Styrelsen informerar februari 2017

Styrelsens decembermöte hölls i London och kombinerades med ett studiebesök på det internationella sekretariatet och på den brittiska sektionen.

Mötena på det internationella sekretariatet handlade bland annat om planering, rapportering och lärande inom hela den globala rörelsen, policyutveckling och hur lokalkontorens uppbyggnad i olika regioner påverkar och delvis förändrar samarbetet med sektionerna. På den brittiska sektionen utbytte styrelsen bland annat erfarenheter kring mobilisering, aktivism och årsmöten. Den brittiska sektionen frågade även om den svenska sektionen vill ställa sig bakom en resolution till ICM. Resolutionen handlar om att ge den internationella styrelsen i uppdrag att göra en översyn av Amnestys abortpolicy, då den nuvarande policyn är begränsad.

Dagen efter tog styrelsen upp frågan om resolutioner till ICM. Styrelsen konstaterade att den brittiska resolutionen är i linje med tidigare fattade beslut av rörelsen, som länge velat se en mer långtgående abortpolicy som är förenlig med Amnestys övriga policyer om till exempel sexuell och reproduktiv hälsa samt med internationell människorättsstandard. Styrelsen har tidigare bedömt att det varit strategiskt oklokt att driva frågan men beslutade att ställa sig bakom resolutionen, vilket även den irländska och den argentinska sektionen kommer att göra.

Styrelsen beslutade också att skriva två resolutioner kopplade till den internationella styrelsens förslag om ny styrmodell för den internationella rörelsen, den så kallade Governance Reform-processen. Den ena resolutionen handlar om rösträtten och tar avstamp i årsmötets beslut från 2015 om att hitta en rösträttsmodell som jämnar ut maktobalansen mellan små och stora sektioner utan att förespråka en röst per sektion. Idag kan en sektion ha upp till sex röster på det internationella rådsmötet, i resolutionen föreslås att det maximala antalet röster ska minskas till tre, men att antalet även fortsättningsvis ska regleras utifrån hur många personer sektionen representerar. Den andra resolutionen handlar om ett tillägg i stadgarna för att ytterligare förstärka att makten inom rörelsen utgår från de individer som utgör rörelsen. Styrelsen vill på detta sätt förstärka att Amnesty är en gräsrotsorganisation och att makten över organisationen tydligt ska utgå från de individer som de olika sektionerna representerar, något styrelsen anser går förlorat vid en sektion en röst.

Styrelsen beslutade också om en struktur för styrelsens motionsyttrande på årsmötet och att förtroendevalen 2017 ska ske online, på motsvarande sätt som 2015 och 2016, men med vissa mindre förändringar. Styrelsen antog en uppdragsbeskrivning för översynen av medlemsdemokratin och en struktur för målformuleringar och beslutsnivåer i det nya planeringssystemet, som ska följas upp och utvärderas på styrelsens marsmöte 2018.

Styrelsen fattade dessutom beslut om en verksamhetsplan för hela perioden 2017-2019 och en budget för 2017. Den nya verksamhetsplanen är uppbyggd utifrån det nya planeringssystemet och har treåriga verksamhetsmål med underliggande huvudaktiviteter. Styrelsen beslutar om verksamhetsmålen, förväntade effekter och indikatorer, vilka kan revideras år från år, men det finns ingen underliggande målstruktur för varje enskilt år. Styrelsen beslutade därför att delegera beslut om ettåriga operativa planer till generalsekreteraren.

Verksamhetsplanen inkuderar bland annat mål om MRförsvarare och det civila samhället, kvinnors rättigheter i Sverige, flyktingar och migranters rättigheter i EU och världen, företags ansvar för mänskliga rättigheter, dödsstraffet internationellt, FN-arbete och internationellt påverkansarbete, aktivismen och tillväxten av medlemmar, givare och insamlade medel.

Lina Jakobsson
Organisationsutvecklare