Sektionens framtida fundraisingarbete - ett diskussionsunderlag Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2004

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet/Fundraisingteamet
Datum: 13 januari 2004

Sektionens framtida fundraisingarbete - ett diskussionsunderlag

Inledning
Inför styrelsens möte i januari 2004 har sekretariatet blivit ombett att ta fram ett underlag för diskussion om fundraising. Från Fundraisingteamets sida vill vi gärna koppla diskussionen till den nya handlingsplanen samt framtagandet av en ny fundraisingstrategi. På styrelsemötet i januari 2003 diskuterades sektionens medlemsutveckling utifrån ett underlag med ett antal övergripande frågeställningar (underlaget länkas till dagordningen). Dessa frågeställningar är fortfarande aktuella och vi uppmanar därför styrelsen att ha förra årets diskussion i åtanke när vi blickar framåt mot en kommande fundraisingstrategi.

Nulägesanalys av fundraisingområdet
Fundraisingteamet har haft en analysdag där vi har har gjort en kartläggning och nulägesanalys av fundraisingområdet. Detta för att få en bild av hur vår "fundraisingmix" ser ut och fungerar samt hitta möjliga utvecklingsområden. Vi använde olika modeller för att analysera fundraisingområdet och våra olika kanaler: PEST, SWOT, livscykelmodellen samt Bostonmatrisen. Nedan följer PEST och SWOT-analysen i tabellform, livscykelanalysen samt Bostonmatrisen presenteras på styrelsemötet. Resultatet av samtliga analyser kommer att redovisas på mötet.

PEST (politiskt, ekonomiskt, socialt, teknologiskt)

Tecknen + och - markerar i vilken riktning vi tror att detta kommer att påverka Amnesty.

POLITISKT EKONOMISKT SOCIALT TEKNOLOGISKT
momslagar -/+
arvsskatt +
avdragsrätt för gåvor +
mr-kunskap/intresse + (-)
"indirekt statligt stöd" +
globalisering +
PUL - (+)
e-postlagar - (+)
NIX - (+) 		börsutveckling +/-
konjunktur +/-
"indirekt statligt stöd" +/-
stiftelser/fonder + 		mindre föreningsintresse - (+)
mindre lojalitet -
"sakfrågeintresse" + (-)
mediafokusering +/-
tidsbrist - (+)
mångkulturellt +
nätverk +
anti-teknik?
anti-reklam? 		webben +
mobiltelefoni +
SMS +
digital-TV +
spam -

SWOT (strengths, weaknesses, opportunities, threats)

STYRKOR (INTERNT) SVAGHETER (INTERNT) MÖJLIGHETER (EXTERNT) HOT (EXTERNT)
starkt varumärke
AmnestyPress
fungerande basprogram för fundraising
många medlemmar
bra databas
pro bono tjänster
individuella fall
bred fundraisingmix
ung medlemskår
internationella 		svag webb
dålig samordning mellan teamen
tappar medlemmar
svag nyvärvning
bristande ekonomiska resurser
bristande personella resurser
mindre gratisutrymme
långa "beslutsgångar"
brist på realistiska mål och strategier 		webben
gemensam insamling
utvecklingspotential/ områden
kompetens i styrelsen
ny teknik
prioriteringar internationellt
kampanjsamordning (samordnare)
FRII-utbildning
samordning 		tids- och resursbrist
minskat fondsparande
SFI-regler
organisationsstruktur/formen
ingen tillväxt

Uppföljning av den nuvarande fundraisingstrategin
Den fundraisingstrategi som fundraisingteamet för närvarande arbetar utifrån beslutades vid styrelsens januarimöte 2000. Den gäller 2000-2004 och utgår från den nuvarande handlingsplanen. Nedan följer en kortfattad genomgång av vad som hittills har hänt under de olika punkterna. Sammanfattningsvis kan konstateras att strategin var ambitiös och att vi varken haft personella eller ekonomiska resurser att utveckla samtliga områden, utan vi har koncentrerat oss på vissa. Dock har aktivitet påbörjats på samtliga områden. I vissa fall har omständigheter i omvärlden gjort att vi har valt att avstå från att utveckla området. På flera av områdena ser vi fortfarande potential för utveckling.

Fundraisingstrategi 2000-2004

1. Vi ska ha ambitionen att både optimera traditionella insamlings-, medlemsvärvnings- och marknadsföringsformer och utveckla nya. Fundraisingarbetet ska kännetecknas av såväl stabilitet och långsiktighet som kreativitet och flexibilitet.

Portalparagraf som visar på ambitionen i fundraisingarbetet.

2. Vi ska utnyttja och utveckla webbens möjligheter till insamling, medlemsvärvning och marknadsföring.

Vi har kommit en bit på väg, t ex finns numera en väl fungerande direktbetalningslösning, formulär för autogiro, intresseanmälningar, medlem-rekommenderar-medlem. Mycket återstår dock att göra för att utveckla fundraisingdelen på vår hemsida. Stor potential på detta område.

3. Vi ska utifrån en kommunikativ plattform utveckla arbetet med att stärka vårt varumärke. Till stöd för detta utvecklas ett enhetligt program som uttrycker Amnestys budskap i marknadsföringssyfte att användas på alla nivåer i organisationen.

Sektionen antog 2002 en kommunikativ plattform och en kommunikationspolicy. En ny grafisk profil har tagits fram och lanseras i organisationen under december 2003 och januari 2004. En kort presentation kommer att göras vid styrelsens januarimöte. I samband med lanseringen omarbetas allt trycksaksmaterial utifrån den nya grafiska profilen. Även webben, e-post, korrespondens, aktivistmaterial o s v omfattas av den grafiska profilen som är tänkt att användas av hela organisationen, på alla nivåer. Som redskap för användandet har en grafisk manual tagits fram, samt affischer för grupperna med en sammanfattning. Digitalt material kommer att finnas på webben för att hela organisationen ska ha tillgång till detta.

4. Vi ska förbättra vår medlems- och givarvård och genom bl a fortsatta analyser av vårt register över medlemmar och bidragsgivare utveckla ett långsiktigt program för detta.

I syfte att få mer kunskap om medlemmarnas behov och önskemål genomfördes en medlemsundersökning bland befintliga medlemmar samt avhoppade medlemmar 2001. Tanken var att denna undersökning skulle ligga till grund för ett medlems- och givarvårdsprogram. Ett sådant program har ännu inte genomförts, bl a beroende på minskade resurser, däremot har undersökningen använts som underlag för vissa beslut rörande medlemsvård; t ex att ta bort almanackan, sluta med tackkort och inte satsa på att ladda medlemskortet med förmåner. Visst arbete har också skett inom ramarna för autogiroprogrammet. Mycket arbete har också lagts ner på utveckling av registret och numera finns alla möjligheter att t ex selektera på olika grupper.

5. Vi ska, i syfte att bedriva dels medlems- och givarvård dels nyrekrytering, genomföra en långsiktig satsning på medlemskap och bidrag via autogiro.

Här har den stora satsningen gjorts under strategiperioden, både när det gäller ekonomiska investeringar och nedlagd tid. Det är också här vi kan se mycket goda resultat. I dagsläget har vi ett väl fungerande autogirosystem. Vid årskiftet betalade drygt 17 000 medlemmar sitt medlemskap via autogiro, snittbeloppet per månad var 64 kr (varav 20 kr är medlemsavgiften) och under 2003 bidrog dessa personer med ca 11,2 miljoner kr till sektionen (budget för 2004 ca 13,5 mkr). Aktiviteter för att föra över medlemmar och givare till autogiro, för att uppgradera autogirogivare samt för nyvärvning till autogiro har nu sin naturliga plats i vårt basprogram. Under det senaste året har möjligheten att ta ut statistik på dettta område förbättrats avsevärt och vi har nu stora möjligheter att prognosticera utfallet av aktiviteter på detta område. Området har fortfarande stor utvecklingspotential.

6. Vi ska ta fram material som informerar om möjligheten att testamentera till Amnesty, strategier för hur detta material ska användas samt en policy för hur vi hanterar de etiska och juridiska aspekterna av testamentesärenden.

Arbetet på detta område har påbörjats i form av framtagandet av en broschyr. Denna färdigställdes dock aldrig då det bl a fanns oklarheter i avtalet mellan Amnestyfonden och sektionen om vem som har rätt att utveckla området. I och med beslutet om gemensam insamling kan nu arbetet fortskrida. Dessutom kommer arbetet med minnesgåvor att utvecklas, detta område var tidigare helt förbehållet Amnestyfonden.

7. Vi bör genom sektionens fria reserver skapa resurser för att kunna testa nya idéer och kanaler för fundraisingarbetet.

Fundraisingteamet har under perioden fått resurser bl a för att utveckla autogiro, genomföra ett face to face-projekt varje år samt att projektanställa en person för bearbetning av företag. Det är viktigt att det finns utrymme för investeringar för att kunna utveckla nya områden, testa nya värvningskanaler o s v.

8. Vi ska utreda konsekvenserna av vår policy att inte betala för annonsutrymme för att se vilka effekter denna kan ha på våra framtida intäkter.

Detta gjordes under 2001. Beslut togs att behålla principen om att enbart annonsera på kostnadsfri basis, trots att möjligheterna för detta har blivit färre p g a mediernas egna principer och konkurrens från andra organisationer. Amnesty får dock så pass mycket utrymme att det sammanlagda värdet av detta gör att vi beräknar att vi ändå har större möjligheter att synas på detta sätt än om vi skulle betala, speciellt med minskade resurser.

9. Vi ska utveckla det lokala arbetet med fundraising. Grupperna bör 2004 bidra med minst 5 % av sektionens totala intäkter.

Försök har gjorts att skapa ett ökat engagemang för fundraisingfrågor på lokal nivå. Vid ett flertal tillfällen har fundraisingutbildningar utannonserats, tyvärr har alla utom en blivit inställda p g a för få anmälda. Under 2003 genomfördes "Värva till tusen" (tillsammans med aktivistteamet), en medlem värvar medlem-aktivitet som delvis byggde på tankarna från face to face, där grupperna värvade 746 medlemmar under tre månader. Preliminärt tyder resultatet för 2003 på att intäkterna från gåvor från grupper och distrikt utgör ca 10% av sektionens totala intäkter. Det bör emellertid påpekas att en avsevärd del av dessa intäkter bestod av tidigare arv till Lundagrupperna som skänkts till sektionen. I intäktsbudgeten för 2004 beräknas intäkterna från gåvor från grupper och distrikt utgöra ca 5,5% av de totala intäkterna. Lägger vi till gruppavgifterna blir siffran ca 6,4%.

10. Vi ska utveckla arbetet med sponsring och andra typer av företagsstöd, t ex AmnestySupporter. Minst ett större långsiktigt sponsorprojekt bör genomföras under perioden 2001-2004.

Ett försök att utveckla detta område gjordes i och med en projekttjänst under två års tid med uppgiften att utveckla ett långsiktigt arbete gentemot företag. Tyvärr gav projektet inga större resultat, och avslutades i förtid då sektionen fick sämre ekonomi. Något större sponsringsprojekt har inte genomförts under perioden, men däremot har en del mindre företagssamarbeten genomförts.

11. Vi ska öka marknadsföringen av Humanfonden, samt utreda möjligheten att utveckla Hjälpfonden ytterligare.

Fundraisingteamet tog tillsammans med Banco beslutet att inte marknadsföra Humanfonden i någon större utsträckning p g a utvecklingen på börsen. Hjälpfonden har plockats ut ur SkandiaLinks program och maknadsförs därför inte längre (befintliga sparare ligger dock kvar).

12. Vi ska undersöka möjligheten att få in större gåvor från privatpersoner i Sverige och utveckla strategier för detta arbete om det visar sig framkomligt.

Mycket lite arbete har lagts ned på detta område. Däremot finns en kunskapsbas om olika tillvägagångssätt genom att fundraisingteamet bl a har deltagit i ett antal seminarier med detta tema samt gjort studiebeök på t ex brittiska sektionen där området är väl utvecklat. Området är dåligt utvecklat i Sverige. Vi anser ändå att området har en viss potential. Viktigt i detta sammanhang är att det är ett område som är beroende av generalsekreterarens och även styrelsens engagemang och deltagande i aktiviteter.

Framtagande av en ny fundraisingstrategi
Med utgångspunkt från den nulägesanalys teamet har gjort, kommer arbetet med att ta fram en ny fundraisingstrategi att påbörjas. Under våren kommer vi att diskutera oss fram till vad vi ska göra under kommande handlingsplaneperiod och inom vilka områden det finns utvecklingspotential. Strategin kommer att utarbetas utifrån den kommande handlingsplanen, där bland annat tillväxt och kommunikation betonas. Inför strategiarbetet vill vi gärna få styrelsens syn på det nuvarande fundraisingarbetet och vilken utvecklingspotential man ser. Fundraisingteamet räknar med att presentera en ny fundraisingstrategi vid styrelsens junimöte 2004.

Diskussionsfrågor
Frågorna bör diskuteras utifrån en önskvärd framtida utveckling och inte begränsas av nuvarande organisatoriska, ekonomiska och personella förutsättningar.

Vilka visioner finns när det gäller sektionens framtida tillväxt?

Anser styrelsen att sektionen kan prioritera investeringar inom fundraisingområdet, t ex för att utveckla nya värvningskanaler, även om sådana som kan innebära ett visst risktagande?

Vi vet att olika fundraisingaktiviteter ger resultat på olika lång sikt. Vilket utrymme kan finnas för investeringar inom fundraisingområdet vars avkastning måste slås ut på flera år?

Hur bör sektionens prioriteringar göras avseende medlemmar/medlemsantal contra bidragsgivare/intäkter?

Hur mycket får en "breddning av medlemskåren" kosta?

Ska fundraising i sektionen även fortsättningsvis bedrivas i huvudsak centralt eller bör grupper och distrikt bli mer delaktiga? I så fall, bör man tillämpa olika fundraisingmetoder centralt respektive lokalt?