Möte med sektionens styrelse den 26 oktober 2008 Protokoll från 1-2 oktober 2008

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE

Tid: Söndag 26 oktober klockan 9.15 - 16.00
Plats: Ersta Konferens & Hotell, Erstagatan 1, Stockholm
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Lisa Moraeus
Justerare: Ernesto Katzenstein

Närvarande

Ledamöter:
Ida Burlin
Sofia Halth
Ernesto Katzenstein
Maria Landenius
Lisa Moraeus, mötesordförande § 64-74
Anna Nilsdotter, mötesordförande § 75-83
Jörgen Qwist
Felicitas Bergström
Madelaine Seidlitz, suppleant för personalrepresentanten
Andrea Bodekull, personalrepresentant

Suppleanter:
Mahyad Tavakoli
Anton Lidström

Sekretariatet:
Fredrik Jansson
Dan Grundin
Fredrik Kron (§73 - 78)
Miriam Isaksson (§73 - 78)
Elisabet Dunder (§75 - 78)
Annica Blidegård (§75 - 78)


§64 MÖTET ÖPPNAS

Mötet öppnas av Lisa Moraeus.


§65 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Beslut

att fastställa dagordningen.


§66 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 13-14 SEPTEMBER 2008

Beslut

att korrigera följande fel i protokollet;

§41 Tillägg Per capsulam beslut 7 september: Ernesto Katzenstein reserverade sig mot beslutet.

§48 Tillägg 6:e meningen: Styrelsen uttrycker...

§54 Tillägg 9:e meningen: Styrelsen betonar...

§56 Tillägg 2:a meningen: ...och sekretariatet samt kassören informerar styrelsen...

§57 Ändring av första stycket: Demokratigruppen som innefattar Ida Burlin, Mahyad Tavakoli, Anton Lidström och Carl Söderberg redogör för den svenska sammanfattningen av det andra konsultationspaketet från International Committee for Strengthening Democracy (ICSD). Senast den 5 oktober 2008 ska sektionen ha kommit in med sina synpunkter och rörelsens medlemmar har blivit ombedda att tycka till om underlaget. Många förslag innebär genomgripande förändringar, varav flera kan anses kontroversiella. Styrelsen diskuterar underlagets huvudförslag.
Tillägg under rubriken "C. Global Board ersätter IEC", 2:a stycket, 2:a meningen: Man bör separera...

§58 Tillägg 2:a stycket, 4:e meningen: Det saknas rutiner för... Tillägg 5:e stycket: vill man inte vara en redovisningsenhet ska aktivister...

att med dessa korrigeringar lägga protokollet till handlingarna.


§67 KORRIGERING AV BESLUT §62 FRÅN SEPTEMBERMÖTET 2008 OM AMNESTY BUSINESS GROUP (ABG)

Beslut

att 3:e beslutssatsen i §62 från styrelsens septembermöte 2008 ändras till:

” att organisera om ABG:s intäktsmodell så att man istället för nuvarande system med medlemsavgifter tar betalt för enskilda tjänster/produkter (t ex utbildning och material) enligt marknadsmässiga priser,”

§68 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Styrelsen går igenom förteckningen över ej åtgärdade beslut och stryker de som är åtgärdade.


§69 UTVÄRDERING AV STYRELSEMÖTET 13-14 SEPTEMBER 2008

Ida Burlin redogör för sammanställningen av utvärderingarna. Det var ett bra möte, tiden hölls, allt det praktiska fungerade bra och det var bra diskussioner.


§70 RAPPORT OM PER CAPSULAM BESLUT

Lisa Moraeus redogör för beslut som styrelsen tagit per capsulam.

1 oktober 2008
att utse följande personer till medlemmar i AIK:
- Stefan Johansson
- Sara Belfrage
- Robert Tolonen
- Linda Billfalk
- Bengt Brülde

9 oktober 2008
att godkänna påbörjad rekrytering av en ny projektsamordnare till sekretariatet, vilket innebär ett förtida beslut om verksamheten som ingår i budgeten för 2009.

19 oktober 2008
att utse Elin Hjelte till diskrimineringsombud till oktober 2009


§71 RAPPORT FRÅN AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÉ (AIK)

Sofia Halth berättar att rekryteringen av nya medlemmar till AIK är klar och att man är mycket nöjd med detta team. Genom de tre styrelserepresentanterna kommer AIK och styrelsen framöver ha en tätare kontakt, i enlighet med den utvärdering som lades fram i våras.


§72 RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Maria Landenius har varit på Amnestyfondens styrelsemöte och berättar att det var mycket intressant. Man pratade bland annat om de arv man fått tilldelade sig och hur man ska hantera de medel man fått i form av aktier med tanke på det osäkra läget på börsen. Dan Grundin informerar om att sektionen har en policy som säger att man ska sälja aktier så fort som möjligt. Amnestyfonden är dock inte juridiskt en del av sektionen och därför gäller inte denna policy, men den kan vara rådgivande.


§73 RAPPORT ETAPPMÅL MAJ-AUGUSTI 2008

Det har varit mycket aktivitet under sommaren till skillnad från tidigare år. Jörgen Qwist undrar varför det, trots att face-to-face går sämre, står i den skriftliga rapporten från sekretariatet att man inte är orolig över verksamheten. Miriam säger att det man menar är att verksamheten kommer fortsätta på en rimlig nivå, även fast det kommer ske en minskning.

Jörgen frågar också om SCB-undersökningen över Amnestys medlemmar. Tidigare uppgifter har sagt att 45% av medlemmarna har eftergymnasial utbildning men i SCB-mätningen uppges att det är 78%. Vad har hänt? Miriam säger att man alltid ska närma sig denna typ av statistik med försiktighet. De nyckeltal som SCB använder kan stämma bättre i vissa fall och sämre i andra. Vi bör fortsätta göra samma mätningar varje år, med uppdaterade nyckeltal, och jämföra. Detta är dock den säkraste undersökningen man kan göra då det inte är något stickprov utan en kartläggning av alla våra medlemmar. Den är också relativt billig, endast 15000 kr.

Jörgen påpekar man måste ha dessa siffror i åtanke när man pratar om de kommande etappmålen så att vi fokuserar på rätt aktiviteter för att öka mångfalden.

Felicitas Bergström undrar om man, som det står i den skriftliga rapporten, verkligen kan säga att denna undersökning inte ändrar bilden av organisationen. Det är en stor skillnad på 45% och 78%. Dan Grundin säger att det vi kan konstatera är att siffrorna visar att aktivistorganisationen Amnesty är en bättre spegel av hela medlemskåren än vad vi tidigare trodde.

Anna Nilsdotter påminner om att det är bra för styrelsen att rapporterna också fokuserar på de områden där vi inte ser ut att nå etappmålen och förtydligar var vi ligger efter jämfört med planeringen. Det är viktigt att denna rapport ses som en kommunikation mellan styrelsen och sekretariatet, inte som något vi ska visa upp utåt.


§74 FÖRSLAG ETAPPMÅL 2009-2010

Dan Grundin berättar att vi i ISOP3 (det internationella sekretariatets operativa tvååriga handlingsplan) kan se i vilka delar av det internationella arbetet vi kan få stöd av IS (det internationella sekretariatet). Planeringscykeln för IS ligger före svenska sekretariatets vilket är bra för oss eftersom vi har deras operativa handlingsplan framför oss när vi tar fram våra etappmål. Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald kommer vara en viktig del i de kommande etappmålen men sekretariatet behöver lite mer tid för att få klart det slutgiltiga förslaget då vissa områden inte är helt färdigplanerade, bl a Dignitykampanjen. Sekretariatet föreslår att det slutgiltiga förslaget på etappmål 2009-2010 presenteras till decembermötet, samtidigt som det slutliga förslaget till budget.

I början av diskussionen som följer lyfts bland annat att vår nya ungdomsstrategi i etappmålen återfinns i både mångfaldsstrategin och aktiviststrategin. Frivilligledarskapsprogrammet ska utvärderas men kommer utökas vilket har att göra med att vi utökar vårt mångfaldsarbete. Frivilligledarskapsprogrammet kommer att fokusera på att rekrytera aktiva medlemmar och ledare utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Gällande målet om ett ökat antal pressklipp undrar Anna Nilsdotter hur stor tillväxtpotentialen är. Vi kan kanske inte förvänta oss att växa hela tiden eftersom antalet medier sätter en begränsning på det totala medieutrymmet.

Dan Grundin menar att pressklipp inte är det bästa verktyget för att mäta mediegenomslag men det är det verktyg vi har idag. Fredrik Kron säger att vi mäter pressklipp vid specifika aktiviteter och kampanjer och då är det direkta resultatet mer tydligt.

Jörgen Qwist undrar om nyckeltalsredovisning på aktivismen kommer att fortsätta. Dan Grundin svarar att detta kommer att fortsätta och understryker att det är viktigt att fortsätta att använda samma nyckeltal för att kunna se förändringar över en längre tid. Jörgen säger att det är intressant att se vad som inte finns med i etappmålen t ex så är inte målet att aktivistantalet ska öka i takt med att medlemskåren växer med längre. När det gäller utbildning så fanns det i förra etappmålen tre nivåer för hur den skulle utvecklas, vilken nivå är man nu på? Det känns inte som att vi planerar för att Amnestyakademin ska få riktig fart. Miriam Isaksson svarar att även fast Amnestyakademin inte utvecklas i den takt man planerat, så utvecklas verksamheten stadigt och söker nya samarbeten.

Jörgen Qwist undrar varför målet att bli 90 000 medlemmar nu sänkts till 85 000. Miriam Isaksson säger att detta har att göra med budget, man ser att projektet face-to-face inte går lika bra som vi planerat och att vi går mot en lågkonjunktur. Jörgen säger att han skulle vilja se i etappmålen också hur stort medlemsbortfall man räknar med. Miriam svarar att man tog bort denna uppgift för att man var nöjd med den nivå av medlemsbortfall man hade men att man kan lägga till detta igen så att det går att jämföra nu när vi går in i en lågkonjunktur. Dan Grundin påpekar att det i handlingsplanen 2004-2010 som antogs på årsmötet 2004 finns som mål 60 000 medlemmar till 2010, idag har vi 80 000, det finns alltså ambitionsnivåer som sattes av årsmötet 2004 som vi har överskridit. Etappmålen är delmål för att uppfylla handlingsplanen och vi har med råge uppfyllt målen där.

Felicitas Bergström menar att arbetet med kvinnors rättigheter samt dödsstraffet kopplat till minderåriga och HBT-personer bör genomsyra alla våra befintliga strukturer och allt vårt arbete. När vi är ordförandeland i EU bör vi ta upp dessa frågor och i etappmålen bör dessa frågor finnas med i alla teman. Fredrik Kron svarar att detta ska tydliggöras i etappmålen men att det också är viktigt att vi har mätbara etappmål. Sekretariatet tar med sig detta och kollar hur man kan formulera detta i målstyrningstermer.

Ida Burlin noterar att frågan om diplomatiska försäkringar inte finns med. Madeleine Seidlitz menar att detta bör finnas med och föras in under temat Tortyr i etappmålen, eftersom det är en mycket viktig fråga som ännu inte är löst. Fredrik Kron informerar att ämnet kommer att tas upp i kampanjer.

Maria Landenius undrar när implementeringen av den nya grafiska profilen ska vara klar. Miriam Isaksson svarar att projektet är förlängt ett år, bl a för att få med alla grupper. Detta ska förtydligas i etappmålen.

Avslutningsvis följer en diskussion om etappmålen för aktivism. Anna Nilsdotter tycker att styrelsen på visionsmötet i januari ska ta en genomgripande diskussion med sekretariatet om hur vi ser på aktivism och vilka mål vi ska ha. Samtidigt som den aktivism som koordineras av sekretariatet växer fortsätter antalet traditionella grupper att minska och vi bör ta ett helhetsgrepp om detta inför nästa handlingsplan. Idag finns inga mål i handlingsplanen som specifikt refererar till gruppernas roll, exempelvis för den interna demokratin. Jörgen Qwist säger att det kan vara dags att ta ett nytt grepp om aktiviststrategin när den nya årsplanen är satt och Anton Lidström menar att man måste se över detta åtminstone till nästa handlingsplan.

I ljuset av detta tycker Fredrik Kron att man också behöver diskutera hur man ser på relationen mellan professionella och ideella. Samtycker styrelsen till att sekretariatet säger nej till förfrågningar från medlemmar om stöd till aktiviteter för att de inte faller inom handlingsplanen, trots att aktiviteterna går i linje med våra mål och vår vision?

Dan Grundin undrar om styrelse tycker att antalet aktivister ska öka i samma takt som antalet medlemmar? Jörgen Qwist tycker att detta borde vara målet om det är möjligt. Ernesto Katzenstein säger att vi måste fokusera på att arbeta mer på djupet med mångfald, även om detta innebär att vi inte får lika många medlemmar.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att beakta styrelsens kommentarer och komma med det slutgiltiga förslaget på etappmål till styrelsemötet i december.


§75 INTERNATIONELLA HANDLINGSPLANEN (ISP)

Sofia Halth redogör för arbetet inom gruppen som arbetat med det internationella underlaget till handlingsplan och den svenska sektionens kommentarer. Dokumentet väcker extremt många frågor och gruppen är kritisk till den nya inriktning på Amnestys arbete som dokumentet antyder. Underlaget är otydligt skrivet vilket har gjort det svårt att göra en tydlig och konkret svensk sammanfattning. Svenska sektionens kommentarer på underlaget ska vara inne den 5 december. Gruppen vill dock vara klar tidigare så att man kan kontakta andra sektioner och bygga allianser för att få med andra i sina argument.

Gruppen är kritisk till att aktivismen och medlemsorganisationen inte tas upp när man i underlaget analyserar Amnestys styrkor. Huvudprincipen i den nya inriktning för Amnestys arbete som underlaget antyder är att stärka rättighetsbärare och den internationella människorättsrörelsen. Detta framstår i underlaget som ett mål för hela organisationen, inte bara för denna handlingsplan. Amnestys mål bör inte kunna ändras för sexåriga handlingsplaner. Det nya arbetsätt som antyds i dokumentet gör att också att fokus flyttas från Amnestys traditionella specialområden med fokus på internationell rätt och undersökningar till områden som många andra organisationer redan arbetar med.

Man är också kritisk till att den internationella rörelsen fått så lite tid på sig, bara två månader, för att ta ställning till och kommentera ett dokument som kan innebära grundläggande förändringar i Amnestys arbete, mål och visionsformuleringar.

Gruppen efterfrågar mer information från författarna till underlaget om: Hur ser man på rättighetsbärare? Vilka samarbeten med individer och andra organisationer inom människorättsrörelsen finns idag? Vilka risker finns i dessa samarbeten? Vad blir konsekvenserna för organisationen om Amnestys vision formuleras i termer som hopp, värdighet, jämlikhet och rättvisa? Vilken utveckling öppnar detta för?

Jörgen Qwist säger att han är mycket kritisk till de föreslagna förändringarna i Amnestys vision. Med denna visionsförändring kommer frågan vilket politiskt system man tycker bäst förverkligar denna vision. Kommer då Amnesty i framtiden ta ställning för ett visst politiskt system som vi bäst tycker förverkligar våra mål och visioner?

Anton Lidström säger att det kanske finns en historia bakom detta dokument som inte framgår i underlaget. Vi kan tex konstatera att vi växer i västvärlden medan vi inte gör det i öst och syd. Om vi vill bli en global människorättsrörelse måste vi nog vara beredda att ändra på organisationen. Det bör vara möjligt att acceptera en del av de förändringar som föreslås utan att överge vår nuvarande bas.

Ernesto Katzenstein tycker att detta är ett försök att ändra sättet som Amnesty arbetar från ett sätt som präglats av västvärldens syn på mänskliga rättigheter. Vi har bara arbetat för några av de rättigheter som finns i den allmänna deklarationen och vi har utgått från västliga demokratier där större delen haft sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda av staten. Detta är inte fallet i syd. För att kunna kräva sina politiska rättigheter måste man först ha mat i magen. Denna nya vision är ett försök att arbeta för den allmänna deklarationen i sin helhet, och alla rättigheter däri. Vi har kanske en bild av oss själva som speciella, som unika vittnen till världens orättvisor, men vi är en liten del av en stor människorättsrörelse.

Mahyad Tavakoli håller med om att vi har arbetat med en liten del av området mänskliga rättigheter men pekar på att vi också har trovärdighet och spetskompetens inom detta område. Detta måste vi värna om.

Ernesto Katzenstein säger att många av de farhågor som framförts i denna diskussion baserar sig på missförstånd. Maria Landenius menar att originaltextens otydlighet öppnar för flera tolkningar. Gruppen som gjort den svenska sammanfattningen är överens om att man kan läsa in många saker i texten och att den svenska texten är en tolkning.

Ida Burlin föreslår att vi tar fram en alternativ handlingsplan där vi tar upp det vi vill lyfta istället. Vi bör inte begränsa oss till att bara kommentera den handlingsplan som ISP-kommittén tar fram. Sofia Halth tycker att vi har stora möjligheter att sakta ner denna process, och vi kan utgå från att bl a franska och tyska sektionen också kommer att vilja det. Vi ska diskutera med andra sektioner och se vad vi kan komma fram till.


§76 EKONOMISK RAPPORT FÖR ANDRA TERTIALET 2008

Elisabet Dunder och Annica Blidegård från sekretariatet är närvarande och presenterar rapporten för mötet. Prognosen visar på ett överskott om drygt 276 tkr mot ett budgeterat överskott på 1 150 tkr. Intäkterna beräknas bli lägre än budget och den främsta anledningen är att värvningen av nya medlemmar via face-to-face inte lyckats nå ställda mål främst på grund av att det har varit svårt att anställa rekryterare. Men även testamenten, insamlingsbrev och utdelningen från Humanfonden visar på utfall under budget. Kostnaderna beräknas också bli lägre än budget och det är främst insamlings- och personalkostnaderna som beräknas hamna under budget. Vid årets slut kommer sektionen att ha större reserver än de interna reglerna föreskriver. Reglerna från Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI) säger att minst 75% av en 90-kontohavares insamlade medel måste gå till organisationens ändamål och att som mest 25% får gå till insamlings- och administrationskostnader. Amnestys prognos för 2008 är 77,6% respektive 21,9% vilket är mycket bra.


§77 UPPFÖLJNING AV BUDGETMÖTET

Dan Grundin berättar att förslaget till budget för 2009 och förslaget på två olika typer av Amnestygrupper fick stöd av budgetmötet. Detta innebär att det ur redovisningssynpunkt ska finnas två olika typer av Amnestygrupper, en grupp med redovisningsansvar som har rätt att bedriva insamling och en grupp som inte bedriver insamling och därmed inte har några redovisningskrav. Mötet tyckte också att den disponibla delen i budgeten ska öka signifikant samt att man ska tillföra pengar för att utveckla Amnesty Press grafiskt och i spridning. De utgiftsområden som man lägger inom den disponibla budget måste vara saker som vi kan avvakta med om intäkterna blir mindre än budgeterat. Lisa Moraeus tyckte att det var ett bra budgetmöte med mycket diskussioner och högt i tak. Annica Blidegård tillägger att mötet också fick bra betyg i deltagarnas utvärderingar.


§78 FÖRSLAG TILL BUDGET 2009

Annica Blidegård redogör för budgetförslaget. Sekretariatet tog i september fram en ny intäktsprognos för 2008 och utifrån den så beräknas de totala intäkterna 2009 till 63,1 mkr, vilket är en minskning med 3,4 mkr jämfört med det första budgetförslaget. Anledningen till minskningen beror främst på att värvningen av medlemmar och bidragsgivare via face-to-face inte uppnått intäktsmålen 2008, vilket påverkar budgeten 2009. Intäktsbudgeten 2009 ökar med 4 524 tkr jämfört med prognosen för 2008 vilket motsvar en ökning med 8%.

Av intäkterna 2009 beräknas hälften vara gåvor via autogiro, en ökning med 17% jämfört med 2008, och en fjärdedel medlemsavgifter. Utdelning från Humanfonden beräknas till 4 miljoner kronor. Intäkter från insamlingsbrev och humanfond väntas bli lägre än 2008.

Budgetramen 2009 uppgår till 63 120 tkr vilket är 4 800 tkr högre än prognosen för 2008, en ökning med drygt 8%. Bland de gemensamma kostnaderna för hela verksamheten finns personalkostnaderna som beräknas till 18 341 tkr vilket är 1 608 tkr högre än 2008. I dessa kostnader ingår arbetsinsats för kampanjer och administration. Planerade kampanjer för 2009 är bl a Dignity, dessutom tillkommer ökade lobbyinsatser i och med EU-ordförandeskapet främst inom områdena migration och diskriminering. Inom området medlemmar och organisation ingår gemensamma kostnader som IT.

Stöd till aktivismen planeras med mer resurser till information och kommunikation, bl a större upplaga av Amnesty Press. En marknadsundersökning ska göras och så ska hemsidan göras mer lättillgänglig. Amnestyakademin och projektet Angeläget fortsätter.

Inom insamling finns basverksamheten kvar med face-to-face i Göteborg, Malmö och Stockholm. En sommarkampanj planeras och en ny fundraiser är anställd som ska utveckla direktmarknadsföring. Dessutom ska området stora gåvor utvecklas.

Efter presentationen följer en diskussion om budgeten.

Jörgen Qwist pekar på att ABG i budgeten för 2009 har en anställd istället för två som tidigare. Detta innebär att ABG ej kommer att ha kapacitet för att som tidigare sälja tjänster som t ex utbildningar till företag. Det finns företag som gärna köper tjänster och om vi inte erbjuder detta kommer vi förlora dem ur vårt nätverk. För att denna kompetens inte ska försvinna måste den föras över till sekretariatet men då måste det också finnas någon att lämna över till. Dignity-kampanjen kan bli en rush för ABG och företagen kan komma att värdera Amnestys kunskap ännu mer. Budget bör höjas så att det finns resurser för två anställda på ABG. De intäkter som denna anställd kommer dra in kommer att finansiera tjänsten.

Fredrik Kron säger att när ABG blir en del av en större avdelning på sekretariatet innebär detta att ABG får tillgång till nya resurser bl a inom utbildningsområdet. Han pekar på att ABG inte längre blir beroende ekonomiskt av bidrag från företag när man integreras i sektionen. Då är man mer styrda av vad man vill göra snarare än företagens specifika behov. När man tog fram budgeten har man satsat på det politiska arbetet framför arbetet med intäktsgenerering. Ska man arbeta med båda kommer det behövas mer personal. ABG kan mycket väl inom ramen för sekretariatet arbeta med intäktsgenerering genom att sälja utbildning, seminarier och kunskap.

Anna Nilsdotter tycker inte att detta förslag återspeglar styrelsens vilja som den uttrycktes på septembermötet. Då sades att ABG skulle få ett år på sig att anpassa sig så att man säkerställer att kompetensen och kunskapen när det gäller försäljning av tjänster till företag förs över till sekretariatet.

Styrelsen ser positivt på budgetmötets förslag angående utveckling av Amnesty Press. Diskussioner pågår redan på sekretariatet om detta och styrelsen avvaktar dessa diskussioner och föreslår inga ändringar i budgeten 2009.

Beslut

att intäkts- och kostnadsramar höjs så att det finns såväl intäkter som resurser för att driva vidare ABG enligt ny intäktsmodell,

att styrelsen ställer sig bakom budgetmötets rekommendationer gällande en signifikant ökning av de disponibla delarna i nästa års budget.


§79 BUDGET 2010

Elisabet Dunder berättar att prognosen är försiktig och baseras på samma nivå som 2009 avseende våra basaktiviteter (face-to-face, telemarketing samt utskick till givare och medlemmar). Även budgeteringen av övriga områden är försiktig. Under 2009 kommer vi intensifiera arbetet med utvecklingen av en ny fundraisingstrategi, men eventuella intäktsökningar på grund av detta arbete har inte tagits med i prognosen. Angående nedgången av antalet sparare i Humanfonden så kan man säga att antalet sparare sjunker generellt bland svenska folket.

Beslut

att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna budgeten för 2010.


§80 MEDLEMSSIDOR OCH INTRANÄT

Dan Grundin informerar om att det internationella arkivet för amnestydokument (www.intranet.amnesty.org/library) inte har fungerat sedan den 7 december 2007. Inga interna dokument som skapats efter detta datum finns därför att komma åt via internet vilket, om det inte åtgärdas, kommer att bli ett problem inför ICM då många dokument skapas och cirkulerar inom den internationella rörelsen. I dagsläget mailas dokument ut via olika mailinglistor - problemet är att det inte finns någon samlingsplats för dokumenten och att de inte når alla personer som borde få dem. Anna Nilsdotter påpekar att detta är ett problem för AIK. Dan Grundin informerar om att det snart kommer att skapas en svensk ICM-hemsida samt en hemsida för den svenska sektionens årsmöte 2009. Styrelsen bör tänka igenom hur man vill kommunicera här.


§81 ÅRSMÖTESFORMER 2009

Styrelsen har att ta ställning till om man på den svenska sektionens årsmöte 2009 ska använda metoden påverkanstorg som beredningsform istället för beredningsgrupper som tidigare. Åsikterna är delade, några är positiva och andra är negativa till denna nya beredningsform. Några för fram som fördelar att fler kan känna sig delaktiga i beslut och att det därför blir ett mer demokratiskt och engagerande årsmöte. Andra hyser farhågor att kvalitén på besluten ska bli sämre och att det istället ska bli mindre demokratiska beslut. Alla tycker det är viktigt att ha konsensus om man ska besluta om att pröva en ny beredningsform och man är överens om att eftersom det ej råder konsensus för att använda påverkanstorg så ska man även detta år använda beredningsgrupper som beredningsform.

Beslut

att använda beredningsgrupper som beredningsform på årsmötet 2009.


§82 ARTIKEL OM ESF-BESLUT I AMNESTY PRESS

Styrelsen diskuterade artikeln i senaste numret av Amnesty Press om beslutet att inte delta i demonstrationen på Europeiskt Socialt Forum.


§83 FORM FÖR STYRELSENS PROTOKOLL

Styrelsen tycker att protokollet ska innehålla de viktigaste argumenten i en diskussion samt namn på vem som sagt vad. Gällande de inledande rapportpunkterna räcker det om vi protokollför rapporter från AIK och Amnestyfonden.


§84 MÖTET AVSLUTAS

Mötet avslutas av Anna Nilsdotter.


Anna Nilsdotter
Mötesordförande



Lisa Moraeus
Mötesordförande



Fredrik Jansson
Sekreterare



Ernesto Katzenstein
Justerare


Förklaringar:
IS - Internationella Sekretariatet
ISP (Integrated Strategic Plan) - den internationella handlingsplanen som omfattar en period på sex år
ICM (International Council Meeting) - det internationella rådsmötet
IEC (International Executive Committee) - den internationella styrelse
ISOP (International Strategic Operational Plan) – det internationella sekretariatets operativa tvååriga handlingsplan
ICSD - (International Committee for Strengthening Democracy) - den internationella demokratiutredningen
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Per capsulam - beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan
ABG – Amnesty Business Group