Motioner och förslag till årsmötet 2008 Underlag till styrelsemöte 1-2 april 2008

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Dataum: 11 april 2008

Till: Årsmötet
Datum: Mars 2008

Årsmötet föreslås arbeta i tre beredningsgrupper och motioner och förslag delas upp enligt följande:

1. Beredningsgrupp Policy
1.1 Om prioriteringar i arbetet mot dödsstraffet - motion
1.2 Om handlingsplanens prioriteringar - motion
1.3 Införande av alkoholpolicy - motion
1.4 Animaliska produkter och MR-kränkningar - motion
1.5 Kvinnors mänskliga rättigheter, en skyldighet - motion
1.6 Diskrimineringsombud - förslag från styrelsen
1.7 Stadgeändring: § 1 Vision och åtagande - förslag från styrelsen
1.8 Riktlinjer för valberedningen - förslag från styrelsen

2. Beredningsgrupp Arbetsmetoder
2.1 Om värvning av pensionärer - motion
2.2 Om ett barnvänligt Amnesty - motion
2.3 Om utveckling av de frivilligas insatser - motion
2.4 Motion gällande information - motion
2.5 Motioner till årsmötet - motion
2.6 Förtryckta medlemskort - motion
2.7 Kampanjer, kampanjmaterial och datummärkning - motion
2.8 Kvinnorättsgruppernas webbsidor - motion
2.9 Riktlinjer för ungdomsrådet - motion
2.10 Sena förslag - förslag från styrelsen

3. Beredningsgrupp Ekonomi, organisation
3.1 Skall grupperna vara bidragstagare eller bidragsgivare? - motion
3.2 Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser - motion
3.3 Kommunala föreningsbidrag till amnestygrupper - motion
3.4 Gruppavgifter - motion
3.5 Motion om redovisning - motion
3.6 Gemensam redovisning - motion
3.7 Motion om arbetsgruppernas avgift till sektionen - motion
3.8 Avskaffande av gruppavgifter till sektionen - förslag från styrelsen
3.9 Amnestys framtida ekonomi och organisation - förslag från styrelsen


MOTIONER OCH FÖRSLAG

Beredningsgrupp 1

1.1 Om prioriteringar i arbetet mot dödsstraffet - motion

Det är relativt lätt att få fram information om de cirka 3 300 dödsdömda i USA. Det är svårt eller omöjligt att i tid få fram uppgifter om de minst 20 gånger flera dödsdömda i Kina, som ensamt beräknas svara för mer än 90 procent av alla avrättningar i världen. För att upprätthålla en rimlig balans i Amnesty Internationals arbete mot dödsstraffet har organisationen valt att dämpa insatserna för dödsdömda i USA, främst genom att inte uppmärksamma enskilda fall förrän datum för avrättningen har fastställts. Viktiga insatser görs av USA-sektionen, men de har främst inriktats på att påverka lagstiftningen och den allmänna opinionen. I en rad uppmärksammade fall har det vid nya genomgångar av bevismaterialet visat sig att personer som i USA har dömts för grova brott i själva verket var helt oskyldiga. Användningen av DNA-tester har ofta haft stor betydelse. I det här arbetet har Amnesty International (AI) på grund av sina prioriteringar spelat en blygsam roll. I en del fall har avrättningar verkställts som troligen kunde ha hindrats om AI kommit in tidigare.

Enligt en annan grundläggande princip arbetar AI för enskilda människor som drabbats av orättvisor och förtryck. Det ska då inte spela någon roll i vilket land de bor eller hur många andra som där har drabbats av samma öde. Där det finns möjlighet att ta fram fakta och påverka skeendet i enskilda fall, där ska också en insats göras så snart och så effektivt som det är möjligt.

Mellan de här två principerna – en viss geopolitisk balans och inriktningen på drabbade individer – finns en målkonflikt. Problemet gäller inte resurser utan strategiska överväganden. Arbetet mot dödsstraffet i Kina genomförs som en kampanj utan möjlighet att påverka enskilda fall. Den verksamheten kan fortsätta med oförminskad styrka även om grupper ges möjlighet att tidigare arbeta med enskilda fall i USA. Möjligheterna till reformer i Kina torde öka väsentligt om dödsstraffet kunde avskaffas i den andra supermakten. Dödsstraffet i USA har en nyckelroll då det gäller synen på dödsstraff i en lång rad andra länder, däribland Kina.

Årsmötet föreslås därför besluta

ATT det individinriktade arbetet ska ges företräde över strategiska överväganden, och

ATT det uppdras åt styrelsen att internationellt verka för en sådan ordning.

Grupp 168, Laholm

Styrelsens yttrande:

Avskaffandet av dödsstraffet i hela världen har hög prioritet i Amnesty. I det arbetet ingår att påverka utvecklingen i USA. Styrelsen tycker emellertid inte att vi bör frångå den strategi som finns för arbetet mot dödsstraffet. Strategin är ett resultat av många överväganden. Om vi förstått motionärerna rätt föreslås att vill man ge enskilda grupper möjlighet att på egen hand agera för dödsdömda i USA. Det finns många risker med det, både för Amnesty och för den person vi agerar för.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.2 Om handlingsplanens prioriteringar - motion

Det vidgade åtagandet ställer stora krav på Amnesty Internationals handlingsplan och genomförandet av dess prioriteringar. Erfarenheter från det gångna årets verksamhet bekräftar att det krävs en reserv av extra resurser som snabbt kan sättas in då det inträffar dramatiska förändringar i något eller några länder. Amnesty International (AI) lyckades trots ett dåligt utgångsläge göra en god insats under höstens kris i det icke-prioriterade landet Burma/Myanmar, men det berodde främst på mobilisering av de nationella sekretariaten och av frivilliga inom Burma-arbetet, sedan den sista kvarvarande Burma-utredaren på internationella sekretariatet (IS) tagit ut ett sabbatsår i maj 2007.

Det torde vara så att prioriteringar inom den internationella eller nationella verksamheten i första hand gäller, eller bör gälla, sådant som kostar pengar – centrala utredningar, material till kampanjer, fördelningen av de anställda på olika avdelningar, osv. De bör däremot inte åberopas då det gäller frivilligas insatser, förutsatt att verksamheten ligger inom åtagandet och att de aktiva endast använder de arbetsmetoder som är gängse inom Amnesty. Här finns stora möjligheter för ett ökat samarbete mellan samordnare i olika sektioner, för eftersökningar och utredningar som görs av frivilliga, för aktioner och internationellt samordnade insatser som inte ger de centralt anställda någon extra arbetsbörda.

Det nätverk som arbetar med Burma har i stor utsträckning fått klara sig helt utan stöd från IS. Utlovade rapporter och material för aktioner har antingen kraftigt försenats eller helt uteblivit, medan till exempel Human Rights Watch har publicerat en utmärkt rapport om läget i Burma. Också inom andra områden har AI hamnat på efterkälken, exempelvis då det gäller arbetet för enskilda dödsdömda i USA, bevakningen av Kinas behandling av flyktingar från Nordkorea (där dock den tyska sektionen har gjort en viktig insats), rapporteringen av det till stor del privatiserade kriget i Irak och Afghanistan, kontrollen av den alltmer oroande utvecklingen i Ryssland, osv. Det tjänar inget till att klaga över att man centralt följer den beslutade handlingsplanen och dess prioriteringar, men det är angeläget att vi anpassar oss till den uppkomna situationen och bygger nätverk av frivilliga som kan fylla ut de gapande hål som har uppstått. Så länge det inte innebär några centrala kostnader bör gällande prioriteringar aldrig åberopas för att hindra en grupp att arbeta med ett problem inom Amnestys åtagande, där gruppen råkar ha särskild sakkunskap och ett stort intresse av att göra en insats.

Årsmötet föreslås därför besluta

ATT styrelse och sekretariat verkar för att öka samarbetet mellan olika sektioner och deras samordnare, främst då det gäller icke-prioriterade länder med en dramatiskt försämrad situation,

ATT samordnarna ges befogenheter att efter samråd med de nationella sekretariaten sammanställa och sprida information från andra källor än IS, dock alltid med angivande av källan, i de fall där IS tycks sakna resurser att producera eget material,

ATT alla samordnare får instruktioner om hur de kan söka, kontrollera och bearbeta den mängd av informationer som finns på olika webbsidor,

ATT styrelse och sekretariat vid kontakter med andra sektioner diskuterar hur vi bättre kan utnyttja den avsevärda kompetens som finns spridd bland aktivister i sektionerna,

ATT vi alla gemensamt verkar för att utveckla de nätverk som kan komplettera ett ständigt underdimensionerat IS.

Grupp 168, Laholm

Styrelsens yttrande:

Det går bra att via sekretariatet få kontaktuppgifter till samordnare i andra sektioner. Det går också bra att internt sprida information från andra källor än Amnesty, bara man anger källan.

Styrelsen anser de första två att-satserna besvarade. Styrelsen tillstyrker de tre sista att-satserna.

1.3 Införande av alkoholpolicy - motion

Vid festligare tillfällen inom svenska sektionen av Amnesty International är alkohol ett vanligt förekommande inslag. Det är inte ovanligt att det redan i inbjudan till festen, kampanjdagen eller seminariet annonseras att det ska drickas alkohol, till exempel innan ledarskapsutbildningens första träff 2007 och kvällen efter Keep them safe - kampanjen i Göteborg.

Den här alkoholkonsumtionen kan få negativa konsekvenser för Amnesty både inom organisationen och utåt sett. Alkoholförtäringen är ett problem inom organisationen då alkohol är en utestängande faktor som gör att ett antal medlemmar hamnar utanför gemenskapen. Det gäller dels medlemmar som är under 18 år som inte kan dricka alkohol lagligt, men också vuxna medlemmar som av olika skäl, till exempel religiösa, avstår från alkohol. Enligt Amnestys mångfaldspolicy ska alla medlemmar känna sig välkomna och uppskattade i organisationen, något som är svårt att uppfylla så länge alkohol är betydande i det sociala umgänget.

Alkohol kan också få organisationen att tappa ansiktet utåt. Det är en fråga av vikt för organisationen om medlemmar dricker alkohol i Amnestys namn. Kommer man i kontakt med berusade amnestymedlemmar, till exempel som hotellpersonal, ny medlem eller kanske i värsta fall journalist, riskerar man att tappa förtroendet för Amnesty som en seriös organisation. Och om vi ska kunna fortsätta driva vårt viktiga arbete är det nödvändigt att vi har allmänhetens förtroende.

Därför anser vi att det bör finnas en alkoholpolicy i organisationen, något som många svenska föreningar och organisationer redan har. Policyn behöver inte nödvändigtvis innebära ett totalförbud, men vissa restriktioner och riktlinjer bör upprättas.

Årsmötet föreslås besluta

att styrelsen skriver en alkoholpolicy som begränsar alkoholförtäringen i samband med interna träffar, kurser och aktiviteter.

att policyn ska godkännas av årsmötet 2009 och därefter träda i kraft.

Tora Törnquist

Stödd av:

U19
U86
U28
U26
U30
U45
U49
U50
U61
U62
U96
Ungdomsrådet
U15
U73

Styrelsens yttrande:

Styrelsen är positiv till att utarbeta en alkoholpolicy. Styrelsen ser emellertid helst att årsmötet inte beslutar att policyn ska begränsa alkoholförtäringen, eftersom en sådan regel kan vara svår att formulera i en policy. Styrelsen föreslår att beslutssatsen ändras till ”att uppdra åt styrelsen att utarbeta en policy för alkoholförtäring vid svenska sektionens möten”.

1.4 Animaliska produkter och MR-kränkningar - motion

Svenska sektionen av Amnesty International skall inte delta i eller stötta verksamhet som leder till människorättskränkningar

Amnesty Internationals vision är som bekant ”en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de manskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter” och Amestys åtagande är att aktivt främja dessa rättigheter.

För oss är det också grundläggande att Amnesty inte heller aktivt deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till allvarliga människorättskränkningar. Att köpa in, servera och dela ut animaliska produkter är ett tydligt stöttande av sådan verksamhet. Djurindustrin har, av bland annat FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, framhållits som en av de största orsakerna till de klimatförändringar som nu börjat drabba världens fattiga länder i massiv skala. Detta genom att vara en av de största källorna till mänskliga växthusgasutsläpp. Djurindustrin framhålls även som de allra största orsakerna till jordförstörelse och ökenspridning (både genom överbetning och klimatpåverkan) samt till vattenförstörelse.

FN:s utvecklingsorgan UNDP har påtalat klimatförändringarnas roll som bidragande faktor till intensifieringen av konflikten i Darfur i Sudan. I sin senaste ”Human Development Report” och i rapporten ”Unequal risk: climate disasters hit the poor hardest” framhåller UNDP att medan den rika delen av världen är i huvudsak skyldig till klimatförändringarna är det den fattiga världen som får betala det högsta priset. Även FN:s klimatpanel IPCC har framhållit detta i sin fjärde utvärderingsrapport som släpptes under 2007. Det handlar bland annat om torka och ökad frekvens av extrema oväder, som dödar stora grupper människor och ställer ytterligare stora grupper utan tak över huvudet. Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten och när Himalayas glaciärer nu smälter i skenande takt är det bara en tidfråga innan ytterligare hundratals miljoner människor står utan tillgång till dricksvatten och odlingsbar mark.

Kött och andra animaliska produkter är onödig lyx som innebär stort resursslöseri och permanent resursförstörelse, genom att tillhöra huvudorsakerna till klimatförändringarna och till jord- och vattenförstörelse. Djurindustrins konsekvenser begränsar självklart fattiga människors tillgång till vatten, mat, tak över huvudet och möjlighet att försörja sig. Mat för dagen och vatten att dricka är tydliga grundförutsättningar för att några av de rättigheter som tas upp i FN:s allmänna förklaring skall vara inom räckhåll. Klimatförändringarna väntas också bli en allt större bidragande orsak till konflikter och krig, särskilt i torra områden. Krig och väpnade konflikter är tillstånd som ofrånkomligen leder till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Då djurindustrins verksamhet uppenbarligen leder till allvarliga människorättskränkningar, bör Amnesty avhålla sig från att stötta djurindustrin ekonomiskt genom inköp av animaliska produkter och genom exemplet att servera och dela ut dito. Svenska sektionen av Amnesty International behöver inte nödvändigtvis arbeta aktivt mot djurindustri och konsumtion av animalier, men medlemmarna bör emellertid ges en chans att göra en enkel och mycket signifikant insats för mänskliga rättigheter genom den lilla vardagsförändring det innebär att sluta konsumera animaliska produkter, eller åtminstone minska sin konsumtion av dessa. För att de skall kunna göra detta enkla val bör Amnesty aktivt informera sina medlemmar om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser via sina tillgängliga kanaler, främst hemsidan www.amnesty.se och medlemstidningen Amnesty Press.

Amnesty International håller just nu på att ta fram en policy för etisk upphandling tänkt att gälla för alla amnestysektioner och ett förslag har skickats ut på remiss (se bilaga) . Avsnitt 2 i förslaget till policydokument de?nierar policyns syfte och punkt 2.1 a) säger att en del av syftet är ”to ensure that AI Ltd and AI Charity Ltd, through the purchase of goods and services, are not in any way contributing to the violation of human rights”. Avsnitt 7 B listar miljökrav för etiska inköp och anger bland annat kravet ”energy use: all production and delivery processes, including the use of heating, ventilation, lighting, IT systems and transportation, are based on the need to maximize efficient energy use and to minimize harmful emissions”.

Framställningen av animaliska produkter är många gånger mer energikrävande än framställningen av likvärdiga vegetabiliska produkter och skillnaden är ännu större vad gäller utsläpp av växthusgaser. Framställningen av animaliska produkter berövar samtidigt stora grupper människor vatten, mat och tak över huvudet. Därför borde policyn, med den föreslagna skrivningen, effektivt utesluta att Amesty på något sätt befattar sig med animaliska produkter.

Djurindustrins enorma negativa människorättskonsekvenser är emellertid något som det länge talats väldigt tyst om i den allmänna debatten, trots att bevisen är tydliga och har framhållits av såväl forskare som FN-organ under längre tid. En av orsakerna till tystnaden i denna fråga är sannolikt att det finns ett brott i kedjan. Djurindustrins stora negativa miljökonsekvenser, t ex dess enormt stora inverkan på den globala uppvärmningen, tas upp för sig och miljöförstöringens och klimatförändringarnas effekter för människor tas upp för sig.

Därför finns det en uppenbar risk att djurindustrins människorättskränkningar förbises och att Amnesty kan komma att stötta djurindustrin, trots en tydlig upphandlingspolicy. Detta är bakgrunden till att vi anser att det måste skrivas ut explicit i Amnestys policies att organisationen inte stöttar djurindustrin genom inköp av animaliska produkter. Det är också bakgrunden till att vi anser att Amestys medlemmar skall informeras om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser via hemsidan och medlemstidningen.

Mälardistriktet har föredömligt nog gått före i denna fråga och valt att utgå från vegetarisk kost under 2008 års årsmöte. Men det behovs en generell och absolut policy inom Amnesty mot att stötta djurindustrin, både på grund av de människorättskränkningar vi kan undvika genom en sådan policy och genom den ökade trovärdighet vi får som människorättsorganisation när vi tydligt tar avstånd från verksamhet som leder till människorättskränkningar. Vi anser också att det bör stå direkt i stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International att sektionen inte deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar.

Våra yrkanden till årsmötet 2008 lyder därför:

a. Svenska sektionen av Amnesty International skall tydliggöra i stadgar och policy att sektionen inte deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar

b. Ny lydelse for §2 av stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International skall vara:

”2. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

Svenska sektionen av Amnesty International deltar inte i verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar. Inte heller stöttar Svenska sektionen av Amnesty International sådan verksamhet, ekonomiskt eller på annat sätt.”

c. Svenska sektionen av Amnesty International skall införa som generell policy att inte köpa in, servera eller dela ut någon typ av animaliska produkter i något sammanhang

d. Den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för Svenska sektionen av Amnesty International på riksnivå, likväl som i alla distrikt, i utåtriktad och intern verksamhet

e. Den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för grupper inom Svenska sektionen av Amnesty International i utåtriktad verksamhet

f. Styrelsen för den svenska sektionen av Amnesty International och de olika distrikens styrelser skall uppmuntra alla grupper att följa den i punkt c beskrivna policyn även i sin interna verksamhet

g. Styrelsen för den svenska sektionen av Amnesty International skall arbeta för att den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för alla amnestysektioner runtom i världen

h. Svenska sektionen av Amnesty International skall informera sina medlemmar om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser, så att medlemmarna uppmärksammar dessa och kan välja att undvika att stötta djurindustrin

i. Den i punkt h beskrivna informationen skall förmedlas via hemsidan www.amnesty.se och via medlemstidningen Amnesty Press

Per-Anders Jande, Amnesty Stockholm, medlem i grupp 4 och Amnesty Business Group
Tone Alin, Amnesty Västerås, distriktsombud för Mälardalen
Mikel Sola, Amnesty Stockholm
Dante Hellström, Amnesty Stockholm

Bilaga
[motion_amnesty_2008.pdf]

Styrelsens yttrande:

Styrelsen är fullständigt eniga med motionärerna om att svenska sektionen inte ska delta i eller stödja verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar. Styrelsen anser dock att detta är tydligt uttryckt med den nuvarande formuleringen av vår vision och våra stadgar.

Motionärerna tycks mena att djurindustri förorsakar miljöproblem och att miljöproblem i sin tur ger upphov till kränkningar av mänskliga rättigheter och att Amnesty därför bör avstå från animaliska produkter. Invändningarna mot det resonemanget är uppenbara. All djurindustri orsakar inte miljöproblem. Alla miljöproblem leder inte till människorättskränkningar. Om den här motionen skulle bifallas betyder det i sin förlängning att Amnesty måste avstå från allt som på något sätt kan leda till människorättskränkningar. Det skulle bli ohållbart. Även om vi skulle begränsa oss till animaliska produkter har styrelsen svårt att se vilka människorättskränkningar som skulle undvikas.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.5 Kvinnors mänskliga rättigheter, en skyldighet - motion

Vi vill med denna motion be samtliga medlemmar att vända blicken mot Amnesty Internationals faktiska arbete i förhållande till sin vision ”där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter”.

Under Amnestys första 30 år har vi främst arbetat med mäns rättigheter. Det har sin naturliga förklaring såtillvida att vårt åtagande var utformat annorlunda då, än det är idag. Fram till dess att åtagandet utvidgades 2001, arbetade vi aktivt med de medborgerliga och politiska rättigheterna, där män generellt sett, i ett internationellt perspektiv, har större möjligheter att vara verksamma – och främjande för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Idag inbegriper vårt åtagande alltså samtliga mänskliga rättigheter.

Amnestys arbete med kvinnors rättigheter
Amnestys arbete med kvinnors rättigheter har utvecklats gradvis. Första gången det omnämns mer specifikt är år 1989 då Internationella rådsmötet (ICM) uppmanar organisationen att stärka dess arbete relaterat till kvinnors rättigheter. 1991 skriver Amnesty USA en rapport som en del av ett pilotprojekt, där begreppet ”könsrelaterat våld mot kvinnor” blir introducerat i Amnestys språk.

Den ökande allmänna opinionen som belyste kvinnors mänskliga rättigheter resulterar 1995 i att Amnesty lanserar en kampanj om kvinnors mänskliga rättigheter med bland annat rekommendationer som lägger grunden för en utveckling av att arbetet med kvinnors rättigheter. Detta år markerar början av en viktig fas i Amnestys arbete med kvinnorättsfrågan.

Den första kvinnorättsgruppen bildades i Göteborg 1998 av några Amnestymedlemmar som ansåg att det fanns ett behov av särskilda grupper som kunde arbeta med det fysiska, psykiska och sexuella våld som drabbar just kvinnor. Tanken med att det behövs grupper inom Amnesty som jobbar specifikt med kvinnors rättigheter har sedan dess spritt sig över landet och idag finns det liknande grupper i Stockholm, Umeå och Uppsala.

På ICM 2001 beslutade medlemmarna att utvidga Amnestys åtagande till att omfatta grova kränkningar av mänskliga rättigheter som kan hänföras till fysisk eller psykisk integritet, åsikts- eller yttrandefrihet eller till rätten att inte bli diskriminerad. 2007 beslutade ICM med stor majoritet att vårt åtagande ska omfatta alla grova kränkningar av mänskliga rättigheter (full spectrum).

(Källor: www.amnesty.se, kampanjansvariga Katarina Bergehed samt Beslut 4HRS E, AI Canada es, Full Spectrum: Vision & Mission, 2007)

Amnesty Internationals världsomfattande kampanj Stoppa våldet mot kvinnor (SVAW) inleddes i mars 2004. Kampanjen kräver, och uppmanar män och kvinnor i kampen mot våldet, att åstadkomma förändring på såväl internationell som nationell och lokal nivå. Förändringen måste skapas av både regeringar, institutioner och enskilda individer. Internationella överenskommelser måste respekteras, lagar måste stiftas eller avskaffas och våldsutsatta kvinnor måste erbjudas stöd och skydd. Även att förebyggande arbete måste ske för att förhindra våld/kränkningar.

SVAW-kampanjen pågår fram till år 2010. De första två åren arbetade hela svenska sektionen frenetiskt med SVAW, ända ner i gräsrötterna. Kampanjen var tvingande för alla sektioner och det var första gången som Amnestymedlemmarna världen över fick arbeta på eget land i så stor utsträckning.

Idag har gräsrötternas arbete med kampanjen mer eller mindre tunnats ut. Så är det ju generellt inom Amnesty, när nyhetsvärdet är borta så minskas medlemmarnas intresse för dem. Numera konkurrerar därför SVAW-kampanjen med en rad andra – i sig viktiga kampanjer – samt gruppernas löpande arbete med aktionsfall och blixtaktioner osv. Det är nu knappt två år kvar tills kampanjen avslutas och vi befarar att intresset för könsmaktsordning och mäns våld mot kvinnor mattas av ännu mer, också när den spännande nya kampanjen Human Dignity lanseras. Vad händer då? Kommer Amnesty fortsätta ge dessa människorättskränkningar det utrymme som krävs?

I syfte att öka kunskapen om kvinnors rättigheter inom svenska sektionen, lanserades under hösten 2006 en slags ”undergrupper” till kvinnorättsgrupperna, som kallas för temagrupper för kvinnors rättigheter. En temagrupp är en arbetsgrupp som har anmält sitt intresse för att utöver sitt vanliga arbete jobba med kvinnors rättigheter. Gruppen får automatiskt alla aktioner som handlar om kvinnors rättigheter/våld mot kvinnor, oavsett land eller fokus. Idag har 20 arbetsgrupper (av sammanlagt cirka 214) valt att bli temagrupp.

Enligt sekretariatet behövs temagrupperna för att
- säkerställa att arbetet inom den globala kampanjen SVAW fortsätter.
- fler agerar på de aktioner som kvinnorättsgrupperna och landprogrammen tar fram gällande kvinnors rättigheter/SVAW.
- fler ska ha mer kunskap om kvinnors rättigheter i svenska sektionen.
- kvinnors rättigheter ska integreras och bli en självklar del av Amnestys arbete.

(Källa: Utskick från sekretariatet till specialgrupper m.fl. september 2006.)

Vi kan se varför detta initiativ togs, men är mycket kritiska till att det i dagens Amnesty är ett val att arbeta med de rättigheter som tillhör hälften av jordens befolkning. Kvinnors mänskliga rättigheter är en skyldighet för oss alla att verka för. Kvinnors rättigheter och kvinnor är inte heller ett temaområde som benämningen temagrupp innebär.

(2007: 6 602 236 753 varav 3 278 621 042 flickor och kvinnor och 3 323 615 711 pojkar och män. Källa: U.S. Census Bureau)

Vi kräver att det ska vara tvingande för alla aktiva medlemmar, på alla nivåer, att arbeta med kvinnors rättigheter. Inte ett val. Om vi ser till vårt samhälle och den svenska partipolitiken, så har det gång på gång diskuterats om samhället ska införa tvingande åtgärder för att snabbare nå jämställdhet mellan könen. Nu tycker vi att det är dags att införa tvingande åtgärder i Amnesty för att påskynda jämställdhet mellan kvinnors rättigheter och mäns rättigheter. En sådan existerar idag främst i våra styrdokument och handlingsplaner, inte ute i landet, hos den enskilde aktivisten. Säkerligen i de flesta aktivisters värdegrund, men inte i det faktiska arbetet.

Det ska inte vara mindre viktigt att arbeta med kvinnors rättigheter och det ska inte vara något som främst kvinnorättsgrupperna ansvarar för. Kvinnors mänskliga rättigheter ska vara en naturlig del i vårt arbete och åtagande, inte ett slags undantag.

Vi ser ett stort behov av att fler utbildar sig inom kvinnors rättigheter, för att de integreras och bli en självklar del av Amnestys arbete. Därför föreslår vi att Amnesty börjar utbilda medlemmar (både kvinnor och män) att bli ambassadörer för kvinnors rättigheter, som ett informatörsnätverk knutet till kvinnorättsgrupperna. Ambassadörerna kan få en egen utbildning, i likhet med Amnestys ledarskapsutbildning, och deras uppdrag blir att åka ut i rörelsen och internutbilda alla medlemmar.

Vi måste arbeta med siktet inställt på att Amnesty ska vara en organisation där mäns och kvinnors rättigheter är jämställda – inte bara i åtagande och vision utan även i det faktiska arbetet. Vi vill att detta arbete ska skyndas på. Kvinnor stympas, våldtas, dödas, kränks runt om i världen och kan inte vänta!

Förslag till beslut:

att ge styrelsen i uppdrag – eller tillsätta en arbetsgrupp – att utarbeta en policy för svenska sektionen av Amnesty International som tydligt uttrycker att kvinnors rättigheter är en självklar del i Amnestys arbete, och att arbetet med kvinnors rättigheter är allas ansvar – inte bara dem som väljer det. Kvinnors rättigheter ska inte särbehandlas eller diskrimineras i aktivistens faktiska arbete

att ge styrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som ser över dagens arbetsmaterial såsom aktionsfall, blixtaktioner, temaaktioner osv. så att de kränkningar som kvinnor utsätts för, på sikt tas upp i lika stor utsträckning, i linje med det utvidgade åtagandet.

att Amnesty ska utbilda ambassadörer för kvinnors rättigheter med uppdrag att internutbilda medlemmarna för att integrera kvinnors rättigheter i Amnesty fullt ut.

Maria Lohe, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Vivian Saucedo-Hildebrand, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Marie Androv, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Sara Berggren, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Lotta Jagefjord, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Jonna Millroth, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Lina Ahlrup, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Camilla Reuterswärd, kvinnorättsgruppen i Uppsala
Josefin Baecklund, kvinnorättsgruppen i Uppsala
Linnea Classon, kvinnorättsgruppen i Göteborg
Åsa Vildblomma, kvinnorättsgruppen i Göteborg
Maria Dorrian, kvinnorättsgruppen i Umeå
Saasha Metsärantala, kvinnorättsgruppen i Umeå

Styrelsens yttrande:

Styrelsen delar motionärernas syn på Amnestys historia när det gäller frågor kring de kränkningar som främst drabbar kvinnor. Amnesty delar den historien med FN och andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi har traditionellt tenderat att främst arbeta med kränkningar som oftast drabbar män.

Den pågående kampanjen Stoppa våld mot kvinnor (SVAW) har varit ovärderlig för Amnestys strävan mot att bli en organisation som arbetar för alla människors mänskliga rättigheter. Att öka förståelsen för hur könsbaserat våld kränker och begränsar kvinnors mänskliga rättigheter har varit och är en viktig utveckling för Amnesty såväl som för andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. SVAW har bidragit till att arbetet mot kränkningar av mänskliga rättigheter som särskilt drabbar kvinnor integrerats på bättre sätt än tidigare bland annat i kampanjen Control Arms och i arbetet på länder som Sudan (Darfur) och Irak.

Kvinnors rätt till hälsa (inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter) och diskriminering på grund av kön är framträdande delar i nästa globala kampanj som vi tills vidare kallar Human Dignity. I arbetet med detta involveras inte bara kvinnorättsgrupperna utan även ESK-gruppen och Hälso- och sjukvårdsgruppen. Utbildning av medlemmarna har varit en viktig del av SVAW och ges även inom ramen för Amnestyakademien. Genom informatörsnätverket Sneställt har vi nått tusentals elever och skolpersonal runt om i landet och diskuterat våld, kön och makt med dem.

Vi kan inte slå oss till ro med att Amnestys medvetenhet om könsbaserade kränkningar och om vår tidigare genusblindhet har ökat genom SVAW. Det är ett ständigt pågående arbete att se till att dessa frågor inte nedprioriteras. Styrelsen anser att det är positivt att medlemmar även i fortsättningen kan välja att fördjupa sig i könsbaserade kränkningar av mänskliga rättigheter i så kallade temagrupper. Denna möjlighet innebär inte att dessa brott mot mänskliga rättigheter är mindre viktiga – tvärtom. Vi behöver ett genusperspektiv i all vår verksamhet, vilket årsmötet också beslutat om i vår mångfaldspolicy.

Styrelsen delar motionens anda. Vi behöver arbeta hårt framöver för att inte tappa bort genusperspektivet igen för att SVAW fasas ut och ersätts med andra kampanjer. Vi avstyrker ändå motionen. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och det finns ingen möjlighet att välja bort att arbeta med dessa. I det material som produceras av den svenska sektionen ska ett genusperspektiv finnas med. Det material som kommer från det Internationella sekretariatet (såsom aktionsfall) kan vi inte påverka. Däremot kommer den svenska sektionen att fortsätta arbeta för ett genusperspektiv även internationellt och vi är inte ensamma i den strävan. Arbetet med utbildning av medlemmarna i frågor som rör könsbaserade kränkningar kommer att fortsätta.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.6 Diskrimineringsombud inom svenska sektionen - förslag från styrelsen

Förslag till beslut:
att styrelsen uppdras att med start 2008 utse två diskrimineringsombud för en tid av ett år enligt nedanstående riktlinjer.
att styrelsen uppdras att göra denna funktion väl känd bland medlemmarna.

Bakgrund
Inspirationen till förslaget om ett eller flera diskrimineringsombud inom Amnesty är det system som finns på Internationella rådsmöten (ICM) med ombud som tar emot klagomål gällande kränkande behandling och diskriminering under mötet. Dessa ombud hanterar situationen på plats genom medling och konfliktlösning.

Årsmötet 2005 gav styrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för en intern klagomålshantering och ombudsman avseende diskriminering och kränkning och återkomma till årsmötet 2007. Det system som styrelsen föreslog årsmötet 2007 ansågs alltför komlicerat och omfattande. Styrelsen fick därför i uppdrag att återkomma med ett förenklat förslag till årsmötet 2008.

Riktlinjer för diskrimineringsombud
Syftet med diskrimineringsombud inom svenska Amnesty är att främja ett arbetsklimat inom organisationen som är fritt från diskriminering och kränkningar. Syftet är också att visa att Amnesty tar upplevelser av kränkningar på allvar och inte tolererar diskriminering och kränkningar inom organisationen.

Diskrimineringsombuden
1. ska delta vid sektionens aktivistseminarium och årsmöte
2. kan i mån av tid delta i andra medlemsmöten i sektionen om de blir inbjudna
3. har som uppgift att bidra till ett inkluderande mötesklimat och att klargöra att diskriminering och kränkande behandling inte tolereras inom Amnesty
4. ska bidra till konfliktlösning i enskilda fall och i särskilt svåra fall lyfta frågan till sektionens styrelse
5. ska kunna svara på frågor från olika delar av rörelsen kring diskrimineringsfrågor och konfliktlösning och bidra som rådgivare vid behov
6. ska under det första året dokumentera sitt arbete och rapportera till styrelsen om sina erfarenheter av diskriminering och kränkningar inom rörelsen

En utvärdering bör göras som visar både på hur ombuden kunnat genomföra sitt uppdrag, vilken nytta de kunnat göra för rörelsen och vilket behov de uppfyllt. Utifrån utvärderingen kan styrelsen föreslå åtgärder som ytterligare kan bidra till den inkluderande och demokratiska organisation vi vill ha.

Tillsättning av diskrimineringsombud
Vi föreslår att två diskrimineringsombud utses av styrelsen på en period av ett år. Kandidaterna ska ha kunskap om och erfarenhet av frågor kring antidiskriminering och konfliktlösning och tillsättningen ska sträva efter en jämn könsfördelning och etnisk mångfald.

1.7 Stadgeändring: § 1 Vision och åtagande - förslag från styrelsen

Bakgrund
Det internationella rådsmötet (ICM) 2007 fattade beslutet att ändra formuleringen av Amnesty Internationals "vision and mission" till följande:

Amnesty International’s vision is of a world in which every person enjoys all of the human rights enshrined in the Universal Declaration of Human Rights and other international human rights instruments. In pursuit of this vision, Amnesty International’s mission is to undertake research and action focused on preventing and ending grave abuses of these rights.

(Decision 4 Full Spectrum Approach: Vision and mission)

I enlighet med detta beslut bör den svenska sektionens stadgar ändras så att de överensstämmer med de internationella vad gäller vision och åtagande.

Förslag till förändring
Nedan följer styrelsens förslag på förändring av svenska sektionens stadgar, § 1 Vision och årtagande. Tillägg anges i kursiv stil. Borttagen text är genomstruken.

1. VISION OCH ÅTAGANDE
Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att utreda och agera för att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten
- till fysisk och psykisk integritet
- till åsikts- och yttrandefrihet
- att inte bli diskriminerad.

Sektionsstyrelsen föreslår årsmötet 2008

att anta ovanstående förändring av den svenska sektionens stadgar avseende paragraf 1 Vision och åtagande.

1.8 Riktlinjer för valberedningen - förslag från styrelsen

Valberedningen har till uppgift att föreslå kandidater till olika förtroendeuppdrag som ska väljas på årsmötet. Det har hittills varit oklart vem som beslutat om de riktlinjer som valberedningen arbetat efter och vem som ansvarar för att dessa hålls aktuella. Den senaste versionen av valberedningens riklinjer är från 2001 och det framgår inte av dessa riktlinjer vem som beslutat om dem och vem som har rätt att göra ändringar i dem.

De senaste åren har kraven på frivilligorganisationer ökat, bland annat när det gäller villkor för att kunna ha ett 90-konto. Enligt FRII:s (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, som kontrollerar 90-konton) kvalitetskod finns det krav på att en valberedning ska ha riktlinjer att arbeta utifrån och att dessa bland annat ska innehålla en punkt gällande kreditupplysning för kandidaterna.

För att tydliggöra riktlinjernas demokratiska status och samtidigt efterleva FRII:s krav beslutade styrelsen på sitt septembermöte 2007 att ta fram ett förslag till riktlinjer i samarbete med valberedningen. Förslaget skulle presenteras för årsmötet 2008. Styrelsen och valberedningen har dock inte kunnat enas kring ett gemensamt förslag. Här presenteras styrelsens förslag till riktlinjer. De ursprungliga riktlinjerna bifogas.

Valberedningen har en viktig funktion i en organisations demokrati. Styrelsen anser därför att det är av stor vikt att valberedningens arbete kännetecknas av transparens och regleras av medlemmarna genom årsmötet. Det är viktigt att varken styrelsen eller valberedningen hädanefter ges något särskilt inflytande över dessa riktlinjer och vi föreslår därför att det ska vara årsmötet som framöver äger riktlinjerna och beslutar om eventuella förändringar av dessa.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

att anta riktlinjer för valberedningen enligt förslaget nedan.

Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International

1. Valberedningens uppdrag
Valberedningen ska lägga fram förslag på kandidater till stadgeenliga val, eller val föranledda av årsmötesbeslut till den svenska sektionens årsmöten och extra medlemsmöten. Val som är följd av förväntade stadgeändringar ska också förberedas, men inga namnförslag ska skickas ut i förväg.

De förtroendeposter som ska tillsättas vid svenska sektionens årsmöte framgår av stadgarnas §6.5, nämligen: sektionsstyrelse, fondstyrelse, granskningskommitté och revisorer.

2. Tillsättning av valberedningen
Distriktsombuden lägger fram förslag på valberedning till årsmötet. Enligt stadgarnas §6 ska årsmötet välja en valberedning bestående av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Valberedningen utser själv sammankallande i samband med sitt konstituerande möte.

Valberedningens ledamöter erbjuds varje år en utbildning med fokus på rekrytering, gruppsammansättning och mångfald. Utbildningen erbjuds även till lokala valberedningar inom svenska sektionen. Utbildningen tillhandahålls genom sekretariatet.

3. Valberedningens arbete
Valberedningen är beslutför då tre ordinarie ledamöter alternativt suppleanter är närvarande. Om det krävs ska beslut fattas genom enkel majoritet. Det förväntas att suppleanterna närvarar vid valberedningens möten också då samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Samtliga ordinarie ledamöter och suppleanter kallas därför till mötena.

Justerade protokoll ska upprättas vid valberedningens konstituerande möte samt vid det möte då förslaget till förtroendevalda beslutas. Minnesanteckningar från andra möten betraktas som arbetsmaterial och ska inte delges utomstående.

4. Valberedningens urvalsprocess
Valberedningen ska genom en systematisk arbetsprocedur ta kontakt med organisationen, bl a distrikt och grupper, för att efterlysa nomineringar av kandidater för förtroendeuppdrag. Nomineringar till valberedningen efterfrågas också i Amnesty Press, Grupptrycket och på de interna medlemssidorna på webben. Valberedningen är i sitt förslag inte bunden till inkomna nomineringar och förslag.

Valberedningen ska varje år genom kontakter med Amnestyfondens styrelse, Granskningskommittén och sektionsstyrelsen efterfråga kompetenser och erfarenheter som behövs inför det kommande arbetsåret. Valberedningen ska också ta del av resultatet av den årliga utvärdering som skett inom respektive styrelse.

Valberedningen ska i sitt förslag eftersträva mångfald. Dels gällande faktorer såsom kön, ålder och etnisk bakgrund. Dels i form av erfarenheter och kunskaper, såsom kunskap om Amnestys åtagande, mänskliga rättigheter, erfarenhet från skilda nivåer i sektionens organisation och erfarenhet från andra organisationer och näringsliv samt erfarenhet av ekonomistyrning, organisationsutveckling och ledarskap. Valberedningen ska i sitt förslag följa internationella direktiv, riktlinjer inom samverkansorganisationer såsom FRII och SFI, samt riktlinjer antagna av svenska sektionen, t ex mångfaldspolicyn.

Samtliga kandidater, såväl till nyval som till omval, intervjuas av valberedningen enligt en fastlagd mall antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Valberedningen bör efterfråga ett personligt brev, cv samt referenser från kandidaten. Valberedningen inhämtar även information från samtliga personer i den aktuella styrelsen samt från generalsekreteraren.

5. Information till kandidaterna
Valberedningen ska upplysa respektive kandidat om att kreditupplysning kommer att inhämtas om personen blir vald. Denna information ska valberedningen även ge personer som kandiderar utanför valberedningens förslag.

Samtliga kandidater ska ta del av arbetsordning, arbetsbeskrivning och/eller riktlinjer för respektive uppdrag. Samtliga kandidater ska också uppmuntras att ta kontakt med någon representant i respektive styrelse för att få veta mer om vad det praktiska arbetet innebär.

6. Valberedningens förslag
Valberedningens förslag redovisas för sektionens styrelse i samband med styrelsens marsmöte. Övriga nomineringar som valberedningen inte upptagit i sitt förslag men som kvarstår som kandidater till årsmötet redovisas också. Valberedningens förslag ska uppta lika många kandidater som valet avser.

Förslaget med kandidater samt övriga till valberedningen inkomna nomineringar som kvarstår som kandidater till årsmötet överlämnas i ett färdigt dokument med foton till sektionsstyrelsens sekreterare som ansvarar för att materialet skickas ut med årsmöteshandlingarna. Valberedningens riktlinjer bifogas valberedningens förslag i årsmötesutskicket. Presentationen bör omfatta:
a. persondata
b. Amnestyerfarenhet
c. andra erfarenheter och kompetenser som kan vara till nytta för arbetet
d. relevanta yrkeserfarenheter.

7. Valens genomförande
Årsmötets presidium ansvarar för valens genomförande. Rutinerna kring valen är reglerade i årsmötets arbetsordning.

Vid årsmöte eller extra medlemsmöte ska valberedningen före valet muntligt presentera sina kandidater, både omval och nyval. I samband med att valberedningen presenterar sitt förslag för årsmötet lämnas en redogörelse för hur arbetsprocessen har sett ut. Övriga kandidater presenteras på liknande sätt av förslagsställaren. Medlemmar kan också föra fram ytterligare kandidater till presidiet före en tidpunkt som angivits i kallelsen. Även i detta fall presenteras kandidaterna av förslagsställaren.

Vid pläderingen för kandidater ska valberedningen och övriga förslagsställare tala för sina respektive förslag. Innan valet sker ska deltagarna i mötet ges tillfälle att ställa frågor till kandidaterna.

8. Förändringar av riktlinjerna
Dessa riktlinjer är antagna av sektionens årsmöte. Eventuella ändringar i dessa riktlinjer kan föreslås av samtliga medlemmar och förtroendevalda organ i organisationen. Förändringsförslag läggs fram till årsmötet i form av motion eller förslag.