Protokoll februarimötet 2011 Protokoll från 1-2 februari 2011


PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SVENSKA SEKTIONENS STYRELSE

Tid: 5-6 februari 2011
Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11, Stockholm
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Sofia Halth
Justerare: Lars Olsson

Närvarande

Ledamöter
Christer Arnrup
Maria Eklund
Michael Falk (§ 108 - 121)
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Magnus Leivik
Anton Lidström
Anna Nilsdotter
Marie Norling
Lars Olsson
Sara Ångström (personalrepresentant)

Sekretariatet
Lise Bergh (§ 108 - 126)
Dan Grundin (§ 118 - 126)
Miriam Isaksson (§ 121 - 122)
Fredrik Kron (§ 118 - 121)
Hannah Laustiola (§ 108 - 126)

Frånvarande

Madelaine Seidlitz (personalrepresentant)


§ 108 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Anna Nilsdotter.


§ 109 Fastställande av dagordningen

Rapport från middagen med Salil Shetty läggs till övriga frågor.

Beslut

att fastställa dagordningen med detta tillägg.


§ 110 Protokoll från styrelsemötet 11 december 2010

Under § 100 önskar Lisbeth Kohls förtydliga att hon ansåg att styrelsen inte enbart borde fokusera på riskerna med statliga medel samt att det exempel hon lyfte upp med att bygga upp MR-kompetensen i andra delar av världen syftade på att exemplifiera något som av resursskäl annars inte blir av att det kan finnas tillfällen då fördelarna kan överväga nackdelarna .

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna med nämnda förtydligande.



§ 111 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade.


§ 112 Utvärdering av tidigare styrelsemöte

Styrelsen går igenom utvärderingen från decembermötet. Få svar har kommit in vilket kan bero på tekniska problem. Sekretariatet ska se över möjligheten att hitta en ny form för utvärderingen alternativt övergå till pappersutvärdering under tiden om inte de tekniska problemen kan lösas.


§ 113 Rapport om per capsulambeslut

Beslut fattade per capsulam sedan styrelsens decembermöte:

10 januari

Beslut

att nominera Katarina Bergehed som representant för svenska sektionen till det internationella mötet om kvinnors rättigheter under våren 2011.


11 januari

Beslut

att uppdra till sekretariatet att tillse att Granskningskommittén regelbundet för kännedom erhåller följande typ av dokument i de fall de ej gjorts tillgängliga på medlemssidorna:

- Brev från medlemmar till styrelsen, dock med undantag för brev som innehåller kritik mot GK eller medlemmar i GK;
- sekretariatets rapport till styrelsemöten;
- revisorernas rapporter;
- riskanalyser efter att de fastställts av styrelsen;
- internationella dokument som utgjort beslutsunderlag för styrelsebeslut, men inte är tillgängliga för alla medlemmar.

att i övrigt skicka dokument till Granskningskommittén efter deras begäran, såvida inte avsändaren bedömer att det finns skäl att inte göra det.


20 januari

Beslut

att godkänna den reviderade versionen av Svenska Amnesty 2016 enligt nedan. (Se bilaga)



§ 114 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh redogör kort för det arbete sekretariatet bedrivit sedan senaste styrelsemötet. Värt att notera är att det i januari utfärdades en blixtaktion på Sverige angående tvångsutvisningar av irakier. Det har varit mycket media kring det och kring händelserna i Tunisien och Egypten.

Sekretariatet testade även att för första gången sedan det nya e-postsystemet infördes gå ut med e-post till alla medlemmar som accepterat det. Responsen var mycket bra. Mycket glädjande är även att vi slagit nytt medlemsrekord samt att antalet grupper ökade förra året. I övrigt har en ny face-to-face koordinator blivit fast anställd i Malmö.

Marie Norling lyfter att det på senaste tiden kommit en del larmrapporter om användandet av s k molntjänster, där det påpekats att säkerheten är dålig vilket medför risker för att få interna hemligheter avslöjade. Lise Bergh ser dock ingen anledning till oro över de tjänster sekretariatet använder.

Michael Falk undrar om medlemsundersökningen kommer att rapporteras för styrelsen och får svaret att den ska det. Han undrar även om sekretariatet ser något mönster när det gäller att antalet grupper har ökat. Lise Bergh svarar att det framför allt är ungdomsgrupperna som ökat, till stor del i Stockholm, men också att det bildats en del nätgrupper, det vill säga grupper som inte träffas fysiskt.

Magnus Leivik frågar hur arbetet med CRM-systemet går och får svaret att det fortlöper men att delar av det sköts på lågintensiv nivå för tillfället, mycket beroende på personalfrågor, men att arbetet kommer gå in i en mer intensiv fas igen till hösten.


§ 115 Rapport från styrelsemedlemmar

Styrelseledamöterna går igenom vad de gjort sedan senaste mötet.


§ 116 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)

Robert Tolonen, sammankallande i AIK, har lämnat en skriftlig rapport till styrelsen. Anton Lidström meddelar att val av AIK-medlemmar är initierat i forum.


§ 117 Rapport från Amnestyfonden

Christer Arnrup redogör för Amnestyfondens förehavanden sedan senaste mötet.

Ordförande Ernesto Katzenstein och fondsekreterare Ingrid McGarry har återrapporterat sin resa till IS.
Amnestyfonden har bland annat beviljat medel till en organisation i Colombia som utreder påtvingade försvinnanden och till en MR-organisation i Afghanistan som behövde medel till skyddsåtgärder efter att ha blivit utsatta för dödshot av en politisk grupp.


§ 118 Sekretariatets rapportering till styrelsen

Dan Grundin föredrar. Det förslag som ligger är generellt hållet, men det styrelsen kan diskutera är hur mycket som ska skrivas in i arbetsordningen. En del av sekretariatets personalhandbok skulle även kunna göras tillgänglig för styrelsen med undantag för de delar rör personliga förhållanden.

Lisbeth Kohls tycker att det är jättebra att få en översikt av årscykeln gällande rapporter och menar att den vore bra att få redan när man tillträder som ny i styrelsen. Hon tycker idén om att få tillgång till delar av personalhandboken också är bra.

Michael Falk föreslår att man skulle kunna ha en rapportering som utgår från olika ämnen, t.ex. hur kommunikationen ser ut, hur situationen ser ut för grupper och distrikt ut, etc. och sedan ta upp det årligen på olika möten i styrelsens mötescykel. Han tror att det annars finns viss risk att viktiga diskussioner glöms bort eftersom det är så många områden som lyfts upp i t.ex. tertialrapporteringen att styrelsen omöjligen kan gå igenom alla grundligt. Ett annat förslag är att utgå från områdena i riskanalysen. Anna Nilsdotter uppfattar underlaget som att styrelsen utöver de årliga rapporterna som finns beskrivna i nuläget kan begära ut fler rapporter, t.ex. uppföljning av vissa områden i riskanalysen eller en som handlar om kommunikation, om styrelsen så önskar.

Lars Olsson påpekar vikten av ett konsekvent språk och lyfter upp att det i underlaget står att ”verksamhetsrapport” ska lämnas till varje möte medan det i styrelsens underlag brukar omnämnas som ”sekretariatets rapport”. Dan Grundin förklarar att han skrev det för att betona att det inte ingår en genomlysning av ekonomin i den rapport som ges till varje möte, men håller med om att det är bra att förtydliga det.

Anna Nilsdotter föreslår att alla de årliga rapporter som finns beskrivna i underlaget bör lyftas in i arbetsordningen. Hon anser vidare att det vore önskvärt att arbetsmiljöenkäten skrivs in som en av de rapporter som ska ges till styrelsen varje år, eftersom den är mycket viktig. Dessutom ska styrelsen enligt riktlinjerna Distriktens roll och uppdrag årligen rapportera hur många distrikt som är vilande och vilka åtgärder som satts in för att stödja dessa. Därför menar hon att också det borde göras till en årligt återkommande rapport från sekretariatet.

Förslaget får bifall från styrelsen som enas om att låta den mer övergripande formuleringen stå kvar men med tillägget av den sammanfattning av rapporter som görs i underlaget, inklusive Lars Olssons förtydligande angående verksamhetsplanen. Distriktsrapporteringen ska ske till marsmötet, likaså rapporten om arbetsmiljöenkäten.

Magnus Leivik uppmanar styrelsen i ett medskick att även fundera mer över innehållet i rapporterna, vad styrelsen vill se i de rapporter som redan ges. Anna Nilsdotter tillägger att det pågår en diskussionmellan sekretariatet och SG2 om innehållet och formerna för tertialrapporteringen.

Beslut

att godkänna förslaget till ny formulering av § 32 av styrelsens arbetsordning med nämnda tillägg.


§ 119 ÖVRIGA FRÅGOR

- Örebrodistriktet

Dan Grundin redogör för senaste nytt från Örebrodistriktet där distriktsombudet meddelat att man ska kalla till ett distriktsmöte där nuvarande styrelsen, som de facto inte bedriver någon verksamhet, upplöses. Distriktets tillgångar bör överföras till sekretariatet som deponerar pengarna tills en fungerande verksamhet är igång igen. Detta är avsett att fungera som en sorts förtroendeskapande åtgärd menad att signalera att styrelsen hoppas att verksamheten kommer igång igen.

Marie Norling undrar hur ordet ”tillsvidare” ska tolkas i beslutssatsen, det måste ju lyftas upp igen, finns det då en bortre tidsgräns för hur lång tid det kan ta. Dan Grundin svarar att det enligt styrelsens nyss fattade beslut automatiskt kommer att lyftas på marsmötet nästa år och om distriktet då inte är redo att starta verksamhet igen, kommer frågan upp igen året därpå ända tills verksamhet är igång igen.

Lars Olsson frågar om styrelsen verkligen har mandat att besluta att distriktet ska deponera sina pengar hos sektionen och undrar om det istället inte borde formuleras som att styrelsen ber distriktet om det. Dan Grundin svarar att det är en komplicerat beslut eftersom distriktet är en fristående förening. Därmed får beslutet snarare uttrycka styrelsens avsikt, om distriktet sedan vägrar får styrelsen ta upp frågan igen för att hitta en lösning.

Magnus Leivik undrar om inte även verksamhetskopplade saker så som pärmar med protokoll, material etc. borde deponeras hos sektionen utöver de ekonomiska medlen. Dan Grundin instämmer men förklarar att det redan står skrivet i riktlinjerna för distrikten varför inget specifikt beslut om det behöver fattas.

Anton Lidström frågar om det finns fler vilande distrikt eller distrikt med liknande situation. Sekretariatet meddelar att även Skaraborgs, Gotlands, och Norrbottens distrikt är vilande. Det som skiljer dessa distrikt från Örebrodistriktet är att de redan innan kraven på redovisning trädde i kraft hade förklarat att de inte hade någon fungerande verksamhet. Örebrodistriktet är det första distrikt som gått in i redovisningsprocessen och som kom in med redovisning för de första åren 2007 och 2008 men därefter inte har gjort det.

Anna Nilsdotter föreslår att en mer genomgående diskussion om situationen för distrikten tas upp vid ett senare tillfälle eftersom det verkar finnas behov av det, men att dagens beslut och diskussion enbart fokuserar på Örebrodistriktet.

Beslut

att distrikt Örebro tillsvidare definieras som ett “vilande” distrikt,

att uppdra åt sekretariatet att begära att distriktets ekonomiska tillgångar tillsvidare deponeras hos sektionen,

att uppdra åt sekretariatet att tillsammans med intresserade medlemmar i distriktet så snart som möjligt åter starta en fungerande verksamhet i distriktet.


- Ansvarig utgivare Amnesty.se

Lise Bergh föredrar. Amnesty måste anmäla en ansvarig utgivare för hemsidan till Myndigheten för radio och tv. Den ansvarige utgivaren bär ensam och personligen ansvaret för det material som publiceras på webbplatsen. Då det är ett personligt ansvar är det rimligt att utse generalsekreteraren. När en annan generalsekreterare utses i framtiden måste detta beslut fattas på nytt med den personens namn i beslutssatsen.

Marie Norling lyfter frågan om vad som händer juridiskt om vi blir anmälda eller fällda för något vi publicerat med tanke på att det är just ett personligt ansvar. Lise Bergh menar att det får lösas ad hoc om en sådan situation skulle uppstå.


Beslut

att styrelsen utser generalsekretarare Lise Bergh till ansvarig utgivare för Amnesty.se.


- Rapport från middag med Salil Shetty

Lars Olsson, Lisbeth Kohls och Anna Nilsdotter berättar om sitt informella möte med AI:s internationella generalsekreterare Salil Shetty i januari.


§ 120 Rapport från Sierra Leone

Sofia Halth redogör för besöket till Amnestysektionen i Sierra Leone. Hon reste tillsammans med Ida Wistbacka och Kathleen McCaughey från sekretariatet. De höll i en worskhop om aktivism och Sofia Halth höll i en workshop med styrelsen om deras arbete. I uppdraget enligt avtalet SLA (Service Level Agreement) ingick även att delta på deras årsmöte vilket de också gjorde.


§ 121 Amnesty och demokratin

Lisbeth Kohls och Michael Falk föredrar förslaget från strategigrupp ett (SG1). Utgångspunkten i arbetet har varit Svenska Amnesty 2016 som antogs av årsmötet 2010, i vilket det står att Amnesty ska vara en medlemsstyrd och demokratisk organisation.

På novembermötet fick SG1 i uppdrag att utreda fortsatt hantering av demokratifrågan inom sektionen samt föreslå hur sekretariatets förslag om val via nätet ska hanteras. Parallellt har gruppen haft kontakt med AIK som också jobbar med governance- och demokratifrågor men då på internationell nivå. SG1 anser att det vore bra att tillsätta en uppdragsgrupp och/eller låta sekretariatet göra s k benchmarking gentemot andra sektioner samt eventuellt göra en medlemsenkät, allt i syfte att samla underlag till nästa styrelse som då har en bättre grund att stå på när de jobbar vidare i frågan.

Styrelsen delar in sig i smågrupper och diskuterar utifrån rubrikerna, problem, lösning, nyckelfrågor och nästa steg. Efter mycket diskussion kommer styrelsen gemensamt fram till följande:

Problembeskrivning:

  • Direktdemokratins legitimitet i en sådan stor organisation som Amnesty
  • Risk för kupper med nuvarande system
  • Oklar ansvarsutkrävning efter årsmöten till följd av direktdemokrati i kombination med att det är många nya deltagare på varje årsmöte.
  • Gruppröstningen är som den ser ut nu en anomali i systemet och skapar oklarhet om vad som gäller.

Förslag på lösningar:

(Dessa är inte värderade så som övriga frågor, det vill säga, det råder inte konsensus i styrelsen om att ett eller flera av dessa förslag är de bästa och/eller enda tänkbara. Tanken är att styrelsen inte ska föregripa resultatet av en eventuell utredning. Istället ska nedanstående punkter betraktas som just förslag på möjliga alternativ att beakta.)
  • Styrelsen konsulterar medlemskåren i någon viktig fråga inför beslut
  • Ett annat system t.ex. representativ demokrati eller ett kombinationssystem mellan representativ- och direktdemokrati
  • Internetval utforskas
  • Gruppröstningen utvecklas eller tas bort
  • Direktdemokrati men med något slags inbyggt ”kuppskydd”
  • Utveckla de demokratiska formerna för årsmötet idag, t.ex. påverkanstorg
  • Utveckla hela den demokratiska arenan, inte bara årsmötet.

Nyckelfrågor att utgå ifrån i en utredning:
  • Upplevs årsmötet som demokratiskt och inkluderande?
  • Vilken typ av demokratiskt system skulle passa AI?
  • Hur upplever medlemmarna sina möjligheter att delta och påverka?
  • Hur vill vi att det demokratiska inflytandet ska se ut i nya (Ett) Amnesty och var ligger vår ambitionsnivå – hur förverkligar vi vår vision 2016? (Är det rimligt att kräva 86 000 medlemmars engagemang?)
  • Påverkar vårt demokratiska system kvaliteten på besluten?
  • Vilka former för inflytande finns idag och känner medlemmarna till dessa?
  • Hur stor kontinuitet i styrningen med många förstagångsdeltagare är eftersträvansvärt?

Nästa steg blir då:
  • Enkät bland årsmötesdeltagare om demokratin. Lättast är att frågor läggs till i årsmötesutvärderingen. Hannah Laustiola lägger upp den i Styrelseforum för förslag på tillägg.
  • Förslag till årsmötet om att tillsätta en uppdragsgrupp som jobbar vidare
  • Workshop på årsmötet för att inhämta synpunkter till uppdragsgruppen

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 1 att till marsmötet ta fram ett årsmötesförslag om tillsättandet av en uppdragsgrupp som utreder hur vi kan utveckla och stärka det demokratiska deltagandet inom sektionen i enlighet med visionen i Svenska Amnesty 2016.


§ 122 Rapport från Global Identity 2 Workshop

Lise Bergh och Miriam Isaksson föredrar. En så kallad High Level Workshop hölls nyligen i Sverige med företrädare från framför allt IS i syfte att diskutera det nya förslaget på Amnestys uppdaterade globala identitet (Global Identity 2, GI2). Arbetet med framtagandet av en ny identitet utgår från mål C4 i den internationella strategiska planen (ISP) och har i uppdrag att ta fram en ”organisational thought” och ”brand values” på kommunkationsplanet, eller förenklat: vilka vi är och vad vi gör.

Sektionens roll har varit att vara värdar för denna workshop och sekretariatet har inte varit inblandade i själva arbetet. GI2 är en fortsättning på det arbete som i början främst fokuserade på att ta fram en gemensam grafisk profil för hela Amnestyrörelsen och som bara till viss del tog upp kommunikativa bitar gällande värden etc. Detta behandlas alltså mer i förslaget till uppdaterad global identitet som presenteras för styrelsen och som för närvarande är ute på remiss i hela rörelsen. Det förslag som nu finns är alltså inte det slutgiltiga. AIK och sekretariatet delar på uppdraget att ta fram ett svar till IS men styrelsen är välkomna att lämna synpunkter.

Miriam Isaksson tillägger att arbetet med framtagandet av kommunikationsplattformen har varit beroende av resultatet av denna process och arbetet nu behöver avslutas för att tydliggöra hur vi kan använda oss av GI2 i praktiken. Kommunikationsplattformen beräknas vara klar till junimötet.

Diskussion följer om hur processen med framtagandet av förslaget gick till. Synpunkter förs fram om att detta förslag, trots dess till stor del operationella karaktär, innehåller bitar som är mer strategiska och rör ”governance”, varför IS borde ha involverat de olika sektionernas styrelser och inte enbart tagit upp frågan på operativ nivå. Anna Nilsdotter gör även ett medskick till sekretariatet om att det är viktigt att försöka hålla ögonen öppna för frågor på internationell nivå där det, likt i detta fall, kan vara otydligt om det är en operativ eller strategisk fråga. Hon uppmanar sekretariatet att hellre ta upp en fråga för mycket till styrelsen än en för lite.

Beslut

att ge Anna Nilsdotter i uppdrag att ställa frågor om hanteringen av processen på Chairs Forum i april.


§ 123 Hantering av diskriminering

Lise Bergh föredrar. Bakgrunden till att frågan behandlas nu är ett fall av upplevd diskriminering i Göteborg. blev då tydligt att vi behöver förtydliga våra rutiner för den här typen av ärenden. Med anledning av detta har sekretariatet på styrelsens uppdrag tagit fram ett förslag till rutiner för hantering av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En kedja av åtgärder är beskriven för hur detta bör hanteras, med utgångspunkten att vi strävar efter ett klimat i organisationen som kännetecknas av förtroende, tillit och respekt. Enligt detta förslag ska styrelsen endast i mycket allvarliga fall tillkallas.

En ytterligare fråga i uppdraget gällde vad medlemmar får uttrycka i Amnestys namn. För att hantera det föreslår sekretariatet att man ska ta fram en uppförandekod likt den Röda Korset har. I denna skulle även funktioner för whistleblowing ingå.

Styrelsen strukturerar diskussionen så att rutinerna diskuteras först, därefter uppförandekoden och sist diskrimineringsombudens roll.

- Rutiner vid fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling

Flera i styrelsen anser att de föreslagna riktlinjerna inte är tillräckligt omfattande. Lars Olsson föreslår att medlemmars beteende gentemot andra medlemmar utanför våra arrangemang, t.ex. på nätet, eventuellt borde inkluderas. Leivik menar att de föreslagna rutinerna uttrycker en mycket förenklad bild av hur diskriminering kan gå till. Exempelvis saknar han rutiner kopplade till förhållandet mellan diskrimineringsombud och styrelse, hur fall av diskriminering ska dokumenteras, följas upp, förebyggas, analyseras etc. samt vem som är ansvarig. Han pekar också på att upplevd diskriminering är svår att definiera då det inte alltid rör en specifik konflikt mellan A och B, så som det beskrivs i underlaget. Vidare undrar Magnus Leivik hur vi hanterar eventuella fall av diskriminering som kräver anmälningsplikt samt vad
upprättelse innebär.

Anna Nilsdotter framhåller att det kan vara viktigt med ett tillägg om uppföljning och dokumentation ifall ett händelseförlopp skulle leda till uteslutning av en medlem. Då kan det vara bra att kunna gå tillbaka och se vad som hände. Hon påminner även om att det kan hända att det är arrangören själv som diskriminerar och efterlyser hur det i så fall skulle hanteras. Anna Nilsdotter poängterar att det i rutinerna saknas huruvida man i fall av diskriminering ska informera den ”enhet” där personen som diskriminerat ingår, t.ex., gruppen, distriktet etc.

På de synpunkter som framförs svarar Lise Bergh att det inte är möjligt för sekretariatet att vare sig reglera eller kontrollera hur Amnestymedlemmar uppför sig utanför våra arrangemang, det åtagandet skulle sträcka sig för långt. När det gäller nätet handlar det främst om hemsidan och Facebook där det redan är beslutat att vi ska kunna plocka bort kränkande inlägg. Sara Ångström tillägger att sociala medier är väldigt svårhanterade då det t.ex. på Facebook inte alltid är medlemmar som skriver. Dessutom måste vi vara försiktiga så att vi inte kränker yttrandefriheten när vi går in vilket leder till en snäv balansgång.

Anna Nilsdotter menar att det enbart är vid upplevd diskriminering, det vill säga om en person hör av sig till oss och anmäler det, som rutinerna skulle komma att omfatta även nätet. Det är alltså inte fråga om att vi ska bevaka vad alla människor gör på våra olika forum på nätet. Det är en hållning som sekretariatet ställer sig bakom.

Dan Grundin framhåller även att rutinerna är medvetet enkla för att de ska vara lätta att kommunicera ut till medlemmarna. Som svar på frågan om upprättelsen säger Lise Bergh att de lagliga möjligheterna är små att ge upprättelse, vi kan inte erbjuda skadestånd eller dylikt. Det som åsyftas i riktlinjerna handlar mer om att reda ut fallen på ett seriöst sätt. När det gäller anmälningsplikt står det inte med i rutinerna men om det är fråga om något brottsligt, t.ex. hets mot folkgrupp, gäller förstås att fallet måste polisanmälas som alltid.

Utöver ovanstående kommentarer förs följande konkreta förslag på ändringar/tillägg fram:

- Det fattas vem som ska följa upp mellan punkt 4 och 5 i riktlinjerna, kan läggas till att sekretariatsanställd ska göra det.
- Dokumentation/uppföljning borde tas med i en punkt 6 tillsammans med vem som är ansvarig.
- Skrivningen i rutinerna ska ändras till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ”under eller i anslutning till aktiviteter anordnade av” för att på så sätt täcka in sådant som exempelvis kan försiggå på internet före/efter ett möte.
- Detta ska gälla både för arrangemang ordnade av sektionen och arrangemang ordnade av en annan juridisk person, till exempel en redovisningsgrupp.

Slutligen vill Lars Olsson påminna såväl styrelse som sekretariat om att det är viktigt att se på frågan utifrån den diskriminerades perspektiv, så att vi alltid tar hänsyn till det och inte enbart ser på rutinerna ur ett ansvarsförtydligande perspektiv.

- Uppförandekoden:

Lisbeth Kohls föreslår att uppförandekoden ska tas fram i samband med att vi ser över andra former för governance som ändå kommer upp på styrelsens dagordning längre fram. Hon undrar också om det på internationell nivå redan finns en uppförandekod.

Lise Bergh svarar att tanken är att kommunikationsplattformen ska vara basen för den översyn av de riktlinjer vi redan har så att uppdateringen av dem blir enhetlig. Om den läggs fram på junimötet kan en uppförandekod således tidigast tas fram till hösten. Hon känner inte till om det finns en uppförandekod på internationell nivå men sekretariatet kommer att ta reda på det om styrelsen fattar beslut idag om att en sådan ska tas fram. Lise Bergh framför också att det redan finns mycket på plats i form av policy och riktlinjer när det gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare men väldigt lite när det gäller medlemmar.

Anna Nilsdotter menar att styrelsen inte kan vänta med att fatta viktiga beslut tills en översyn av alla policydokument är klar och anser därför att styrelsen borde fatta ett beslut om framtagandet av uppförandekod på dagens möte.

Sara Ångström berättar att en synpunkt som kom fram på personalmötet var att det är viktigt att det i en framtida uppförandekod framgår att arbetstagare har rättigheter och skyldigheter och att det eventuellt måste särskiljas vilka krav som ställs på aktivister och frivilliga respektive anställda.

Dan Grundin menar att det, precis som i riktlinjerna, är viktigt i en kommande uppförandekod att begränsa sig till vad man kan kommunicera ut på ett tydligt sätt till de berörda. Ytterst handlar det om sanktionsmöjligheter gentemot medlemmar.

- Diskrimineringsombuden:

Marie Norling har pratat med Elin Hjelte (som nu är ensamt diskrimineringsombud sedan det andra slutade) om hur hon ser på uppdraget. Hennes uppfattning är att deras existens och uppdrag inte har varit tillräckligt känt hos medlemmarna. Elin Hjelte bekräftade att de deltagit på årsmötena och aktivistseminariet men inte arbetat med några fall. Hon anser att det är bra att de finns men att de behöver jobbas in mer och hennes spontana synpunkt på detta förslag var att det var bra och att diskrimineringsombuden ställer sig bakom. Hon ansåg att det behövs ett tydligare stöd till dem, kanske att de borde träffa styrelsen vid andra tillfällen än årsmötet. Elin Hjelte tillade också att man behöver vara två personer för uppdraget men att även riktlinjer fungerar bra som stöd.

Sofia Halth förklarar för styrelsen att det inte finns något formellt förslag om hur styrelsen ska se på diskrimineringsombudens roll men det har diskuterats en del tidigare. Dessutom är det nu dags att utse nya diskrimineringsombud inför årsmötet eftersom styrelsen i höstas valde att inte tillsätta några då man ville invänta den här diskussionen. Sofia Halth föreslår att diskussionen flyttas till forum där Anna Nilsdotter får initiera debatten.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att återkomma till marsmötet med ett uppdaterat underlag om rutiner vid fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i medlemsorganisationen Amnesty international, som tar hänsyn till det som kommit fram i diskussionen,

att uppdra åt sekretariatet att till decembermötet 2011 ta fram en uppförandekod innehållande en policy för whistle-blowing för svenska sektionen.


§ 124 Inför årsmötet

Hannah Laustiola redogör för planeringen kring seminarier och anföranden på årsmötet. Det kommer preliminärt att hållas nio seminarier och två anföranden. Styrelsen kommer att ha två till tre seminarier till sitt förfogande. Amnestyfonden har även uttryckt en önskan att hålla i ett seminarium för att berätta mer om sin verksamhet.

Olika alternativ till innehåll i de seminarier styrelsen ska arrangera diskuteras och styrelsen kommer överens om att ta upp frågan igen efter det att IEC:s resolutioner diskuterats.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 1 att utforma ett seminarium om demokratifrågan,

att uppdra åt sekretariatet att kommunicera ut till Amnestyfonden att den får ett seminarium på årsmötet.


§ 125 Livesändning av årsmötet 2011

Sofia Halth föredrar förslaget från strategigrupp två om vad som är lämpligt att sända live på årsmötet.

Sara Ångström framför att en synpunkt från personalmötet var att livesändning överlag är ett bra steg mot öppenhet och transparens men att bedömningar måste göras från fall till fall om det medför risker för individer samt att det inte borde vara ett krav att sända för att undvika att årsmötet tappar potentiella talare/gäster som inte vill bli filmade live. En annan fråga från personalen gällde varför det är föreslaget att valen ska sändas då man undrade om inte det kan vara känsligt i de fall någon vill plädera för eller emot en kandidat. Slutligen fanns ett förslag om att tillsätta en sändningschef som tar ansvar och gör bedömningar.

Lars Olsson anser att frågan om sändningschef är mer operativ och att det borde överlåtas till sekretariatet att bedöma om det behövs eller inte. Han framhåller att riskbedömningen omfattas i brödtexten till förslaget.

Gällande valen menar Sofia Halth att strategigruppens tanke var att en person som ställer upp till val är medveten om att hans/hennes kandidatur kan komma att debatteras inför alla. Ingen annan i styrelsen lägger fram argument om att valen inte borde livesändas varför förslaget står kvar oförändrat.

Beslut

att styrelsen antar förslaget om vad som kan respektive inte kan livesändas på årsmötet 2011.


§ 126 Styrelsens förslag till årsmötet inklusive ICM-resolutioner

Anton Lidström redogör för IEC:s resolutioner. Tillsammans med Sofia Halth har han diskuterat om det kan tänkas vara av intresse för medlemmarna att bli rådfrågade om dessa resolutioner på årsmötet. De har kommit fram till att styrelsen inte behöver lägga fram någon av dessa på årsmötet, möjligen med undantag för den resolution om One Financial Amnesty (1FA) som kommer senare under våren. Sofia Halth berättar att AIK också har givits chansen att komma med synpunkter.

Styrelsen är enig om att det finns många frågor som kan vara intressanta att lyfta till medlemmarna på årsmötet, men att det inte finns ett behov av att lyfta dem i form av förslag till årsmötet. Snarare passar de olika temana bra att ta upp i seminarier/workshops för att diskutera och förankra frågorna tillsammans med medlemmarna. Därmed finns det inga ytterligare förslag styrelsen avser att ta till årsmötet.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 3 att bevaka resolutionen om One Financial Amnesty och återkomma i styrelsens forum snarast möjligt,

att uppdra åt Anna Nilsdotter och Sofia Halth att återkomma till styrelsen med förslag gällande styrelsens övriga seminarier,

att uppdra åt Anton Lidström att fortsätta arbeta med styrelsens resolution och återkomma till styrelsens forum snarast möjligt.


§ 127 Inför utvecklingssamtalet med generalsekreteraren [styrelseintern]

Styrelsen förbereder sig inför det årliga utvecklingssamtalet med generalsekreteraren.


§ 128 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Sofia Halth.



Anna Nilsdotter
ordförande


Sofia Halth
vice mötesordförande


Hannah Laustiola
sekreterare


Lars Olsson
justerare



Förklaringar:
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella
arbetet
CRM-system – Customer relations management, i praktiken ny medlemsdatabas
GI2 – Global Identity 2
GK – Granskningskommittén
ICM (International Council Meeting) - det internationella rådsmötet
IEC – (International Executive Committee) Internationella styrelsen
IFM – International Finance Meeting, årligt möte för alla sektioners kassörer
IS - Internationella Sekretariatet
ISP (Integrated Strategic Plan) - den Internationella Strategiska Planen som omfattar en period på sex år
Per Capsulam - beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i styrelsens interna forum på hemsidan
SLA – Service Level Agreement, partnerskapsavtalet mellan svenska sektionen och sektionen i Sierra Leone



Bilaga

Svenska Amnesty 2016

Antagen av årsmötet 2010 och språkligt reviderad av styrelsen i januari 2011.


Svenska sektionen av Amnesty International strävar efter följande:

A. Tillväxt och medlemsvärvning

År 2016 har svenska sektionen minst 100 000 medlemmar och minst 100 miljoner i årliga
intäkter.

År 2016 följer vi principen att tillväxt och aktivism hänger ihop. Det ökade medlemsantalet
återspeglas i mer aktivism. Våra möjligheter att värva medlemmar och samla in pengar hänger
på att sektionen är en stark, trovärdig och transparent organisation som i sitt arbete engagerar
många människor i och utanför Amnesty.

År 2016 har vi förstärkt riktade insatser för att öka antalet aktiva medlemmar bland
skolungdomar och stärka deras engagemang.

År 2016 går en större del av våra ekonomiska resurser till den internationella rörelsen. Detta
innebär mer än 35 % av våra kostnader (2009 års andel). Vi strävar efter att följa internationellt
satta mål för ekonomiska bidrag till den globala Amnestyrörelsen och om det går överträffa dem.
Samtidigt värnar vi om sektionens långsiktiga möjlighet att bidra till arbetet för mänskliga
rättigheter. Vi strävar efter en balans mellan dessa mål utifrån bedömningen av var våra
insamlade pengar gör störst nytta. Vi prioriterar ner delar av sektionens arbete om vi anser att
det gynnar arbetet för mänskliga rättigheter i stort.

År 2016 är vi en organisation med stor mångfald avseende färdigheter, erfarenheter, kunskap
och personligheter.


B. Kommunikation och trovärdighet

År 2016 kommunicerar vi mer enhetligt än idag. Alla som kommunicerar för organisationens
räkning känner till vår globala identitet och hur vi använder den i utåtriktat arbete.

År 2016 är kännedomen om Amnesty större än idag, bland allmänheten i Sverige.

År 2016 är trovärdighet fortfarande ett centralt värde för Amnesty och är något som allmänheten
förknippar oss med. I avvägningar mellan korrekthet, snabbhet, effektivitet och tillgänglighet
väger korrekthet tyngst.

År 2016 hanterar vi risker på ett proaktivt sätt, som är ett föredöme för den ideella sektorn i
Sverige. Vi har ökat vår transparens och ger tydlig, pedagogisk information om våra
arbetsmetoder, vår organisation och de resultat som vårt arbete leder till.


C. Arbete för jämställdhet

År 2016 är sektionen fortfarande en aktiv röst för jämställdhet i den internationella rörelsen och
driver på detta arbete. Vårt jämställdhetsarbete är ett föredöme för den ideella sektorn i Sverige.


D. Aktivism, aktivt deltagande och partnerskap

År 2016 har sektionen en tydlig och transparent process för dialog med de vars rättigheter har kränkts eller riskerar att kränkas och som berörs av vårt arbete. Vi lyssnar till och tar hänsyn till omvärldens perspektiv

när vi planerar, prioriterar och följer upp vårt arbete.

År 2016 har vi nya aktionsformer för medlemmar och icke-medlemmar. Vi är flexibla och väljer
metod utifrån vad vi bedömer är mest effektivt för arbetet för mänskliga rättigheter.

År 2016 har vi utvecklat fördjupade partnerskap och samarbeten med andra aktörer, vilket ökar
våra möjligheter att bedriva påverkansarbete och mobilisera aktivister.

År 2016 erbjuder vi våra medlemmar och aktivister allsidig, specialiserad och tillgänglig
utbildning för att bibehålla och öka deras engagemang.

År 2016 utbildar vi både lärare och elever om mänskliga rättigheter, och är en av de främsta
källorna till kunskap om detta i skolan. Utbildningen syftar också till att öka ungdomsaktivismen i
skolan.


E. Demokrati och organisationsutveckling

År 2016 har vi bibehållit vår identitet som en medlemsstyrd demokratisk organisation där medlemmarna är
sektionens kärna för ett effektivt arbete för mänskliga rättigheter.

År 2016 bedriver vi en verksamhet av hög kvalitet och effektivitet utifrån omvärldens ökande
krav och förväntningar.

År 2016 är sektionen fortsatt en attraktiv arbetsgivare.

År 2016 har har vi utvecklat och stärkt aktiviteten och det demokratiska deltagandet inom
sektionens långsiktiga medlemsstrukturer. Vi ser de långsiktiga medlemsstrukturerna som en
fortsatt viktig förutsättning för vår interna demokrati och en garanti för vår långsiktiga effektivitet
och legitimitet. Med långsiktiga medlemsstrukturer menar vi all typ av medlemsorganisering där
man bygger upp kompetens över tid och arbetar för uthållighet i aktivismen.

År 2016 har vi starkare ledarskap på alla nivåer i organisationen.

År 2016 bidrar vi med mer kompetens och personal till den internationella Amnestyrörelsen och
vi känner en starkare samhörighet med den globala människorättsrörelsen.