Kampanjer och aktioner, prioritering av länder och regioner Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2004

Till: Styrelsen

    Från: Sekretariatet
    Datum: 14 januari 2004


    Svenska sektionens arbete med kampanjer och aktioner, samt prioritering av länder och regioner - ett diskussionsunderlag

    Bakgrund
    Sekretariatet har under en längre tid fört diskussioner om förbättringar av arbetet med kampanjer och aktioner, samt tydligare prioriteringar av länder och regioner.

    Några exempel på problem som sekretariatet ser idag:
    - Dålig samordning mellan t ex aktioner, aktionsfall och blixtaktioner. Bättre samlad landinformation på hemsidan behövs.
    - Många inaktiva samordnare på lågprioriterade länder som inte får material eller information från IS eller har några aktionsfallsgrupper.
    - Sektionen deltar i för många aktioner. Grupperna hinner inte delta i så många aktioner och det blir inte så mycket gjort på var och en av aktionerna, arbetet blir "plottrigt".
    - Den naturliga länken mellan samordnare och arbetsgrupper är aktionsfallen. Denna koppling blir svagare allteftersom antalet aktionsfall minskar.
    - På de länder där det saknas/finns få aktionsfall finns inget naturligt sätt att knyta till sig grupper som vill jobba på landet på längre sikt. Några undantag finns, t ex Turkiet och Kina.
    - RAN-arbetet fungerar överlag dåligt. Det är svårt att "sälja in" de regionala nätverken hos grupperna. Otydlig uppdelning mellan RAN och landsamordnare, både för samordnare och grupper.
    - Förvirrande att ha så många olika aktionsformer som fungerar på olika sätt, det borde bli tydligare.

    Förslag på förändringar
    Land/temakampanjer
    Ungefär som idag, men med mer satsning på det externa arbetet och bättre samordning mellan sekretariatets team. En kampanjansvarig på sekretariatet som samordnar hela kampanjen, med hjälp av en kampanjgrupp (press, MR-info, aktivist, fundraising). Arbetet med temakampanjer kommer naturligtvis att vara beroende av vilka strategier som tas fram internationellt, inte minst kring de "sju teman" som sammanfaller med MR-strategin i ISP.

    Land/temaaktioner
    Större satsning på två till tre aktioner per år (färre än idag), som sekretariatet ansvarar för. Presenteras utförligt i Grupptrycket, på medlemssidorna och via gruppsekreterarlistan med regelbundna uppföljningar. Mer resurser och produktion av mer ambitiöst aktionsmaterial än till dagens aktioner. Även mer information och aktionsmaterial på externa hemsidan. Mer fokuserat och mindre "plottrigt" än idag. Tydligare för grupperna. Vi ska ha möjlighet att för dessa två-tre aktioner även välja länder som inte har land/regionprogram (se nedan).

    Aktionsfall
    Ungefär som idag. Vi kommer i första hand att ta emot fall där vi har en samordnare, men i vissa fall även på länder där vi saknar samordnare. Antalet fall har blivit väsentligt färre under den senaste 10-årsperioden (1990 producerades 1700 AF, 2000 108 st). Lite osäkert vad som kommer att hända med aktionsfallen med det nya internationella kampanjarbetet/CAP. Problem: Med färre samordnare, kommer fler aktionsfallsgrupper att sakna samordnare.

    Land- och Regionprogram
    Dessa är nya och ska finnas på länder och regioner. Vi har satt upp ett antal kriterier för hur vi ska välja ut dessa länder och regioner. Dessa kriterier ska ses som en vägledning. Samma program måste inte uppfylla alla kriterier, och vi måste inte välja ett land/region bara för att det uppfyller ett eller flera kriterier. De tre första kriterierna ska prioriteras. Sekretariatet har ansvar för att göra det faktiska urvalet av länder/regioner och uppdatera dessa.

    Kriterier för att välja länder/regioner
    1. Länder/regioner där det finns en efterfrågan på information eller möjlighet att engagera sig
    - från allmänheten/andra organisationer och myndigheter
    - från press/media
    - från Amnestys aktivistorganisation
    Ex: Turkiet, Kina, Kuba, USA

    2. Länder/regioner där IS tar fram mycket aktionsmaterial; t ex aktionsfall, CAP (country action programmes), blixtaktioner, RAN-aktioner, pressmeddelanden, rapporter
    Ex: Syrien, Israel/OT, Kina, DRC

    3. Länder/regioner där vi har väl fungerande samordningar
    Ex Indien, Syrien, Västafrika, Södra Afrika

    4. Länder/regioner där det råder en MR-kris eller potential för sådan (Countries at risk)
    Ex: Sudan, Israel/OT, DRC

    5. Länder/regioner varifrån det kommer många flyktingar
    Ex: Irak, Iran, Turkiet, Ex-Jugoslavien på 90-talet

    6. Länder/regioner med speciell koppling till Sverige via t ex stora invandrargrupper, bistånd, handelsrelationer
    Ex: Chile, Ryssland, USA

    7. Länder/regioner så att programmen som helhet får geografisk spridning

    Antalet program kan landa runt 20 och ska kunna ändras/bytas ut efter hand. Målsättningen bör dock vara att programmen är relativt fasta, för att främja kontinuiteten. Slutar en samordnare arbetar man aktivt för att rekrytera en ny.

    De aktioner som kommer via Action Planning Bulletin och som faller inom land/regionprogrammet ska samordnarna ansvara för. De kan få stöd från sekreteriatet, men huvudansvaret ska ligga på samordnarna

    Samordnarnas roll
    Samordnarna kommer att ha en viktigare roll inom land- och regionprogrammen än vad de flesta samordnare har idag. Den bör uppfylla vissa minimiuppgifter, t ex:
    - att fortlöpande informera sina grupper om händelseutvecklingen i landet/regionen
    - förmedla blixtaktioner och RAN-aktioner
    - ta hand om landaktioner
    - ta fram visst aktionsmaterial på svenska och information till hemsidan
    - ha regelbunden kontakt med sekretariatet och grupper.

    Samordnarna kommer att få mer aktivt stöd av sekretariatet än idag. Eftersom de blir färre till antalet kommer detta att bli lättare. Om en samordnare inom ett land/regionprogram slutar, kommer man aktivt att rekrytera en ny.
    Grupperna kommer ha tillgång till en lista på vilka land- och regionprogram som de kan ansluta sig till i Grupptrycket och på medlemssidorna. De anmäler sig till sekretariatet. Varje land- och regionprogram kommer att ha en egen sida på medlemssidorna för att förbättra tillgången till information och samarbete. Går en grupp med i ett program, bör det vara på åtminstone ett års sikt.

    Problem: Blir det svårare att hitta samordnare som är beredda att ta på sig detta ansvar? Blir det svårt att hitta en ny samordnare för att ersätta den som hoppar av? Vad gör vi om en samordnare inte uppfyller minimikraven?

    RAN
    Vi kommer i första hand att skapa regionprogram av de RAN som har en fungerande samordning. De regionala aktionsnät som fungerar, ersätts av ett regionprogram (ex WARAN, Västafrika och WERAN, Västeuropa). De RAN som inte fungerar alls försvinner på sikt. Även i de regionala nätverk där stora, högprioriterade länder ingår och där varje enskilt land fungerar bättre som enskilda landprogram (ex SARAN, South East Asia och EMRAN Östra Medelhavet), försvinner det regionala nätverket.

    Detta innebär att de flesta länder kommer att tillhöra antingen ett landprogram eller ett regionprogram, men inte både och som idag. Då försvinner även otydligheten mellan RAN- och landsamordnare. Samordnarna för regionprogammen kommer att ha samma minimikrav på sig som landsamordnarna.

    Regionprogrammen kommer att fungera som dagens regionala aktionsnät, men marknadsföras bättre till grupperna.

    Samordnare
    Vi rekryterar inte samordnare utanför land/regionprogrammen. Befintliga samordnare på länder utanför dessa länder fasas ut successivt. Under denna "utfasning" kan en samordnare utan aktionsfall eller land/regionprogram inte vänta sig något aktivt stöd från sekretariatet, men dock ett "basstöd", bl a i form av tillgång till allt material som IS producerar om landet/regionen.

    Det forstatta arbetet
    Vi ser att flera av dessa förslag kan och bör integreras i det uppdrag om CAP och samordnarnas roll som startar i januari. Internationellt kommer det att fattas slutgiltiga beslut om CAP i april 2004. Ett förslag till land- och regionprioriteringar i sektionen skulle kunna vara färdigt under våren och sammanfalla med sjösättandet av den nya handlingsplanen efter årsmötet i maj 2004, allt naturligtvis beroende av uppdragsgruppens tidplan.