Utredning ersättningsprinciper för sektionsstyrelsens ledamöter Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2010

Till: Styrelsen
Från: Felicitas Bergström, Michael Falk och Ebba Hagander Mir
Datum: 15 januari 2010

Utredning ersättningsprinciper för sektionsstyrelsens ledamöter

Inledning
Uppdragsgruppen har fått i uppdrag av sektionsstyrelsen att utreda frågan om ersättningsprinciper för sektionsstyrelsens ledamöter. Utgångspunkten är det årsmötesbeslut från 2009 som ger sektionsstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om arvodering av styrelsens ledamöter. Uppdragsgruppen bestod av Felicitas Bergström, Michael Falk och Ebba Hagander Mir. Gruppen tillsattes av sekretariatet i oktober 2009.

Problemställning
Dagens situation i sektionsstyrelsen har uppfattats som problematisk på flera sätt. Det finns i sektionens arbetsordning en beskrivning av vilka uppgifter som ska utföras av styrelsen, och dessa är så pass omfattande att styrelsen får lägga ner så mycket tid för att genomföra uppgifterna att de är svåra att klara för de som även har ett krävande arbete, småbarn eller andra tidskrävande uppgifter utanför organisationen. Detta kan i sin tur innebära att urvalet av kandidater för styrelsen blir för snävt, vilket leder till bristande mångfald (tex i fråga om ålder) och representativitet och till bristfälliga val. Det kan även innebära att vi riskerar att bränna ut styrelseledamöter eller att man pga av arbetsbördan väljer att ej ställa upp till omval.

Dagens system för ersättning av styrelseledamöter som baserar sig på förlorad arbetsinkomst används inte i praktiken, trots att det upplevts vara ett problem att ledamöterna inte får ersättning för sitt arbete.
Problematiken kan alltså beskrivas så här:
- Det är svårt att kombinera styrelseuppdraget med andra tidskrävande uppgifter såsom heltidsarbete, familj och andra engagemang
- Mångfalden i sektionsstyrelsen har brister
- Representativiteten i sektionsstyrelsen har brister
- Vid årsmöten finns det inte tillräckligt med kandidater att välja bland vilket är negativt ur ett demokratiskt perspektiv
- Risk att styrelseledamöter bränner ut sig
- Dagens ersättningsmodell, som baseras på förlorad arbetsinkomst, tillämpas ej

Bakgrund
Amnestys svenska sektionsstyrelse har vid flera tillfällen diskuterat frågan om arvodering, främst för styrelsens ordförande. Sedan i mars 1997, då den svenska sektionsstyrelsen beslutade att ersättning för förlorad arbetsinkomst ska kunna utgå till dess ledamöter, kan styrelseledamöter erhålla ersättning för möten och uppdrag som utförs på ordinarie arbetstid och som sker på begäran ifrån styrelsen eller sekretariatet. Denna möjlighet utnyttjas mycket sällan och ersättningen har inte betalats ut på flera år. Därför har frågan lyfts om huruvida styrelsens ledamöter istället borde arvoderas .

Detta resulterade i att styrelsen lade fram ett förslag till årsmötet 2009 om att utreda frågan om arvodering av sektionens ordförande. Årsmötet beslutade att styrelsen skulle tillsätta en uppdragsgrupp för att utreda frågan om arvodering av sektionens styrelse (alltså inte enbart ordföranden) och återkomma i frågan till årsmötet 2010.

Styrelsers möjlighet till ersättning har också diskuterats på internationell nivå inom Amnesty. I juni 2009 presenterades rapporten ”Compensation scheme for International Executive Committee members” (ORG 70 003 2009), vilken diskuterar de ersättningsprinciper och -former som finns för den internationella styrelsen, IEC. Av rapporten framgår att IEC:s ledamöter har kunnat kompenseras för förlorad inkomst (upp till 40 arbetsdagar/år) sedan 1993. Då detta beslut inte var helt entydigt har Accountability and Control Committee (ACC), som har i uppgift att tolka antagna beslut, utrett vad beslutet innebär. ACC har beslutat att de från och med det internationella rådsmötet ICM 2009 kommer att vara mer restriktiva i sin tolkning varigenom IEC:s ledamöter inte längre kommer att ges möjlighet att få kompensation för förlorad arbetsinkomst.

Med rapporten i åtanke lade den svenska delegationen till ICM fram en resolution om att IEC:s ledamöter skulle arvoderas. Detta förslag röstades ned i beredningsgruppen. Många uttryckte sitt stöd för målet med resolutionen, alltså att stärka IEC genom att ge bättre förutsättningar för att genomföra sina uppgifter samt att uppnå en ökad mångfald inom styrelsen genom att bredda rekryteringsbasen. Samtidigt menade många att arvodering inte var rätt sätt att uppnå detta.

Den analys som ACC har gjort och som presenteras i rapporten ”Compensation scheme for International Executive Committee members” baseras till stor del på den brittiska kontexten. ACC har undersökt de regelverk som gäller för välgörenhetsorganisationer baserade i Storbritannien samt den praxis för ideella organisationer som råder där. Då regelverk och praxis för brittiska och svenska enskilda organisationer skiljer sig åt har uppdragsgruppen i denna utredning ansett att det är centralt att utreda frågan om arvodering av den svenska sektionsstyrelsen utifrån en svensk kontext.

Enkät
Vi frågade de personer som suttit i styrelsen sedan 2005/2006 fram till och med dagens styrelse, totalt 20 personer. Av dessa var det 17 personer som svarade. Enkätfrågorna finns bifogade i appendix.

Nedlagd tid
Styrelseledamöterna uppger att de lägger i snitt ca åtta timmar per vecka på sina uppgifter i styrelsen, vilket motsvarar ca 20 procent av ett heltidsarbete. Till detta tillkommer tid för möten, såsom styrelsemöten, årsmöten, distriktsmöten och internationella möten. Vi har då inte räknat med budgetmöten, aktivistseminarier, distriktsaktiviteter och övriga Amnestymöten. Denna mötestid motsvarar enbart för styrelseuppdraget ca 20 dagar per år. Vid heltidsarbete har man ca 260 arbetsdagar per år, och mötestiden för styrelseledamöterna uppgår alltså till ca ytterligare åtta procent av en heltidsarbetstid. Vi har identifierat att det i styrelsen finns en del roller som innebär att ledamöterna lägger ner olika mycket tid. De roller vi har identifierat är ordförande, vice ordförande, kassör, strategigruppssammankallande samt AIK-representant.

För ordförande gäller att denne använder arbetstid motsvarande mer än ett halvtidsarbete (50 procent av ett heltidsarbete) på styrelseuppdraget, inklusive mötestid.
Vad gäller vice ordförande och kassör lägger de som svarat ned ca 30 procent av ett heltidsarbete, inklusive mötestid.
Vad gäller strategigruppssammankallande och AIK-representant lägger de som svarat, och där vi kunnat identifiera dessa roller, ned ca 20 procent av en heltidsanställning inklusive mötestid.
Övriga ledamöter och suppleanter (utöver ovan identifierade roller) använder drygt 10 procent av en heltidsanställning, inklusive mötestid.

Det är uppenbart att tidsåtgången för ordföranden är väsentligt större än för övriga ledamöter. Tyvärr har enbart en kassör av tre svarat på enkäten och av detta svar framgår att den kassören lade ned lite mer tid än övriga styrelseledamöter, men inte alls så mycket som ordföranden. Dock är det svårt att avgöra om denna kassör var representativ, då just den personen haft möjligheten att välja bort vissa delar av kassörsarbetet.

Arbete/ annan sysselsättning
Styrelseledamöternas sysselsättning under tiden de var ledamöter:
- 7 av 17 har varit enbart heltidsanställda
- 4 av 17 har varit enbart egna företagare
- 3 av 17 har varit deltidsarbetande i kombination med studier
- 1 av 17 har varit deltidsanställd, föräldraledig och egen företagare i kombination
- 1 av 17 har varit doktorand på heltid
- 1 av 17 har varit student, anställd och egen företagare under styrelseåren
Några har under delar av styrelseperioden varit arbetslösa.

Det går lätt att konstatera att styrelsens sysselsättning skiljer sig en hel del från resten av Sveriges befolkning. Det är många som har fria arbeten som exempelvis egna företagare och konsulter. Bristen på mångfald i styrelsen blir också tydlig genom att stora grupper som tex pensionärer saknas.

Familjesituation
Styrelseledamöternas familjesituation var följande:
- 7 av 17 var singel och utan barn under styrelseperioden
- 7 av 17 hade partner men inga barn under styrelseperioden
- 2 av 17 hade vuxna barn under styrelseperioden
- 1 av 17 hade småbarn under styrelseperioden

Ett liv som småbarnsförälder är uppenbarligen svårt att kombinera med styrelseuppdraget. I flera fall har styrelsemedlemmar valt att sluta i styrelsen pga förändrad familjesituation, dvs graviditet eller småbarn. Att endast en av 17 personer som suttit i styrelsen samtidigt varit småbarnsförälder talar ett tydligt språk. Det är en stor brist på mångfald att det är så få personer som suttit i styrelsen som har familj.

Ersättning för utlägg
Styrelseledamöterna fick uppge om de tagit ut ersättning för utlägg:
- 5 av 17 har aldrig bett om ersättning för utlägg
- 4 av 17 har emellanåt bett om ersättning för utlägg
- 5 av 17 har emellanåt bett om enbart reseutlägg
- 3 av 17 har bett om ersättning för samtliga utlägg
- 0 av 17 har begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst

En stor andel av styrelsemedlemmarna väljer att inte begära ersättning för utlägg, eller enbart för reseutlägg, och då enbart ibland. Ingen har heller utnyttjat sin rätt att begära ersättning för förlorad arbetsinkomst. Detta kan troligen ha flera förklaringar. En av dem är att inte alla känner till att de har rätt att be om detta. En annan är att det inte finns en tradition att göra detta, varför man väljer att istället ta tjänstledigt, semesterdagar, utnyttja flextider etc. En tredje förklaring är att det för de av styrelseledamöterna som är företagare är svårt att definiera exakt vilken inkomst som gått förlorad genom den för Amnesty avsatta tiden.

Skulle arvodering göra skillnad?
Vi har frågat ledamöterna om vilken påverkan en eventuell arvodering skulle få:
- 9 av 17 anser det skulle göra skillnad, huvudsakligen för ordförande och eventuellt för kassör
- 4 av 17 anser att arvodering inte skulle göra någon skillnad
- 1 av 17 anser det skulle underlätta mycket för den egna ekonomin (en person som deltidsarbetat pga sitt Amnestyengagemang)
- 1 av 17 anser det skulle göra skillnad såtillvida att den personen då inte skulle tacka ja till uppdraget
- 2 av 17 svarar inte på frågan

Mer än hälften av alla som svarat anser att arvodering skulle kunna göra skillnad för åtminstone ordförande. Ett av de angivna skälen till detta är man tycker att kraven på ordförandes prestation är orimliga, ifall denne inte har möjlighet att gå ned i arbetstid. En annan anledning är att rollen kräver ständig tillgänglighet, vilket inte är möjligt med de flesta heltidsarbeten. Det vanligaste argumentet är dock mångfaldsaspekten. Det får inte vara individers ekonomiska situation som avgör huruvida de kan acceptera ett styrelseuppdrag eller ej, då exkluderas alltför mycket kompetens från organisationen. För några personer är frågan synnerligen avgörande för att kunna kandidera: En person har en kärv privatekonomi och har pga styrelseuppdraget inte tid att arbeta mer. För denne skulle en arvodering innebära en ökad möjlighet att fortsätta inom styrelsen. En person är en stark motståndare till arvodering och skulle inte tagit uppdraget om det varit arvoderat.

För eller emot styrelsearvodering
Styrelseledamöternas åsikt om styrelsearvodering:
- 6 av 17 är för styrelsearvodering
- 5 av 17 är för arvodering, åtminstone för ordförande
- 3 av 17 är emot styrelsearvodering
- 2 av 17 är varken för eller emot
- 1 av 17 svarar inte på frågan

14 personer av 17 har redovisat en klar åsikt och av dessa är elva för arvodering, dvs nära 80 procent.

En del av de tankar och funderingar som har yttrats i samband med enkäten är följande:
”Jag startade eget bland annat för att det tog för mycket tid att ha ett heltidsjobb och ett frivilliguppdrag. Jag skulle inte ta ett sådant tungt frivilliguppdrag igen, inte förrän jag tjänar betydligt mer så att jag kan gå ner rejält i tid”
” Ekonomisk situation får inte bli begränsande faktorer när man funderar kring ett styrelseuppdrag, då suboptimerar organisationen sina resurser”
” Om man ser till att styrelseledamöter absolut inte förlorar pengar på att sitta i styrelsen och att de kan ägna sin tid åt tankearbete i första hand, inte administration, då kanske en arvodering blir onödig.”
” Jag valde att lägga en stor del av min fritid på Amnesty, nu har jag två barn och lägger den tiden på familjen istället.”
” Det är inte rimligt att förvänta sig av en ideellt arbetande ordförande att prestera det som görs idag. Dock är det möjligt att fokus istället ska ligga på att göra färre saker och mer ”rätt” saker.”
” Det får inte kosta något att arbeta i styrelsen, men man ska heller inte kunna tjäna pengar på det, ta tjänstledigt, etc. Men om det kostar når vi aldrig mångfaldsmålen.”
” Jag tror att arvodering skulle kunna resultera i ett större erkännande för styrelsens roll”.
” En arvodering skulle kunna möjliggöra för personer med mindre flexibla arbetstider och med mer krävande privatliv (barn mm) att ställa upp för val i sektionsstyrelsen.”

Andra organisationer
Uppdragsgruppen har undersökt sammanlagt 27 svenska organisationer (i vissa fall den svenska delen av en internationell rörelse). Av dessa har fem besvarat (av sju tillfrågade) en mer omfattande enkät (se annex 1), och resterande har vi undersökt via e-postfrågor och research på internet, t ex av deras årsberättelser. De organisationer som uppdragsgruppen har fått fram information om är Cancerfonden, Unicef, Rädda Barnen, Röda Korset, SOS barnbyar, Läkare utan gränser, Plan Sverige, Världsnaturfonden, Hjärt- och Lungfonden, Barncancerfonden, BRIS, Ecpat, Läkarmissionen, Friends, Korpen, IOGT, Forum Syd, Afrikagrupperna, Diakonia, RFSU, RFSL, Svenska Freds, Greenpeace, Kfuk-Kfum, Erikshjälpen, Naturskyddsföreningen och Stockholms stadsmission.

Av dessa organisationer har majoriteten (ca 2/3) någon typ av arvodering av hela eller delar av styrelsen där arvodering av ordföranden är vanligast (Cancerfonden, Rädda Barnen, Röda korset, Läkare utan gränser, Hjärt- och Lungfonden, Barncancerfonden, Läkarmissionen, BRIS, Korpen, IOGT, Forum Syd, Afrikagrupperna, RFSU, RFSL, Svenska Freds arvoderar t ex sin ordförande medan Unicef, SOS barnbyar, Plan Sverige, Världsnaturfonen, Ecpat, Friends, Diakonia och Stockholms stadmission ej har något styrelsearvode alls) Det finns exempel på organisationer som arvoderar fler än ordförande, tex Naturskyddsföreningen, RFSL och Korpen. Vi har dock ej fått någon mer exakt bild av andelen organisationer som arvoderar fler än ordföranden.

De reflektioner och antaganden som har föranlett de organisationer som vi har undersökt att arvodera hela eller delar av sin styrelse är följande:

”Skälet till att vi införde arvodering var att arbetsbelastningen för ordföranden med en växande organisation gjorde att det blev svårt att ha ett jobb vid sidan om för sin försörjning.”

”För förbundsordföranden var det att uppdraget krävde att man kunde vara helt fokuserad på enbart detta uppdrag då det tidigare hade varit en deltidsarvodering som gjorde att de som var förbundsordförande var splittrade mellan en massa olika uppgifter och inte kunde vara helt tillgängliga för organisationen. Övriga arvoderingar har beslutats successivt. Först infördes en 20% arvodering av vice förbundsordförande. Den funktionen hade då arbetsgivaransvar (under en tid när vi inte hade någon chef på kansliet) och arvoderingen var att se som ett sätt att frigöra arbetstid för att personen skulle kunna delta på dagtid. När vi omorganiserade kansliet och fick mer medel infördes övriga arvoderingar, Förbundssekreterare 20%, Förbundskassör 50%, Internationell utskottsordförande 10% av prisbasbeloppet”.

”Att kunna ha en anställd ordförande är värdefullt för organisationen på många sätt, främst för att föreningen kan vara representerad på heltid av en förtroendevald istället för en tjänsteman.”

”Det här är inget uppdrag man ska ha resten av livet, det är något man ska brinna för. Men det är minst ett halvtidsarbete och människor mäktar inte med att ha det vid sidan av ett heltidsarbete, då bränner de ut sig”

”Ett förtroendeuppdrag i [organisationen] ska inte kräva ett fritt och välbetalt arbete (men ska heller inte vara ett sätt att försörja sig, grunden är det ideella). Alltså, alla slags människor ska kunna sitta i vår styrelse”.

”Arvode i rätt form stimulerar bättre prestation”

”Generellt sett har det blivit allt svårare att rekrytera ideella krafter till föreningsverksamhet. Även om vi hittills har klarat rekryteringen väl, är risken stor att organisationen kommer att påverkas av denna utveckling. ”

”Det ställs allt högre krav på professionalitet i styrelsearbetet. Behovet av en styrelsesammansättning med många kunskaper, erfarenheter och representerande ökar vilket ökar behovet av en arvodering.”

    Av de organisationer som tillfrågats och svarat på frågor om nivån på arvoderingen anger majoriteten att arvoderingen är en viss procentsats av ett prisbasbelopp. En organisation anger att arvoderingen ej förhåller sig till personens grundlön, men att viss hänsyn tas till nivån på generalsekreterarens lön. En annan svarar att arvoderingsnivån bestäms av vad organisationen har råd med och vad som kan anses vara rimligt.

    Av de fem organisationer som har besvarat vår enkät har majoriteten arvodering till ordföranden på 100%, en organisation anger att ordföranden är arvoderad på 50%, en arvoderar inte alls och en organisation uppger att arvodet ligger på 21 400kr per månad.
    Charity raitings översyn från 2008 över de största ideella organisationerna i Sverige ( ) anger följande ersättningsnivåer till styrelsens ordförande:
    Rädda Barnen 240 000kr/år
    Cancerfonden 69 000kr/år
    Unicef 0
    Röda Korset 822 000kr/år
    Plan Sverige 0
    SOS Barnbyar 0
    Läkare utan gränser 155 000kr/år
    Världsnaturfonden 0
    Hjärt- och Lungfonden 66 000kr/år
    Barncancerfonden 240 000kr/år

    Av de organisationer som Charity raiting har undersökt är det endast Röda Korset som förväntar sig ett heltidsengagemang från sin ordförande.

    Andra sektioner
    Uppdragsgruppen har frågat 13 Amnestysektioner om deras styrelsers ersättning. Vi har fått svar från åtta, nämligen Danmark, Finland, Flandern, Italien, Nederländerna, Norge, Tyskland och Österrike.

    Det finns ett exempel, Norge, där det finns en kontinuerlig ersättning till ordföranden i form av månadslön. I Norge finns ett årsmötesbeslut som säger att ordföranden får upp till två basbelopp per år, vilket innebär ca 174 000 SEK per år, och ledamöter kan få upp till 0,5 basbelopp, vilket innebär ca 43 000 SEK per år. Detta ska ses som ersättning för förlorad inkomst, men styrelsen har sedan beslutat att ordföranden får ett månatligt belopp utbetalt oavsett om denne kan visa på förlorad inkomst. I dagsläget är detta 88 000 SEK per år. Om ordföranden vill ha mer pengar så krävs det intyg om förlorad arbetsinkomst och det samma gäller styrelseledamöter som vill ha ersättning.

    I övriga sektioner finns det flera exempel på att ledamöter kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst, mot uppvisat intyg, men det vanligaste är att det endast ges ersättning för direkta kostnader, som exempelvis utlägg för resor. I ett fall täcks mobiltelefonkostnader (Italien). Sektionerna har oftast inte ens diskuterat ersättning för styrelsen och bland de som ändå gjort det är det ett par (Nederländerna och Italien) som nämner att de kommit fram till att styrelseuppdraget ska vara ett frivilligarbete.

    Arbetsbördan varierar kraftigt beroende på vilken sektion man frågar. Den ena extremfallet är Österrike som uppger att 10-15 timmar per vecka är normalt för styrelseledamöter. Den andra extremfallet är Flandern som säger att vissa ledamöter själva uppger att de arbetar så pass lite som tre timmar per vecka. Styrelseordföranden uppges också ha extra uppgifter som är betungande. Det mest extrema exemplet är den danska ordföranden som uppger att arbetstiden för uppdraget är 37 timmar per vecka. Det vanligaste svaret är dock: Arbetstiden varierar. Flera (Finland, Italien, Norge) nämner att det finns de som mest bara går på styrelsemöten – och då är arbetsbördan inte så stor – medan de som har en mängd ytterligare uppgifter lägger ner betydligt mer tid.

    Svenska lagar och regler
    Det finns flera lagar som berör området. Skattelagstiftningen och arbetsrätten är de viktigaste delarna som vi kunnat identifiera. Vi behöver också ta hänsyn till frivilliga regler som Amnesty åtagit sig att följa.
    I rapporten från Accountability and Control Committee (ACC) om ersättning för den internationella styrelsen (IEC) tar man hänsyn till de brittiska regler som finns på området. Dessa gäller alltså den brittiska situationen, vilken inte påverkar Amnestys svenska sektion.

    I Sverige behöver man ta hänsyn till Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), som har en kvalitetskod som bland annat säger så här, under punkt 4.5.2: ”Uppgift om styrelseledamöternas eventuella arvode och andra ersättningar skall vara offentligt tillgängliga och inkludera ersättning för eventuella uppdrag i organisationen utöver styrelseuppdraget.” Det sägs också (under punkt 5.7) att organisationen skall ha skäliga kostnader.

    Svensk insamlingskontroll (SFI) har föreskrifter för 90-konto som måste följas. Mest relevant är paragraf 12, där det sägs: ”Verksamheten får inte belastas med oskäliga kostnader.” och ”om […] insamlings- och administrationskostnader överskridit 25 % av de totala intäkterna tre år i följd ska 90-kontot återkallas, såvida inte synnerliga skäl föreligger.”, men detta är bara intressant ur utgångspunkten att Amnestys kostnader för bland annat administration hamnar över 25% av intäkterna.

    Den svenska skattelagstiftningen är också av intresse. Skatteverket uppger att det behöver betalas arbetsgivaravgifter och göras avdrag för preliminär skatt även för arvode till medlemmar som utför arbete, t ex kassör och ordförande. Arvode är alltså att betrakta som vilken lön som helst.

    Däremot är det stor skillnad mot en vanlig arbetstagare i fråga om arbetsrätt. Det är till att börja med tveksamt om det ens kan sägas råda ett anställningsförhållande mellan organisationen och ledamöterna – och utan detta gäller ingen arbetsrätt. Dessutom är Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) inte tillämplig, eftersom arbetstagare inte har rätt att påverka mål och inriktning hos verksamheten i fråga om ideella organisationer (§2). Likaså gäller inte Lagen om anställningsskydd (LAS), eftersom det i denna finns undantag för arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning (§1, punkt 1). Det samma gäller Arbetstidslagen (§2).

    Argumentation
    Det finns en rad argument för och emot att arvodera styrelsen eller delar av den. Vi har här nedanför satt samman de som vi upplever som mest relevanta.

    För/emot arvodering
    Detta är de argument vi tycker är mest relevanta och som talar för en arvodering.

    Möjlighet att attrahera den kompetens som behövs
    Det finns många organisationer som konkurrerar om personer med samma kompetens. De flesta av dessa organisationer arvoderar sin styrelse, och det blir enklare att konkurrera om sådan kompetens om Amnesty också arvoderar. Här skiljer sig således den svenska och den brittiska kontexten åt, där det i det senare fallet är mycket mindre vanligt än i Sverige att frivilligorganisationer arvoderar sina styrelseledamöter.

    Av samma skäl kan det med arvodering bli enklare att behålla kompetensen i styrelsen.

    Representativitet
    Det är nödvändigt att sektionsstyrelsen är representativ i förhållande till sina medlemmar och gärna även gentemot den svenska befolkningen. Representativitet kan bedömas utifrån en rad kriterier och för en organisation som arbetar mot diskriminering är de särskilt viktiga.

    I dagsläget har vi till exempel en styrelse (exklusive personalrepresentanter) som saknar pensionärer, men som har 73% kvinnor, och där nästan alla har examen från en högskola och ingen har småbarn. Detta är inte representativt gentemot vare sig medlemmar eller befolkningen.

    Inkluderande - alla ska kunna kandidera
    Det finns ett rättviseargument som går ut på att vem som helst ska ha möjlighet att kandidera till ett förtroendeuppdrag inom Amnesty. Detta är idag för många inte möjligt. Det finns många som har andra och krävande uppdrag som är svåra att kombinera med ett styrelseuppdrag. För dessa kan en ersättning göra det enklare att motivera att ta uppdraget.

    De som det kan vara fråga om är t ex personer med ett krävande heltidsarbete, vilket ofta också innebär att de har en kompetens som kan stärka styrelsen. Det kan också vara heltidsarbetande med långa resvägar, vilka är bra att ha med för att få en god geografisk representativitet. Det kan också handla om låginkomsttagare, som helt enkelt är tvungna att välja bort frivilligarbete för att tjäna pengar. Det finns också forskning som säger att män i mindre utsträckning går med på att jobba gratis, och här har sektionsstyrelsen också ofta haft en sned fördelning.

    Lättare att ställa krav på styrelsen ledamöter
    Det finns möjlighet att ställa krav på arvoderade styrelser, vilket inte är lika enkelt med den som arbetar frivilligt. Särskilt gäller detta om det också är möjligt att ta ifrån någon arvoderingen. Med tanke på det stora ansvaret i att leda en organisation med många tiotusentals medlemmar, arbetsgivaransvar och en mångmiljonbudget bör det vara rimligt att ställa höga krav.

    Styrelsen ges möjlighet att göra ett ännu bättre jobb
    Styrelseledamöter som är arvoderade kan lägga den tid som krävs. Det är sannolikt en naturlig reaktion av att få en ersättning att man också tar mer ansvar för att arbetet blir väl utfört.

    Detta gör också att styrelsen har möjlighet att göra uppgifter som de i dagsläget inte klarar av och därför lämnar över till sekretariatet, trots att det kanske med fördel skulle kunna genomförts av styrelsen.

    Ökad kontinuitet i styrelsen
    Det är i dagsläget en relativt stor andel av styrelsen som inte stannar kvar så länge som är önskvärt för att få kontinuitet. En arvodering kan bli ett incitament för att stanna kvar längre.

    När ledamöter stannar kvar längre innebär det också att de hinner bli mer insatta i arbetet och därmed blir de mer kompetenta.

    Mångfald
    En arvodering kan förbättra möjligheter att rekrytera personer som skulle förbättra mångfalden inom styrelsen. Bara det faktum att fler skulle kunna tänka sig att kandidera för styrelsen innebär att det finns fler att välja på för valberedningen, vilket bör innebära att en ökad mångfald kan eftersträvas. I dagsläget är det ett stort antal personer som inte har möjlighet att acceptera ett styrelseuppdrag trots att denna persons kompetens skulle vara ett värdefullt tillskott. Om dessa personer ges möjlighet att kunna gå ned i arbetstid eller kunna köpa tidsbesparande tjänster i form av taxiresor, färdiglagad mat, städhjälp eller dylikt skulle mångfalden inom styrelsen avsevärt kunna breddas och kompetensen säkerställas.

    Minskad risk för utbrändhet
    Ledamöter uttrycker idag en risk för utbrändhet på grund av en hög arbetsbelastning. Detta gäller särskilt de som har uppgifter som är särskilt krävande inom styrelsen, som ordförande, kassör och sammankallande för strategigrupper. Det finns även exempel på personer som väljer att avsluta sitt engagemang i Amnesty pga överbelastning av styrelseuppdraget.

    Det finns också argument för varför det inte är någon bra idé att arvodera styrelsen:

    Inte engagemang som driver de som kandiderar
    Det är nödvändigt att styrelsen har ett stort engagemang i arbetet, inte minst för att behålla legitimitet i en organisation som till stor del bygger på frivilligarbete. Med en arvoderad styrelse är det inte nödvändigtvis engagemang som är den enda orsaken till att kandidera till styrelsen. Det finns åsikter såsom att själen i aktivismen är att det är frivilligt.

    Internationella förebilder
    Den internationella styrelsen är i dagsläget inte arvoderad och dessutom har den internationella rörelsen nyligen bestämt sig för att det är så det ska förbli. Sverige skulle gå mot motsatt håll om vi inför arvoderingen, vilket möjligen skulle kunna sägas gå emot andan i beslutet.

    Legitimitet och popularitet hos medlemmar och andra
    Amnestys styrelse har fått sin legitimitet från medlemmarna, allmänheten, andra organisationer och media. Det är svårt att förutse vad dessa grupper kommer tycka om en arvodering. De flesta är nog i och för sig vana vid betalda styrelser, och när Charity Rating undersökte svenska styrelser var det endast Röda korset som fick kritik för sin frikostiga ersättning till styrelseordföranden.

    De vanliga medlemmarna i Amnesty är dock inte nödvändigtvis vana vid att man får betalning. Här finns en risk för att styrelsen kommer uppfattas som mindre legitima.

    Distansering från rörelsen
    Det finns en risk för ökad distansering från rörelsen. I viss utsträckning är en arvodering liktydig med en professionalisering av styrelsen, vilket gör att den inte har samma status som de allra flesta aktivisterna inom organisationen.

    Stagnerande styrelse
    Det finns en möjlighet att styrelsearbetet med en arvodering blir ett jobb med en inkomst som man vill behålla. Detta blir ett problem om styrelsens medlemmar inte byts ut i tillräcklig utsträckning för att t ex säkerställa nytänkande. I dagsläget har vi dock snarare motsatt problem.

    Belastar budgeten
    En arvodering för styrelsen innebär också kostnader för organisationen. Det krävs också en viss administration, till exempel kring löneutbetalningar.

    Risk att någon får ersättning utan att prestera
    Det finns en risk att någon får ersättning utan att i verkligheten arbeta. Detta är också svårt att kontrollera.


    Vår slutsats kring arvodering
    När vi ställer argumenten emot varandra så finner vi att det finns fler fördelar än nackdelar med arvodering. Inte minst tycker vi att det är viktigt att kunna undvika att styrelseledamöter jobbar för mycket, bränner ut sig och inte kan fortsätta sitt arbete i styrelsen. Uppgiften är för viktig för att detta ska ske i den utsträckning det gör idag.

    Dessutom tycker vi det är mycket viktigt att kunna förbättra mångfald och representativitet - ett slut på de ”val” där det bara finns en enda kandidat för alla positioner i styrelsen. Personer bör kunna kandidera efter huvudsakligen engagemang och kompetens och inte behöva fundera på om det är ekonomiskt och praktiskt möjligt för dem.

    Det finns också farhågor om att engagemanget ersätts av något annat som drivkraft. Vi menar dock att man inte kandiderar utan att ha vilja och engagemang och arvodering ger fler personer med dessa egenskaper möjligheten att kandidera. Dagens system är exkluderande, medan en rimlig arvodering skulle göra processen mer inkluderande. Vi är inte heller först eller ensamma om vi väljer arvoderingslinjen. Såväl den norska sektionen som 2/3 av jämförbara svenska organisationer har redan valt samma väg.

    Att argumentera för arvodering i den svenska sektionen när man nyligen beslutat mot arvodering iför IEC kan verka kontroversiellt. Dock skall man ha i åtanke att det som ACC kom fram till huvudsakligen grundar sig på att det i Storbritannien inte är kutym att arvodera styrelser i frivilligorganisationer. Att då i Sverige argumentera för styrelsearvodering är att välja samma linje som man valt internationellt då en majoritet av frivilligorganisationer i Sverige har arvoderade styrelser. Det finns alltid en möjlighet för den internationella rörelsen att bestämma hur det ska gå till i de enskilda sektionerna, men arvodering av sektionsstyrelser är inte en fråga som man tagit någon ställning i.

    Samtidigt finns det redan sedan tidigare exempel på betalning av aktivister inom svenska delen av Amnesty. Det finns redan en trend mot att organisationen betalar för att säkerställa att man får den kompetens som behövs för att prestera ett så välgörande resultat som möjligt. De som tidigare arbetade frivilligt som informatörer får idag som ledare inom Amnestyakademien ersättning för sin medverkan. Man har även tagit beslutet att betala för medlemsvärvning genom Face 2 Face-satsningen.

    Vi har med tanke på de stora fördelarna därför valt att förespråka en arvodering.

    Utformning av arvode
    Det finns flera olika sätt att utforma arvodering. De mest intressanta alternativen är att fastställa ett belopp som utbetalas månatligen, att få ett belopp för varje möte man närvarat på, och att få ett belopp för varje ansvarsområde. Vi har då valt bort att diskutera existerande modell, alltså att ersätta förlorad arbetsinkomst, eftersom denna visat sig inte fungera.

    Fördelen med att välja modellen med månatlig arvodering är att den är enkel och tydlig och den skapar minst administrativ börda i form av löneutbetalning. De andra modellerna försöker få till en arvodering som mer motsvarar arbetsinsatsen i styrelsen. Vi menar dock att dessa modeller inte är tillräckligt tydligt kopplade till arbetsinsatsen, eftersom denna kan bero på en näst intill oöverskådlig mängd faktorer. Vi förordar därför månatlig arvodering.

    Arvoderingen bör utformas så att den är kopplad till ett index, förslagsvis prisbasbelopp - i likhet med andra organisationer och Amnestys norska sektion. Detta bör beslutas en gång för alla av ett årsmöte så att det inte behöver diskuteras vidare och så att styrelsen själv inte behöver uttrycka åsikter i frågan.

    Det bör diskuteras om hela styrelsen ska arvoderas, eller enbart delar eller endast ordförande. Då man tittar på ansvaret, arbetsbördan och tidsåtgången kan man identifiera fyra grupper;
    Ordförande
    Vice ordförande och kassör
    AIK-representant och sammankallande till strategigrupperna
    Övriga ledamöter och suppleanter

    Vi har försökt hitta en modell där frivilligdelen av uppdraget inte går förlorat, dvs man får då inte betalt för hela den tid man lägger ned på sitt uppdrag. Vi ser heller inte att man ska arvodera enbart ordförande då risken är alltför stor att dennes arbetsbörda ökar ytterligare. I vårt förslag har vi försökt hitta en rättvis fördelning så att alla i styrelsen arbetar i någorlunda lika stor utsträckning utan arvodering.

    Vi föreslår att man för att säkerställa mångfalden och ökar möjligheten till demokratiska val ska arvodera följande positioner i styrelsen med följande storlek på arvode:
        Ordförande – 40% av ett prisbasbelopp månatligen
        Vice ordförande och kassör – 20% av ett prisbasbelopp månatligen
        AIK-representant och strategigruppssammankallande– 10% av ett prisbasbelopp månatligen

    På detta vis skulle samtliga i styrelsen lägga ungefär 10% av en heltidstjänst oarvoderat på sitt styrelseengagemang. Vi ser även en annan fördel med detta system, nämligen att man uppmuntras att vilja prova olika roller i styrelsen utan att vara rädd för den extra arbetsbördan och tidsåtgången, att man kan ”göra karriär” inom styrelsen. Prisbasbeloppet 2010 uppgår till 42 400 kr, vilket ger för ordförande 17 120 kr, vice ordförande och kassör 8 560 kr och AIK-representant och strategigruppssammankallande 4 280 kr månatligen. Detta ger sektionen kostnader på omkring 820 000 kr per år inklusive skatter och avgifter, ca 1,4% av sektionens totala omsättning (baserat på 2008 års årsredovisning).

    För de personer som får ett arvoderat uppdrag men som av en eller annan anledning inte vill ha eller behöver dessa pengar bör det självfallet alltid finnas möjlighet att välja att tacka nej till sitt arvode. Det bör också vara en mycket enkel procedur att kunna tacka nej till sitt arvode och man skall även mycket enkelt kunna ändra sitt beslut under uppdragstiden.

    Det ska också sägas att det är viktigt att en och samma person bara ska kunna inneha ersättning för en av positionerna. Det ska alltså vara möjligt för en och samma person att vara både t ex ordförande och strategigruppssammankallande – men däremot inte att få ersättning för mer än vad den ena, större rollen får. Detta för att undvika att någon ”samlar på sig roller” i syfte att få mer arvoden.

    En arvodering skulle naturligtvis ta bort möjligheten att få ersättning för förlorad arbetsinkomst, men inte påverka dagens regler om ersättning för utlägg.

    Kvalitetskontroll
    Om en arvodering till styrelsens ledamöter införs kan det vara lämpligt att införa någon form av kvalitetskontroll för att undvika att styrelseledamöter erhåller arvodering utan att genomföra ett arbete som står i proportion till den arvodering som utgår. I detta sammanhang kan det dock också vara lämpligt att nämna att vi i vår utredning av hur mycket tid de olika styrelseledamöterna lägger ner på styrelsearbetet har kommit fram till att de allra flesta ägnar en betydande del av sin fritid/arbetstid åt sitt styrelseuppdrag.

    Olika organisationer som vi har tittat på har löst detta på olika sätt. Vissa har inte någon formell kontrollfunktion. Någon anger att vice ordföranden är formell arbetsgivare för ordföranden och att de bedömer prestation och fastställer lön/arvode till denne. En annan organisation anger att ordförandens ersättning bestäms av en särskilt utsedd förhandlingsdelegation (två personer i styrelsen). För andra gäller att det är årsmötet som beslutar om arvoderingen.

    Uppdragsgruppen har kommit till slutsatsen att arvoderingens utformning, vilka som får den och storleken bör bestämmas av årsmötet. Granskningskommittén skulle vara väl lämpad att bedöma om den prestation som styrelseledamöterna har uppvisat stämmer överens med den grad av arvodering som respektive ledamot erhållit.

    Granskningskommitténs uppgift kan genom att ta in material från föregående år bedöma om någon av de arvoderade inte har genomfört sina uppgifter. Vi menar att så bara ska göras i undantagsfall, när det är uppenbart att ledamöten inte fullgjort den uppgift som han eller hon fått ersättning för. Om så är fallet kan Granskningskommittén välja att rapportera detta till nästa årsmöte, för att på så sätt ge information till årsmötesdeltagarna inför valet av ny styrelse.

    Granskningskommittén har också själva föreslagit att det kan behövas någon form av mer kontinuerlig rapportering, t.ex. i form av en veckorapport av vad ledamoten som arvoderas har gjort under perioden. Granskningskommittén föreslår också en årlig översyn av arvoderingen med justeringar och för att uppnå ett så rättvist system som möjligt.

    ICM
    När ICM beslutade om huruvida IEC skulle arvoderas eller ej utgick de ifrån ett antal principer. För att vårt förslag skall kunna vara jämförbart har vi försökt att utgå ifrån desamma i så stor utsträckning som möjligt. I slutsatsen konstateras att det inte kutym att arvodera styrelser i frivilligorganisationer i Storbritannien då enbart 10 procent av dessa gör det.

        Man konstaterar också att en eventuell arvodering skall vara tillräckligt hög för att attrahera såväl som bibehålla den kompetens som krävs för att kunna leda organisationen med gott resultat. Man kommer också till slutsatsen att nivån på arvodet skall spegla tidsåtgång såväl som ansvarsbörda. I Storbritannien finns en Charity Commission, för liknande svensk motsvarighet har vi tittat på SFI och FRII, vilket har redovisats tidigare.

        IEC-medlemmar arvoderas sålunda inte, men får ersättning för utlägg och ett utökat administrativt stöd i form av datorer, mobiler, textsammanfattningar och dylikt.

        ICM konstaterar att problemet med brist på mångfald och ett demokratiskt underskott även existerar på en internationell nivå - i likhet med situationen i den svenska sektionen. Man tror dock att arvodering inte är vägen att gå för att lösa dessa problem, utan att ange vad som då i stället skulle kunna vara rätt väg. Problemet lämnas alltså därhän.

        Som vi ser det är arvodering den enda lösningen som finns för närvarande – därför förordar vi denna lösning. Vi tror att arvodering kan avhjälpa stora delar av problemet även om det måste till fler och kompletterande åtgärder för att uppnå bästa resultat.

    Slutsats
    Uppdragsgruppen fick i uppgift att utreda frågan om ersättningsprinciper för sektionsstyrelsen. Vi fann att det finns en problematik som består i att det är svårt att kombinera de mer krävande posterna i styrelsearbetet med andra uppgifter som t ex ett heltidsarbete eller småbarn, att mångfald och representativitet brister, och att detta hänger ihop med det inte finns tillräckligt med kandidater att välja bland vid val på årsmöten – något som måste beskrivas som en demokratisk brist.

    Nuvarande möjligheter till ersättning för förlorad arbetsinkomst används inte, vilket gör att vi behöver hitta alternativ. Vid senaste internationella rådsmötet röstades ett svenskt förslag om arvodering av den internationella styrelsen ner. Detta baserades dock delvis på en utredning som gjorts i brittisk kontext.

    I Sverige har 2/3 av jämförbara organisationer någon form av arvodering. Även inom Amnesty förekommer arvodering, om än i liten skala. I Norge arvoderas ordföranden för sektionen. Av de senaste fem årens styrelseledamöter visar enkätsvar att en stor majoritet är för någon form av arvodering, åtminstone till ordföranden.

    Det finns många fördelar med arvodering i form av en minskad risk för utbrändhet, förbättrade möjligheter att locka och behålla kompetens, förbättrad representativitet och mångfald. Vi ser det inte som särskilt sannolikt att arvodering skulle leda till mindre engagemang hos ledamöterna och menar att det går att hantera övriga risker.

    Vi menar att ett månatligt arvode är att föredra, eftersom det är enkelt och tydligt. Vi förespråkar ett arvode på 40 procent av prisbasbelopp månatligen för ordföranden, 20 procent till vice ordförande och kassör samt 10 procent till strategigruppssammankallande och styrelsens representant i AIK. Kvalitetskontrollen kan ske dels genom att ledamöterna är ansvariga inför årsmötet och dels genom en årlig översyn av Granskningskommittén.





    Annex 1: Frågor till andra organisationer
    Är ordföranden i er organisations styrelse arvoderad? Om ja, på vilken procent/ersättningsnivå?
    Är de övriga ledamöterna i styrelsen arvoderade? Om ja, på vilken procent/ersättningsnivå?
    Vad baseras ersättningen på - den enskilde personens grundlön, prisbasbelopp eller annat?
    Om ordföranden/ledamötena i er styrelse inte är arvoderade, utgår det någon annan ersättning till dem såsom tex för förlorad arbetstid? Om en sådan möjlighet finns inom organisationen, används den?
    Vilken organisationsform har er organisation, dvs är ni registerade som en ickestatlig organisation, stiftelse eller annat?
    När ni införde arvodering inom er organisation, vilket var skälet/huvudargumentet för detta?
    Hur beslutas det om de enskilda ledamöternas arvodering? Dvs sker det via årsmöte, på styrelsenivå eller på något annat sätt?
    (Enkäten har skickats till Läkare utan gränser, RFSU, RFSL, Röda Korset, Svenska Freds, Svenska FN-förbundet, Statsmissionen varav samtliga utom Röda korset och Svenska FN-förbundet har svarat)


    Annex 2: Frågor till styrelseledamöter
      Enkät angående styrelsearvodering, till personer som haft styrelseuppdrag de senaste åren i Amnesty International Svenska Sektionen.

      Det är helt frivilligt att svara, men väljer du att inte svara på ngn fråga så skriv gärna ”Ej svar” så att vi ser att du inte ofrivilligt missat frågan.

      Tusen tack för att du svarar på våra frågor!

      Vilken post hade du i styrelsen?

      Hur många år satt du i styrelsen?

      Vilka arbetsuppgifter hade du i styrelsen?

      Kände du att det fanns krav på vad och hur mycket du skulle prestera?

      Kände du i så fall att du levde upp till de kraven? Var du ”nöjd” med din insats?

      Hur många timmar per vecka lade du ner på ditt styrelseuppdrag?

      När i veckan lades dessa timmar ned, arbetstid, kvällstid, helger, el dyl?

      Vad gör du annars? Arbetar som anställd? Driver eget? Studerar? Pensionär? Annat?

      Gör du det på heltid? Hur många timmar i veckan?

      Har ditt amnestyengagemang påverkat ditt val av sysselsättningsform och antal timmar som läggs på det, eller är det möjligtvis tvärtom?

      Hur ser din familjesituation ut? Har du barn? Antal och ålder på dom? Lever du med någon? Övriga engagemang? Intressen, hobbies som tar tid?

      Märkte du någon skillnad på antalet timmar du lade på styrelsearbete när du var ny i styrelsen jämfört med senare år?

      Har du någonsin bett om ersättning för utlägg eller medförda kostnader?

      Varför slutade du i styrelsen?

      Skulle ngt varit annorlunda om det funnits arvodering och i så fall i vilken storleksordning för att det skulle vara relevant?

      Är du personligen för eller emot styrelsearvodering?

      Har du någon annan information/åsikt/fundering vad gäller styrelsearvodering som du skulle vilja tillägga?