Hantering av arv Underlag till styrelsemöte 3-4 oktober 2015

BESLUTSUNDERLAG

Bakgrund

Som styrelsen tidigare fått indikationer om har Svenska Amnesty glädjande nog fått ett stort arv. Det rör sig om ca 45 miljoner kronor. Sekretariatet har haft juridisk hjälp inför arvskiftet, som har tagit tid, bland annat på grund av begärd självrättelse av mindre men odeklarerade utländska innehav. Även klandertiden har nu löpt ut och skatteprocessen beräknas vara avslutad under oktober. Arvskiftet kommer enligt vårt juridiska ombud att ske under 2015.

Om vi utgår från att fonden enligt avtal erhåller 5 miljoner kronor har sektionen att besluta om hanteringen av ca 40 miljoner kronor.

Förutsättningar för att behålla arvet eller skicka hela eller delar av det till internationella rörelsen

Sektionen har att överväga hur mycket om något som ska lämnas i frivilliga bidrag, till internationella rörelsen samt hur mycket som bör avsättas i reserver. En tredje omständighet är nyckeltalen rörande 90-kontot.

Bidrag till internationella rörelsen

Svenska sektionen har under många år skänkt stora frivilliga bidrag till internationella rörelsen utöver de obligatoriska bidragen. Det har varit ett uttalat önskemål från såväl svenska rörelsen som Internationella sekretariatet men också ett sätt för svenska sektionen att gradvis anpassa sig till att en större del av insamlade medel ska gå till den internationella budgeten. På internationella rådsmötet (ICM) 2013 sattes målet för frivilliga bidrag (AVC) från sektioner till internationella budgeten till 3,5 miljoner euro för 2014-2015. Svenska sektionen bidrog med 13,4 miljoner kronor i AVC 2014 och i budgeten 2015 ligger ytterligare 10,5 miljoner kronor som en disponibel budgetdel. Tillsammans utgör svenska sektionens frivilliga bidrag därmed 73% av de satta målen för hela rörelsen.  

På ICM i år fattades beslut om en ny beräkningsmodell, Distribution model, för de obligatoriska bidragen till internationella rörelsen. Beslutet innebär bland annat att beräkningen kommer att ske på intäkterna innevarande år och inte som tidigare 2 år bakåt i tiden. Beräkningen 2016 kommer att göras enligt en övergångsregel som innebär att man utgår från ett genomsnitt av den tidigare beräkningsmodellen (2014 års resultat) och Distribution model (2016 års budget). Eftersom den nya beräkningsmodellen ska vara genomförd 2017 kommer 2015 års resultat inte att användas i någon beräkning av IS-avgift. Frivilliga bidrag under 2015 kommer att vara avdragsgilla i beräkningen för 2017 års bidrag, därefter försvinner den möjligheten. Internationella sekretariatet kommer under hösten att skicka ut riktlinjer med mer detaljerande anvisningar för den nya beräkningsmodellen.

Reserver

De medel som inte används i år blir ett överskott i sektionens bokslut och läggs till reserverna. Enligt de internationella riktlinjer för reserver som svenska sektionens reservpolicy utgår ifrån, så ska en sektion ha reserver som motsvarar 3-5 månaders verksamhetskostnader (inklusive obligatoriska bidrag till internationella rörelsen), om inte synnerliga skäl föreligger och som kräver en högre reservnivå. I svenska sektionens policy står det “nivån ska anpassas till vilka framtida åtaganden som finns samt andra faktorer som kan påverka behovet. Som en del i den samlade bedömningen ska den årliga analysen av intäkter ingå”. I budget 2015 beräknas den utgående reserven till 32 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 månaders verksamhetskostnader. Om man istället hade räknat med 5 månaders verksamhetskostnader hade reservspannet legat mellan 40-48 miljoner kronor. Sektionen har i år upplevt ett turbulent år med ekonomiska konsekvenser som vi ännu inte vet omfattningen av och i värsta fall skulle det kunna komma att innebära att en ännu högre reservnivå krävs för att säkra en stabil verksamhet.  

Svensk Insamlingskontroll och 90-kontot

För att inneha ett 90-konto ska minst 75 % av insamlade medel gå till ändamålet. Då en organisation får en stor och oförutsedd intäkt, och i synnerhet om det sker i slutet av året, kan detta nyckeltal inte hållas eftersom pengarna inte hinner användas inom ändamålet. Då får man till svensk Insamlingskontroll redovisa en lägre andel än 75 % och naturligtvis ange orsaken. Detta händer då och då, exempelvis vid arv, och det ligger väl inom vad Svensk Insamlingskontroll anser vara synnerliga och accepterade skäl för avvikelse. Om huvuddelen av intäkten fonderas och sedan istället används inom ändamålet året därpå kan andelen ändamål mycket väl bli mer än 100 % det året!

Sektionen har vid några tillfällen redovisat lägre andel ändamål än 75 %. 1999 blev det en rekordutdelning från Humanfonden och ändamålsuppfyllelsen hamnade på 61 procent. Även andra år mellan 2000-2004 hamnade nyckeltalet under och 2005 hamnade ändamålsuppfyllelsen på 66 %. Då berodde det på att vi fick betydligt mer i intäkter från Humanfonden och testamenten än budgeterat.

Tyvärr används nyckeltalen ibland slarvigt av media men normalt är det mot bakgrund av ovanstående enkelt att förklara avvíkelser vid stora gåvor och arv. 2007 visade Svenska Dagbladet stor förståelse för hur systemet fungerar då stora insamlingsresultat efter tsunamin påverkat nyckeltalen för många organisationer. http://www.svd.se/hjalppengar-lades-pa-hog. I år är det inte orimligt att liknande effekter uppstår med flyktinginsamlingar.

Sekretariatets rekommendation

Sekretariatet föreslår att vi inledningsvis behåller hela arvet i Sverige för att först 2016 analysera och ta ställning till hur vi förfar med bidrag till den internationella rörelsen. Detta främst av två skäl:

• Dels är det svårt att i dagsläget se de slutgiltiga konsekvenserna av beslutet på ICM angående staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer som säljer sex. Det finns efter medieturbulensen och avhopp ett tydligt behov av metodutveckling och kommunikation för att bygga och återvinna förtroende bland befintliga medlemmar och allmänheten för att säkerställa vår medlemsvärvning på sikt.
  
  

• Dels pågår ett stort arbete inför framtiden inom rörelsen i Sverige där vi vid årsmötet i maj 2016 kommer att besluta om den långsiktiga riktningen. Arvet ger oss en unik möjlighet att satsa på mänskliga rättigheter utifrån de prioriteringar som då beslutas av årsmötet och som tusentals medlemmar genom enkät, referensgrupp och aktivistmöten har varit med och format. Varje krona vi kan använda för den svenska sektionens arbete med förverkligandet av den långsiktiga riktningen är av stort värde. Vi ser det därför som strategiskt viktigt att investera i den långsiktiga riktningen och verksamhetsplanen 2017-2019.

Sekretariatet föreslår vidare att styrelsen beslutar om att avsätta 5 miljoner av arvet för investeringar under 2015 och 2016. Det finns flera anledningar därtill, och dessa är inte direkt kopplade till den långsiktiga riktningen. Noteras bör att följande investeringsförslag handlar om medvetet tillfälliga förstärkningar där vi inte föregår en eventuell strukturell och/eller organisatorisk förändring som kan bli en följd av den långsiktiga inriktningen som årsmötet har att besluta om 2016.

• Fokuserade MR-insatser. Situationen för mänskliga rättigheter står inför många utmaningar. I världen. I Europa. Och i Sverige. Då är det viktigt att vi i Amnesty är starka och gör vad vi kan för att bidra till att mänskliga rättigheter respekteras. Vi vill stärka vår kapacitet inom mänskliga rättigheter samt vår förmåga att kommunicera detta än bättre. Här har vi t ex årsmötets beslut att ytterligare prioritera arbetet med flykting och migration, utifrån det ökade trycket på verksamheten, och globala kampanjer med fokus på flyktingar och människorättsförsvarare. Vi vill också utveckla formerna för aktivism och vår demokratiska rörelse. Ett starkt fokus på mänskliga rättigheter för oss som rörelse stärker också den allmänna bilden av Amnesty.
  
  

• Svenska Amnesty såg en avmattning i tillväxt redan 2014 och med nya strategimål 5 behöver vi nu öka våra investeringar i fundraising. ICM-beslutet om staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla sexarbetares rättigheter har lett till medlemsavhopp och de långsiktiga konsekvenserna är ännu svåra att överblicka. Vårt viktiga arbete för mänskliga rättigheter kräver resurser och vi vill därför snabbt stärka etablerade intäktskällor och investera i nya för att säkerställa långsiktig stabilitet.
  
  

• Arbetsmiljö och teknik som underlättar arbetet är ett tredje område som förtjänar investeringar. Det handlar om åtgärder som vi normalt skulle sprida ut över tid men där vi nu kan genomföra på kortare tid, tack vare arvet, och därmed uppnå bättre arbetsmiljö och effektivitet fortare. Det handlar om teknisk utrustning för våra mötesrum för att till exempel kunna kommunicera bättre mellan kontoren i Sverige och med medlemmar; höj- och sänkbara skrivbord till personalen, hjärtstartare till alla tre kontoren, frosta glasen i konferensrummen, förbättra fysiska arbetsmiljön i kontorslandskapet samt investera i ljuddämpande lösningar där behovet finns.

Parallelllt med dessa insatser kommer sekretariatet, efter beslut om långsiktigt riktning och verksamhetsplan 2017-2019, att se över hur vi på längre sikt utvecklar verksamheten och organiserar oss. Ingen av ovanstående mer omedelbara investeringar skall leda till någon sårbarhet i form av att vi tar på oss en utökad förvaltningsbörda eller ökade personella resurser.

Om styrelsen godkänner sekretariatets förslag innebär det att arvet kommer att räknas som en intäkt 2015. Sektionen kommer därmed att göra ett stort överskott och Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal för ändamålsuppfyllelse kommer inte att nå upp till 75% av insamlade medel. De medel som inte används 2015 läggs till reserverna 2016. De 5 miljoner kronor som sekretariatet avser att göra strategiska investeringar med 2015-2016 kommer 2015 att tas från det planerade överskottet och de delar som avser 2016 integreras i den sedvanliga planeringsprocessen för 2016 och kommer att finansieras med reserverade medel, vilket innebär att budgeten 2016 inte kommer att vara balanserad.

Förslag till beslut

att behålla arvet inom svenska Amnesty under 2015 för att under 2016 ta fram en plan för hur arvet ska användas. Det inkluderar hur vi ska fördela arvet mellan den svenska och internationella rörelsen. Planen kommer att avvakta rörelsens beslut under årsmötet 2016 och presenteras som en del av verksamhetsplanen 2017-2019;

att styrelsen beslutar att cirka 1 miljon kronor av arvet får användas till strategiska investeringar under 2015. De strategiska investeringarna 2015 avser främst arbetsmiljö och teknik;

att styrelsen tillsvidare avsätter cirka 4 miljoner kronor av arvet till strategiska investeringar under 2016 och att det integreras i planerna för 2016, Som ett första steg enligt den föreslagna tidsplanen för verksamhetsplaneringen och budgetarbetet ska sekretariatet presentera ett förslag på strategiska.