Internationella Rådsmötet (ICM) - Det sista i sitt slag

Den 11-15 augusti samlades flera hundra Amnestymedlemmar från hela världen i Rom för att diskutera, lära av varandra, inspireras och besluta om viktiga frågor för mänskliga rättigheter. Vår ICM-delegation var givetvis på plats med representanter från styrelsen och sekretariatet.

- Vi lyckades bra med att uppnå de mål vi hade satt upp. Många av våra ändringsförslag gick igenom och besluten blev bättre,” säger en nöjd Tora Törnquist, ordförande i svenska sektionen.

En av de stora frågorna under mötet var att avsluta en flerårig process som har handlat om att utveckla en ny styrmodell för den internationella rörelsen. Det förslag som antogs under mötet innebär att vi nu kommer att ha ett årligt Global Assembly och årliga regionala forum istället för ICM vartannat år. Sektionernas delegationer kommer att vara mindre och bestå av ordförande, generalsekreterare och en person till. Vart tredje år får vi även utse en ungdomsrepresentant till delegationen. Alla sektioner har ett uttalat uppdrag att utse sin delegation utifrån ett mångfaldsperspektiv, det vill säga att välja in den tredje delegaten utifrån variabler som skapar en relevant mångfald i just deras delegation.

En annan stor förändring är att alla sektioner från och med nu har lika många röster på Global Assembly, det vill säga en röst var. frågor som ska upp på Global Assembly alternativt i de regionala forumen har också fått ett stärkt mandat. Detta för att säkerställa att respektive fråga förbereds på ett relevant sätt och behandlas på rätt nivå i organisationen. I de nya stadgarna fick den svenska sektionen in en skrivning som fastslår att makten inom rörelsen utgår från de individer som utgör rörelsen. För att tydliggöra Amnestys ståndpunkter vad gäller militär ockupation och demokratiska val beslutade rådsmötet att den internationella styrelsen ska ta fram nya policys inom dessa områden. Den svenska sektionen fick bland annat med en skrivning som förtydligar att policyn om militär ockupation ska skrivas utifrån konsekvenser som resulterar i kränkningar av mänskliga rättigheter.

Rådsmötet beslutade också att Amnesty ska ta fram en ny policy om mänskliga rättigheter kopplade till den globala narkotikapolitiken där man bland annat kommer att titta på hur vi ska förhålla oss till hur regeringar agerar för att kontrollera droger/droghandel och vilka konsekvenser det får för mänskliga rättigheter. Behovet av en policy inom det här området kommer bland annat av de omfattande utmaningar man ser i bland annat Mexico. En fråga som den svenska sektionen har arbetat mycket med och varmt välkomnar är att rådsmötet nu har fattat beslut om att göra en översyn av rörelsens abortpolicy så att den blir mer omfattande och förenlig med internationell rätt. Den svenska sektionen fick bland annat med en skrivning som inkluderar även de personer som är i behov av abort men som inte identifierar sig som kvinnor.

Det beslutades också att rörelsen ska ta fram en ny strategi för hur Amnesty ska arbeta med den påverkan som klimatförändringarna har på mänskliga rättigheter. Även här bidrog den svenska sektionen till en förtydligande text. Man ska bland annat speciellt beakta de grupper som drabbas oproportionerligt av klimatförändring, till exempel de fattigaste som redan idag har de sämsta odlingsmarkerna och se över om och hur kränkningar på grund av klimatförändringar kan inkluderas i framtida kampanjer.

Andra frågor som diskuterades och som kan komma att bli viktiga inför utformandet av de strategiska målen 2020- 2023 är bland annat rättigheter kopplade till personer med funktionsnedsättning och banker och investerares relation till vapenhandel. I den sistnämnda frågan bedriver Amnesty redan nu ett omfattande arbete och man kom överens om att ta fram ett kortare underlag som kan hjälpa till vid framtida prioriteringar.

Den svenska delegationen tog också tillfället i akt att diskutera frågan om Nordkorea med representanter från Amnesty i Sydkorea. Diskussionerna handlade framförallt om att i samarbete med Sydkorea arbeta för att skapa förutsättningar för de människorättsförsvarare från Nordkorea som är verksamma i Sydkorea. Sverige spelar en unik roll i Nordkorea, bland annat eftersom vi har funnits på plats under en lång period då ingen annan västerländsk ambassad har funnits där och vi har flera medlemmar i den svenska sektionen som är engagerade i situationen i Nordkorea.

Den svenska sektionen hade också tagit initiativ till en workshop om HBTQI-frågor där ett 60-tal personer deltog. En av de frågor som lyftes fram var att Amnesty har väldigt få HBTQI-fall som går att arbeta med. Det diskuterades bland annat hur detta arbete kan utvecklas och förbättras.

Den svenska delegationen berättade också om vår pågående utredning om värdländers ansvar i förhållande till utsatta romska EU-medborgare. Flera länder såsom Norge, Italien och Frankrike uttryckte intresse för studien och ett eventuellt samarbete.

Christine Pamp från Sverige var ordförande under ICM. Hon gjorde ett strålande jobb med att lotsa mötets diskussioner framåt och se till att rådsmötet kom till beslut som hela rörelsen kunde ställa sig bakom. Den svenska sektionen nominerade Christine Pamp till ordförande även för kommande Global Assembly, ett uppdrag som hon också fick. Rådsmötet valde också en ny internationell styrelse, som i sin tur valde Sarah Beamish från Kanada som har suttit i den internationella styrelsen i fyra år, till ordförande. Den svenska delegationen förde givande diskussioner med Sarah Beamish om balansen mellan att vara en professionell organisation och en folkrörelseorganisation som bygger på medlemmarnas engagemang.

Då Salil Shetty, Internationella rörelsens generalsekreterare, avslutar sitt uppdrag nästa sommar är rekryteringen av hans efterträdare i full gång. Tillsammans med de som ansvarar för rekryteringen diskuterade den svenska delegationen bland annat vikten av kompetens och erfarenhet av att leda en organisation i förändring. I och med att det internationella sekretariatet de senaste åren har öppnat flera nya regionkontor och att rörelsen just nu har en snabb tillväxt i globala syd kommer förändringsarbetet i organisationen att vara centralt under flera år framåt. Andra viktiga kompetenser som den svenska ICM-delegationen framhöll var att förstå vad det innebär att vara en medlemsbaserad organisation, vilket är ganska unikt internationellt, och vikten av att hålla och driva mänskliga rättigheter på den globala agenda i den utmanande värld vi lever i idag.

Mer information om vad som hände under ICM kan du läsa i ICM-delegationens dagbok på medlemssidorna. Där beskrivs bland annat hur situationen i Turkiet präglade rådsmötets första dag och hur beredningsprocesserna under rådsmötet gick till. Rådsmötets beslut i sin helhet kommer också att läggas upp på medlemssidorna så snart vi har tillgång till dem.

Lina Jakobsson