Protokoll från möte med sektionens styrelse den 3-4 mars 2007 Underlag till styrelsemöte 1-2 april 2007



    PROTOKOLL

    Möte med sektionens styrelse den 3- 4 mars 2007



    Ledamöter Närvarande
    Ida Burlin X
    Johan Bäck X
    Shirin Heidari X
    Sune Montán X
    Lisa Moraeus X
    Christine Pamp X, mötesordf. § 128, 131 - 134
    Jörgen Qwist X
    Madelaine Seidlitz X
    Åsa Vinge X
    Suppleanter
    Andrea Bodekull X
    Sofia Karlsson X
    Anna Nilsdotter X, mötesordf. § 113 – 127, 129 - 130
    Sekretariatet
    Dan Grundin X
    Carl Söderbergh X
    Kristina Lindquist X, sekreterare
    Annica Blidegård X
    Övriga
    Lise Bergh X, § 126
    Annika Flensburg
    Christian Gräslund     		X, § 130
    X, § 131
    Stig Johnell X, § 131
    § 113 Mötet öppnas

    Anna Nilsdotter förklarar mötet öppnat.


    § 114 Val av justerare/rapportör till Grupptrycket

    Beslut
    att utse Jörgen Qwist till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


    § 115 Val av vice mötesordförande till nästa möte

    Beslut
    att utse Shirin Heidari till vice mötesordförande för nästa möte.


    § 116 Fastställande av dagordningen

    Söndagens diskussion om F2F tas upp under punkten ”Vision för svenska Amnesty med ny generalsekreterare” och samtliga beslut under denna punkt förläggs till söndag eftermiddag , då F2F skulle ha behandlats.

    Av praktiska skäl kastar man om söndag lunch och punkten ”Valberedningens förslag till årsmötet”. Valberedningen är vidtalad.

    Christine Pamp vill lägga till det Nordiska mötet 2007 som en övrig fråga.

    Shirin Heidari vill under övriga frågor ta upp en diskussion om stöd till projekt inom Amnesty Sierra Leone.

    Beslut
    att med dessa tillägg fastställa dagordningen.


    § 117 Ojusterat p rotokoll från möte med sektionens styrelse den 27-28 jan 2007

    Jörgen Qwist vill under § 99, beträffande beslutsrubriker i styrelseprotokollen, ersätta ordet ”estetiskt” med ordet ”tydligt”. Vidare menar han att en ordalydelse under § 106, angående Amnestys samarbete med företag, bör ges följande ändring:

    ”Man tar upp frågan om vilken typ företag som skulle kunna komma i fråga utan att samarbetet skulle kunna skada Amnesty, och var gränsen bör dras mellan fundraising- och påverkansarbete. Det råder olika uppfattningar i styrelsen om båda dessa frågor. Styrelsens uppfattning är att detta är komplexa frågor som bör utredas vidare. ”

    Slutligen menar Jörgen Qwist att det bör tilläggas att strategigrupp 3 kommer att arbeta vidare med frågan om företagssamarbeten.

    Lisa Moraeus vill under § 107 gärna se ett tillägg om att diskussionen tillsammans med representanter från örebrodistriktet skedde i smågrupper utifrån frågeställningar kring Amnestys inriktning och framtoning.

    Madelaine Seidlitz menar att passagen under § 108, näst sista stycket, om personalens uppfattning i frågan om kriminalisering av sexköp bör förtydligas så att det framgår att det var vagheten i årsmötesbeslutet man ställde sig frågande till och inte beslutet som sådant.

    Det påpekas att det i beslutet kring F2F under § 111 skall stå ”strategigrupp 3” istället för ”strategigrupp 2”.

    Jörgen Qwist har ett önskemål om att protokollen från styrelsemötena skall göras mer detaljerade. Andra ledamöter finner den nuvarande nivån lämplig och styrelsen väljer att för närvarande inte diskutera frågan vidare.

    Beslut
    att med dessa kommentarer lägga protokollet till handlingarna.


    § 118 Utvärdering av styrelsemötet den 27-28 januari 2007

    Lisa Moraeus går kort igenom sammanställningen av utvärderingarna av styrelsens januarimöte.


    § 119 Rapport om per capsulambeslut

    Anna Nilsdotter redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

    8 feb 2007
    att uppdra åt sekretariatet att tillsammans med samordnarna åtgärda de problem som togs upp på
    styrelsens möte i januari, samt att rapportera till styrelsen hur arbetet fortskrider.

    20 feb 2007
    att föreslå Gabi Björsson och Mårten Bengtsson som ordföranden för årsmötet i Linköping 2007. Alla
    tidigare beslut om årsmötespresidie 2007 återkallas därmed.

    Det påpekas att beslutet från den 8 februari var mer utförligt i styrelseforumet och man vill därför till
    protokollet lägga till den lista på åtgärder som där presenterades:

    1. Samordnarna känner inte att de har tydliga mål för sitt arbete. De önskar också råd och tips.
    2. Det kan också vara bra med råd om hur man får samordningen att fungera organisatoriskt (t.ex. om gruppdynamik).
    3. Det skulle vara stimulerande med fler möjligheter till kontakt med andra samordnare, både nationellt och internationellt och med de aktivister som arbetar i landprogrammen.
    4. Det behövs ett klargörande huruvida grupper som har aktionsfall i samordnarnas område automatiskt ansluts till landprogrammet.
    5. Materialet från IS innehåller mycket information men inte särskilt många förslag till aktioner. En antydan om hur samordningen förväntas behandla material från IS skulle underlätta.
    6. IS är inkonsekvent vad gäller prioriteringen av CAP-länder. Afghanistan, t.ex., som är ett CAP-land, får inte särskilt mycket resurser.


    Beslut
    att med tillägget från styrelseforumet godkänna de beslut som fattats per capsulam.


    § 120 Rapport från sekretariatet

    Carl Söderbergh kompletterar den tidigare utsända rapporten.

    Den svenska regeringen har hävt avvisningsbeslutet för Mohammed El Zary vilket är mycket glädjande. Amnestys arbete i detta fall inleddes med en blixtaktion som följdes av kontakter med utrikesdepartementet, seminarier etc. Amnestyfonden bidrog också med medel för ombud.

    Beträffande Amnestys samarbete med företag råder det för närvarande viss oklarhet om de nya riktlinjerna, då vi fått uppfattningen att de var beslutade om när så inte var fallet. Diskussionerna mellan sektionen och ABG går dock vidare för att inte förlora tempo i processen.

    Vad gäller personalfrågor har sekretariatet nyligen fått en ny ekonom och man har även startat rekryteringen av en ny flyktingsamordnare samt en mångfaldssamordnare.

    Carl Söderbergh har deltagit i ett seminarium kring konfliktdiamanter i samband med en förhandsvisning av filmen ”Blood diamond”, där även handelsministern närvarade. På den internationella kvinnodagen deltar Carl Söderbergh i ett seminarium arrangerat av UNIFEM som sedan kommer att sändas i SVT24. Den svenska sektionen har stått värd för ett nordiskt ledningsmöte där man bland annat diskuterade tillväxt, kampanj, arbete på eget land, organisationsfrågor, aktivism, fundraising och kontakterna med IS. Carl Söderbergh kommer den 11-13 mars att åka till Eindhoven för Directors Forum.

    Elisabeth Löfgren har gjort en uppdatering kring vad som hänt på medieområdet sedan rapporten från sekretariatet skickades ut:

    TV/Radio
    20/2 SVT Rapport Carl om konfliktdiamanter
    20/2 TV4 Nyhetsmorgon Emma Ihre om konfliktdiamanter
    28/2 P4 Emma Ihre om konfliktdiamanter

    Tidningsintervjuer
    22/2 SvD Carl om konfliktdiamanter
    22/2 Expressen Carl om Bildts affärer med den turkiska militären
    22/2 GT "
    22/2 Kvällsposten "
    23/2 GP Madelaine om migrationsdomstolarna två artiklar
    25/2 Sydsvenskan Elisabeth om Internetcensur
    25/2 Skånska Dagbladet "
    27/2 Stockholm City Madelaine om asylssökande som förs till ambassader

    TT-telegram
    14/2 Turkmenistan
    15/2 Jennifer Lopez får Amnestypris 12 pressklipp
    16/2 Filmen "När mörkret faller" vann Amnestys filmpris vid filmfestivalen i Berlin 36 pressklipp
    22/2 Egyptisk bloggare dömd till fyra års fängelse 15 pressklipp

    Debattartikel
    26/2 dagens Industri Johan Florén ABG om konfliktdiamanter

    Anna Nilsdotter undrar när styrelsen får en rapport från sekretariatet utifrån de nya nyckeltalen kring aktivism. Dan Grundin meddelar att en tertialrapport kommer till styrelsemötet i juni. Christine Pamp föreslår att strategigrupp 3 håller en dialog med sekretariatet kring detta.


    § 121 Rapport från styrelsemedlemmar

    Styrelsens ledamöter rapporterar om det löpande arbetet sedan förra styrelsemötet


    § 122 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

    Carl Söderbergh rapporterar från AIK som för närvarande väntar på häftet med resolutioner till ICM. Stefan Johansson har skrivit en text till Grupptrycket om policyfrågor.

    AIK har fått i uppdrag av Christine Pamp att se över frågorna som kommer upp på Chairs Forum den 9-11 mars.


    § 123 Rapport från ICM-delegationen

    Christine Pamp rapporterar från ICM-delegationen:

    Möte sker enligt ICM-planeringen, den 22 april i Linköping. Delegationen har diskuterat hur man bör kontakta andra sektioner. Det är dags att ta nästa steg vad gäller ICM-forumet och någon bör vara ansvarig för att detta blir ett levande forum. Möjligen bör man vänta tills häftet med resolutioner ICM finns på plats. Delegationen gör sin avresa till Mexiko den 8 augusti, men bör vänta med att boka flygbiljetter tills noteringen ”To be confirmed” plockas bort kring datumen för ICM.

    Jeanette Irekvist kommer att nomineras till FCC, men Hanna Roberts har avböjt att åter nomineras till IEC.


    § 124 Ekonomisk redovisning 2006

    Annica Blidegård redogör för det ekonomiska utfallet 2006.

    Intäkterna uppgick till 50 281 tkr, vilket är 5 256 tkr över budget. Det positiva resultatet beror främst på fyra intäktsslag som överträffat budget: Human- och Hjälpfonden (+3 792 tkr), Allmänna arvsfonden (+829 tkr), ospecificerade gåvor (+544 tkr), samt insamlingsbreven (+430 tkr). Medlemsantalet har ökat till drygt 66 800, vilket är en ökning med ca 8 000 medlemmar. Närmare 49 000, eller 73%, av medlemmarna betalar sin avgift via autogiro. Gåvor från grupper och distrikt översteg budget med 188 tkr och kommer främst från Halmstad (Byring och Bråte), Lundagrupperna samt grupp 9 i Hörby.

    Kostnaderna för 2006 uppgick till 48 855 tkr, vilket var 3 153 tkr över budget. Kostnadsökningen förklaras främst av ett extra bidrag till det internationella projektet "Individuals at Risk" på 1 600 tkr, en utökad kostnad för IS-avgiften på 1 388 tkr, samt kostnadssidan av anslaget från Allmänna arvsfonden på 829 tkr. Under året minskades medvetet insamlingskostnaderna med 1 288 tkr i förhållande till budget. Orsaken till detta var dels en minskad omfattning på face-to-face i Stockholm, dels en medveten åtgärd för att hålla kostnaderna inom SFIs nyckeltal. Ändamålskostnaderna för 2006 uppgick till lite drygt 75% och kostanderna för insamling och administration landade på 22%.

    Jörgen Qwist informerar styrelsen att beslut fattats under året i samråd med revisorerna att räkna 15% av sektionens medlemsvärvningskostnader som ändamålskostnader. Den tidigare siffran var 5%.

    Eftersom utdelningen från Human- och Hjälpfonden 2006 överstiger budget görs en avsättning till den s k Humanfondsreserven med 1 426 tkr. Sektionens "överreserv", d v s den del av det egna kapitalet som överstiger reservkraven, är 2 015 tkr.

    Jörgen Qwist meddelar att årsredovisningen gåtts igenom av revisorerna som var väldigt nöjda med den ekonomiska redovisningen och därför lämnat en ovanligt "ren" revisionsrapport.

    Christine Pamp föreslår att grupperna i Halmstad, Lund och Hörby på något sätt uppmärksammas med ett tack i årsmöteshandlingarna. Anna Nilsdotter föreslår sekretariatet fundera på något slags pris "för lång och trogen insamlingstjänst", som skulle kunna delas ut på årsmötet.

    Styrelsen diskuterar därefter hur årsredovisningen bör hanteras på årsmötet. Det är viktigt att förmedla känslan att det går bra för sektionen. Frågor som styrelsen bör vara beredda att svara på tros vara SFIs nyckeltal och projektet "Individuals at Risk". Ida Burlin föreslår att styrelsen tar fram siffror på vad t ex blixtaktioner, kampanjer och utredningsresor kostar, så att medlemmarna kan se hur IS-avgiften används. Detta gjordes på årsmötet för ett par år sedan och var mycket uppskattat. Jörgen Qwist menar att punkten "Amnestyåret 2006" kan göras mer proaktiv från styrelsens sida än förra året då styrelsen var mer reaktiv på medlemmarnas fåtaliga frågor.

    Jörgen Qwist ställer en fråga till sekretariatet om orsakerna till ökningen av sjukfrånvaron. Dan Grundin svarar att man 2006 räknat in även korttidsanställda inom face-to-face och telemarketing, vilket kan ha påverkat siffrorna. Sjuktalen ligger dock fortfarande under de siffror som KFO redovisar för anställda inom ideella organisationer.

    Styrelsen diskuterar avslutningsvis årsredovisningens innehåll och formgivning och önskar en mer omfattande och tilltalande årsredovisning i pappersform.

    Beslut
    att godkänna årsredovisningen 2006, samt

    att sektionen från och med 2008 utformar en mer omfattande årsredovisning i syfte att presentera verksamhetsåret på ett mer attraktivt sätt för medlemmar och allmänhet. Sekretariatet ges i uppdrag att i samarbete med strategigrupp 3 utarbeta formerna för vad som ska ingå i årsredovisningen.


    § 125 Presentation av kandidat till ny generalsekreterare [Sluten arbetsgivarpunkt]

    Rekryteringsgruppen presenterar kandidat till ny generalsekreterare och går igenom det aktuella förslag till kontrakt. Samtliga ledamöter ställer sig bakom förslaget.


    § 126 Möte med kandidat till ny generalsekreterare [Sluten arbetsgivarpunkt]

    Diskussion förs med kandidat till ny generalsekreterare.


    § 127 Beslut om ny generalsekreterare [Sluten arbetsgivarpunkt]

    Beslut
    att utse Lise Bergh till ny generalsekreterare för svenska sektionen av Amnesty International.


    § 128 Inför årsmötet 2007

    Christine Pamp föreslår att frågan om styrelsens arbetsfördelning inför årsmötet läggs sist i diskussionen.

    - Yttranden över inkomna motioner
    Styrelsen fattar inför varje motion beslut om huruvida man skall lägga ett yrkande.

    Vad gäller motionen om ändrad benämning av gruppavgiften är styrelsen enig om att man skall avstå från att yttra sig. Danne Grundin påpekar att motionen kräver en stadgeändring, eftersom begreppet ”avgift” är det som där används.

    Beslut
    att styrelsen avstår från att lägga ett yrkande i frågan
    att uppdra åt Anna Nilsdotter och Jörgen Qwist att informera motionärerna om att motionen kräver en stadgeändring


    Anna Nilsdotter påpekar angående motionen om ”Insamlingsmål för grupper och deras bidrag till resten av amnestyrörelsen” att vissa av dess skrivningar är något problematiska när man talar om grupper som inte tillhör något distrikt, eftersom alla grupper enligt stadgarna måste göra det. Hon menar också att styrelsen i sitt yttrande bör nämna den organisationsöversikt som påbörjats, i vilken man kommer att titta på strukturen kring grupper och distrikt. Ida Burlin menar att motionen, mot bakgrund av detta samt mot det faktum att styrelsen lagt ett förslag om att behålla gruppavgiften oförändrad, bör avstyrkas.

    Jörgen Qwist efterlyser generellt en tydligare linje gentemot grupper som inte betalar sin avgift till sektionen och menar att man inte skall behöva motivera årsmötesvalda stadgar, utan att dessa i så fall får ändras om det finns ett missnöje med dem.

    Beslut
    att styrelsen lägger ett yrkande om att motionen avstyrks
    att uppdra åt Anna Nilsdotter och Jörgen Qwist att skriva ett yttrande över motionen


    Beträffande motionen om farliga läkemedel menar Åsa Vinge att motionen dels är oklar och innehåller förslag på arbetsområden som skulle vara mycket resurskrävande för Amnesty att ta sig an.

    Carl Söderbergh påpekar att kopplingen till mänskliga rättigheter inte är helt klar i motionen, och att delar av innehållet syftar på sådant som är kriminellt och inte folkrättsbrott. Samtidigt är gränsen mellan dessa kategorier inte helt tydlig i och med begrepp som ”due diligence” och ”agency”. Carl Söderbergh menar vidare att Amnesty redan i nuläget har ett mycket stort åtagande och att man tvingas prioritera i handlingsplaner och etappmål. Styrelsen kan i sitt yttrande nämna kampanjen för ”Human Dignity” i vilken man kommer att arbeta för rätten till hälsa.

    Beslut
    att styrelsen lägger ett yrkande om att motionen avstyrks
    att uppdra åt Madelaine Seidlitz att skriva ett yttrande över motionen


    Christine Pamp menar med avseende på motionen om lokal utbildning att detta kan komma att bli en stor fråga på årsmötet, och Anna Nilsdotter tillägger att hon har hört kritiska röster kring Amnestyakademin i ett av de distrikt hon ansvarar för.

    Sune Montán stöder motionen och hänvisar till den diskussion som han initierade på styrelsens januarimöte om att de höga kostnaderna för kurser i Amnestyakademin kan utgöra ett hinder för människor att bli aktiva i organisationen.

    Andrea Bodekull påpekar att det i det senaste numret av Grupptrycket fanns med omfattande information om Amnestakademin, där det bland annat angavs att tanken är att man skall kunna få bidrag från sitt distrikt för kursavgifter. Vidare menar man från sekretariatets sida att motsättningen mellan Amnestyakademin och lokal utbildning grundar sig på ett missförstånd. Madelaine Seidlitz tillägger att prissättningen inom Amnestyakademin kommer att ses över, att vi bör ha respekt för att det handlar om ett nytt stort verksamhetsområde, men att sekretariatets medlemsutbildare gärna tar emot synpunkter.

    Danne Grundin poängterar att informationsverksamheten inom Amnesty överhuvudtaget inte berörs av satsningen på Amnestyakademin och att möjligheten att arrangera utbildningar än så länge bara påverkas i de tre storstadsregionerna. Jörgen Qwist tillägger att storstäderna inte bör skiljas ut negativt, utan att perspektivet bör vara att man i Stockhom, Göteborg och Malmö är privilegierade nog att ha tillgång till en högkvalitativ utbildningsverksamhet.

    Ida Burlin har varit kontakt med motionären och meddelar att det som uppfattas som problematiskt är att möjligheten att anordna grundkurser på sikt försvinner lokalt, och Lisa Moraeus menar att det eventuellt var ett misstag att kalla endagarskurserna i amnestyakademin för grundkurser. Anna Nilsdotter påpekar att det som formellt går under beteckningen ”grundkurs” är en specifik heldagsutbildning med ett visst innehåll som följaktligen inte går att jämföra med ett utbildnings- eller informationstillfälle på två-tre timmar.

    Danne Grundin framhåller att tanken med Amnestyakademin delvis är att vi ska vända oss till icke-medlemmar och till de ungefär 64 000 medlemmar som inte är aktiva. Sune Montán håller med om att det finns en stor potential i detta, men undrar om lokalt arrangerade utbildningar i de distrikt där Amnestyakademin finns i så fall måste betraktas som ett problem. Danne Grundin svarar att det åtminstone är sekretariatets uppfattning att det är problematiskt med parallella utbildningar som konkurrerar med verksamheten inom Amnestyakademin. Christine Pamp riktar en fråga till sekretariatet om hur den österrikiska sektionen har hanterat problemet och denna vidarebefordras till sekretariatets medlemsutbildare.

    Ida Burlin menar att styrelsen i sitt yttrande bör yrka på avslag eftersom man redan har fattat beslut om satsningen på Amnestyakademin. En majoritet av ledamöterna delar denna uppfattning, men eftersom enighet inte råder beslutar man att skriva ett yttrande utan yrkande.

    Beslut
    att styrelsen avstår från att lägga ett yrkande i frågan
    att uppdra åt Johan Bäck och Andrea Bodekull att tillsammans med sekretariatet skriva ett yttrande över motionen


    Motionen om distriktens månad har inte något direkt stöd i styrelsen. Andrea Bodekull meddelar från sekretariatets fundraisingavdelning att det finns juridiska hinder, bland annat i marknadsföringslagen och personuppgiftslagen, för att genomföra en sådan reform och att man från sekretariatets sida gärna bistår styrelsen med sakkunskaper kring detta.

    Jörgen Qwist menar att organisationen vinner på att ha en central insamlingsverksamhet och Christine Pamp tillägger att det finns risk för negativa konsekvenser av att olika delar av Amnesty bearbetar samma register.

    Sune Montán medger att det föreligger praktiska problem med motionen, men att han också vet att det i nuläget är svårt för grupperna att bedriva insamlingsarbete.

    Beslut
    att styrelsen lägger ett yrkande om att motionen avstyrks
    att uppdra åt Anna Nilsdotter och Jörgen Qwist att skriva ett yttrande över motionen
    att styrelsen gärna tar emot underlag i frågan från sekretariatets fundraisingteam


    Åsa Vinge menar beträffande motionen om att anta ”Control Arms” som en global kampanj att det går att hänvisa till den aktuella handlingsplanen där detta inte är prioriterat. Andrea Bodekull tillägger att nästa globala kampanj blir kring ”Human Dignity” och att rörelsen inte kommer att arbeta med två samtidigt. Carl Söderbergh menar att vi kan stödja tanken på att arbeta vidare med ”Control Arms”, men att den definieras som en tematisk kampanj och inte en global kampanj. Madelaine Seidlitz menar att styrelsen i sitt yttrande bör poängtera hur mycket som faktiskt kan göras inom ramen för just en sådan tematisk kampanj. Styrelsen avstår från att lägga att yrkande i frågan, men Christine Pamp tillägger att yttrandet bör vara mycket tydligt i att styrelsen inte förordar att ”Control Arms” antas som en global kampanj.

    Beslut
    att styrelsen avstår från att lägga ett yrkande i frågan
    att uppdra åt Ida Burlin och Shirin Heidari att med hjälp av sekretariatet skriva ett yttrande över motionen

    Vad gäller motionen om ett utjämningssystem för årsmötesresekostnader menar Ida Burlin att hon är positiv till grundidén om ökad demokrati, men påpekar att motionen förutsätter att det finns fungerande distrikt överallt vilket ju inte är fallet. En ledamot menar att det är en tilltalande tanke att motionärerna föreslår att ansvaret skall läggas på distrikten, medan andra uttrycker oro för att bördan skulle bli för tung lokalt.

    Christine Pamp föreslår att styrelsen lägger ett förslag om att istället se över möjligheterna till ett centralt finansierat fördelningssystem för årsmötesresekostnader som skulle kunna träda i kraft under 2008.

    Beslut
    att styrelsen avstår från att lägga ett yrkande i frågan
    att uppdra åt Anna Nilsdotter och Jörgen Qwist att skriva ett yttrande över motionen
    att styrelsen lägger ett alternativt förslag om ett centralt system för resebidrag i samband med årsmötet


    Christine Pamp påminner styrelsen om att man på decembermötet 2006 beslutade att uppmana distrikten att inkomma med synpunkter på de till årsmötet aktuella motionerna och hon undrar hur detta beslut skall implementeras.

    Beslut
    att varje styrelseledamot senast den 16 mars uppmanar sina distrikt att inkomma med kommentarer kring inkomna motioner
    att årsmöteswebben kompletteras med ett forum särskilt avsett för distriktens kommentarer


    - Styrelsens förslag
    Resolutionerna till ICM har fått svenska översättningar, men Christine Pamp menar att de även bör förses med en förklarande bakgrundstext. Gabi Björsson påpekar med avseende på de beslutssatser som vidhäftats resolutionerna att den andra av dessa är överflödig och bör strykas.

    Beslutsatserna lyder:
    ”att ställa sig bakom resolutionen, samt
    att uppdra åt styrelsen att verka för att resolutionen antas vid rådsmötet i augusti 2007”

    Beslut
    att stryka den sista att-satsen i varje resolution.
    att den som varit ansvarig för respektive resolution ansvarar för att skiva en bakgrundstext på svenska


    Johan Bäck föredrar utifrån underlaget ”Förslag till utformning av en ombudsmannafunktion inom svenska Amnesty” varefter kortfattad diskussion sker i styrelsen.

    Frågan väcks om rekrytering av ombudsmannen, och om denna skall kunna ske både ur rörelsen och utanför den. Detta befinns vara upp till valberedningen att besluta om.

    Anna Nilsdotter har synpunkter på hur begreppet ”medlem” definieras under punkt (E) och menar att den bör ändras för att vara i överensstämmelse med formuleringen kring vad som gäller för att få rösträtt på årsmötet. Vidare menar hon att punkten (I) om medling skulle kunna formuleras så att det inte specifikt anges att en ”protokollförare” dokumenterar medlingen, utan endast att dokumentation genomförs. Slutligen menar Anna Nilsdotter att det i förslaget bör skrivas in ett förslag på vilken stadgeändring som krävs för att förslaget om en ombudsmannafunktion skall kunna antas av årsmötet.

    Beslut:
    att formuleringen under (E) gällande definition av medlem ändras till: ”Medlem är den som betalat in medlemsavgiften innevarande eller föregående år”.
    att formuleringen under (I) gällande medling ändras till: ”Medling genomförs av ombudsmannen och dokumenteras skriftligt”.
    att ett förslag till ändring av stadgarna med avseende på punkt 5.1 samt 7.5 skrivs in i förslaget.


    Beträffande styrelsens förslag till gruppavgift för 2008 och 2009 påpekas att en formulering kring gruppernas avgift till distriktet inte stämmer överens med skrivelsen i stadgarna.

    Den korrekta formuleringen skall vara enligt följande:
    ” att gruppernas avgift till distrikten rekommenderas vara minst 2000 kr/år.”

    Beslut:
    att ändra formuleringen kring gruppernas avgift till distrikten enligt ovan.


    Styrelsen fattade på sitt januarimöte 2007 beslut om förslag beträffande medlemsavgifternas storlek, varför denna fråga inte diskuteras ytterligare. Detsamma gäller det förslag till stadgeändring som styrelsen lägger till årsmötet.

    Lisa Moraeus föredrar utifrån förslaget om förändrad årsmötescykel som i korthet går ut på att varje årsmöte skall vara beslutande och att MR-konferenserna inte nödvändigtvis måste ligga i anslutning till årsmötet. Tanken är att fokus på mänskliga rättigeter istället på ett tydligare sätt ska löpa som en röd tråd genom hela årsmötet. Ida Burlin tillägger att rapporten om ”Årsmötets innehåll och form” kan ses som en brytpunkt och att punkterna i deras rekommendation om ”mer MR, mer demokrati och mer nätverkande” bör integreras i alla årsmöten.

    Jörgen Qwist vill veta vilket av motiven ”ökad demokrati” och ”mer mänskliga rättigheter” som väger tyngst inför en eventuell förändring av årsmötecykeln. Lisa Moraeus menar att demokratiaspekten i hennes ögon är det viktigaste.

    Danne Grundin undrar om förslaget innebär att det varje år skall ordnas en MR-konferens eller om dessa kan arrangeras med vilka intervall som helst. Christine Pamp menar att de förslagsvis kan förläggas till starten av globala kampanjer och påpekar också att förslagstexten texten behöver komplettera med ett stadgeändringsförslag.

    Beslut:
    att uppdra åt Lisa Moraeus att utifrån styrelsens synpunkter se över förslagstextens tydlighet.
    att ett förslag till relevant stadgeändring skrivs in i texten.


    - Årsmötesdagordning
    Gabi Björsson berättar att presidiet avser att erbjuda ett nybörjarmöte för dem som kommit till Linköping redan fredag kväll. Christine Pamp undrar hur punkten ”Generalsekreterarens rapport” kommer att te sig och om Carl Söderbergh har bestämt om han kommer att delta på årsmötet. Carl Söderbergh meddelar att han kommer till mötet, men inte kommer att hålla i rapportpunkten. Man enas om att låta punkten stå kvar och använda den för att tacka av Carl Söderbergh.

    Vad gäller punkt 12 på årsmötesdagordningen (diskussionstorg) menar Christine Pamp att styrelsen bör dra lärdom av årsmötet 2006, då denna punkt i viss mån antog karaktären av en förlängd paus. Pedagogiken gentemot deltagarna från presidiets sida är mycket viktig i detta avseende. Jörgen Qwist undrar om han, trots att han är nominerad för omval, kan få placera sig vid stationen ”Styrelsens rapport och bokslut 2006”. Detta går bra så länge han finns tillgänglig för eventuella frågor.


    - Seminarier
    Beträffande seminarier på årsmötet menar Gabi Björsson att dessa fyller en funktion när det gäller förslag på resolutioner till ICM, men att det blir komplicerat i fråga om förslag som går emot inkomna motioner. Lisa Moraeus menar att seminarierna skulle kunna breddas något och inte bara fokusera på ett specifikt förslag.

    Christine Pamp föreslår följande fyra teman för seminarier under årsmötet: abortfrågan, Amnestyakademin, diskriminering samt ICM.

    Beslut
    att anordna fyra seminarier på årsmötet enligt ovan nämnda förslag
    att anta dagordningen inför årsmötet.
    att på årsmötet arbeta med tre beredningsgrupper med temana ”MR-frågor”, ”Insamling och ekonomi” samt ”Demokrati och aktivism”.
    att bordlägga frågan om styrelsens arbetsfördelning till forumet

    På en fråga från Gabi Björsson om huruvida det skall vara möjligt att lämna förslag och komma med yrkanden under diskussionstorget, svarar styrelsen ja och hänvisar till diskussionen på tidigare styrelsemöten. Gabi uttrycker invändningar mot detta, men accepterar styrelsens önskemål.

    Kristina Lindquist informerar styrelsen om att det under lunchen på lördagen kommer att arrangeras en manifestation mot diplomatiska försäkringar som alla förväntas delta på.


    § 129 Vision för svenska Amnesty med ny generalsekreterare

    Christine Pamp inleder med att ge bakgrunden till att den aktuella punkten kommer upp. Det handlar om dels om att många av styrelsens ledamöter i sina utvecklingssamtal efterfrågade mer tid för vision och eftertanke, och dels om att Carl Söderbergh och Danne Grundin har uppmanat till diskussion om hur styrelsen ser på sekretariatets roll i rörelsen.

    Anna Nilsdotter undrar hur underlaget bör tolkas. Rör det sig om särskilt viktiga områden eller om frågor i vilka styrelsens hållning är oklar? Diskussion sker i styrelsen kring vad som bör ses som syfte och mål för punkten.

    Jörgen Qwist menar att prioriteringen av arbetsområden redan är fastställd i handlingsplan och etappmål, och att diskussionen här bör fokuseras på de områden där styrelsen trots dessa dokument inte har en samsyn, exempelvis vad gäller F2F, medan punkten om kommunikation bör kunna strykas. Han saknar också flera viktiga arbetsområden i dokumentet.

    Lisa Moraeus svarar att underlaget inte alls bör ses som en arbetsbeskrivning för den nya generalsekreteraren och att punkten om kommunikation bör stå kvar för att arbetet kring detta inte skall tappa i intensitet. Christine Pamp tillägger att underlaget inte är något slutgiltigt förslag och att diskussionen inte heller måste ses som antingen eller, vad gäller Anna Nilsdotters inledande fråga. Hon menar vidare att styrelsen inte bör fastna i metadiskussioner, utan att tiden bör användas till att formulera ett tydligare uppdrag för sekretariatet.

    Flera ledamöter anser att frågan om F2F hör hemma i den aktuella diskussionen och styrelsen beslutar att inkludera F2F under denna punkt och istället göra den avsatta tiden på eftermiddagen till en ren beslutspunkt med avseende på alla de områden som här diskuteras.

    Styrelsen diskuterar i smågrupper och rapporterar sedan tillbaka till styrelsen.

    Grupp 1 bestod av Danne Grundin, Lisa Moraeus, Jörgen Qwist och Åsa Vinge och diskussionen hade starkt fokus på sekretariatets roll gentemot rörelsen. Det fanns viss enighet i gruppen om att sekretariatet bör ha en ledande funktion, men samtidigt var inte alla bekväma med tanken på att satsa alla resurser på de aktivister som vill gå snabbt framåt utan att det måste finnas utrymme för alla. Man diskuterade den lokala hanteringen av pengar och ansåg att den brist på kontroll vad gäller distrikts och gruppers ekonomi är mycket problematisk. Gruppen enades om fyra nyckelord:

    - Leda mandatmässigt
    - Centralisering av ekonomin
    - Decentralisering av seketariatet
    - Kontroll

    Grupp 2 bestod av Ida Burlin, Shirin Heidari, Sune Montán, Madelaine Seidlitz och Carl Söderbergh. Deltagarna i gruppen hade mycket skilda åsikter om de aktuella frågorna och väldigt olika bilder av verksamheten. Bland annat var någon bekymrad över återväxten inom svenska sektionen med tanke på att antalet arbetsgrupper minskar, medan en annan deltagare menade att arbetsgrupper inte är detsamma som aktivism utan att denna kan ta sig uttryck på andra sätt. Man enades om att sekretariatet både ska fungera ledande och stödjande och det skall finnas ett brett urval av aktiviteter i rörelsen. Vad gäller F2F menade man att ökad samordning med distrikten var önskvärd, men att tanken inte är att värvarna skall rekrytera aktivister.

    Grupp 3 bestod av Andrea Bodekull, Johan Bäck, Kristina Lindquist, Anna Nilsdotter och Christine Pamp. Gruppen såg ingen inneboende motsättning mellan sekretariatets ledande och stödjande roll, utan menade att man alltid ligger ungefär två år före rörelsen medan man samtidigt skall erbjuda stöd och service. Gruppen talade och om tillväxt inom Amnesty och menade att vi bör vara försiktiga med att växa i fasta tjänster utan kanske istället satsa på projekt. Man bör också inför varje ny tjänst diskutera om den kan placeras någon annanstans än i Stockholm. Gruppen diskuterade inte frågan om mångfald eftersom en rekryteringsprocess för en mångfaldssamordnare redan är igång. Vidare ansåg man inte att punkten om aktivism kräver något beslut, det viktiga var att definitionen diskuterades. Gruppen menar att det finns en poäng med att ha kvar beslutet om kommunikation, mot bakgrund av den neddragning som genomfördes för några år sedan. Beträffande F2F förordade alla i gruppen alternativ 1.

    Styrelsen formulerar enligt ovan beslut senare under mötet.


    §130 Rapport från amnestyfonden

    Annika Flensburg hälsas välkommen och berättar om den verksamhet som för närvarande bedrivs inom Svenska Amnestyfonden.

    Inom kort arrangeras en workshop i Pakistan för anhöriga till försvunna inom kriget mot terrorismen. I detta sammanhang kan Amnestyfonden bidra med ekonomiskt stöd samt ge information kring kampanjarbete och internationell rätt. Fondsekreterare Gunilla Odin kommer evenetuellt att delta i denna workshop.

    Vidare diskuterar man inom Amnestyfonden stöd till en social organisation i Brasilien som sysslar med Afroreggae. Amnestyfonden kommer in i sammanhanget dels genom ett ESK-perspektiv och dels genom att organisationen vill ha in ett starkare inslag av mänskliga rättigheter i sin verksamhet för att sedan kunna sprida denna vidare till andra favelor. Representanter från organisationen kommer till London under sommaren och det finns vissa funderingar på att i samband med detta även bjuda in dem till Sverige.

    Slutligen redogör Annika Flensburg för ett antal specialprojekt som av säkerhetsskäl är hemliga.

    Shirin Heidari undrar med avseende på sektionen i Sierra Leone om Amnestyfonden har möjlighet att bidra ekonomiskt till projekt inom andra sektioner, men Annika Flensburg menar att detta istället bör gå via IMT.


    § 131 Valberedningens förslag till årsmötet

    Christian Gräslund och Stig Johnell presenterar valberedningens förslag till sektionens styrelse, Amnestyfondens styrelse samt Granskningskommittén.

    När det gäller den föreslagna ombudspersonen har valberedningen ännu inte något förslag, eftersom man är osäker på hur styrelsens förslag till årsmötet kommer att se ut. Johan Bäck meddelar att han kommer att skicka styrelsens förslag till valberedningen så fort det är klart.

    Christine Pamp tackar valberedningen för dess arbete.


    § 132 Vision för svenska Amnesty med ny generalsekreterare - beslutspunkt

    Styrelsen formulerar beslut utifrån det aktuella underlaget. Kring punkterna aktivism och mångfald fattas inga beslut.

    Beslut
    att intern kommunikation även fortsättningsvis är högprioriterat
    att strategigrupp 3 får i uppdrag att i god tid före septembermötet 2007 förbereda ett uttalande om hur vi ser på sekretariatets framtida tillväxt och utlokalisering samt sekretariatets ledande respektive stödjande roll.

    Vad gäller F2F finns det företrädare för båda synsätten, även om en klar majoritet av styrelseledamöterna talar för alternativ 1 om att se F2F som en renodlad fundraisingmetod.

    Christine Pamp efterlyser en tydlig markering från styrelsen om att man har förtroende för sekretariatets arbete. Den utdragna diskussionen om F2F drar enligt henne på ett olyckligt sätt upp gamla misstag i ljuset och signalerar en misstro mot att sekretariatet faktiskt lär av erfarenheten och följer de strategier och policydokument som styrelsen beslutat om.

    Beslut
    att slå fast att styrelsen har följande synsätt beträffande F2F:

    ”F2F är en fundraisingmetod, som alltid ska vara så lönsam som möjligt. Allt arbete inom Amnesty, inklusive fundraising, ska ske i enlighet med gällande riktlinjer och policydokument, exempelvis aktiviststrategin och mångfaldspolicyn. Synergieffekter ska tillvaratas så långt det är möjligt genom samarbete med distrikten och samordning mellan teamen på sekretariatet, och även lyftas fram i utvärderingar, men områden som aktivism och mångfald utgör inte separata mål med fundraisingverksamheten.”


    § 133 Övriga frågor

    - Årsmötet 2008

    Christine Pamp inleder med att både Skåne-Blekinges distrikt (Lund) och Mälardalens distrikt (Västerås) har anmält intresse för att arrangera årsmötet 2008. Hennes förslag är att styrelsen erbjuder Mälardalens distrikt att stå som värdar 2008 och att en förfrågan riktas till Skåne-Blekinges distrikt beträffande årsmötet 2009.

    Johan Bäck tillägger att det med tanke på ICM kan vara lämpligt att ha årsmötet 2009 i Lund för att möjliggöra ett eventuellt samarbete med den danska sektionen.

    Beslut
    att tacka ja till förfrågan från Mälardalens distrikt om att arrangera årsmötet 2008.
    att uppdra åt Sune Montán att kontakta Skåne-Blekinges distrikt om att arrangera årsmötet 2009.
    att årsmötet 2009 förläggs tills Lund om Skåne-Blekinges distrikt tackar ja till detta.

    Kristina Lindquist informerar Mälardalens distrikt om beslutet.


    - Nordiskt möte i Häckeberga

    Christine Pamp berättar att den svenska sektionen i samband med budgetmötet bestämde sig för att skicka ut en inbjudan till det nordiska mötet. Det var formellt inte vår tur att arrangera detta, men övriga nordiska sektioner var positiva till initiativet.

    Mötet kommer att hållas den 25-27 maj i Häckeberga och den svenska sektionen står för kostnaden för två delegater per sektion, övriga deltar i mån av plats. Christine Pamp menar att vi kan motivera ett svenskt deltagande med fyra delegater, inklusive Stefan Johansson från AIK. Det blir inga övernattningskostnader för de svenska delegaterna eftersom detta kan lösas privat.

    De som är intresserade av att delta kan höra av sig till Christine Pamp.


    - Datum för styrelsemötet i juni 2007

    Styrelsen diskuterar alternativa datum för styrelsens junimöte. Man är överens om att det är viktigt att den nya generalsekreteraren har möjlighet att delta.

    beslut
    att förlägga styrelsens junimöte 2007 till den 15-17 juni.

    Jörgen Qwist kommer troligen inte att kunna delta på detta möte.


    - Samarbetsprojekt med Amnesty Sierra Leone

    Shirin Heidari menar att hon flera gånger har tagit upp frågan om stöd till projekt inom amnestysektionen i Sierra Leone utan att få respons och nu på grund av en utlandsvistelse delegerar frågan till forumets moderator.

    Styrelsen diskuterar vad ett eventuellt stöd från den svenska sektionen skulle kunna bestå i och man är i princip överens om att det inte handlar något direkt ekonomiskt bidrag, att detta bör gå via IMT. Christine Pamp uppmanar ledamöterna att läsa på om hur den internationella mobiliseringsfonden fungerar och att Anna Nilsdotter i egenskap av moderator får ansvara för att frågan diskuteras i formuet.


    - Utvärdering av styrelsemötet

    Styrelsen genomför en skriftlig utvärdering av styrelsemötet.

    Christine Pamp riktar ett stort tack till Carl Söderbergh för den tid han har varit på Amnesty.

    Carl Söderbergh tackar styrelsen.


    § 134 Mötet avslutas

    Christine Pamp avslutar mötet.






    Mötesordförande Mötesordförande
    Christine Pamp Anna Nilsdotter







    Kristina Lindquist Jörgen Qwist
    Sekreterare Justerare