Punkt: 11. Verksamhetsplanering - Kriterier för val av MR-frågor Underlag till styrelsemöte 22-23 oktober 2016

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 2016-10-07

Punkt: 11. Verksamhetsplanering - Kriterier för val av MR-frågor



BESLUTSUNDERLAG

 

Kriterier för hur Amnesty International i Sverige prioriterar människorättsfrågor, styrelsen oktober 2016

 

Bakgrund

På styrelsens junimöte 2016 presenterade sekretariatet ett underlag om hur Amnesty International i Sverige ska prioritera bland människorättsfrågor. Styrelsen gav en del synpunkter på underlaget och beslutade

 

attge sekretariatet i uppdrag att fortsätta arbeta med “kriterier för hur Amnesty International i
Sverige prioriterar människorättsfrågor” och under hösten återkomma till styrelsen med ett
förtydligat dokument.

 

Nedan presenteras ett omarbetat förslag.

 

Styrelsen föreslås besluta

 

attstyrelsen ger sekretariatet i uppdrag att löpande arbeta utifrån Kriterier för prioritering av
människorättsfrågor.












Kriterier för prioritering av människorättsfrågor

 

Inledning

Detta dokument vägleder Amnesty International i Sverige i hur vi prioriterar i vårt människorättsarbete. Det gäller både hur vi prioriterar bland de frågor den globala rörelsen driver samt hur vi prioriterar bland de frågor vi lyfter vad gäller människorättssituationen i Sverige. Vi utgår ifrån internationella dokument som styr hur Amnesty International som organisation prioriterar.

 

Amnesty International i Sveriges huvudsakliga mål är att bidra till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att få till förändringar i lagar och policys och ansvarsutkrävande men också om att mobilisera fler för att bli en starkare påverkansaktör.

 

På årsmötet 2016 beslutade Amnesty International i Sverige om en Långsiktig riktning. Några av fokusområdena är extra viktiga för detta dokument:

 

  • Amnesty i Sverige är en del av den globala rörelsen där vi lär av varandra. Vi följer de prioriteringar som görs i den internationella amnestyrörelsen, samtidigt som vi aktivt deltar och påverkar hela rörelsens utveckling.

 

  • Amnesty i Sverige har internationell solidaritet som utgångspunkt och arbetar mot allvarliga människorättskränkningar var de än sker i världen, så även i Sverige.

 

  • I Amnesty i Sverige samlar vi den svenska rörelsen kring ett antal frågor för att bli effektiva i vårt påverkans- och opinionsarbete. Vi upprätthåller samtidigt en bred MR-kompetens och beredskap för att kunna reagera när så behövs. När vi väljer arbetsområden prioriterar vi de frågor där vi bedömer att vår röst är viktig och där vi kan påverka och bidra till den globala rörelsens gemensamt uppsatta mål.

 

  • Amnesty i Sverige värnar sektionens möjlighet att långsiktigt bidra till arbetet för mänskliga rättigheter och strävar efter en balans och synergi mellan sektionens arbete i Sverige och vårt internationella arbete. Amnesty i Sverige är berett att omfördela resurser från arbete i den svenska sektionen till den internationella amnestyrörelsens verksamhet om vi bedömer att det gynnar arbetet för mänskliga rättigheter.

 

  • Amnesty i Sverige bidrar till att stärka det globala arbetet för mänskliga rättigheter genom att vara många som står upp för mänskliga rättigheter samt genom att satsa på tillväxten i svenska sektionen. Vi mobiliserar människor som ger av sin tid och/eller pengar och ser att engagemang oavsett form är en förutsättning för att bygga en större och starkare rörelse.

 

Detta betyder att Amnesty International i Sverige följer de globala prioriteringarna samt prioriterar ett antal av dessa frågor där vi samlar hela rörelsen till ett gemensamt arbete för mänskliga rättigheter. När vi väljer arbetsområden prioriterar vi de frågor där vi bedömer att vår röst är viktig och/eller där vi kan bidra till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna.

 

Eftersom Amnesty International i Sverige är en del av en global människorättsorganisation är vårt huvudfokus att bidra till det internationellt prioriterade arbetet. Men när vi prioriterar bland människorättsfrågor gör vi även en bedömning av människorättssituationen i Sverige för att ta ställning till om det är några frågor vi ska driva i Sverige. Förutom att titta på om vi kan bidra till positiv förändring samt allvaret och systematiken bedömer vi även hur vår egen trovärdighet i frågan påverkas om vi inte gör något vad gäller en specifik situation i Sverige. Vi inspirerar människor att engagera sig för mänskliga rättigheter eftersom det som skadar en annan människa berör och skadar oss alla. Är vi många kan vi förändra världen.

 

Processen att prioritera sker i tre steg med olika kriterier som bedöms i de olika stegen.

 

Steg 1: Prioriteringar av MR-frågor och regioner/länder

I det första steget utgår vi ifrån de mänskliga rättigheterna och Amnesty International i Sveriges möjlighet att bidra till positiv effekt och var vår röst behövs. Utgångspunkten är de globala prioriteringarna samt hur vi kopplar dessa till människorättssituationen i Sverige.

 

Vilka människorättsfrågor/länder ska vi jobba med (oavsett internationellt eller svenskt)

  • Det faller inom redan beslutade internationella prioriteringar.

  • Svenska sektionen bidrar till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna alternativt är det tydliggjort varför vår röst är viktig.

  • Svenska sektionen adderar mervärde och skapar inte konkurrens.

  • Det finns ett genus- och/eller diskrimineringsperspektiv. Om inte finns det bra förklarat varför det saknas.

  • Vi vet varför vi ska jobba med frågan just nu och vilken förändring vi vill se.

 

Tilläggsfrågor om människorättsfrågor i Sverige, utöver ovan frågor

 

  • Människorättssituationen (både när det gäller människorättsbärare i Sverige eller där förövare är svenska aktörer utomlands) innebär allvarliga och/eller systematiska kränkningar för människor och/eller samhällen alternativt att människorättssituationen (vad gäller tex normer och attityder) är oroande och det finns en stor risk för försämring av situationen och till negativa effekter på mänskliga rättigheter på kort och/eller lång sikt. .

  • Ett agerande på kränkningarna påverkar dels situationen i Sverige positivt och/eller stärker engagemanget för den internationella MR-kränkningen.

 

Steg 2: Prioritering mellan MR-frågor/länder

I det andra steget bestäms prioritering mellan frågorna och utgår ifrån vad som gör Amnesty i Sverige starkare som organisation och att vi därmed kan bidra till att Amnesty International kan agera för mänskliga rättigheter på både kort och lång sikt. Vi tittar på möjlighet till mobilisering i tid och pengar, påverkan och synlighet i Sverige samt medlemsdemokrati och aktivism. Vi agerar inte enbart utifrån att stärka vår organisation om vi inte finner att det också bidrar till positiv effekt på mänskliga rättigheter.

 

Prioritering mellan frågor eller länder

  • Svenska sektionen bidrar till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna alternativt är det tydliggjort varför vår röst är viktig.

  • Det finns konkreta tydliga mål som vi kan kommunicera med en bred publik för större möjlighet till synlighet.

  • Vi kan förklara styrkan med att stödja arbetet med tid och/eller pengar.

  • Det finns ett engagemang i rörelsen alternativt att det går snabbt att bygga upp ett utökat/nytt engagemang.

  • Vi har bedömt hur vår egen trovärdighet i frågan påverkas om vi inte gör något alternativt gör något.

 

Steg 3: Helhetsperspektiv

I tredje steget tittar vi på helheten så att vi säkerställer en balans utifrån olika perspektiv.

 

  • Det blir en bra balans mellan att bidra till positiv effekt och att vår röst är viktig.

  • Det blir en bra balans mellan typen av rättigheter (ekonomiska, sociala kulturella rättigheter - medborgerliga och politiska rättigheter).

  • Det blir en bra balans regionalt.

  • Det finns ett genusperspektiv och/eller diskrimineringsperspektiv.

  • Vi bidrar till att stärka det globala arbetet för mänskliga rättigheter genom synlighet och mobilisering i tid och/eller pengar.

  • Fördelningen mellan det internationella arbetet och arbete vad gäller MR-frågor i Sverige är rimlig där tyngdpunkten ligger på det internationella arbetet.

  • Fördelningen ligger inom regeln att 80% av en sektions budget ska ligga inom ramen för de internationella prioriteringarna och att övrigt inte får överstiga 20%. Om nej, är fördelningen rimlig och välmotiverad.

  • Arbetet kan bedrivas kostnadseffektivt. Om inte finns det bra förklarat varför.