Vision 2016 Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2010

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 15 januari 2010

Vision 2016

Bakgrund och förutsättningar

Varför en vision för den svenska sektionen?
- För att beskriva hur den svenska sektionen kan bidra till att förverkliga One Amnesty, och de globala målen i ISP 2010-2016.
- För att ge medlemmar och sekretariat en långsiktig inriktning på arbetet.

På vilken "nivå" befinner sig visionen?
Visionen ska inte ange målsättningar för 2016 inom alla ISPns boxar eller inom alla områden som tas upp inom ramen för GPS, utan ge uttryck för en mer långsiktig viljeinriktning för den svenska sektionens arbete än det tvååriga perspektivet medger. Det rör sig framför allt om att försöka beskriva vart vi vi vill nå inom våra huvudsakliga verksamhetsområden/prioriteringar. Till den korta visionstexten finns en kort bakgrund till visionen och vad vi behöver utveckla.

Vilken form ska visionen ha?
Visionen måste ha ett starkt "kommunikativt" anslag. Den måste vara tydlig och lätt att förstå och kännas inspirerande och engagerande.

Vilka är förutsättningarna för visionen?
- One Amnesty, inkl vår nya globala identitet
- ISP 2010-2016 (inkl "core work" i ICM-beslut 2)
- A2D
- Globala (GPS) och regionala (EPS) prioriteringar
- Det arbete vi tror att vi nationellt kan utföra inom ramen för globala mål och prioriteringar

Grunden för vår vision om var den den svenska sektionen befinner sig 2016 är Ett Amnesty och den internationella strategiska planen, ISP, som vi antog 2009. Vår nya identitet Ett Amnesty innebär en global rörelse som genom gemensamt arbete för gemensamma globala mål bidrar till att få slut på orättvisan att miljoner människor är förvägrade sina mänskliga rättigheter. Vi får det största genomslaget av vårt arbete om vi agerar tillsammans och om sektionernas resurser är våra gemensamma tillgångar. Ett Amnesty ger oss en ny tillhörighet till alla våra medlemmar och kollegor runt om i världen och ger en fantastisk kraft att gemensamt bidra till att påverka och göra skillnad för alla människor som fortfarande förvägras sina mänskliga rättigheter. Vår sektion kan och bör vara en del i detta gemensamma arbete genom att solidariskt stödja det internationella arbetet med ekonomiska och personella resurser och vara en del i processerna att forma vårt internationella arbete och vår organisation. Vi har stor erfarenhet och kompetens på en rad områden som vi bör dela med oss av och vi är en resursstark sektion ekonomiskt och ska stötta Amnestys arbete i globala syd och öst.

Tillväxt, opinionsbildning, kommunikation och utbildning ser vi som fyra nyckelområden i visionen som bör utgå från att vi ska

- Vara en flexibel organisation som bejakar förändring och utveckling
- Växa, i betydelsen öka intäkterna, bli fler och nå nya människor på nya arenor
- Bli mer effektiva och transparenta i vårt arbete
- Vara en synlig organisation i Sverige
- Erbjuda flera och nya sätt att agera till förmån för de mänskliga rättigheterna
- Öka kunskapen om mänskliga rättigheter, dels internt hos våra medlemmar, dels externt med skolan (elever och lärare) som främsta målgrupp
- Vara en del av den internationella Amnestyrörelsen och den globala MR-rörelsen

Förslag till vision för den svenska sektionen 2016

Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. För att nå målet har vi gemensamt bestämt att vi ska arbeta tillsammans mot gemensamma mål och att våra tillgångar är Amnestys gemensamma tillgångar. Vi ska arbeta i partnerskap med de som utsätts för kränkningar av mänskliga rättigheter, rättighetsbärare, och deras företrädare och särskilt stötta människorättsförsvarare. Det betyder att de ska ges möjlighet att aktivt delta i vår planering och vårt arbete. Den svenska sektionen ska bidra till visionen genom att växa i inkomster och medlemmar, öka människors kunskap om de mänskliga rättigheterna och att påverka människor att ta ställning och aktivt delta i arbetet för att öka respekten för mänskliga rättigheter. Vi ska också utveckla partnerskap med rättighetsbärare och andra sektioner.

Växa i Sverige för att förändra världen
Svenska sektionen är en flexibel organisation som aktivt deltar i förändring och utveckling. Vi har vuxit i intäkter, 100 miljoner kronor, och medlemmar, 100 000 medlemmar, och vi har nått ut till nya människor på nya arenor och bidrar till att förhindra människorättskränkningar i Sverige och världen. En större andel av de nationella resurserna i form av pengar går till den internationella rörelsen och sektionen är en aktiv del i internationella rörelsens förändringsarbete.

Bakgrund
Tillväxt är ett av de globala målen för handlingsplaneperioden och innebär tillväxt i både människor och pengar. Mot bakgrund av utvecklingen 2004-2009 i den svenska sektionen ser vi att vår sektion har förutsättningar att öka intäkterna och på så sätt bidra till den globala Amnestyrörelsen. Många sektioner har idag en ansträngd ekonomi och en del av de tidigare resursstarka sektionerna går till och med bakåt och tvingas skära ner på verksamheten. Det är därför viktigt att de sektioner som växer bidrar till den internationella rörelsen i enlighet med ICM-beslutet 2009 A2D. För att klara det behöver vi utveckla nya former för att få fler medlemmar och fler givare.

Vägvalsfrågor
För att kunna bidra med mer pengar til den internationella rörelsen kommer större satsningar behöva göras inom fundraisingområdet. Är vi beredda att göra detta även om det måste ske på bekostnad av kampanj- och informationsarbete i sektionen?

Om resurserna är begränsade, är det viktigast att nå ut brett till så många som möjligt eller ska vi satsa på specifika målgrupper som vi vet är lättare att bearbeta kostnadseffektivt?

En ökad mångfald bland de nya medlemmarna innebär med all sannolikhet ökade fundraisingkostnader för svenska sektionen, är det värt det? Eller ska vi satsa på säkra kort, på människor som vi vet är intresserade av Amnesty och MR (t ex högutbildade kvinnor i storstad) som är mer kostnadseffektiva att bearbeta?

Vi har under 00-talet arbetat utifrån strategin att växa i både antal medlemmar och intäkter. Om rekryteringskostnaderna för nya medlemmar ökar, ska vi prioritera andra intäktskällor som framför allt ger mer intäkter?

Opinionsbildning och påverkan via professionalitet och aktivism
Den svenska sektionen är en sektion där opinions- och påverkansarbete engagerar och involverar både medlemmar och icke-medlemmar med en bred mångfald. Vår sektion erbjuder många och nya sätt att agera till förmån för de mänskliga rättigheterna och vi är en aktiv del av den internationella Amnestyrörelsen och den globala MR-rörelsen. Vårt opinions- och påverkansarbete har utvecklats genom nya arenor, samarbeten och metoder. Aktivister i form av medlemmar och icke-medlemmar är en av våra främsta resurser och har genom utbildning och organisatoriskt stöd möjlighet att bedriva påverkansarbete inom ramen för våra globala prioriteringar.

Bakgrund
Vårt kampanj- och påverkansarbete i Sverige styrs nu till stora delar av de gemensamt satta globala och europeiska prioriteringarna. Våra medlemmar är avgörande för hur vi förverkligar våra mål i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Amnesty vill nå så många människor som möjligt och vi kommer därför i mycket större utsträckning än idag också behöva involvera personer som inte är medlemmar i Amnesty för att uppnå våra mål. Och för att nå våra mål måste vi inspirera människor att vilja veta mer om MR och att enagera sig. Vi måste fortsätta att utveckla nya former för engagemang och aktivt deltagande, speciellt med inriktning på nya medier och kanaler, och inte minst för att öka mångfalden bland dem som aktivt arbetar för mänskliga rättigheter. En viktig motiverande faktor för frivilligarbete är att det känns roligt och meningsfullt. Det är också viktigt med en balans mellan handlingsplanens prioriteringar och aktivisternas egen kreativitet.

Vägvalsfrågor
Hur mäter vi om vårt arbete är effektivt? Och hur förhåller vi oss till aktiviteter som i sig kan vara stimulerande men inte har någon effekt för de mänskliga rättigheterna?

Hur skapar vi en organisation som är flexibel och har verksamheten i fokus? När avvecklar vi organisationsformer som spelat ut sin roll?

Vilka krav ska vi ställa på aktiva medlemmar och grupper när det gäller transparens i arbetet? Hur förenar vi de kraven med arbetsglädje och inspiration?

Hur viktigt är samarbete med andra organisationer? Hur säkerställer vi ökad opinionsbildning via samarbeten med bibehållen trovärdighet och oberoende?

Är Amnestys medlemmar den viktigaste resursen i vårt arbete eller kan andra utföra arbetet lika bra eller t o m bättre?

Samordnad, trovärdig och spetsig kommunikation via nya kanaler
Amnesty har ett starkt varumärke i Sverige och uppfattas som en viktig och inflytelserik organisation. Kännedomen om Amnesty och arbetet för de mänskliga rättigheterna har ökat bland allmänheten. Vårt arbete är effektivt och transparent. Vi har utvecklat vår interna och externa kommunikation genom nya kanaler och den svenska sektionen är en viktig aktör i såväl digitala och sociala som traditionella medier. Kommunikationen är enhetlig och samordnad med vårt påverkansarbete för att nå största möjliga effekt.

Bakgrund
För att lyckas med tillväxtmålet och vårt påverkansarbete och för att få människor engagerade i arbetet för mänskliga rättigheter måste vi utveckla vår externa kommunikation i Sverige. Vi måste kommunicera enhetligt utifrån vår globala identitet, synas mer i relevanta sammanhang och effekterna av vårt arbete måste tydliggöras. För att lyckas med detta måste både den interna och externa kommunikationen utvecklas.

Vägvalsfrågor
Sekretariatet pekar ut digital kommunikation i sociala medier som en viktig kanal för framtida mobilisering och information, är det rätt val eller finns det andra kommunikationskanaler som bör utvecklas?

Hur ser vi på våra befintliga kommunikationskanaler? Ska vi i så långt som möjligt arbeta med både nya och traditionella kanaler eller fasa ut befintliga kostsammare kommunikationskanaler, t ex vissa pappersbundna och postala utskick?

Ska medlemmarna i högre grad kunna välja vilken information de vill ha och genom vilka kanaler (t ex digitalt) eller ska vi med ett mer "folkbildande" perspektiv ge samma material till alla (t ex Amnesty Press)?

Förändra attityder och öka kunskapen om mänskliga rättigheter
Den svenska sektionen är en av de främsta aktörerna inom skolan för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter. Vi har byggt upp en utbildningsverksamhet i skolan om mänskliga rättigheter med både elever och lärare som målgrupp. Vi erbjuder en allsidig utbildning om mänskliga rättigtheter till våra medlemmar och icke-medlemmar som aktivt arbetar för Amnestys mål.

Bakgrund
Vi anser att MR-utbildning med inriktning på skolan/ungdomar är ett långsiktigt främjandearbete som är mycket viktigt för fortsatt förändring av attityder och vilja till engagemang, inte minst för att försäkra oss om en fortsatt tillväxt inom Amnesty. Vi vill få in mänskliga rättigheter som en del i skolans ordinarie verksamhet, i elevers, lärares och övrig skolpersonals vardag. Samtidigt måste vi utbilda våra medlemmar och aktivister och vi behöver erbjuda dem såväl en allsidig som specialiserad utbildning för att bibehålla och öka deras engagemang.

Vägvalsfrågor
Vad bör vara syftet med den externa utbildningsverksamheten inom Amnesty? Är det främst en metod för att allmänt öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna eller en metod för att uppnå våra mål inom t ex områdena mångfald och ungdomsarbete?

Hur viktig är utbildningsverksamheten för förtroendet för Amnesty som organisation?

Idag erbjuder Amnesty kurser för främst pedagoger och intresserade medlemmar i olika ämnen, ska vi bibehålla den inriktningen eller helt fokusera på MR-utbildning i skolan samt riktad utbildning mot aktivister? Finns det andra målgrupper som är viktiga?

Sektionen har tidigare sökt extern finansiering för satsningar inom MR-utbildning, främst genom Arvsfonden, och internationellt accepterar Amnesty i allt högre grad externa och ofta statliga medel för MR-utbildning. Ska vi i svenska sektionen utnyttja den möjligheten i högre grad eller fortsätta med vår mer restriktiva hållning gentemot extern och statlig finansiering?