Styrelsen informerar november 2017

Viktiga frågor under höstens styrelsemöten i september och oktober har bland annat varit framtagandet av en ny kommunikationsstrategi, kriterier för sektionens prioriteringar av MR-frågor, medlemsdemokratiöversynen och verksamhetsplan och budget för 2018.

STOR SATSNING PÅ AMNESTYS KOMMUNIKATION

Den nya kommunikationsstrategin utgår från Amnestys ambitiösa mål att växa, både globalt och i Sverige, både vad det gäller påverkan och att fler människor ska engagera sig i Amnestys arbete. Det finns sedan flera år tillbaka undersökningar som visar att en stor andel av den svenska allmänheten känner till och har ett stort förtroende för Amnesty, men under de senaste åren har andelen personer som tycker att  Amnestys verksamhet är viktig minskat. I en stor målgruppsundersökning som sekretariatet genomförde förra vintern framkom att vissa uppfattar Amnestys kommunikation som svårtillgänglig. Flera undersökningar visar också att allt fler människor är osäkra på vad mänskliga rättigheter egentligen är och vad de har för relevans idag.

Den nya kommunikationsstrategin och de satsningar sekretariatet nu gör inom kommunikationsområdet, med till exempel ny webbplats, språk och tilltal, är till för att ändra på det. Styrelsen har under hösten diskuterat olika principfrågor kopplade till kommunikationsstrategin och kommer att besluta om den färdiga strategin i samband med styrelsens decembermöte. Förslaget till färdig strategi är upplagd på medlemssidorna där den är länkad till dagordningen för styrelsens decembermöte. När den är fastställd kommer den att läggas upp under styrdokument på medlemssidorna.

KRITERIER FÖR PRIORITERINGAR

I och med de senaste årens satsningar på “Ett Amnesty” och att den globala rörelsen ska få mer kraft bakom gemensamma kampanjer och krav kopplade till mänskliga rättigheter, har styrelsen gett sekretariatet i uppdrag att ta fram ett direktiv med kriterier för hur svenska sektionen ska prioritera människorättsfrågor och länder. Direktivet ska vara ett stöd i bedömningen av vilka frågor som är mest relevanta för svenska sektionen att arbeta med inom ramen för de internationella prioriteringarna. Direktivet omfattar fyra kriterier som ska finnas med i bedömningen; situationens allvar, impact, Amnestys identitet och tillväxt, men alla punkter måste inte vara uppfyllda för att sektionen ska prioritera en viss fråga. Förutom en bedömning utifrån kriterierna görs en sammantagen bedömning utifrån ett helhetsperspektiv där den aktuella situationen och sammanhanget också kan påverka hur relevant det är att prioritera en specifik fråga. Förslaget till direktiv har diskuterats av styrelsen vid ett par tillfällen och styrelsens senaste medskick går att läsa i protokollet från oktobermötet. Sekretariatet kommer att omarbeta direktivet utifrån styrelsens medskick och när styrelsen godkänt den slutgiltiga versionen lägga upp det under styrdokument på medlemssidorna.

MEDLEMSDEMOKRATIÖVERSYNEN

Styrelsens arbete kopplat till översynen av medlemsdemokratin har intensifierats under hösten. Utifrån styrelsens diskussioner om vad som inte fungerar bra idag, vilka frågor medlemmarna svarat att de vill engagera sig i, vilka förutsättningar det internationella ramverket “Ett Amnesty” ger och utifrån vilken organisation svenska sektionen vill vara i framtiden presenterade arbetsgruppen och sekretariatet ett utkast till ny organisationsstruktur till styrelsens oktobermöte. Förslaget utgjorde ett bra underlag för fortsatta diskussioner om vilka förändringar som kan skapa förutsättningar för den medlemsdemokrati medlemmarna efterfrågar. Styrelsen har bland annat betonat att ett viktigt fokus i förändringsförslagen ska vara att skapa fler forum där styrelse, sekretariat och medlemmar tillsammans kan diskutera de viktiga frågorna, som är anledningen till att människor engagerar sig i just Amnesty, alltså människorättsfrågorna. Styrelsen menar att fler forum för dialog skulle skapa bättre förutsättningar för ökat engagemang och fler möjligheter för styrelsen och sekretariatet att lyssna in vilka perspektiv medlemmarna tycker är viktiga och vilka frågor medlemmarna vill arbeta med. Styrelsen tycker också det vore bra att skapa fler och tydligt definierade lokala och nationella uppdrag som gör det möjligt för de medlemmar som vill vara aktiva att välja uppdrag som omfattar just de frågor de är intresserade av att arbeta med. Utifrån styrelsens diskussioner och medskick under hösten kommer ett nytt förslag till organisationsstruktur att läggas fram till styrelsens januarimöte, för att därefter diskuteras med intresserade medlemmar inför styrelsens marsmöte och årsmötet.

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Förra hösten antog styrelsen en verksamhetsplan för 2017-2019. En budget fastställs varje år. Planerna utgår från den internationella rörelsens strategiska mål och ligger nu i fas med den internationella rörelsens fyraårsplaner. Inför 2018 har styrelsen diskuterat vissa revideringar i verksamhetsplanen och kommer i samband med decembermötet att fastställa budgeten.

Reviderad verksamhetsplan och budget läggs upp under styrdokument på medlemssidorna.

NY LAG OM PERSONUPPGIFTER

Styrelsen har även diskuterat den nyadataskyddsförordningen som träder i kraft i maj 2018, en lagstiftning som ersätter PUL. Det innebär att Amnesty, inklusive distrikten, måste ha ställt om sina rutiner tills dess att förordningen börjar gälla. Jurister håller för närvarande på att analysera hur de olika delarna i förordningen ska tolkas, men det är fortfarande något oklart var gränserna går för en organisation som Amnesty. För information om de viktigaste punkterna i den nya förordningen se protokollet från styrelsens septembermöte. Mer information om hur detta kommer att hanteras av Amnesty kommer längre fram.

ÅRSMÖTET 2018 HÅLLS I GÖTEBORG

På septembermötet beslutade styrelsen att årsmötet 2018 kommer att hållas i Göteborg. Styrelsen har framfört önskemål om att nästa årsmöte ska ha medlemmarnas engagemang i fokus. Då det finns över trettio aktiva grupper i Göteborg hoppas vi på ett årsmöte fyllt av den kraft som finns inom organisationen.

Lina Jakobsson