Punkt: 7. Uppdragsbeskrivning för översyn av medlemsdemokratin Underlag till styrelsemöte 22-23 oktober 2016

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 2016-10-07
Punkt: 7. Uppdragsbeskrivning för översyn av medlemsdemokratin



BESLUTSUNDERLAG

 

Bakgrund

I takt med att den svenska sektionen har växt och att engagemanget och aktivismen har förändrats har det under flera år och i olika forum (årsmötet, styrelsen, arbetsgrupper för tidigare demokratiutredningar osv) förts diskussioner om att formerna för medlemsdemokratin behöver ses över.

 

Till årsmötet 2012 presenterades en demokratiutredning i vars direktiv det framgår att utredningen skulle ses som ett första steg i en långsiktig process. I utredningen framförs ett antal rekommendationer som styrelsen på olika sätt har arbetat vidare med.(Se rubrik årsmötets upplägg, form och beslut.)

 

På styrelsens novembermöte 2014 beslutade styrelsen att det ska göras en fortsatt utredning av det som styrelsen då kallar “större årsmötesfrågor” (§ 79). I januari 2015 beslutade styrelsen att det ska göras en översyn av sektionens organisatoriska mellanformer såsom distrikten, i syfte att stärka det demokratiska inflytandet och aktivismen (§ 118). Därefter beslutade styrelsen att sammanföra de två besluten och att ge sekretariatet i uppdrag att göra en översyn som omfattar både årsmötesfrågor och distriktens roll, i syfte att stärka medlemsdemokratin. På styrelsens oktobermöte 2015 beslutade styrelsen att frågan om årsmötet online (§ 71) ska inkluderas i översynen och i september 2016 (§ 62.4) beslutade styrelsen att frågan om motionsberedningen ska inkluderas i översynen.

 

På årsmötet 2016 beslutade årsmötet om en långsiktig riktning för den svenska sektionen 2016-2027. En del av riktningen handlar om medlemsdemokrati och aktivism.

 

  • Amnesty i Sverige skapar större förutsättningar för gemensamt inflytande i och ansvar för organisationen för alla medlemmar som vill delta samt uppmuntrar till ökat deltagande. Vi bedriver proaktivt arbete för att stärka och utveckla former för medbestämmande och transparens.

  • Amnesty i Sverige tar tillvara aktivisters engagemang och kunskap inom hela organisationens bredd och bygger aktivismen på tillit, delaktighet och gemensamt ansvar. Vi har en bredd av olika engagemangsformer och vi fokuserar särskilt på att vidareutveckla och stärka aktivisternas roll inom påverkansarbetet.

 

Den kommande översynen i syfte att stärka medlemsdemokratin tar alltså avstamp i tidigare utredningar, årsmötes- och styrelsebeslut. Samtidigt pågår andra processer inom organisationen som översynen också ska förhållas till. Det handlar bland annat om översynen av den internationella styrmodellen, den så kallade Governance Reform-processen och översynen av hur den internationella rörelsen ska öka transparensen och sektionernas involvering i frågor som berör kontroversiella policyer.

 

Styrelsen föreslås besluta

 

att ge sekretariatet i uppdrag att i projektleda översynen av sektionens medlemsdemokrati i enlighet med definierat uppdrag;

 

att ge sekretariatet i uppdrag att presentera en projektplan till styrelsens marsmöte 2017;

 

att ge sekretariatet i uppdrag att återrapportera till styrelsens decembermöte 2017 samt marsmöte 2018.





UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR ÖVERSYN AV MEDLEMSDEMOKRATIN

 

Utgångspunkt

Svenska sektionen av Amnesty International är en demokratisk gräsrotsorganisation som bygger på medlemmarnas engagemang och att medlemmarna deltar och ger av sin tid. Sektionen ingår i en global rörelse som bildar ett samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna för internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade indvider, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

 

I sektionens stadgar (§ 4.3) framgår att sektionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och medlemmar. I den långsiktiga riktningen som antogs av årsmötet 2016 framgår också att sektionen ska arbeta för att stärka och utveckla formerna för medbestämmande och transparens så att det skapas bättreförutsättningar för medlemmar som vill att delta i och ta ansvar för organisationens demokratiska processer.

 

Medlemmarna i svenska sektionen kan dels vara vara aktiva i MR-frågor och kampanjarbete, dels delta i de beslutsprocesser som rör organisationens inre liv och demokratiska uppbyggnad.  Det är viktigt att ha i åtanke att det inte alltid finns en skarp gräns mellan engagemangsformer som rör MR-frågor och kampanjarbete och det engagemang som rör själva organisationen. Frågorna tangerar varandra på flera plan. Syftet med översynen är att konkretisera förslag som kan främja medlemsdemokratin och det ligger därför i översynens uppdrag att med delaktigheten och medbestämmandet i fokus utröna i vilka frågor och på vilken nivå medlemmarna vill fokusera sitt engagemang. Utifrån detta ska översynen ligga till grund för förslag på strukturer och metoder som främjar ett reellt, effektivt och meningsfullt inflytande och deltagande i dessa frågor.

 

Uppdraget bygger på antagandet att möjligheten att påverka organisationens inriktning stärker medlemmarnas ägarskap och lust till ett fortsatt starkt engagemang. Det skapar beslut som är förankrade i organisationen, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar att genomföra de beslut som fattas.

 

Mål

  • Stärkta och utvecklade strukturer och metoder för en aktiv medlemsdemokrati.

  • Ökat deltagande och inflytande i de frågor medlemmarna vill vara med och påverka.

 

Avgränsningar
Strategin för medlemskommunikationkommer att hanteras inom ramen för kommunikationsstrategin och ingår inte i översynen om medlemsdemokratin. Däremot inleds processen för att ta fram en kommunikationsstrategi och översynen av medlemsdemokratin med ett gemensamt målgruppsarbete.

 

Likaså kommer frågor rörande aktivismen främst att hanteras inom ramen för aktivismstrategin. Det är dock svårt att dra en tydlig gräns mellan frågor som rör medlemmarnas engagemang och medbestämmande i kampanj- och MR-frågor och medlemmarnas inflytande över frågor som rör organisationens inriktning och utveckling. Exakt hur nära koppling översynen av medlemsdemokratin kommer att ha till aktivismstrategin är i nuläget svårt att avgöra. Översynen kommer att genomföras i samråd med ansvariga för aktivismstrategin och hur de två processerna förhåller sig till varandra kommer att definieras under arbetets gång.

 

Referensgrupp bestående av medlemmar

I sekretariatets uppdrag ingår att att utse en referensgrupp bestående av Amnestymedlemmar där målet är att få en bredd i gruppen med hänsyn till mångfald och erfarenheter.

 

Övergripande frågeställning

Hur ska svenska sektionen organiseras för att stärka och utveckla det demokratiska inflytandet?
Med avstamp i denna övergripande fråga föreslås uppdragsgruppen fokusera på följande tre områden:

 

  1. Medlemmarnas förväntningar och önskemål

Ett återkommande tema i diskussionerna kring organisationens demokratiska utmaningar är antalet medlemmar kontra antalet deltagare på årsmötet. Sektionen har successivt vuxit i antal medlemmar samtidigt som antal deltagare på årsmötet har minskat, de senaste åren har endast cirka 0,15 procent av Amnestys medlemmar deltagit på årsmötet. Ett annat tema som diskuteras i organisationen är det låga intresset för att åta sig uppdrag på distriktsnivå. Ett antal distrikt har valt att helt eller delvis avsäga sig sitt uppdrag och har valt att lägga ner sin verksamhet på distriktsnivå.

 

Organisationen har låg kännedom om i vilken utsträckning medlemmarna vill delta i de demokratiska processerna och vad som i så fall hindrar dem, vilka frågor de vill påverka och på vilket sätt. Under vintern 2016/2017 kommer sekretariatet att genomföra ett målgruppsarbete som kommer att utmynna i en bättre kännedom om organisationens kärnmedlemmar/kärnmålgrupp och deras drivkrafter, vilken form av engagemang som intresserar dem osv. Denna information kommer att ligga till grund för de förslag till strukturer och metoder som kommer att föreslås inom ramen för översynen.   

 

Frågeställningar

  • Vill medlemmarna delta i organisations beslut?

  • Vilka beslut upplevs viktiga att delta i?

  • På vilket sätt vill medlemmarna delta i organisationens beslutsprocesser?

 

2. Demokratiska strukturer och rutiner

En annan fråga som tycks återkomma är om de existerande demokratiska strukturerna är ändamålsenliga när det gäller att möjliggöra medlemmars inflytande i organisationen. Årsmötet är svenska Amnestys högsta beslutande organ, alla medlemmar har en röst och rätt att delta i mötet, den svenska sektionen styrs med andra ord genom direktdemokrati. Frågan om huruvida ett representativt system skulle vara bättre har lyfts vid ett flertal årsmöten, bland annat 2016, och demokratiutredningen 2012 rekommenderade sektionen att utreda frågan ytterligare.

 

Distrikten är en demokratisk nivå som har svag formell koppling till hur den nationella (och internationella) organisationen styrs. Distriktens enda koppling till att påverka sektionen går genom valberedningens valberedning som utses av distriktsombuden.

 

I takt med att den internationella rörelsen har växt har det skapats ett allt större behov av att formalisera och reglera de olika sektionernas budskap så att hela rörelsen uppfattas som “Ett Amnesty”. På det internationella rådsmötet (ICM) 2017 kommer det att läggas fram förslag till ny styrmodell för den internationella rörelsen. Det pågår ocksåen process kring hur konsultationsprocesserna rörande kontroversiella policyförslag kan bli mer transparent och inkludera sektionerna på ett mer omfattande sätt. Översynens förslag till demokratiska strukturer i den svenska sektionen ska ta i beaktande hur medlemmarna ska kunna bidra till sektionens konsultationssvar och ställningstaganden i frågor som rör beslut på en internationell nivå.

 

Frågeställningar

  • Hur organiserar vi oss för att möta medlemmarnas önskemål om deltagande?

  • Vilka demokratiska strukturer/forum ska finnas i framtiden och vilken roll ska dessa ha?

  • Vad kan beslutas när och på vilken nivå så att alla beslut blir möjliga att genomföra?

  • Vilken demokratimodell är att föredra för att bäst möta medlemmarnas behov? Finns det förutsättningar att införa representativ demokrati? Om det är möjligt, hur skulle en representativ demokratimodell kunna organiseras? För och nackdelar med representativ demokrati respektive direktdemokrati?

  • Hur ska den nationella styrmodellen förhållas till den internationella rörelsens beslutsprocesser?

 

Årsmötets upplägg, form och beslut

Sedan sektionen grundades har årsmöte genomförts en gång per år. Amnestys årsmöten syftar både till att fatta, för organisationen, nödvändiga och strategiska beslut, men också till att inspirera till fortsatt engagemang. Under en period hölls beslutande årsmöte vartannat år och en konferens om mänskliga rättigheter varannat år. Idag försöker årsmötet att rymma båda delar. I årsmötesutvärderingen från 2016 framkommer kritik mot vad som uppfattas som ett allt för ambitiöst program, samtidigt efterfrågar olika årsmötesdeltagare mer av alla olika delar av det nuvarande innehållet. Ytterligare utmaningar kopplade till årsmötet är att beredningsformerna har ifrågasatts, framförallt utifrån aspekten inkludering. Beredningsgrupper har bytts ut mot påverkanstorg för att inkludera fler årsmötesdeltagare, men dethar inneburit nya utmaningar uppstått gällande andra aspekter av inkludering. Vissa beslut hamnar på en “nivå” som gör dem svåra att genomföra eller allt blir för operativa. Besluten saknar också tidsangivelser varför det är omöjligt att avgöra hur länge ett årsmötesbeslut gäller - i evighet eller ett år? Det har också pågått försök att inkludera fler medlemmar än de som deltar fysiskt på årsmötet genom att öppna upp för röstning i förtroendevalen online, vilket hittills inte lockat så många personer. Det har också funnits vissa tekniska problem kopplade till omröstning online.

 

De demokratiutredningar som genomförts har resulterat i en del förändringar i syfte att skapa ett mer inkluderande årsmöte som attraherar fler. Vissa förändringar är relativt resurskrävande men resultat i form av att fler medlemmar som intresserar sig för årsmötet har uteblivit. Exempel på genomförda förändringar är:

  • Beredningsgrupper har bytts ut till påverkanstorg, därefter har det gjorts förändringar för att förbättra genomförandet av påverkanstorgen.

  • Årsmötet filmas och direktsänds på webben.

  • Årsmötets innehåll rapporteras skriftligt på webben under årsmöteshelgen.

  • Ett medlemsforum har skapats för att möjliggöra diskussioner inför årsmötet på webben

  • Ett internetbaserat verktyg har använts för att förrätta förtroendevalen online (VoteIT). I VoteIT finns det också möjlighet föra diskussioner online, dessa funktion har inte använts.

  • Information på medlemssidor och i samband med årsmötet som tydligt beskriver organisationens struktur och beslutsfattande samt vad som beslutas var och av vem nationellt och internationellt.

  • En organisationsbeskrivning (med koppling till den internationella organisationen) som på ett enkelt och grafiskt sätt förklarar helheten.

  • Gruppröstning har tagits bort.

 

Frågeställningar

  • “Årsmötet online”, ska det utvecklas eller avvecklas? Om det ska utvecklas, hur ska det göras?

  • Hur kan årsmötets motionsberedning och beslutshantering vara inkluderande och samtidigt skapa förutsättningar för välformulerade beslut på “rätt” nivå som är möjliga för styrelsen att verkställa?

  • Hur länge varar ett årsmötesbeslut?

  • Vad ska årsmötet ha för inriktning och fokus? Ska mötet ha samma innehåll och form varje år eller ska innehållet och formerna variera med ett visst tidsintervall?

 

Tidsplan

 

Otober-november 2016: Rekrytering av referensgrupp

 

Oktober-februari: Målgruppsarbete (kärnmedlemmens drivkrafter)

 

Januari 2017: Tillsättande av projektledare och projektorganisation

 

Januari 2017-februari 2017: Framtagande av projektplan

 

Mars 2017: Projektplan presenteras för styrelsen

Mars 2017- november 2017: Analysfas och slutsatser: av bl a  målgruppsarbetet, befintliga strukturer, internationella rörelsens utveckling, andra organisationers organisering.

 

Maj 2017: Workshop med medlemmar på årsmötet

 

December 2017: Slutsatserna från analysfasen presenteras för styrelsen

 

December 2017-mars 2018: Konstruktionsfas, d v s framtagande av förslag till strukturer/processer, inklusive styrelsebeslut

 

Mars: Förslag till beslut av styrelsen (styrelsens förslag till årsmötet)

 

Maj 2018: Årsmötet fattar ev beslut om förändringar som inleds under 2018 och framåt.