- att betala för annonsering.

Princip 6: "Verksamheten viktigare än profilering"

Möjligheter:
- att bedriva marknadsföring via produkter.
- att anordna lotterier.
- arbeta med kändisar.
- att bedriva lokal fundraising.



Bilaga 1 - Sammanfattning av sekretariatets kartläggning av tillväxtområden


Exempel på förutsättningar i Sverige - som vi bör utnyttja.

- Amnestys medlemmar är rikare, mer välutbildade och mer inflytelserika än svensken i gemen.

- Amnesty har ett stort stöd och förtroende i 40-talistgenerationen som har makten över media och nöjesindustrin i Sverige. Dessa människor har det mycket gott ställt och kommer att pensioneras de närmaste tio åren.

- Amnesty har, i motsats till flertalet ideella organisationer i Sverige, relativt lätt att attrahera unga människor, framför allt unga kvinnor. Dessa kvinnor kommer med tiden att bli allt rikare, mer välutbildade och mer inflytelserika i samhället.

- Mänskliga rättigheter hamnar allt mer på agendan i media och samhällsdebatten. Rättighetsperspektivet ersätter andra lösnings- och förklaringsmodeller. Det kan gälla väpnade konflikter ute i världen eller sociala problem i närsamhället.

- "Post-post 11 september". Å ena sidan står den moderna människorättsstrukturen inför många mycket allvarliga hot, å andra sidan väcker denna situation en stor oro och ett större intresse och engagemang bland allmänheten.

- Företagens intresse för mänskliga rättigheter ökar, samtidigt växer kraven på företagen.


Exempel på förutsättningar i Amnesty - som vi kan utnyttja.

- De internationella riktlinjerna för fundraising ger möjlighet till indirekt statligt stöd för t ex vissa typer av tjänster och mr-utbildning.

- Det pågår en internationell diskussion om att tillåta öronmärkning av gåvor.


1. Statligt stöd

A. Behålla policyn att inte ta emot statligt stöd. Utöver frågan om trovärdighet och oberoende tycker vi att det är
- en del av varumärket Amnesty,
- ett viktigt fundraisingargument.

dock:

B. Ta emot statligt stöd för utbildning/information
- De flesta övriga sektioner gör detta.
- Det finns internationella riktlinjer som tillåter detta (Fundraising guidelines, 1999).

Tillväxt:
Målet skulle kunna vara att utbildningsverksamheten blir självfinansierad (vi kan ta betalt för extern MR-utbildning, därmed utbilda professionella utbildare osv). Även specifika projekt och kostnader/framtagande av utbildnings- och informationsmaterial. På sikt kan detta ge fler medlemmar/aktivister och stärka varumärket. Bör integreras i strategin för mr- och medlemsutbildning (2005).

C. Ta emot indirekt statligt stöd för personer inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder
- Skulle främst gälla kvalificerad arbetskraft för projektarbeten på sekretariatet.
- Det finns internationella riktlinjer som tillåter detta (Fundraising guidelines, 1999).

Tillväxt:
Fler som arbetar med Amnestys frågor.

D. EU-bidrag, fonder o d
- Det finns ett antal EU-fonder, t ex Europeiska flyktingfonden och Equal (EUs fond för social verksamhet), som Amnesty, främst tillsammans med andra organisationer (se 2B nedan) skulle kunna söka.
- Det bör vara möjligt för Amnesty att söka pengar ur Allmänna arvsfonden, eftersom den kan ses som en fond bestående av privatpersoners efterlämnade tillgångar som staten förvaltar.

Tillväxt:
Söka medel för specifika projekt m m, vilka vi annars inte har resurser för.