Punkt: 3. Principdiskussion om statligt stöd Underlag till styrelsemöte 27-28 januari 2018

Till: styrelsen

Från: sekretariatet

Datum: 2018-01-12

Punkt: 3. Principdiskussion om statligt stöd

 

BESLUTSUNDERLAG

 

Den internationella rörelselsens fundraisingpolicy och statligt stöd

(3 bilagor)

 

I den svenska sektionen har det sedan lång tid tillbaka varit en viktig principfråga att svenska sektionen inte ska ta emot statliga medel. Argumenten för att hålla fast vid den linjen har främst varit kopplade till organisationens trovärdighet som oberoende aktör.  

 

Det finns årsmötesbeslut om den svenska sektionens ställningstagande gällande statliga medel. Det finns också årsmötesbeslut om att svenska sektionen ställer sig bakom “Ett Amnesty” och den globala rörelsens gemensamt fattade beslut. Efter att den internationella styrelsen 2016 fattade beslut om en ny global fundraisingpolicy har sektionens årsmötesbeslut blivit motstridiga.

 

Tidigare har de sektioner som velat haft rätt att ta emot statliga medel för framförallt bistånd och HRE (Human Rights Education). För vissa mindre sektioner har det statliga stödet varit avgörande för att kunna bedriva sektionens verksamhet och argumentet för att ta emot pengar från de stater som screenats och godkänts har därför vägt tyngre än argumenten mot att ta emot statligt stöd.  

 

I enlighet med den nya globala fundraisingpolicyn har sektioner nu endast rätt att söka stöd för HRE. De statliga medlen utgör 1-2 procent av Amnesty Internationals hela omsättning. Genom att göra en gränsdragningen och bara acceptera statliga medel för HRE och inte för andra verksamheter såsom till exempel utrednings- och påverkansarbete, menar den internationella styrelsen att Amnesty kan behålla sin roll som en oberoende och opartisk aktör. Införandet av den nya gemensamma fundraisingpolicyn möjliggör dock för andra sektioner att söka statligt stöd från svenska ambassader vilket åter aktualiserar frågan om hur svenska sektionen ska ställa sig till statligt stöd. Det internationella sekretariatet planerar också att göra en översyn av den globala policyn.

 

I bilaga ett som var underlag till styrelsens marsmöte 2016, ges en fördjupad bakgrund till frågan om statligt stöd och hur den har hanterats inom svenska sektionen. I bilaga två har AIK gjort en kartläggning där de fördjupar resonemanget kring olika frågeställningar kopplade till statligt stöd. I bilaga tre svarar det internationella sekretariatet på vilka sektioner som söker statligt stöd idag, hur stor del av rörelsens intäkter det motsvarar och så vidare.

 

Komplex fråga

Frågan om statligt stöd är komplex och den övergripande principfrågan handlar om Amnesty roll som oberoende aktör och huruvida den rollen kan riskeras genom att sektioner söker och tar emot statligt stöd.

 

En annan viktig principfråga handlar om “Ett Amnesty” och vikten av internationell solidaritet. I den frågan inkluderas till exempel frågor kopplade till hur pengar fördelas inom rörelsen och hur de budskap som kommuniceras ut stärker alternativt försvagar bilden och upplevelsen av att Amnesty är en och samma rörelse med förankring i olika delar av världen.



Den globala rörelsen har som mål att växa och att samla in mer pengar. Oavsett vilket förhållningssätt den svenska sektionen väljer i förhållande till den globala fundraisingpolicyn så leder ställningstagandet till en rad följdfrågor.

  • Om svenska sektionen i enlighet med den internationella rörelsen accepterar inriktningen i den globala fundraisingpolicyn följer bland annat dessa frågor:

  • Om/när andra sektioner söker stöd från den svenska staten, ska svenska sektionen då bidra med stöd i dessa ansökningsprocesser?

  • Ska svenska sektionen börja ta emot statliga medel?

  • Ska svenska sektionen i så fall endast ta emot statligt stöd för den internationella verksamheten eller även för sektionens arbete i Sverige?

  • Ska svenska sektionen ta emot indirekt stöd från staten genom att till exempel låna lokaler för möten, anställa personer vars tjänster är subventionerade av staten och så vidare?

  • Hur ser gränsdragningarna ut gentemot andra områden, såsom att ta emot pengar från t ex företag.

 

  • Om svenska sektionen står fast vid ett förbud gällande att ta emot statligt stöd för att bibehålla Amnestys oberoende följer bland annat dessa frågor:

  • Har svenska sektionen möjlighet att ställa sig bakom policyn, men samtidigt välja att inte ta emot statligt stöd?

  • Har svenska sektionen möjlighet att ställa sig bakom policyn, men inte bidra till att stötta andra sektioner i sina ansökningsprocesser gällande statligt stöd från Sverige?

  • Ska svenska sektionen verka för att den globala fundraisingpolicyn ändras i enlighet med den svenska sektionens linje?

 

Detta är bara några exempel på de följdfrågor som kräver en djupare översyn där för- och nackdelar med de olika vägvalen kartläggs.

 

Styrelsens diskussion

Avsikten med att diskutera den här frågan på styrelsens januarimöte är inte att diskutera hur frågan ska processas i den svenska sektionen framöver, utan att ha en diskussion om principerna för- eller emot statligt stöd. Frågan om statligt stöd är i sin karaktär en möjlig årsmötesfråga, men då sekretariatet för närvarande har en tung arbetsbelastning i form av en rad andra högt prioriterade frågor föreslår sekretariatet att styrelsen inte lyfter frågan till årsmötet 2018.

 

En principdiskussion om frågan kan landa i ett av fyra olika ställningstaganden:

  1. Styrelsen anser att svenska sektionen ska acceptera nuvarande fundraisingpolicy vilket innebär att sektioner har rätt att söka och ta emot statligt stöd för HRE.

  2. Styrelsen anser att sektioner ska ha rätt att söka och ta emot statligt stöd för vissa områden men vill se andra eller fler områden än HRE och vill att svenska sektionen driver den frågan inom den internationella rörelsen.

  3. Styrelsen anser inte att någon sektion inom Amnesty ska söka och ta emot statligt stöd och vill att svenska sektionen driver den frågan inom den internationella rörelsen.

  4. Styrelsen anser att det är en framkomlig väg att olika delar av rörelsen hanterar frågan om statligt stöd på olika sätt och vill att svenska sektionen driver den frågan inom den internationella rörelsen.

 

Bilagor

Bilaga 1 - Statligt stöd förfrågan från AI Zimbabwe febr 2017

Bilaga 2 - AIKs kartläggning av frågor kopplade till statligt stöd

Bilaga 3 - Government Funding at Amnesty International