Oktobermötet 2015 Protokoll från 3-4 oktober 2015

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 3-4 OKTOBER 2015

 

Tid: Lördag 3 oktober, kl. 09.00-18.15, Söndag 4 oktober kl. 09.00-15.00

Plats: Ersta hotell & konferens, Stockholm

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Karin Linkhorst
Justerare: Erik Thornberg

Närvarande

Tora Törnquist

Karin Linkhorst

Ginbot Abraha

Lars Gäfvert

Anders Hällbom

Amanda Jackson

Staffan Johansson

Mårten Rosander

Elisabet Stålhane

Erik Thornberg

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors
Lina Jakobsson
Annica Blidegård (§ 69-75)
Elisabeth Lundgren (§ 67-70)

Kathleen Mccaughey (§ 63-65)

Hans Vindeland (§ 63-70)

 


§ 47 MÖTET ÖPPNAS

Karin Linkhorst förklarar mötet öppnat.

 


§ 48 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Tillägg av fråga om jävsdeklaration under övriga frågor.


Styrelsen beslutar

 

att fastställa dagordningen med nämnda tillägg.

 

 

§ 49 VAL AV JUSTERARE


Styrelsen beslutar

 

att välja Erik Thornberg att jämte mötesordförandena justera mötets protokoll.

 

 

§ 50 PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 7-8 MAJ 2015


Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 7-8 maj 2015 till handlingarna.

 

§ 51 PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 13-14 JUNI 2015


Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 13-14 juni 2015 tillhandlingarna.



§ 52 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar listan med öppna beslut och går igenom vilka punkter som är genomförda och kan strykas från listan samt några frågor som ordförande och GS kommit överens om att senarelägga. Styrelsen har tidigare blivit informerad om detta i Forum.

 

Bland annat kommer frågan om ett utökat samarbete med Amnestyfonden att senareläggas. Det vill säga, diskussionerna fortgår men förskjuts något i tid och delas upp i olika faser. Styrelsen noterar att det är positivt att samarbetet med Amnestyfonden integreras i den strategiska planen och den långsiktiga riktningen. Styrelsen noterar vidare att avtalet med Amnestyfonden löper på om det inte sägs upp före årsskiftet.

 

Andra frågor som kommer att senareläggas är § 66 (2012) Strategiska frågor i arbetsgivarstrategin,
§ 79 (2014) Processplan för större årsmötesfrågor, § 118 (2015) Arbetet med att utveckla distrikten (ska kopplas ihop med governance reform-processen) och § 36 (2015) Syfte med medlemskommunikation (avvaktar ny kommunikationschef och långsiktig riktning).

 

Anna Lindenfors framför också att sekretariatet har fattat beslut om att utveckla ett eget CRM-system som kommer att vara klart under våren.

 

Följande paragrafer avrapporteras och stryks:

§ 39 (2015) Utvärderingar av årsmötet i Umeå 2015 - att  uppdra till valberedningens kontaktperson att lyfta frågan om fler kandidater än platser med valberedningen;

§ 92 (2013) Statligt stöd -  alla att-satser då det kom ett nytt beslut i juli 2015 som ersätter beslutet;
§ 119 (2015) Läsarundersökning styrelsen informerar - första att-satsen, att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens junimöte inkomma med ett beslutsunderlag kring syftet med styrelsens kommunikation direkt med medlemmarna.

§ 127 (2015) Revidering av styrelsens arbetsordning - att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens junimöte se över punkt 33 i styrelsens arbetsordning;

§ 169 (2015) Rapport om per capsulambeslut - att uppdra till sekretariatet att till styrelsens junimöte ta fram ett kort beslutsunderlag kring jäv;
§ 24 (2015) - de två första att-satserna, att anta möteskalendern för styrelseåret 2015-16 och att verksamhetsmötet 2015 förläggs till 3-4 oktober;

§ 26 (2015) Arbetsordningen  - att anta den reviderade arbetsordningen för styrelsen;

§ 35 (2015) Sexarbetspolicy - handlingsplan och rapport - alla attsatser;

§ 42 (2015) Uppföljning av årsmötesbeslut, § 34 Förslag från styrelsen angående Resolution om att stärka arbetet med individer - första att-satsen om ICM 2015;

§ 42 (2015) Uppföljning av årsmötesbeslut, § 38 Motion: En sektion, en röst - första att-satsen om ICM 2015;

§ 42 (2015) Uppföljning av årsmötesbeslut, § 49 Förslag från styrelsen angående de strategiska målen  2016-2019 - första tre att-satserna om ICM 2015;

§ 43 (2015) GKs rapport - första att-satsen om dialog med granskningskommittén om att sektionen uppfyller FRIIs krav på styrelseledamöter;

§ 44 (2015) Årsmötesort - att uppdra åt sekretariatet att återkomma till styrelsens forum med ett underlag angående årsmötesort senast 30 juli;

§ 45 (2015) Övriga frågor - Örebrodistriktet - att återge insamlingstillståndet till distrikt Örebro.



Styrelsen tackar för rapporten.



§ 53 UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE
Karin Linkhorst föredrar.

 

Styrelsen noterar att några ledamöter upplevde underlagen för omfattande och dragningarna något otydliga. Styrelsen upplevde mötet inspirerande, men ser gärna att det ges mer utrymme och tid för alla att delta i diskussionerna. Svarsalternativen var graderade i en skala från 1-4 och snittvärdet för mötet var 3,6.

 

Styrelsen noterar att svarsalternativen brukar vara graderade i en skala från 1-5 och framför att de vill återgå till en sådan gradering.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga styrelsens utvärdering av föregående styrelsemöte till handlingarna.



§ 54 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar.

 

Det är två år sedan katastrofen i Lampedosa, vilket Amnesty och Aftonbladet uppmärksammar med kampanjen “Europa stängt för dagen - välkommen åter?”. Amnesty deltog också på Bokmässan i Göteborg och fick bra genomslag i media och under flera av mässans arrangemang. Generalsekreteraren från den ungerska sektionen besökte mässan.

 

Styrelsen noterar att sekretariatet verkar samarbeta mer med andra aktörer än tidigare, vilket styrelsen framför som positivt, men frågar samtidigt hur strategierna kring olika samarbeten ser ut. Anna Lindenfors svarar styrelsen att fler samarbeten är ett medvetet val för att nå större utväxling på det som görs. Sekretariatet har börjat diskutera samarbeten utifrån ett mer strategiskt perpektiv där vissa samarbeten är självklara och okomplicerade medan det i andra sammanhang och gällande vissa aktörer och frågor kan bli aktuellt att diskutera eventuella samarbeten med styrelsen.

Mikael Willborg, avdelningschef för kommunikation och fundraising, har slutat. Rekrytering pågår. Sara Ångström är tf avdelningschef och Ami Hedenborg ansvarar för kommunikationsgruppen. Elisabeth Löfgren, pressekreterare slutar i början av november och Ami Hedenborg är ny pressekreterare. Nyanställda personer som arbetar nära styrelsen är Lina Jakobsson, vikarierande styrelsesekreterare och Hans Vindeland, verksamhetsstrateg som sitter i ledningsgruppen.

 

På grund av personalomställningar och hög arbetsbelastning på sekretariatet i samband med ICM och den efterföljande hanteringen av sexarbetsfrågan har GS i samråd med ordföranden omprioriterat en del verksamhet. Det har tidigare rapporterats i Forum samt syns i öppna beslut.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga sekretariatsrapporten till handlingarna.



§ 55 RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors föredrar.

 

  • Governance Reform

Efter ICM har sektionerna bjudits in att delta i arbetsgrupper som ska ta fram förslag gällande de demokratiska strukturerna, inför nästa ICM 2017. Styrelseledamot Lars Gäfvert kommer att representera svenska sektionen.

 

  • Internationella kampanjer 2016-2017

Två kampanjer som kommer att påbörjas under en tvåårsperiod: “Shrinking space” och “People on the move”.

 

  •  Strategiska mål

Den slutgiltiga versionen av de strategiska målen skickades ut tidigare i veckan. Sekretariatet har inte hunnit analysera skrivningarna i detalj men gällande de frågor svenska sektionen drev under ICM, civilpolitiska rättigheter och non refoulement, verkar det inte ha gjorts några förändringar av själva målskrivningarna, däremot kan frågorna komma in i Theories of Change, vilka ännu inte är färdigställda.

 

  • European Directors Forum

Anna Lindenfors kommer att delta på EDF i slutet av oktober. Det har ännu inte skickats ut någon agenda för mötet.

 

Styrelsen tackar för rapporten.



§ 56 RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

 

Styrelsen noterar att underlaget gällande per capsulambeslut har förändrats och innehåller mer information än tidigare. I underlaget sammanfattas de underlag som lagts upp i styrelsens forum och de diskussioner som förts i forum. Styrelsen framför att de tycker förändringen är bra och hoppas att det motsvarar de förbättringsåtgärder GK har efterfrågat för att lättare kunna följa styrelsens beslut.  

 

  • Per Capsulam­beslut gällande rekryteringsprocessen till AIK

 

Styrelsens beslut 2015­-09-­14

Att uppdra åt sekretariatet att inkludera översynen av rekryteringsprocessen av AIK i översynen av rutiner vid tillsättning av uppdrag i svenska sektionen till styrelsens novembermöte 2015.(4-­5 december).

 

  • Per Capsulam­beslut gällande plats/ort för årsmötet 2016

 

Styrelsens beslut 2015-­09-­21

Att välja Halmstad som ort för årsmötet 2016.

 

Styrelsen noterar besluten som antecknas till protokollet.

 

 

§ 57 RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

 

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de arbetat med sedan föregående styrelsemöte.

 

 

§ 58 RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ

Anna Lindenfors föredrar.

 

Styrelsens internationella utskott (IU) och sekretariatet träffade AIK den 2 oktober och diskuterade arbetsfördelning mellan IU och AIK, roller direktiv och kriterier. Det var bra diskussioner och beslutades att sekretariatet och styrelsen i ett tidigare skede ska inkludera AIK i planeringscykeln. Förslag på uppdaterade direktiv kommer att läggas upp i styrelsens forum.

 

Styrelsen tackar för rapporten.



§ 59 RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Karin Linkhorst föredrar.

 

Karin Linkhorst som är styrelsens kontaktperson för Amnestyfonden och Marie Henners, som är Amnestyfondens kontaktperson gentemot sektionsstyrelsen har haft ett första möte. Marie Henners kommer antagligen att delta på ett av styrelsens möten under våren och Karin Linkhorst kommer att delta på ett av fondens styrelsemöten.

 

Fonden har fått in ett ökat antal ansökningar gällande flykting och migration. Det pågår också ett internt arbete gällande en översyn av policys och riktlinjer för utdelning av pengar.

 

 

§ 60 UPPFÖLJNING ICM 2015

Karin Linkhorst föredrar.

 

Svenska sektionen hade två resolutioner på ICM. Den ena handlade om att stärka arbetet till individer, vilken gick igenom enhälligt med två mindre tillägg som förstärkte texten. Den andra handlade om att ta fram en långsiktig riktning för den internationella rörelsen. Där var det blandade reaktioner. En del var positiva och såg vikten av långsiktighet medan andra sektioner var negativa till förslaget och uttryckte rädsla för ökad arbetsbörda. Efter diskussioner i beredningsgruppen beslutade svenska delegationen att dra tillbaka resolutionen för att istället kunna fortsätta driva frågan längre fram.

 

Svenska delegationen lyfte även två årsmötesbeslut, dels det om “det fängelseindustriella komplexet” i USA som handlar om att USA har cirka 25 procent av världens totala fängelsebefolkning, dels det som handlar om att verka för att utöka och utvärdera arbetet gällande dödsstraff i USA. Dessa två frågor diskuterades under en frågestund med IS och det blev tydligt att arbetet gällande de här frågorna har gått framåt. Sekretariatet kommer också att fortsätta arbeta med dessa frågor under hösten och våren för att sedan kunna återrapportera frågans status till årsmötet 2016.

 

Insamlingsmålet ökade markant, till 400 miljoner kronor, vilket är 65 procent mer än vad Amnesty samlar in idag. Målet ska ses som ett riktmärke snarare än ett mål som måste uppnås nästa år och tanken var att sätta betydligt högre ambitioner än idag. De strategiska målen förändrades knappt alls, vilket motiverades med att de flesta förslagen till förändringar redan var inkluderade i bakgrundsdokumenten “theories of change”, alternativt kan föras in där. Eftersom ICM inte beslutar om “theories of change” bör hanteringen av ändringsförslagen tolkas som  rekommendationer till IS, snarare än bindande beslut. Det har dessutom varit en förankringsprocess i hela globala rörelsen som gjorde att många frågor diskuterats klart.

 

Svenska sektionen har drivit att Amnesty inte ska ta emot statligt stöd alls. I strategiska målen som beslutades under ICM finns en betoning på HRE - Human Rights Education som ju är det enda som organisationen tar emot statligt stöd för. I den utredning som gjordes efter ICM 2011 framgick att många små sektioner i princip inte skulle kunna bedriva någon verksamhet alls utan statligt stöd. Frågan om statligt stöd är därför en levande fråga inom rörelsen. Svenska delegationen noterar också att det pratas allt mindre om POC - prisoners of conscience och allt mer om HRD - Human right defenders, men betonar att det är viktigt att Amnesty arbetar för allas mänskliga rättigheter oavsett brott.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att bevaka hur den internationella styrelsen implementerar
beslut 2 ICM 2015 om att förstärka arbetet med individer och återkomma till styrelsens
möte i mars 2016;

 

att uppdra åt sekretariatet att bevaka andra MR-policybeslut från ICM 2015 som kan få
konsekvenser för/påverka svenska sektionen och återkomma till styrelsens möte i mars
2016;

 

att uppdra åt sekretariatet att kommentera den slutgiltiga versionen av policyn om staters
skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer
som säljer sex som en del av den allmänna konsultationen från ICM 2015;

 

att uppdra åt sekretariatet att implementera den nya distributionsmodellen enligt beslut 7 ICM
2015;

 

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med internationella utskottet se hur vi bäst kan delta i
konsultationsprocessen kring Governance Reform.

 

§ 61 UPPFÖLJNING AV BESLUT OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM SÄLJER SEX
Tora Törnquist föredrar.

 

Det slutgiltiga förslaget som kom i juli var på flera punkter bättre än tidigare förslag, men kravet om total avkriminalisering av alla aspekter av prostitiution fanns kvar. Tora Törnquist och sekretariatet ägnade mycket tid åt att försöka förbättra förslaget, vilket också gav resultat. Styrelsen noterar att sekretariatet har gjort en omfattande och värdefull insats både före, under och efter ICM.

 

Tora Törnquist berättar att hon, aktivistklustret och annan personal har träffat många grupper och haft mejlkontakt med många medlemmar som har haft frågor och velat diskutera ICM-beslutet.Det har varit tydligt att många endast läst och hört det som presenterats i media, vilket sällan speglar det Amnesty säger korrekt. Därför har det varit viktigt att ha en dialog med medlemmar och aktivister.  

 

Styrelsen noterar att det är viktigt att utvärdera processen så att Amnesty globalt blir bättre på att hantera kontroversiella frågor och beslut. Det är tydligt att den här frågan har varit mest kontroversiell i Sverige. De cirka 2000 svenska medlemmar som pga ICM-beslutet har valt att gå ur Amnesty utgör två tredjedelar av alla utträden globalt.

 

Styrelsen beslutar

 

att svenska sektionen tar avstånd från ICM-beslutet om en universell avkriminalisering av alla
aspekter av prostitution. Svenska sektionen kommer inte att arbeta för eller driva den
frågan i Sverige och tar heller inte ställning till den svenska sexköpslagen;

 

att bekräfta att svenska sektionens ståndpunkt bygger på årsmötesbeslutet från 2014 som
bland annat säger att avkriminalisering av personer som säljer sex är ett viktigt steg för att
respektera, skydda och stärka deras rättigheter och att stater har ett ansvar för att
motverka strukturell diskriminering och bakomliggande orsaker till att människor hamnar i
prostitution;

 

att bekräfta att svenska sektionens ståndpunkt är att stater, inklusive Sverige, är skyldiga att
följa upp och utvärdera eventuella konsekvenser av lagar ur ett MR-perspektiv;

 

att uppdra till sekretariatet att i samråd med internationella utskottet och ICM-delegationen
2015 följa utvärderingen av “sexworkprocessen” och driva svenska sektionens perspektiv.



§ 62 LÅNGSIKTIG RIKTNING
Hans Vindeland och Kathleen McCaughey föredrar.

 

Kathleen McCaughey förklarar processen för arbetet med den långsiktiga riktningen. Hans Vindeland föredrar beslutsunderlaget gällande förslaget till disposition av långsiktiga riktningen. Målgruppen för den långsiktiga riktningen är alla medlemmar. Inledningen ska beskriva dokumentets syfte och hur alla styrdokument hänger ihop. Därefter ska Amnestys “riktningar” presenteras, varpå prioriterade “områden” inom varje rikting och vad som ska åstadkommas inom varje område beskrivs. I bilagorna förklaras vilka avgränsningar som görs.

 

Styrelsen diskuterar vilken typ av dokument den långsiktiga riktningen ska vara och vilket syfte den ska fylla. Styrelsen framför att det är viktigt att definiera om planen ska vara på en så övergripande nivå att det inte kommer att finnas revideringsbehov eller om den ska vara mer konkret och eventuellt kan förändras längs vägen. Styrelsen framför vidare att det är viktigt att inkludera både konkreta och abstrakta mål och att det är önskvärt att så snabbt som möjligt ge dokumentet ett namn.

 

Styrelsen beslutar

 

att anta ramförslaget till disposition av “Amnesty 2027”.  

 

 

§ 63 INFÖR VERKSAMHETSMÖTET  OCH AKTIVISTSEMINARIET


Styrelsen diskuterar sin roll under verksamhetsmötet och aktivistseminariet.

 

 

§ 64 VERKSAMHETSMÖTET OCH AKTIVISTSEMINARIET - LÅNGSIKTIG RIKTNING


Hälften av ledamöterna deltar på verksamhetsmötet och hälften av ledamöterna deltar på aktivistseminariet.

 

 

§ 65 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÖTET OCH AKTIVISTSEMINARIET

 

Styrelsen framför att det var intressant att ta del av medlemmarnas tankar kring den långsiktiga riktningen. Däremot upplevde flera ledamöter vissa svårigheter gällande sin egen roll på mötet. Vissa agerade samtalsledare medan andra intog en roll som observatör. Styrelsen noterar att de stora processerna kring medlemskommunikation och större årsmötesfrågor kan komma att påverka hur verksamhetsmötet organiseras.



§ 66 MEDLEMSKOMMUNIKATION

Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Underlaget avser “Styrelsen informerar”, vilket endast är en del av det planerade förändringsarbetet gällande medlemskommunikation. För resterande delar avvaktar sekretariatet den långsiktiga riktningen och ny kommunikationschef. Styrelsen har tidigare fattat beslut om medlemskommunikationens syfte. Utifrån det föreslår sekretariatet att “Styrelsen informerar” upphör i sin nuvarande form och istället publiceras i en förkortad version i Insats. Insats kommer ut elva gånger per år. Texten ska skrivas av sekretariatet på uppdrag från styrelsen, som även är avsändare.

 

Styrelsen noterar att det egentligen vore bra att ta ett helhetsgrepp om styrelsens kommunikation med medlemmarna (vilket kommer att inkluderas i medlemskommunikationsstretegin), men tror liksom sekretariatet att fler kommer att nås av informationen via Insats. Styrelsen är positiv till att förslaget är i linje med ambitionen att minska styrelsens arbetsbörda, men framför att det är viktigt att det tydligt framgår att det är styrelsen som är avsändare.

 

Styrelsen beslutar


att “Styrelsen informerar” från och med styrelsemötet i december 2015 byter format och blir
en del av Insats;

 

att samma information som publiceras i Insats även ska publiceras på medlemssidorna;

 

att sekretariatet efter varje styrelsemöte skriver “Styrelsen Informerar” utifrån information som
KU ger avseende vilka av mötets frågor som ska belysas och texten stäms sedan av med
utsedd representant för KU före publicering.



§ 67 HALVÅRSRAPPORT - VERKSAMHET
Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Arbetet under det första halvåret 2015 präglades av abortfrågan. I El Salvador blev en av de 17 kvinnor som fängslats för mord, fast det egentligen handlade om missfall, frigiven. De kvinnorrättsorganisationer som arbetar med frågorna upplever ett stort stöd från Amnesty. På Irland är nu en majoritet för avkriminalisering av abort, vilket gör Amnestys arbete än viktigare och den irländska sektionen kommer fortsätta att arbeta med frågan. Det har också varit ett stort fokus på arbetet för flyktingar, asylsökande och migranters rättigheter inte minst med anledning av de många båtkatastrofer som drabbat ett stort antal flyktingar som försökt att ta sig över Medelhavet och Egeiska havet för att nå Europa.

 

Utredningen om att införa tortyr som ett särskilt brott i svensk lagstiftning blev klar och kommer att gå på remiss under hösten. "KEX­utredningen" om svensk vapenexport publicerades också. Tyvärr står det fortfarande att “vapenexport inte bör ske till länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter“. Amnesty har arbetat för att minska tolkningsutrymmet genom att “bör” byts ut till “ska”, men så har alltså inte skett. I början av 2015 anslöt sig ytterligare tre länder till den grupp som helt avskaffat dödsstraffet, Madagaskar, Fidji och Surinam. Samtidigt var det en mycket allvarlig utveckling vad gäller dödsstraff i länder som Iran, Pakistan och Saudiarabien.

 

Styrelsen noterar att det är sista gången halvårsrapporten kommer att se ut såhär då det nästa år kommer att finnas ett nytt planerings- och rapporteringssystem på plats. Styrelsen kommer att diskutera rapporteringssystemet mer under kommande möten, men ger redan nu medskick om att de önskar en ökad följbarhet där styrelsen kan bedöma både hur väl sektionen uppfyller övergripande MR-mål och hur väl de planerade aktiviteterna har genomförts.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga halvårsrapporten till handlingarna.

 


§ 68 HALVÅRSRAPPORT - EKONOMISK KVARTALSRAPPORT 2, 2015

Annica Blidegård föredrar.

 

Intäkterna till och med juni är 56 miljoner kronor, vilket motsvarar 52 procent av budgeten. Prognosen för helåret är 107 miljoner kronor, det är 0,5 miljoner kronor över budget. Största skillnaden mot budget visar intäkterna från det regelbundet givandet där prognosen är 3 miljoner kronor under budget. Anledningen är att ingångsvärdena för antal medlemmar och medelgåva var för högt budgeterade. Genom att skjuta planeringscykeln framåt finns det vid budgeteringstillfället mer korrekta siffror att utgå från. Högre prognos än budget visar Humanfonden som budgeteras till 75% av prognosen sista april året innan. Postkodlotteriet har beviljat 2 miljoner kronor att användas i år för ett specialprojekt vilket ger en högre prognos än budget.

 

Utfallet för kostnaderna till och med juni är 56 miljoner kronor, vilket är 42% av budget. I budgeten ligger en disponibel budgetdel på 10,5 miljoner kronor i form av ett frivilligt bidrag till den internationella rörelsen, som om den tas bruk kommer att betalas ut i slutet av året. Prognosen för helåret är 107 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. Bidraget till internationella rörelsen utgör 37 procent av de totala kostnaderna.

 

Styrelsen noterar att arbetet med MR-frågor, Amnestys kärnverksamhet, i flera år har legat under budget kostnadsmässigt och frågar sekretariatet hur det ska hanteras. Sekretariatet svarar att det finns en medvetenhet om detta och att flera olika åtgärder som genomförs kommer att leda till förbättringar. Det handlar tillexempel om det nya planeringssystemet och om tydligare ansvarsfördelning.

 

Styrelsen noterar vidare att den positiva insamlingstrenden har avstannat de senaste två, tre åren. Sekretariatet svarar att det är en allmän trend i samhället som påverkar flera organisationer, det har till exempel blivit svårare att värva medlemmar och givare via face-to-face. Det är därför viktigt att synliggöra Amnestys arbete inom olika MR-frågor och att testa och utvärdera nya/olika kanaler och arbetssätt för medlemsvärvning och insamling, vilket också görs. Sektionens olika inkomstkällor finns med i riskanalysen, vilken ligger till grund för svenska sektionens reservkrav. I den långsiktiga riktningen ska sektionens målsättning gällande insamling och antal medlemmar motiveras och definieras.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga kvartalsrapport 2, 2015 till handlingarna.



§ 69 BUDGET

Annica Blidegård, Anna Lindenfors och Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Direktiv för verksamhets- och budgetarbete

På september/oktobermötet brukar styrelsen fatta beslut om de ekonomiska förutsättningarna för nästa års budget samt arbetsprocessen inklusive tidsplan. Utgångspunkten för nästa års budget är den första intäktsprognosen, vilken hamnar på 109 miljoner kronor för 2016. Det är en ökning med 1,8 miljoner kronor jämfört med 2015. Det regelbundna givandet har budgeterats lägre nästa år eftersom det har visat sig vara för högt budgeterat 2015.

 

Planeringsprocess för verksamhetsplan och budgetarbete

I och med de nya strategiska målen har den internationella rörelsen sett över sin planeringsprocess och beslutat att hela rörelsen ska samplanera under september/oktober 2015.

För närvarande arbetar internationella sekretariatet med att definiera vilka projekt som ska ingå under de fem strategiska målen och den operativa planen beräknas vara klar i slutet av november. Antagligen kommer även de globala kampanjplanerna att vara klara då. Parallellt med detta har IS tagit fram en ny struktur på kontoplanen Cocoa. Att IS planering kommer senare än den brukar att göra samtidigt som strukturen på Cocoa förändras påverkar i sin tur sekretariatets arbetssätt och tidsplan eftersom sekretariatet är beroende av planerna från IS för att kunna ta fram en detaljerad verksamhetsplan och ett detaljerat budetunderlag.

 

Tidsplan
Sekretariatet föreslår därför styrelsen en tidsplan som skiljer sig från de senaste åren och innebär att styrelsen på detta möte fastställer de allmänna riktlinjerna för det fortsatta budgetarbetet och fattar beslut om hanteringen av ett arv som har testamenterats till Amnesty, vilket kan komma att påverka budgetramen för 2016. I december fattar styrelsen beslut om övergripande prioriteringar gällande verksamhet och budget för 2016 och i januari beslutar styrelsen om den slutgiltiga verksamhetsplanen och budgeten för 2016.

 

Sekretariats arbete med de strategiska målen

Sekretariatet har analyserat och arbetar med de strategiska målen i tre steg: 1) Tagit fram omvärldsanalyser och definierat problemformuleringar samt analyserat den lokala relevansen, metodval osv; 2) Analyserat frågorna utifrån tid - är frågan relevant för den svenska sektionen just nu och vad blir konsekvenserna om svenska sektionen inte arbetar med frågan nu. Utifrån detta har frågorna graderats utifrån ambitionsnivå i en skala A till D där A betyder hög ambitionsnivå och D innebär att frågan endast är under bevakning; 3) Djupare analyser och konkreta planer.

 

Styrelsen noterar att det är viktigt att det i den övergripande verksamhets- och budgetplaneringen tydligt framgår vad som prioriteras och vad som tas bort. Styrelsen tycker det vore bra med procentsatser som visar fördelningen och även förändringar från tidigare år. Styrelsen framför vidare att valet av länder bör föregås av en konsekvensanalys baserad på medlemmarnas engagemang och arbete.

 

Sekretariatet svarar att det kan vara svårt att presentera exakta procentsatser utan att först ha gjort en detaljbudget.

 

Uppdatering kring EU-kontoret

Anna Lindenfors berättar att avgifterna till EU-kontoret kan komma att öka från 1,24% till 1,35% av våra beräkningsgrundande intäkter. Detta för att säkerställa att samma regler och villkor gäller för verksamhet och personal i Europa och Centralasien som för andra regionkontor som rapporterar till internationella sekretariatet. Arbete pågår just nu för att titta på eventuella andra omställningskostnader. Anna Lindenfors återkommer i forum och beslut kommer att fattas där när det finns mer information/underlag inför mötet med Europeiska GS i oktober.



Styrelsen beslutar

 

att intäkterna 2016 tillsvidare beräknas till 108 856 tkr;

 

att kostnadsbudgeten 2016 tillsvidare inte får överstiga intäkterna;

 

att eventuella beslut angående hantering av arvet som tas på styrelsemötet 3-4 oktober ska
ingå i budget 2016, vilket i så fall påverkar storleken på både intäkter och kostnader;

 

att arbetet bedrivs i enlighet med den föreslagna tidsplanen;

 

att följande verksamheter ska ingå i budget 2016: Amnesty Press 4 nummer samt avgift till
Amnestys EU-förening.



§ 70 HANTERING AV ARV

Annica Blidegård och Anna Lindenfors föredrar.

Svenska sektionen har fått ett arv som vid bouppteckningstillfället uppgick till 46 miljoner kronor. Av dessa tillfaller 11 procent Amnestyfonden enligt avtalet om gemensam insamling.

 

Arvet kommer att utbetalas i år vilket kommer att innebära att sektionen kommer att göra ett stort överskott. Ett stort överskott innebär att nyckeltalen enligt Svensk Insamlingskontrolls regler inte kommer att uppfyllas vad gäller att 75% av insamlade medel ska användas för ändamålsuppfyllelse. Enligt Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter får en organisation redovisa en lägre andel än 75% om en stor och oförutsedd intäkt har erhållits eftersom pengarna inte hinner användas inom ändamålet.

 

Anna Lindefors framför att det är ett fantastiskt förtroende Amnesty har fått av den här personen. Det innebär att vi kan göra saker som vi både behöver och vill göra. Under nästa år vill sekretariatet förstärka MR-expertisen, arbetet med flyktingfrågor, den externa kommunikationen och några andra arbetsområden som kan göra sektionen starkare framöver. Förstärkningarna skulle bland annat göras genom projektanställningar och sekretariatet ser gärna att rekryteringen till dessa kan påbörjas redan i höst. Andra mer långsiktiga beslut vill sekretariatet avvakta den långsiktiga riktningen. För 2015 avses framför allt strategisa investeringar i teknisk utrustning och arbetsmiljöförbättringar. .

 

Styrelsen framför att det är svårt med korta anställningar och poängterar vikten av att det tydligt framgår att detta inte är en permanent förstärkning av sekretariatet. Styrelsen delar sekretariatets bedömning att det är klokt att avvakta med långsiktiga investeringar tills ytterligare analyser gjorts och den långsiktiga riktningen är beslutad, så att pengarna används så strategiskt som möjligt.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra till sekretariatet att till styrelsens septembermöte 2016 ta fram en plan för hur arvet
ska användas som inkluderar hur vi ska fördela arvet mellan den svenska och
internationella rörelsen;

 

att uppdra till sekretariatet att göra strategiska investeringar 2015 som avser arbetsmiljö och
teknik upp till 1 miljon kronor;

 

att avsätta upp till 4 miljoner kronor för strategiska investeringar under 2016 och uppdra till
sekretariatet att integrera det i planerna för 2016.



§ 71 ÅRSMÖTET ONLINE

Annica Blidegård föredrar.

 

Styrelsen har gett sekretariatet i uppdrag att återkomma med en lista som redovisar vilka möjligheter som finns samt för- och nackdelar med att göra fler delar av årsmötet 2016 online.

 

Styrelsen framför att en mer omfattande digitalisering av årsmötet bör ingå som en frågeställning i den kommande årsmötesutredningen och strategierna för medlemskommunikation som det ska fattas beslut om 2016. I nuläget är inte styrelsen beredd att fatta beslut om några resurskrävande förändringar men tycker att det är rimligt att sekretariatet gör enklare förbättringsåtgärder av systemet utifrån årets årsmötesutvärderingar.

 

Styrelsen noterar att årsmöteshandlingarna sedan tidigare läggs upp på medlemssidorna och ser inget principiellt hinder i att de även görs tillgängliga på VoteIT. Att däremot initiera en diskussion kring underlagen i VoteIT anser styrelsen reser outredda frågor om styrelsens delaktighet, om det till exempel ställs frågor till styrelsen, och diskussionernas syfte. Det vill säga hur diskussionerna som förts i VoteIT ska hanteras under själva årsmötet. Styrelsen tydliggör att de i nuläget inte kan initiera att till exempel motioner diskuteras online eller hur dessa diskussioner ska upprätthållas, men poängterar att de inte är principiellt emot att det inför framtida årsmöten förs diskussioner online.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt sekretariatet att inkludera frågan om årsmötet online i översynen om större
årsmötesfrågor och medlemskommunikation;

 

att uppdra åt sekretariatet att genomföra onlineval av förtroendevalda på årsmötet 2016;

 

att uppdra åt sekretariatet att till årsmötet 2016 genomföra mindre resurskrävande
förbättringsåtgärder av årsmötet online utifrån styrelsens diskussion.



§ 72 JÄV

Lina Jakobsson föredrar.

 

Efter styrelsens junimöte uppstod en diskussion om jäv som föranledde några förtydliganden i styrelsens vägledande dokument om jäv. Förutom vissa omformuleringar så har följande lagts till:  1) Första stycket under rubriken “Förhindra jäv” där det bland annat framgår att det som styrelseledamot går att vara anställd av en politisk, religiös eller annan idéburen organisation; 2) Sista stycket under rubriken “Förhindra jäv” (klippt ur arbetsordningen) som reglerar när före detta styrelsemedlemmar får tillträda seniora befattningar inom sektionen samt när före detta seniora befattningshavare får föreslås till styrelsen i svenska sektionen; 3) Samtliga stycken under rubriken “Ansvar” som tydliggör hur den ledamot som är/upplevs jävig, respektive övriga ledamöter och ordförande ska/får agera vid jäv eller jävsliknande situation.

 

Styrelsen noterar att det vore önskvärt att frågan om jäv även behandlas i valberedningens riktlinjer och att det vore önskvärt att på sikt göra en översyn av alla sektionens styrdokument. Styrelsen noterar vidare att flera av de frågeställningar styrelsen diskuterar handlar om ryktesrisk snarare än jäv och att ryktesrisken bör ingå vid nästa revideringstillfälle av det vägledande dokumentet om jäv, som är i juni 2016.

 

Styrelsen beslutar

 

attanta det omarbetade förslaget till Vägledande dokument om jäv i enlighet med förslaget;

 

att detta dokument ersätter Vägledande dokument om jäv som styrelsen antog på
styrelsemötet 12-14 jun 2015;

 

att återkomma till frågan om en översyn av styrdokument gällande jäv i samband med
styrelsens junimöte 2016;

 

att uppdra till valberedningens kontaktperson att ta upp frågan om jäv och intressekonflikter
med valberedningen.



§ 73 ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Anmälan om eventuell jäv

Anders Hällbom anmäler att han sedan jävsrundan på junimötet har tillträtt en ny tjänst som politisk sekreterare för Miljöpartiet i Gävleborg. Anders ser i nuläget inga potentiella risker för jäv.



§ 74 MÖTET AVSLUTAS

 

Tora Törnquist avslutar mötet.





Tora Törnquist

Ordförande





Karin Linkhorst

Vice mötesordförande





Lina Jakobsson

Sekreterare





Erik Thornberg

Justerare



FÖRKORTNINGAR

AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet

Cocoa – Common Chart of Accounts, gemensamt redovisningssystem för hela Amnestyrörelsen

CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas

Styrelsens forum - Styrelsens internetforum där de diskuterar mellan mötena  

FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

GK – Granskningskommittén
GS – Generalsekreterare
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet

IS – Internationella Sekretariatet
MR – mänskliga rättigheter

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet