Möte med sektionens styrelse den 19 oktober 2002 Protokoll från 1-2 oktober 2002




amnesty international
svenska sektionen svenska amnestyfonden


PROTOKOLL NR 4/2002/2003

Möte med sektionens styrelse den 19 oktober 2002


Ledamöter Närvarande
Hanna Roberts X, mötesordförande
Christian Gräslund X
Binnie Kristal-Andersson X
Maria Eklund X
David Langlet X
Tina Lundh X, ej § 78
Lotta Reimers X
Mats Engman X anmält förhinder
Henrik Zetterquist X, § 72 - § 73 samt § 77 per telefon
Suppleanter
Anja Persson X
Bobby Vellucci X
Magnus Öhman X
Sekretariatet
Dan Grundin
Carl Söderbergh 		X, sekreterare
X
Jörgen Persson X, endast § 72 - § 73
Eva Ingemarsson
Andrea Bodekull 		X, endast § 78
X, endast § 78
Övriga
Carsten Fenger
Stefan Johansson
Sune Montán 		X, endast § 78
X, endast § 78
X, endast § 78
§ 64 Mötet öppnas

Mötet öppnas av sektionens ordförande Hanna Roberts.


§ 65 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut

att utse Lotta Reimers till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


§ 66 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut

att välja Henrik Zetterquist till ordförandereserv för nästa möte.


§ 67 Fastställande av dagordning

Beslut

att fastställa dagordningen som den framgår av protokollet.


§ 68 Protokoll från möte med sektionens styrelse 21-22 september 2002

Hanna Roberts förklarar att det som kallas den internationella kommitténs "styrgrupp" i § 47 för tydlighetens skull i fortsättningen kommer att kallas "kommittén".
Beslut

att med den kommentaren lägga protokollet till handlingarna.


§ 69 Rapport om per capsulambeslut

Hanna Roberts redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

16 oktober 2002
att anta utredningsdirektiv för att tillsätta en grupp som skall utreda ett eventuellt samarbete mellan Amnestyfonden och sektionen inom svenska sektionen av Amnesty International; samt

att ge Hanna Roberts, Christian Gräslund och David Langlet mandat att för sektionens räkning godkänna utredningsgruppens sammansättning.

17 oktober 2002
att revidera arbetsordningens punkt 24 om beslut per capsulam. Det nya förslaget innebär att både diskussion och beslut fattas i diskussionsdatabasen och inte via e-post.

att tillsätta en årsmötesplaneringsgrupp bestående av Christian Gräslund och Magnus Öhman som, tillsammans med sekretariatet, får i uppdrag att samordna planeringen inför årsmötet 2003.

att då sektionsstyrelsen och Fondstyrelsen kommit överens att hantera frågorna kring sektionen och Fondens samarbetsformer på annat sätt, upplösa samverkansgruppen.


§ 70 Rapport från Amnestyfonden

Lotta Reimers rapporterar från Amnestyfondens styrelsemöte 5-6 oktober 2002.


§ 71 Rapport från sekretariatet

Carl Söderbergh rapporterar följande:

- Tre centrala utbildningar har hållits i sektionen den senaste tiden: kampanjutbildning, gruppsekreterarutbildning samt en ungdomsträff i Karlstad. Dessutom kommer en flyktingutbildning att hållas den 20 oktober. Tyvärr kommer en planerad utbildning i rekrytering och fundraising att ställas in p g a för få anmälningar.
- En reklambyrå har gratis tagit fram material på temat "Jag är en förbrytare" som kommer att användas i olika sammanhang.
- I media har Amnesty förkommit i bl a följande sammanhang: avrättningar i Iran (SvD), Colombia (GP), USA och den internationella brottmålsdomstolen, ICC (DN, SvD, TT), barn i Mellanöstern (SvD, Ekot), rapport om förståndshandikappade i Bulgarien (GP, SvD, Expressens nättidning samt i lokala media), dessutom har DN haft en större artikel om turistresmål där man i stor utsträckning refererat till Amnestys information.
- Lobbyarbetet har bestått av möten om flyktingfrågor inom EU, UD har uppvaktats i frågan om EUs inställning till USA och ICC, dessutom kommer svenska Amnesty tillsammans med representanter från IS att den 21 oktober besöka UD om situationen i Liberia och Sierra Leone.


§ 72 Förslag till budget 2003

Jörgen Persson redogör för sekretariatets förslag till budget 2003. Förslaget innebär en balanserad budget på 35 740 tkr, en minskning jämfört med 2002 års budget med ca 4 600 tkr. Förslaget visar inom vilka områden besparingar gjorts i förhållande till 2002 års budget, där minskningen av personalkostnaderna med närmare 1 800 tkr utgör den största enskilda posten.

Carl Söderbergh och Dan Grundin redogör för hur personalneddragningarna kommer att påverka verksamheten. Ambitionen är att även fortsättningsvis verka inom alla områden, men ambitions- och servicenivån måste på flera håll minska. Exempel på sådana områden är lobbyarbetet, stödet till samordningar och specialgrupper, sekretariatets datorstöd där sektionen måste räkna med minskad service och ökade driftsstörningar, samt sekretariatets växel, som kommer att ha kortare öppettider. Dessutom kommer Regionkontoret i Göteborg att bemannas av endast en anställd, vilket gör verksamheten mer sårbar.

I sekretariatets förslag ingår att halvera nästa års ICM-delegation från åtta till fyra delegater. En majoritet av styrelsen anser att sekretariatet bör arbeta på att finna utrymme i budgeten för att kunna skicka fem delegater, vilket motsvarar en kostnadsökning på drygt 40 tkr. Till detta ska läggas det program för frivilligledarskap i sektionen som styrelsen ställer sig positiv till och som beräknas kosta 30 tkr 2003. Sekretariatet bör, i de fall kostnader måste ställas mot varandra, till decembermötet ställa samman en lista över aktiviteter i prioritetsordning.

Beslut

att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna intäktsbudgeten 2003 på 35 740 tkr.

att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna kostnadsbudgeten 2003 på 35 740 tkr.


§ 73 Förslag till budget 2004 och femårsprognos

Jörgen Persson redogör för förslaget till en balanserad budget 2004 som omfattar 35 000 tkr.

Henrik Zetterquist väcker frågan om att överväga att nästa år "överbudgetera" budgeten 2004, d v s budgetera för ett överskott som kan bidra till att bygga upp sektionens reserver. Denna fråga kommer sannolikt att avgöras av det ekonomiska resultatet 2002.

Styrelsen diskuterar även frågan om avgifternas storlek 2004. Hanna Roberts föreslår att frågan om medlems- respektive gruppavgifternas storlek tas upp på styrelsens januarimöte 2003 i samband med diskussionen om sektionens medlemsutveckling.

Beslut

att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna budgeten 2004 omfattande 35 000 tkr.

att lägga intäktsprognosen 2002-2007 till handlingarna.


§ 74 Övrig fråga: Beställning av resor

Hanna Roberts uppmanar styrelsemedlemmarna att se till att beställa sina resor i god tid för att på så sätt spara pengar.


§ 75 Övrig fråga: Utvärdering av styrelsemötet

Hanna Roberts uppmanar styrelsemedlemmarna att efter mötet lämna in utvärderingen av styrelsemötet.


§ 76 Övrig fråga: Brev från Hans Magnusson

Styrelsen diskuterar innehållet i ett brev som Hans Magnusson, Indiensamordnare, ställt till styrelsen. Brevet tar bl a upp frågorna hur Amnesty i högre utsträckning skulle kunna samarbeta med andra organisationer, t ex genom World Social Forum, i globaliseringsfrågor, hur samordnarnas kunskaper och erfarenheter bättre kan tas tillvara av sektionen samt hur Amnesty ställer sig till att ingå i ett nätverk för solidaritet med daliterna.

Beslut

att uppdra åt Magnus Öhman att besvara brevet från Hans Magnusson.


§ 77 Arbetsgivarfrågor

Under denna punkt rapporterade Henrik Zetterquist från styrelsens utvecklingssamtal med generalsekreteraren.


§ 78 Internationella handlingsplanen

Christian Gräslund inleder styrelsens diskussion om förslaget till en ny internationell handlingsplan (ISP) 2004-2010 utifrån den internationella ISP-kommitténs underlag Toolkit 2. Den svenska sektionen ska senast den 15 november lämna sina synpunkter på förslaget till ISP och särskilt prioriteringarna av de sex områdena under rubriken "Globalizing Justice" och de fem områdena under "Mobilizing People". Christian Gräslund poängterar också att förslaget till ISP måste ses i ljuset av de internationella diskussionerna om den nya kampanjstrategin.

Därefter redogör den danska sektionens ordförande, tillika medlem i ISP-kommittén, Carsten Fenger för processen att ta fram förslaget till ISP. Han beskriver det som extremt svår process, där man dessutom haft ont om tid för uppdraget, processen startade i november 2001. Man har utgått ifrån vad Amnesty "needs to do", och därmed fokuserat på möjligheter och utmaningar, istället för att utgå från vad Amnesty "can do" och se på styrkor och svagheter. ISP-kommittén vill också se ISP som en ram istället för en s k "road-map", för att sektionerna ska kunna välja vad de vill jobba med.

Carsten Fenger ställer frågan hur sektionen vill att ISP ska se ut: Många mål, få strategier eller få mål, många strategier? Han lutar själv åt det senare, men ser som det viktigaste med sitt deltagande på styrelsemötet att föra tillbaka den svenska sektionens synpunkter till ISP-kommittén. På frågan om hur prioriteringarna inom ISP ska göras svarar Carsten Fenger att ISP-kommittén inte vill att prioriteringar ska göras i ISP, utan att den ska rymma hela vårt åtagande. Istället för prioriteringar, ska ISP innehålla kriterier för prioriteringar. Det är sedan upp till IS och sektionerna att i sina operativa handlingsplaner göra prioriteringar, då hänsyn tas till bl a resurser. Man vill alltså se områdena inom ISP som "headlines", där det är upp till varje sektion att välja ut vilka man vill jobba med och hur man vill förverkliga dem.

Carl Söderbergh anser att det finns flera delar i förslaget till ISP som bygger på att vi redan är på väg mot "full spectrum approach" vad gäller åtagandet och uttrycker oro för att ISP-kommittén och IEC vill gå längre än de beslut som fattades vid ICM 2001.

Sune Montán går igenom de sex områdena under rubriken "Globalizing Justice" och möjliga prioriteringar av målen under varje område. Utifrån denna genomgång delar mötet in sig i tre grupper som var och en diskuterar två av områdena. Nedan följer en kort sammanfattning av gruppernas synpunkter (rubrikerna på svenska).

1. Arbeta mot diskriminering: Gruppen positiv till området och möjligheten till kopplingar mellan diskriminering och ESK-rättigheter. Målen bör vara antingen visionära eller mätbara. Gruppen föreslår det senare, s k SMART-goals. När det gäller speciella grupper av människor bör man inte prioritera mellan dem, utan i första hand ställa upp kriterier.

2. Kräva ansvar och rättvisa rättssystem: Gruppen anser att arbetet mot straffrihet, tortyr och dödsstraffet faller inom en annan kategori än att kräva ansvar av företag, och att det är fel att prioritera mellan dessa viktiga områden endast eftersom de faller under samma kategori. Dessutom saknar man "försvinnanden", utomrättsliga avrättningar och rätten till en korrekt rättegång i ISP.

3. Försvara yttrandefriheten: Gruppen är negativ till att arbetet för samvetsfångar endast finns uttryckt under detta område i ISP då det riskerar att inskränka betydelsen av begreppet. Dessutom är man skeptisk till att Amnesty ska arbeta mot censur och undrar vad formuleringen att arbeta mot ägandekoncentration av och kontroll över media ("media ownership and control") egentligen innebär.

4. Skydda MR i väpnade konflikter: Gruppen menar att det viktigaste är att bevaka länder som riskerar att hamna i väpnade konflikter, s k conflict prevention. Amnesty har små möjligheter att arbeta när en väpnad konflikt pågår.

5. Försvara flyktingars mänskliga rättigheter: Gruppen reagerar mot uttrycket att Amnesty ska arbeta för "the human rights of migrants" och undrar om Amnesty ska arbeta för t ex personer som invandrat av ekonomiska skäl. Arbetet med flyktingar och internflyktingar bör ges högre prioritet. Dessutom påpekar man att den nuvarande skrivningen om transportbolagens ansvar kan tolkas som om Amnesty är för transportörsansvaret!

6. Arbeta för social och ekonomisk rättvisa: Gruppen menar att ISP i denna del för ett cirkelresonemang kring fattigdomsbegreppet och anser att det bör underordnas arbetet mot diskriminering. Diskriminering leder till att grupper av människor marginaliseras och på olika sätt får sina ESK-rättigheter kränkta, vilket leder till fattigdom. Detta står i bättre överensstämmelse med det beslut om arbetet för ESK-rättigheter som fattades av ICM 2001.

Efter gruppredovisningen diskuterar mötet kriterier för prioriteringar och Carsten Fenger presenterar en lista på kriterier som ISP-kommittén använt sig av. Han menar dock att den bör kompletteras och uppmanar den svenska sektionen att föreslå fler. I princip ska emellertid hela åtagandet rymmas inom ISP. Mötet uttrycker oro över bristen på prioriteringar och fokus i det nuvarande förslaget till ISP om den ska inrymma hela åtagandet. De flesta av mötesdeltagarna anser att ISP bör innehålla färre mål och fler strategier.
Sune Montán menar dock att detta kan leda till att organisationen blir mer "diversifierad", ofokuserad och inte "talar med en röst". Eva Ingemarsson poängterar att denna oro även uttrycktes på kampanjmötet i Marocko och att detta var en utveckling många inte ville se. Fler mål innebär en mer sammanhållen om än mer "stelbent" organisation.

Mötet diskuterar även hur man ska koppla kampanjstrategins 4-7 teman till ISP. Carsten Fenger beskriver utgående från exemplet Amnestys arbete mot tortyr att kedjan bör beskrivas åtagandet-ISP-kampanjteman. Ett beslut om att Amnesty ska arbeta mot tortyr såsom kampanjtema eller inte är ett ISP-beslut, eftersom arbetet mot tortyr inte nämns i vårt nya åtagande ("mission"). Trots att arbetet med ett kampanjtema i princip ska hålla på tills den aktuella kränkningen upphört, måste temat aktualiseras i samband med varje ny ISP.

Under ledning av Sune Montán går mötet som sista punkt igenom målen under "Mobilizing People". Här påpekar Carsten Fenger att denna del av förslaget till ISP har tyngdpunkten på agerande ("action"). Carl Söderbergh betonar att det är viktigt att Amnesty även fortsättningsvis håller en hög nivå på utredningsarbetet, eftersom det är en förutsättning för ett effektivt agerande. Vad gäller målet att öka Amnestys intäkter med upp till 20 % årligen uttrycker mötet stor skepsis. Carsten Fenger refererar dock till IS beräkningar av Amnestys potential inom fundraising och menar att det inte behöver vara ett orealistiskt mål.

Sammanfattningsvis bestämde mötet att Christian Gräslund och Sune Montán ställer samman synpunkterna och lägger ut dem i styrelsens diskussionsdatabas för att senast den 15 november vidarebefordras som sektionens synpunkter till den internationella ISP-kommittén.


§ 79 Mötet avslutas

Mötesordförande, Hanna Roberts, tackar de närvarande och avslutar mötet.




Hanna Roberts
Mötesordförande
Dan Grundin Lotta Reimers
Sekreterare Justerare