Demokratiutvecklingen inom svenska sektionen av Amnesty International Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 2011

Från: Strategigrupp 1
Till: Styrelsen
Datum: 21 januari, reviderad 31 januari

Demokratiutvecklingen inom svenska sektionen av Amnesty International


Bakgrund:
Strategigrupp 1 har fått i uppdrag att till styrelsens februarimöte 2011 utreda fortsatt hantering av demokratifrågan inom svenska sektionen och lämna ett förslag till styrelsen. I uppdraget ingår även att föreslå hur hantera sekretariatets förslag om val via nätet. I arbetet med att ta fram detta beslutsunderlaget har SG1 fört samtal med AIK som visat intresse för att ge stöd i den vidare processen.

Problemformulering:
Amnesty International är en medlemsorganisation; hur detta är organiserat skiljer sig åt mellan olika sektioner. Vi har i den svenska sektionen beslutat om en strategi för Svenska Amnesty 2016 som fortsatt stadfäster Amnesty som en medlemsorganisation:

”År 2016 har vi bibehållit vår identitet som en medlemsstyrd demokratisk organisation där medlemmarna är sektionens kärna för ett effektivt arbete för mänskliga rättigheter.

År 2016 har aktiviteten och det demokratiska deltagandet inom sektionens långsiktiga medlemsstrukturer utvecklats och stärkts. De långsiktiga medlemsstrukturerna ses som en fortsatt viktig förutsättning för vår interna demokrati och en garanti för vår långsiktiga effektivitet och legitimitet.”

Den demokratiska legitimiteten bygger på att sektionens medlemmar i så hög grad som möjligt utövar sina demokratiska rättigheter. Det ger de mer eller mindre aktiva medlemmarna samt organisationens anställda mandat för arbetet. Legitimiteten för Amnesty som en demokratisk organisation (förtroende inåt och utåt!) riskerar att undergrävas om medlemmarna i allt högre grad överlåter till ett förhållandevis fåtal mer eller mindre aktiva och/eller professionella att besluta och operativt styra verksamheten. I och med gruppers rösträtt, som ju innebär en form av representativitet uppstår en del förvirring om nuvarande system. På årsmötena framkommer att deltagare tycker att de underförstått har en förväntan på sig att representera ”sin” grupp (som ju också ofta stått för omkostnaderna) vilket hindrar självständiga ställningstaganden.
I sammanhanget är det väsentligt att se hur aktivismen utvecklas, hur delaktiga och ”nära” medlemmarna känner sig vara med organisationen och hur viktigt det demokratiska systemet är för engagemang inom Amnesty. Är tex delaktighet och inflytande genom andra kanaler överordnat rösträtt på årsmöten?

Frågan om sektionens demokratiska system hålls levande trots att årsmötet behandlat frågan vid flera tillfällen under 2000-talet. Detta indikerar att det finns ett fortsatt intresse för demokratifrågan (och i vissa fall missnöje) i sektionen. Även inom styrelsen finns vitt skilda åsikter om det demokratiska systemet, vilket troligtvis är en spegling av rörelsen i stort (dock med den skillnaden att ledamöterna i högsta grad är demokratiskt engagerade). Centralt är hur styrelsen bäst ska kunna representera och leda den demokratiska medlemsorganisationen framöver med så god förankring och långsiktighet som möjligt. Hur ser metoderna och kanalerna ut? Vilka krav kommer att ställas inom den internationella rörelsen (One Amnesty) på genomtänkta beslut? etc.

Att arbeta med demokratiutvecklingen handlar om att säkra effektivitet och kompetens inom sektionen och styrelsen, inte minst om att systemet på bästa sätt måste vara vägledande för den operativa verksamheten framförallt genom sekretariatet.
När det nu råder tillväxt och ”goda tider” finns det utrymme och tid för att arbeta med demokratifrågan så att sektionen ska stå förhållandevis stark när kraven och påfrestningarna ökar om några år och då medlemmarnas engagemang och förtroende kommer att sättas på prov.

Det är viktigt att i det fortsatta arbetet bredda perspektiven och frågorna för att undvika upprepning av tidigare diskussioner och att försöka ha fokus på reellt innehåll i demokratin snarare än formerna.
Demokratiutvecklingen inom den svenska sektionen måste också drivas med ett öga på den demokratiska utvecklingen inom den internationella rörelsen. Konsekvenser av One Amnesty och Global Governance avseende det demokratiska systemet är i nuläget oklart. Det finns idag en tendens att intresset för medlemsinflytandet i bred bemärkelse minskar med ett ökat fokus på professionalitet inom Amnesty International. Det är viktigt att i det sammanhanget verkligen diskutera vilken betydelse det demokratiska systemet har för dem vi jobbar för (rightsholders) men också för utvecklingen av sektioner i det globala syd.

Mål:
Till årsmötet 2012 har styrelsen kommit fram till ett förslag som antingen innebär ett systemskifte från direkt demokrati till representativ demokrati, en mellanform av dessa system eller ett antal förslag för att förbättra demokratin inom nuvarande system.
Att processen läggs upp på ett sådant sätt att styrelsen, och årsmötet,verkligen är försäkrad om att en bred förankring och medlemsinflytande har skett och att det resultat som kommer fram i så hög utsträckning som möjligt speglar medlemmarnas vilja.

Organiseringen av arbetet:
Frågan om exakt organisering behöver diskuteras ytterligare i styrelsen men SG1 ser att det kan vara lämpligt att tillsätta en uppdragsgrupp. Vi har lyft behovet av att ta in externt stöd i form av exempelvis demokratiforskare som eventuellt kan ingå i en sådan uppdragsgrupp. AIK har intresserat sig för demokratiutvecklingen och ses som en strategisk resurs som styrelsen kan ta hjälp av under processen, exempelvis i uppdragsgrupp eller som remissinstans.
SG1 har ansvar inom styrelsen för projektet men eventuell förstärkning från någon av de andra strategigrupperna kan behövas.

Kommunikation:
En kommunikationsplan bör tas fram eftersom en omsorgsfull kommunikation om aktiviteter och resultat är särskilt betydelsefull. Medlemsenkät,workshop mm på årsmötet, budget-och verksamhetsmötet samt aktivistseminariet m.fl. aktiviteter är i sig kommunicerande och bildar stomme i en sådan plan.

Uppdrag till sekretariatet:
Det finns behov av stöd från sekretariatet i form av:
En samlad omvärldsanalys av hur demokratin är organiserad i andra sektioner och hur andra medlemsbaserade svenska organisationers demokratisystem fungerar till mars månad(helst till styrelsens marsmöte om det är möjligt).
En fördjupad utredning om val på nätet, enl. tidigare underlag från sekretariatet till styrelsens majmöte
Att en medlemsenkät genomförs för rapport till styrelsens septembermöte. Enkätens syfte är undersöka vad medlemmarna tycker om ett antal frågor som rör deltagande och delaktighet: upplevelse, behov, former, gradering av medlemsskapet, etc. Några frågeställningar finns beskrivna i den inledande texten.
Stöd med att ta fram en uppdragsgrupp vars huvuduppgift blir att arbeta med fördjupat remissförfarande: kontakt med distrikt,grupper,specialgrupper mm för att komplettera och fördjupa resultat av medlemsenkät och omvärldsanalys. (uppdragsbeskrivning skrivs separat)
Undersöker möjligheten till redaktionell bevakning av arbetet med demokratiutveckling i AP
Under processen kan det uppstå ytterligare behov


Förslag till beslut

att styrelsen godkänner förslaget för fortsatt hantering av demokratifrågan inklusive uppdrag till sekretariatet.


Bilaga 1.

Tidsplan i grova drag:

4.1 AI är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, dvs gruppers och enskilda medlemmars aktiva medverkan.

5.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för AIs åtagande. Medlem blir man genom att erlägga av årsmötet beslutad avgift.

5.2 Till sektionen finns anslutna arbetsgrupper.

6.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnesty-fonden, e) distrikt, f) arbetsgrupper ochg) samordnings- och specialgrupper.

6.2 Arbetet för vision och åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper.