Styrelsemöte Amnestyfonden 14 mars 2020

Amnestyfondens styrelse hade ordinarie möte den 14 mars 2020. Hälften av deltagarna var med på distans av hänsyn till coronaviruset. På dagordningen stod  dels sedvanliga formaliteter såsom godkännande av årsredovisning för 2020, genomgång av personalens rapport, samt koty återkoppling från fondens utskott (kommunikation, verksamhet, internationella frågor samt ekonomi), dels ett antal sakfrågor. 

Amnestyrörelsens nya globala strategi

Fonden diskuterade bland annat sitt inspel till Svenska Amnestys samlade återkoppling på utkastet till global strategi. Fonden föreslog bland annat att de båda målen i den globala strategin nyanseras så att de varken blir för vaga eller för detaljerade. Fonden anser också att MR-biståndet borde stå med i den globala strategin (i det senaste utkastet nämns det inte alls). MR-biståndet borde ses som en viktig arbetsmetod; det borde också vara tydligt att MR-biståndet har en stor potential för insamlingsarbetet. Dessutom föreslog fonden att de nya skrivningarna till klimatkrisen får tydligare kopplingar till mänskliga rättigheter, till exempel klimataktivisters rättigheter. De samlade inspelen för Amnestyrörelsen kommer att diskuteras vid regionala möten i vår. 

MR-biståndet

MR- biståndet förmedlas till samvetsfångar, människorättsförsvarare och personer som utsatts för MR-kränkningar samt deras anhöriga. Stöd förmedlas till basbehov och självhjälp, rättshjälp, medicinsk och psykologisk rehabilitering samt flykt till säker plats för hotade personer. Stöd ges även till förebyggande verksamhet såsom arbete mot tortyr, skydds- och säkerhetsåtgärder för MR-försvarare och MR-organisationer samt arbete mot dödsstraffet. Asylsökande i Sverige kan erhålla bidrag till rättshjälp och medicinska utredningar.

Styrelsen diskuterade och godkände ett förslag om ett MR-bistånd till MR-försvarare via en organisation. Personalen föredrog därefter beslut om MR-bistånd som fattats mellan styrelsemötena: tre asylärenden och 13 så kallade individstöd till enskilda människor, i vissa fall inklusive familjemedlemmar. Antalet ärenden var något lägre än vid tidigare styrelsemöten beroende på att det inte var så länge sedan 

En utvärdering av Amnestyrörelsens MR-bistånd inleds inom kort. Amnesty London har handlat upp en konsult som ska genomföra utvärderingen. 

Övriga frågor

En annan fråga som diskuterades var ett förslag till förändring av beslutsnivåer rörande MR-bistånd till organisationer och enskilda människor. Förslaget innebar en höjning av de belopp som personalen kan fatta beslut om. Syftet med förändringen är att dels förtydliga att det så kallade individstödet kan gå till flera individer samtidigt, dels underlätta fondsekreterarnas arbete genom att deras mandat stärks. Styrelsen godkände ändringen.

En fråga hade uppkommit om huruvida Svenska sektionens årsmöte har beslutanderätt över Fonden.  Enligt fondens undersökning har inte årsmötet någon beslutanderätt över Fondens verksamhet annat än val av ledamöter. Att fondens styrelse är ansvarig inför svenska sektionens årsmöte kan tolkas som att årsmötet skulle kunna föra talan mot styrelsen/styrelseledamöter som orsakar skada för Fonden. Rätt att föra talan om skadestånd finns i Stiftelselagens kapitel 5.

Andra frågor som kom upp rörde bland annat att fonden ska fortsätta att undersöka hur - och vilka - av fondens dokument som kan bli tillgängliga för medlemmar, detta utifrån granskningskommitténs rekommendation om ökad grad av öppenhet och insyn i fondens arbete. Valberedningen redogjorde för sitt arbete inför årsmötet utifrån att fyra ordinarie ledamöter och tre suppleanter ska väljas. Slutligen diskuterades om digitala underskrifter skulle kunna införas. En sådan förändring skulle underlätta personalens arbete med att jaga fysiska underskrifter på protokoll med mera.

Amnestyfonden genom Helena Bjuremalm