Möte med sektionens styrelse den 22-23 januari 2005 Protokoll från 1-2 januari 2005



PROTOKOLL NR 6/2004/2005

Möte med sektionens styrelse den 22-23 januari 2005

Ledamöter Närvarande
Magnus Brattgård X
Ida Burlin X
Jeanette Irekvist X, § 100-115
Anja Melin X
Sune Montán X
Lisa Moraeus X
Christine Pamp X, mötesordförande § 100-111
Sara Ångström X
Magnus Öhman X, mötesordförande § 112-119
Suppleanter
Shirin Heidari X
Erik Jennische X
Madelaine Seidlitz Anmält förhinder
Sekretariatet
Carl Söderbergh X
Dan Grundin X
Fredrik Mattsson X, sekreterare
Övriga
Mats Engman X, § 110-111
Medlemmar från distrikt Västerbotten X, § 110-111
Medlemmar från ungdomsrådet X, § 110-111
§ 100 Mötet öppnas

Christine Pamp förklarar mötet öppnat.


§ 101 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut

att utse Lisa Moraeus till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


§ 102 Val av ordförandereserv för nästa möte

Beslut

att utse Anja Melin till ordförandereserv för nästa möte.


§ 103 Fastställande av dagordning

Beslut

att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 104 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 4 december 2004

Jeanette Irekvist påpekar att formuleringen under § 90, andra att-satsen, är felaktig och föreslår att ordalydelsen ändras till: " att uppmana den tidigare uppdragsgruppen om 'Gruppernas ansvar för sektionens ekonomi' att till styrelsens marsmöte 2005 peka på vilka förslag som styrelsen bör prioritera just nu och lyfta fram om man har ytterligare förslag på hur detta kan göras."

Magnus Öhman anser att det i det tredje stycket under § 93 tydligare bör framgå varför styrelsen anser att en sammanslagning av distrikt 4 och 5 ska bordläggas.

Beslut

att med dessa justeringar lägga protokollet till handlingarna.


§ 105 Utvärdering av styrelsemötet den 4 december 2004

Christine Pamp redogör för sammanställningen av ledamöternas synpunkter på föregående möte.

Beslut

att lägga utvärderingen av styrelsemötet den 4 december 2004 till handlingarna.


§ 106 Rapport om per capsulambeslut

Christine Pamp redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

10 januari 2005
att anta resolutionsförslag CF 6 om förändringar av Chairs Forum och att därmed sända in resolutionen till den internationella rörelsen.

13 januari 2005
att anta resolutionsförslag AF om Aktionsfall och att därmed sända in resolutionen till den internationella rörelsen.


§ 107 Rapport från sekretariatet

Carl Söderbergh kompletterar den tidigare utsända rapporten genom att meddela följande:

Strax före jul besökte en Amnesty-delegation Syriens ambassad i Stockholm i syfte att bland annat överlämna ett pepparkaksfängelse.

Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, passade under perioden på att besöka sekretariatet i samband med sitt Sverigebesök. Svenska sektionen och Olof Palmes Internationella Center anordnade ett seminarium där Yakin Erturk talade.

Carl Söderbergh deltog vid ett planeringsmöte i London inför det kommande Directors Forum-mötet. Bland annat planeras en utbildning för generalsekreterare om hantering av svåra mediasituationer. Tillväxt och aktivism blir två andra övergripande teman för mötet som kommer att äga rum i mars 2005.

Carl Söderbergh deltog i SVT med anledning av den pågående rättsprocessen mot Pastor Åke Green som uttalat sig om homosexuella.

Madelaine Seidlitz deltog under perioden i en debatt i Sveriges Radio angående en debattartikel i Dagens Nyheter där en representant från Migrationsverket hävdade att 91% av alla asylsökande i Sverige saknar identitetshandlingar, en siffra som Amnesty anser vara gravt felaktig och missvisande.

Carl Söderbergh tog vid styrelsens decembermöte på sig att undersöka möjligheten att få tillgång till pressklipp på artiklar i svenska, icke svenskspråkiga, tidningar och tidskrifter. Tyvärr visade det sig att den möjligheten inte finns.


§ 108 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Carl Söderbergh rapporterar att den svenska sektionen under perioden har besvarat en internationell enkät angående arbete på eget land. En sammanställning av resultatet kommer att presenteras vid Amnestys internationella rådsmöte (ICM) i augusti. Ytterligare ett frågeformulär angående Amnestys ungdomspolicy har inkommit till den svenska sektionen under perioden.

Vidare arbetar AIK med ett remissvar på ett förslag från den internationella rörelsen angående riktlinjer för sanktioner.

Styrelsen diskuterar om den svenska sektionen bör lämna in en resolution till ICM angående reproduktiva rättigheter, men kommer fram till slutsatsen att det är för tidigt för detta. Först måste frågan diskuteras och förankras i rörelsen. Utbildning kan också komma att krävas.


§ 109 Tillväxt 2005-2010

Vid styrelsens oktobermöte presenterade sekretariatet ett förslag till fundraisingstrategi för 2004-2010 med syftet att uppfylla de tillväxtmål som ryms i sektionens handlingsplan för samma period. Styrelsen bordlade förslaget och efterlyste ett diskussionsunderlag om en framtida tillväxt för sektionen, där målen i handlingsplanen kan överträffas och som också tar upp andra satsningar än det förestående medlemsrekryteringsprojektet (F2F). Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att tillsammans med styrelsens ordförande och kassör ta fram ett diskussionsunderlag om sektionens framtida tillväxt till styrelsens januarimöte 2005.

Christine Pamp föreslår följande upplägg för punkten; Lisa Moraeus inleder med att informera från det internationella tillväxtmötet som hölls i London i november varefter varje styrelseledamot ges utrymme att reflektera över sin syn på den svenska sektionens framtida tillväxtarbete. Därefter presenterar sekretariatet de underlag som tagits fram för punkten.

- Internationellt tillväxtmöte

Lisa Moraeus informerar om det internationella tillväxtmötet som handlade om hur den globala Amnestyrörelsen ska kunna växa. Mötet kom också att handla om hur "stora" sektioner kan stödja mindre att växa. AI Australien fungerar exempelvis som ett slags "faddersektion" för AI Thailand och gör tillsammans med dem gemensamma kampanjer, där AI Australien står för kostnaderna. Ett annat exempel på samarbeten är den nederländska sektionen som har bekostat en F2F-kampanj i Polen. Det framkom under mötet att flera sektioner saknar en samordnande länk på IS för samarbeten sektioner emellan. Samtidigt noterade Lisa Moraeus att det endast var "stora" sektioner närvarande vid mötet. Inbjuden som gäst var den norska sektionens generalsekreterare Petter Eide som i sitt anförande konstaterade följande: den globala rörelsen växer inte i nuläget, Amnesty är svagt i syd och i öst, organisationen är centraliserad, och den nuvarande strukturen stjäl energi. En av Eides rekommendationer för att bryta mönstret är att flytta makten neråt i organisationshierarkin. Lisa Moraeus berättar vidare att det vida begreppet "att växa" (growth) också kan innefatta ett mångfaldsperspektiv vilket berördes under mötet. Flera sektioner rapporterade om svårigheter att nå minoritetsgrupper i det egna landet.

En diskussion förs i styrelsen kring mångfaldsbegreppet.

- Styrelseledamöternas "tillväxt-vision"

Christine Pamp ber ledamöterna att var och en beskriva hur de skulle vilja att tillväxtsituationen ska se ut för den svenska sektionen om 5 år. Varje styrelseledamot redogör sedan kort för sin personliga vision.

Vidare berättar Jeanette Irekvist om en övning som hon deltog i vid ett Ideell Arena-symposium där olika organisationer bytte "frågor" med varandra för att på så sätt kunna få nya idéer och infallsvinklar. Jeanette Irekvist tycker att den här metoden är spännande och föreslår att styrelsens prövar en sådan arbetsform när det gäller tillväxtdiskussionen.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att förbereda en diskussionsövning för styrelsen liknande den som Jeanette Irekvist beskriver.

- Sektionens framtida tillväxt

Dan Grundin och Sara Ångström går igenom diskussionsunderlaget. I underlaget beskrivs sex olika principer, formella och informella, som i stor utsträckning påverkar den svenska sektionens nuvarande insamlingsarbete. Sekretariatet föreslår att styrelsen diskuterar var och en av dessa principer utifrån följande frågeställningar: Bör principen behållas? Om så, av vilka skäl? Vilka skulle bli konsekvenserna om vi frångick den? På vilket sätt skulle tillväxten kunna öka?

Princip 1: "Inga statliga medel"

Sammanfattning av styrelsens diskussion: Styrelsen diskuterar möjligheten att ta emot statliga medel när det gäller mr-utbildning, en tjänst som Amnesty idag tillhandahåller gratis eller endast till viss kostnadsersättning. Styrelsen är generellt positiv till förslaget och uppdrar åt sekretariatet att ta fram förslag på projekt som skulle kunna finansieras på detta sätt och som ryms inom ramen för de internationella riktlinjerna för fundraising.

Princip 2: "Inga öronmärkta gåvor"

Sammanfattning av styrelsens diskussion: Jeanette Irekvist informerar om att denna fråga för närvarande drivs internationellt, den kommer dels att tas upp vid det internationella finansmötet och senare vid det internationella rådsmötet. Styrelsen väljer därför att bordlägga frågan tills vidare.

Princip 3: "Medlemskap viktigare än pengar" samt Princip 4: "Alla medlemmar ska behandlas lika"

Sammanfattning av styrelsens diskussion: När det gäller princip 3 enas styrelsen om följande rangordning: 1. aktiva medlemmar, 2. bidragsgivare, 3. icke-aktiva medlemmar. Styrelsen anser vidare att själva fundraisingen, dvs insamlandet av pengar, bör optimeras i fundraisingstrategin. Förhoppningsvis skulle det kunna innebära att handlingsplanens målsättningar både vad gäller antal medlemmar och tillväxt, uppnås. Styrelsen ställer sig positiv till de exempel på nya möjligheter som anges i underlaget vilka skulle kunna aktualiseras om den svenska sektionen väljer att frångå dessa två principer. Dessa nya möjligheter är: "satsa mera på bidragsgivare", "ansöka om bidrag från fonder/stiftelser", "arbeta med 'stora gåvor' (big gifts)", "erbjuda individanpassat medlemskap", samt att "erbjuda medlemskap i kampanjer".

Princip 5: "Pengarna ska gå till verksamheten"

Här diskuterades den nuvarande principen att inte betala för annonsutrymme. Styrelsen är inte negativ till att denna princip ändras, men uppdrar åt sekretariatet att presentera ett underlag i frågan till marsmötet.

Princip 6: "Verksamheten viktigare än profilering"

Styrelsen hann inte diskutera denna princip tillräckligt och bordlade därför frågan.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet, i samråd med Christine Pamp och Jeanette Irekvist, till styrelsens majmöte revidera förslaget på fundraisingstrategi för 2004-2010 i enlighet med ovannämnda diskussion,

att uppdra åt sekretariatet att inkomma med ett underlag till styrelsens marsmöte som beskriver vilka möjligheter och konsekvenser ett avskaffande av den svenska sektionens nuvarande policy att inte betala för annonsutrymme skulle kunna innebära,

att uppdra åt sekretariatet att inkomma med förslag på projekt för mr-utbildningar som skulle kunna finansieras med hjälp av statliga medel,

att tills vidare bordlägga frågorna "öronmärkta gåvor" samt "verksamheten viktigare än profilering".


§ 110 Ungdomsrådets roll

Ida Burlin redogör för underlaget som bland annat innehåller förslag på hur rekryteringen till ungdomsrådet ska gå till, samt vilka arbetsuppgifter som ungdomsrådet bör ägna sig åt. När det gäller arbetsuppgifterna har uppdragsgruppen tagit fram tre olika alternativ; A, B, respektive C. Uppdragsgruppen förespråkar själva alternativ A, ett alternativ som påminner ganska mycket om hur rådet arbetar idag men som innebär ett minskat ansvar för ungdomsgrupperna.

Efter en diskussion om ungdomsrådets arbetsuppgifter kommer styrelsen och ungdomsrådet slutligen fram till att välja alternativ B, med en av strecksatserna från alternativ A inkluderad. Ett tillägg görs också för att öka handlingsfriheten för ungdomsrådet. Vidare föreslås att varje ungdomsråd arrangerar en endagsaktivitet för ungdomsgrupper.

Beslut

att ungdomsrådet ägnar sig åt arbetsuppgifter enligt följande:

"Ungdomsrådet bör:
- dela upp ungdomsgrupperna mellan sig och ansvara för att hålla kontakt med dem. Detta för att vara ett stöd, inspirera och ge tips
- jobba för att ungdomar ska kunna träffas såväl för utbildning, inspiration och sociala aktiviteter. Exempelvis genom ungdomsträffar och ungdomsläger
- vara rådgivande i frågor som rör verksamheten gentemot såväl sekretariatet, styrelsen, distrikt och grupper
– fokusera på att bilda nätverk mellan ungdomsgrupper som finns idag och satsa på att bilda fler ungdomsgrupper
- vara informatörer i ungdomssammanhang gentemot bland annat media och ungdomsorganisationer
- uppmärksamma ungdomsarbetet i sektionen genom att rapportera om sitt arbete på exempelvis sektionens årsmöte och i grupptrycket

Det står ungdomsrådet fritt att inom sig bestämma om det är något ytterligare man vill syssla med samt att göra prioriteringar inom distrikten."

att ungdomsrådet ska rekryteras i enlighet med förslaget i underlaget,

att varje ungdomsråd årligen ska arrangera en endagsaktivitet för ungdomsgrupper.


§ 111 Öka aktivismen

Vid styrelsens septembermöte 2004 presenterades ett förslag på direktiv för en tilltänkt uppdragsgrupp med målsättningen att definiera svenska Amnestys "själ", dvs undersöka hur medlemsorganisationen för närvarande ser ut. Styrelsen såg emellertid flera svårigheter i uppdraget; ämnets komplexitet, höga kostnader, samt en risk för att sektionen genomfört liknande undersökningar tidigare som fortfarande är relevanta. Sekretariatet ombads därför att sammanställa de undersökningar som gjorts av medlemsorganisationen under senare år och sedan återkomma till styrelsen.

Mats Engman redogör för underlaget som bland annat innefattar en sammanställning av 13 olika utredningar om aktivism som genomförts under tidsperioden 1990-2004. Vidare berättar Mats Engman om sina egna, personliga erfarenheter i arbetet med sektionens aktivister. Bland annat nämner han vikten av att fånga upp nya aktivister för att undvika att de lämnar rörelsen och att den personliga relationen kan vara avgörande för att bibehålla människors engagemang.

Därefter diskuterar styrelsen tillsammans med ungdomsrådet och Västerbottens distrikt olika metoder för att öka aktivismen inom den svenska sektionen. Diskussionen sammanfattas i följande punkter:

-ta fram enklare material - ett "aktivist-kit light" för personer som vill göra 'lite grann'
-det behövs konkreta förslag på nya aktivistformer
-aktivism måste få kosta pengar
-utlokaliserade aktivistcenter är bra och främjar aktivismen

Beslut

att uppdra åt Sune Montán och Ida Burlin att i god tid innan styrelsens junimöte 2005 sammanställa styrelsens syn på aktivism,

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens junimöte 2005 och utifrån ovannämnda diskussion samt Sune Montáns och Ida Burlins sammanställning, presentera ett förslag på strategi för att öka aktivismen.


§ 112 Utvärdering av MR-konferens som årsmötesform

Vid styrelsens septembermöte 2003 beslutade styrelsen om direktiv för en uppdragsgrupp med syftet att bland annat granska MR-konferens som årsmötesform samt att komma med förslag på hur deltagandet vid årsmötena kan öka.

Magnus Öhman presenterar kort rapporten och går igenom uppdragsgruppens fyra rekommendationer till styrelsen.

Styrelsen tackar för en bra och genomarbetad rapport och diskuterar sedan uppdragsgruppens fyra rekommendationer.

Beslut:

att tillsvidare förlägga MR-konferenserna till storstadsregionerna,

att platsen för årsmötena liksom tidigare ska växla mellan olika orter i landet och att dessa orter bör vara "lättillgängliga" med goda tåg- och bussförbindelser och i andra hand även flyg samt att hänsyn tas till en geografiskt rättvis fördelning när det gäller placeringen av årsmötena,

att tillsvidare tidigarelägga årsmötena från maj månad till april,

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens septembermöte 2005 formulera ett underlag innehållande en beskrivning av vilka konsekvenser det innebär för sekretariatet att tidigarelägga årsmötena till april månad istället för maj,

att uppdra åt sekretariatet, i det fall ett tidigareläggande av årsmötena innebär stadgeändringar, att inkomma med en konsekvensbeskrivningen till styrelsens marsmöte 2005 samt formulera ett förslag till årsmötet,

att med anledning av uppdragsgruppens rekommendation om att börja med årsmötesformalian på lördagen istället för på fredagen, tillsätta en uppdragsgrupp som utvärderar årsmötets nuvarande innehåll och form,

att uppdra åt Christine Pamp och Magnus Brattgård att formulera ett direktiv för ovannämnda uppdragsgrupp, varefter beslut fattas per capsulam.

Magnus Öhman redogör för ytterligare ett förslag från uppdragsgruppen som innebär att styrelsen inte bör formulera yrkanden i samband med inkomna motioner, vilket görs idag. Under den efterföljande diskussionen utkristalliseras två olika förslag:

1. Styrelsen ska enbart inkomma med yttranden, aldrig yrkanden
2. Styrelsen ska kunna inkomma med såväl yttranden som yrkanden

Eftersom diskussionen är jämn mellan de två förslagen begär styrelseordförande omröstning i frågan, som avgörs via ordförandens utslagsröst.

Beslut:

att styrelsen i samband med motioner vid årsmötena också fortsättningsvis ska kunna inkomma med såväl yttranden som yrkanden.


§ 113 Amnesty Business Group (ABG)

Jeanette Irekvist går igenom ABGs verksamhetsplan och budget. Styrelseledamöterna ges tillfälle att ställa frågor.

Amnesty Business Group vill genomföra en ändring i sina stadgar vid sitt kommande årsmöte och behöver därför en "fullmakt" från sektionsstyrelsen i form av ett förhandsgodkännande av stadgeändringen. Detta för att ABG vid sitt årsmöte ska kunna förrätta val, etc. i enlighet med de nya stadgarna.

Beslut

att godkänna Amnesty Business Groups budget och verksamhetsplan för 2005,

att godkänna förslaget till stadgeändring under förutsättning att det därefter inte sker några ytterligare ändringar av stadgarna samt att § 12 ges följande lydelse:

" § 12 Upplösning och avveckling av Amnesty Business Group

Förslag om upplösning av ABG kan framställas från ABGs styrelse eller i motion av medlem och skall behandlas av ABGs årsmöte. Beslut om upplösning skall fattas med 3/4 majoritet av närvarande röstberättigade vid ett årsmöte eller med enkel majoritet vid två på varandra följande årsmöten.

I händelse av upplösning av ABG skall efter avvecklingen ABGs resterande tillgångar tillfalla Svenska sektionen, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Svenska sektionen."


§ 114 Inför ICM 2005

- Planering och förberedelser

Christine Pamp redogör för förslaget om styrelsens förberedelser inför det internationella rådsmötet 2005 (ICM).

Styrelsen diskuterar underlaget och enas om att den andra meningen i det tredje avsnittet under rubriken "Forum för diskussion och beredning" som berör organisationsdialogen, ska tas bort.

Inför ICM 2005 har sekretariatet upprättat en diskussionsplats på Amnestys interna hemsida, styrelsen anser att det vore bra om AmnestyPress kunde informera om detta. Carl Söderbergh åtar sig att undersöka den saken.

Beslut

att efter den ovan beskrivna ändringen godkänna de generella riktlinjerna för styrelsens arbete, ansvarsfördelning och tidplan inför det internationella rådsmötet 2005,

att uppdra åt sekretariatet att snarast färdigställa hemsidan för styrelsens externa beredning av rådsmötet bland medlemmarna.

- Resolutioner

Carl Söderbergh informerar om att viss lobbying inletts kring svenska sektionens resolution angående aktionsfall.

En diskussion förs angående reproduktiva rättigheter där flera styrelseledamöter menar att de i dagsläget har för lite kunskap om frågan.

Beslut

att uppdra åt Shirin Heidari att inleda en diskussion om reproduktiva rättigheter i styrelsens forum.


§ 115 Internationellt finansmöte

Jeanette Irekvist informerar om det internationella finansmötet som kommer att hållas i Paris i februari 2005 där bland annat följande frågor kommer att diskuteras: "Accountability", "Corporate Fundraising", "International Reserves Policy", "Earmarked Fundraising". Jeanette Irekvist berättar att det sannolikt kommer att komma ett förslag angående punkten "öronmärkta bidrag" inför mötet, vilket hon kommer att informera om i styrelseforumet.

Vidare informerar Jeanette Irekvist om att fastigheten i London där IS huserar, sedan en tid befinner sin under ombyggnad. Dessvärre har det anlitade byggnadsföretaget nu gått i konkurs vilket kommer att innebära förseningar av arbetet.

§ 116 Inför årsmötet 2005

Magnus Öhman går igenom styrelsens tidsplan när det gäller planeringen inför årsmötet.

- Förslag till kallelse

Styrelsen går igenom förslaget till kallelse. När det gäller årsmötesavgiften föreslås en avrundning uppåt från 233 kronor till 250 kronor. Den administrativa avgiften som tillkommer personer som anmäler sig för sent, har tidigare legat på 50 kronor och föreslås nu höjas till 100 kronor.

Beslut

att anta förslaget till kallelse,

att avrunda årsmötesavgiften till 250 kronor,

att höja den administrativa avgiften i samband med för sent inkomna årsmötesanmälningar till 100 kronor.

- Förslag på årsmötesfunktionärer

Sekretariatet föreslår Anna Dahlbäck och Rikard Backelin som mötesordförande vid årsmötet 2005. Vidare föreslår Christine Pamp att funktionärerna bjuds in till styrelsens marsmöte.

Beslut

att styrelsen vid årsmötet 2005 ska föreslå Anna Dahlbäck och Rikard Backelin som mötesordförande.

- Inkomna motioner

Magnus Öhman redogör för de motioner som hittills inkommit till styrelsen, varav två föranleder beslut.

Motion angående representativ demokrati
Motionen skickades in av distrikt Halland i samband med årsmötet 2004 där den bordlades.

Beslut

att uppdra åt Magnus Öhman att formulera styrelsens yttrande på ett konsekvensbeskrivande vis så att både argument för och emot ett införande av representativ demokrati belyses.

Motion avseende årsmötesformerna
Motionen är inskickad av Jonas Peterson, Amnestymedlem.

att uppdra åt Magnus Öhman att formulera ett förslag till yttrande om motionen avseende årsmötesformerna,

En principdiskussion förs angående hur styrelsen ska formulera sina yttranden med tanke på den svenska sektionens handlingsplan.

Erik Jennische tycker att det är viktigt att kraven höjs när det gäller de yrkanden som lämnas in under årsmötet, att yrkanden ska ske skriftligen.

Beslut

att fastslå som princip att styrelsen i sina yttranden, i de fall det är relevant, ska koppla motionerna till svenska sektionens handlingsplan.


§ 117 Budgetmötets framtid

Vid styrelsens decembermöte 2004 gav styrelsen Jeanette Irekvist och Jörgen Persson i uppdrag att ta fram ett underlag för en vidare diskussion kring budgetmötets framtid. Jeanette Irekvist redogör för underlaget som innehåller tre alternativa lösningar.

Beslut

att styrelsens ambition är att förlägga distriktsombudsmötet och budgetmötet samtidigt i oktober, dvs i enlighet med alternativ 3 som anges i underlaget,

att uppdra åt Christine Pamp och Magnus Brattgård att tillsammans med sekretariatet formulera ett förslag till årsmötet 2005 om budgetmötets framtid.


§ 118 Övriga frågor

- Brev till styrelsen

Vid styrelsens septembermöte 2004 uppdrogs Magnus Öhman att svara på ett brev inkommet från Rolf Hertzman, Afghanistansamordnare. Magnus Öhman rapporterar att han istället för att skriva brev valde att tala med Hertzman. Carl Söderbergh informerar vidare om att Rolf Hertzman nu återtagit sitt samordnarskap för Afghanistan.

- Uppdragsgruppen "Utvärdering av beredningsorganisationen"

Vid styrelsens septembermöte 2004 antogs direktivet för uppdragsgruppen som ska utvärdera beredningsorganisationen. Anja Melin berättar att det har varit svårt att rekrytera personer till gruppen utifrån de kriterier som finns angivna i direktivet. Bland annat utgör formuleringen "Sekretariatspersonal eller förtroendevalda i styrelsen under perioden 2002-2004 bör inte ingå i gruppen", ett hinder.

Beslut

att stryka formuleringen "Sekretariatspersonal eller förtroendevalda i styrelsen under perioden 2002-2004 bör inte ingå i gruppen" i direktivet för uppdragsgruppen som ska utvärdera beredningsorganisationen".

- Introduktion för nya styrelseledamöter

En diskussion förs hur introduktionen för nya styrelseledamöter kan förbättras.

Beslut

att uppdra åt Anja Melin och Ida Burlin att ta fram en strategi för överlämning och introduktion för nya styrelseledamöter varefter beslut fattas per capsulam.

- Förfrågan om sammanslagning mellan distrikt 4 och 5

Vid styrelsens decembermöte 2004 enades styrelsen om att en sammanslagning mellan distrikt 4, Jönköpings distrikt och distrikt 5, Kalmar-Kronoberg inte var aktuell. Shirin Heidari uppdrogs att kontakta ytterligare personer i Jönköpings distrikt samt inkomma med ett beslutsunderlag till styrelsens januarimöte 2005.

Shirin Heidari redogör för de samtal hon fört med Jönköpings distrikt.

Beslut

att utifrån att styrelsen inte anser att en sammanslagning av distrikten ökar aktivismen och efter diskussioner mellan styrelsen och distrikten där andra lösningar diskuterats, avslår styrelsen förslaget om en sammanslagning mellan distrikt 4 och 5.


§ 119 Mötet avslutas

Magnus Öhman tackar mötesdeltagarna och avslutar mötet.








Christine Pamp Magnus Öhman
Mötesordförande Mötesordförande










Fredrik Mattsson Lisa Moraeus
Sekreterare Justerare