13.1 Kupprisk på årsmötet Underlag till styrelsemöte 19-20 oktober 2019

Till: Styrelsen 

Från: Sekretariatet

Datum: 2019-10-04

Punkt: 13.1 Kupprisk på årsmötet 

BESLUTSUNDERLAG 

Bakgrund

Kupprisk nämndes som ett av argumenten för en representativ styrmodell när styrelsen presenterade sitt förslag för medlemmarna. Införandet av representativ demokrati hade i och med styrmodellens konstruktion minskat risken för kupper, förslaget till uppdaterade stadgar som skulle formalisera den nya styrmodellen preciserade dessutom vem som skulle ha förslagsrätt till sektionens årsmöte. Att förslaget om representativ demokrati avslogs av årsmötet innebär att sektionen fortsatt står utan skydd mot externa kupper.

Sekretariatet kan i nuläget inte se att det föreligger något hot om kupp mot sektionens årsmöte, men andra organisationer som Föreningen Nordens Ungdomsförbund och Skattebetalarnas förening har varit med om att rasistiska och nazistiska grupper försökt att infiltrera och “ta över” organisationen genom att lösa medlemskap och delta i föreningarnas årsmöten. I och med att sektionen arbetar mer “på eget land” och tar ställning i känsliga frågor som tiggeriförbud och liknande är det möjligt att risken ökar.

Sektionen skyddas till viss del mot externa kupper i och med att det i regel bara är delar av styrelsen som byts ut vid varje årsmöte, men ett årsmöte som domineras av fientliga personer skulle kunna tvinga styrelsen att driva sektionen i en riktning som går emot Amnestys värderingar eller övriga medlemmars vilja.

Med direktdemokrati är årsmötet mer känsligt för kupper, eftersom det är enklare att betala 100 medlemskap än att ta över tillräckligt många distrikt för att få majoritet på årsmötet.

Sekretariatet föreslår att styrelsen diskuterar risken för kupper utifrån nedan föreslagna stadgeändringar och i en sådan diskussion framför eventuella argument för att lägga fram ett förslag om stadgeändringar till årsmötet, vilka kan användas som bakgrundstext i förslaget.

Förslag till stadgeändringar

Förslagen till stadgeändringar för att skydda sektionens årsmöte mot kupper rör två områden: förslagsrätt till årsmötet och stadgarnas syftesparagraf.

Förslagsrätten reglerar vem som kan lämna in en motion till årsmötet och i beredningen föreslå ändringar eller tillägg. Enligt nuvarande lydelse finns det en teoretisk möjlighet för icke-medlemmar att skicka in motioner till sektionens årsmöte eller för någon med närvarorätt vid årsmötet att föreslå ändringar och tillägg, även om den inte har rösträtt.

Det kan förefalla meningslöst att skicka in en motion till ett årsmöte i en organisation där en inte är medlem, men det skulle kunna användas som metod för att störa den demokratiska processen.

Styrelsen föreslås besluta

att ge sekretariatet i uppdrag att ta fram ett förslag till årsmötet 2020 med stadgeändringar rörande förslagsrätt till årsmötet och stadgarnas syftesparagraf;

att i förslaget till stadgeändringar lägga till en ny punkt 7.3 som preciserar förslagsrätten till sektionens årsmöte. Skrivningen i stadgarna blir följande: 7.3 Sektionens styrelse, distrikt, grupper och medlemmar har förslagsrätt till årsmötet.

att i förslaget till stadgeändringar korrigera numreringen för resterande punkter under avsnitt sju;

att i förslaget till stadgeändringar under punkt 9.2 lägga till “förslagsrätt”. Skrivningen i stadgarna blir följande: 9.2 Varje medlem av Sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte om medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har betalat full medlemsavgift för innevarande eller föregående år eller har registrerat sig som ungdomsmedlem. För yttrande-, förslags-och rösträtt krävs att medlemmen anmält sig till årsmötet i enlighet med de anvisningar som ges i kallelsen. Årsmötet får vid upprättande av röstlängden bevilja sent anmälda medlemmar yttrande-, förslags- och rösträtt.

att i förslaget till stadgeändringar lägga till en ny punkt 9.5 om ändringar av stadgarnas syftesparagraf. Skrivningen i stadgarna blir följande: 9.5 Ändringar av stadgarnas syftesparagraf kräver beslut med 2/3 majoritet vid två på varandra följande årsmöten.