Granskningskommitténs rapport till årsmötet 2008 Underlag till styrelsemöte 1-2 april 2008

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 11 april 2008

Till: Årsmötet
Datum: Mars 2008

Granskningskommitténs rapport till årsmötet 2008

1. Inledning

Granskningskommitténs uppdrag, enligt beslut på årsmötet 1996, är att genomföra en granskning av sektionens verksamhet och förvaltning. GK koncentrerar sig på ekonomin och valda revisorer på räkenskaperna. Arbetsfördelningen blir alltså att revisorerna genomför räkenskapsrevision, medan Granskningskommittén inriktar sig på förvaltningsrevision.

Syftet med granskningen är att genom konstruktiv kritik av sektionens och Amnestyfondens styrelser samt annan formell och informell verksamhet inom svenska sektionen, bidra till den demokratiska processen. I uppdraget ingår att kontinuerligt följa verksamheten.

Granskningskommitténs arbete sker främst utifrån skrivna dokument, men även muntlig information har inhämtats, så att verksamheten löpande kan utvärderas och snabbt rapporteras till berörda personer. Händelser och protokoll från mars 2007 till början av mars 2008 har granskats.

På styrelsens uppdrag har Granskningskommittén gått igenom de riktlinjer som fastställts för kommitténs verksamhet, och övervägt om några förändringar skulle behöva göras. Vi har
därvid funnit att riktlinjerna i allt väsentligt överensstämmer med praxis och att det bara är detaljändringar som är aktuella. Dessa ändringsförslag har redovisats i brev till styrelsen.
Granskningskommittén föreslår att en motion läggs till årsmötet 2009 för att uppdatera riktlinjerna.

Granskningskommittén har från maj 2007 till mars 2008 haft fem möten: tre telefonmöten samt ett i Alingsås och ett i Skummeslövsstrand.

2. Granskning av sektionsstyrelsens arbete

Arbetsformer och agerande

Granskningskommittén har granskat protokoll från sektionens styrelse under tiden mars 2007 till och med januari 2008. Vi har funnit att protokollen genomgående ger en tydlig bild av vilka frågor som prioriterats i styrelsearbetet och hur man arbetat med dessa.

Styrelsens arbete har efter vad vi funnit varit välfungerande. De utvärderingar som görs efter varje styrelsemöte visar att man utvecklat i stora drag bra arbetssätt som gör att styrelsemedlemmarna ges möjlighet att bidra och påverka. Arbetsfördelningen mellan styrelsens medlemmar har fungerat bra.

Granskningskommittén noterade i sin rapport till årsmötet 2007 att Amnestys internationella kommitté (AIK), som har till uppgift att avlasta styrelsen när det gäller relationer till den internationella rörelsen, inte är synlig för medlemmarna vare sig när det gäller vilka som är med i den eller hur den arbetar. Under verksamhetsåret har en översyn av AIK genomförts, som utmynnat i förslag som syftar till att öka transparensen och förbättra samordningen med andra grupperingar inom sektionen. Vi anser att de lagda förslagen är bra och föreslår att man nu också gör så att det går att hitta AIK på hemsidan, med direktiv och aktuell sammansättning.

Granskningskommittén har med oro noterat under tidigare år att det rått otillfredsställande arbetsmiljöförhållanden som på distriktskontoren i Malmö och Göteborg. Det är mycket positivt att förhållandena förbättrats. Tillkomsten av en samordnare för Stockholmsdistriktet gör också att nätverket stärkts. Vi har uppfattat att distriktskontoren upplever att man har goda kontakter med sekretariatet och att styrelsen stöttar regionkontoren.

Liksom tidigare vill vi dock påpeka att Malmölokalen exponerar personal och frivilliga på ett sätt som kan innebära en säkerhetsrisk, och rekommenderar därför styrelsen att bevaka möjligheten att på sikt finna en bättre lokal. Antalet personer knutna till Göteborgskontoret har ökat varför lokalerna upplevs vara i trängsta laget; det innebär t ex att det finns arbetsplatser i rum utan fönster.

3. Uppföljning av handlingsplanen

Sekretariatet gör på styrelsens uppdrag genomgångar av måluppfyllelsen när det gäller mål och etappmål som fastlagts i handlingsplanen för 2004 – 2010. Styrelsen har mandat att göra revideringar i etappmålen, vilket också sker. Granskningskommittén uppfattar att styrelsen fäster stort avseende vid att arbeta för de mål som fastlagts i planen och att denna som avsett fungerar som ett centralt styrdokument. Eftersom svenska sektionens handlingsplan avspeglar den internationella så finns ett beroende av beslut som fattas internationellt, särskilt när det gäller uppföljning av mål beträffande brott mot de mänskliga rättigheterna.

De prioriterade områdena (2.1-2.4 i handlingsplanen)

Vi finner att sektionen gör ett gott arbete när det gäller att uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter rörande exempelvis dödsstraffet, tortyr, våld mot kvinnor och flyktingars rättigheter.

Arbete utanför de prioriterade områdena (2.5 i handlingsplanen)

Amnesty Business Group (ABG) gör ett viktigt arbete, men det är ur demokratisynpunkt inte bra att den fortsätter att ha en så fristående ställning som den för närvarande har. Vi har därför noterat med tillfredsställelse att styrelsen arbetar med att integrera ABG i sektionen.

Öka aktivismen (punkt 4.1 i handlingsplanen)

I sin rapport till årsmötet 2007 påtalade Granskningskommittén att handlingsplanen inte innehåller några mål när det gäller grupptillväxt. Vi finner nu (se tabell) att antalet grupper fortsätter att sjunka, dessutom i ökande takt. Vi vill uttrycka vår oro över detta. Att det inte finns några mål i handlingsplanen när det gäller antalet grupper i sektionen får enligt vår uppfattning inte innebära att styrelsen underlåter att bevaka denna negativa utveckling, och att gripa in för att försöka vända trenden. Vi anser att grupper i lokalsamhället är en förutsättning för utveckling av en aktivism som engagerar många människor, inte bara i storstadsområdena. Granskningskommittén förordar därför en satsning på bildande av nya grupper, framför allt i kommuner där det inte längre finns någon lokal Amnestygrupp.

Skapa en dynamisk organisation (punkt 4.2 i handlingsplanen)

Ett av målen i handlingsplanen är att ”Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen.” Vi noterar nu att styrelsen det senaste året har kommit med flera förslag eller tagit beslut som innebär att arbete, som idag görs ideellt av aktivister, upphör eller flyttas till sekretariatet. Tre exempel är:
* Postorderverksamheten i Lund ska läggas ner och flyttas till sekretariatet.
* Förslaget om "ETT Amnesty - EN redovisning" som presenterades på budgetmötet 2007.
* Förslaget att avskaffa gruppavgiften, vilket torde innebära att många grupper väljer att upphöra med sin insamlingsverksamhet.

Granskningskommittén anser att styrelsen bör mer kritiskt beakta tendensen att allt fler uppgifter flyttas från aktivister till sekretariat.

I ett beslut från april 2006 uppdrogs åt sekretariatet ”att snarast upprätta en interaktiv databas där medlemmarna kan registrera sitt intresse för att delta i centrala utredningar, lämna cv och informera om sina intresseområden. Databasen, som ska utgöra en resurs för både styrelsen och AIK bör marknadsföras väl”. Detta beslut har ännu inte verkställts. Granskningskommittén anser att det är angeläget att ordna så att medlemmar får den möjligheten. Denna synpunkt framförde vi redan i vår rapport till årsmötet 2007.

Växa (punkt 4.3 i handlingsplanen)

Granskningskommittén noterar med tillfredsställelse att medlemstillväxten med råge uppfyller uppställda mål. Medlemstillväxt är en nyckel till expansion av sektionens verksamhet och ekonomi.

4. Granskning av bokslut 2007

Intäkter

Bokslutet för 2007 visade på intäkter på 53,6 Mkr, 0,8 Mkr över budget, och kostnader på 51,9 Mkr, 0,9 Mkr under budget, vilket ger ett totalt överskott på 1,7 Mkr. Bidraget från Humanfondens sparare blev 7,732 Mkr, vilket är något mer än föregående år (ca. 0,4 Mkr). Tyvärr minskar fortfarande antalet sparare i Humanfonden, nu ca 7000 mot ca. 11000 när de var som flest.

Glädjande är att medlemsavgifter och bidragen över autogiro samt även bidragen från icke medlemmar ökar. Intäkterna från testamenten är av förståeliga skäl kraftigt varierande över åren men är en viktig del av sektionens inkomster.

Vi kan också med glädje konstatera att de stora bidragsgivande grupperna i Halmstad, Hörby och Lund fortsätter att lämna bidrag på samma höga nivå som tidigare. När skall vi se ytterligare liknande verksamheter på fler orter? Potentialen är stor, 25 butiker i olika städer borde inte vara någon omöjlighet. Marknaden för denna typ av verksamhet växer, så varför inte?

Intäkterna har under året ökat på ett bra sätt men det betyder inte att flera kraftfulla insatser inte behövs. Se tabell nedan.