- Skriv ut
- Uppdaterad 08 Mar 2018
Januarimötet 2018 Protokoll från 27-28 januari 2018
PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 27-28 JANUARI 2018
Tid: Lördag kl 09.00-16.40, söndag kl 09.00-15.30
Plats: Amnestys sekretariat, Stockholm
Ordförande: Tora Törnquist
Justerare: Linn Malmborg och Ulrika Westerlund (§97-98)
Närvarande
Amanda Jackson
Anders Hällbom
Anna Skantze
Lars Gäfvert
Linn Malmborg, suppleant
Mårten Rosander
Nina Virkkala, suppleant
Tora Törnquist
Ulrika Westerlund
Madelaine Seidlitz, personalrepresentant (§86-103)
Frånvarande
Staffan Johansson
Sekretariatet
Anna Lindenfors, generalsekreterare (§86-99)
Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§98-99 och §105-106)
Peter Kvist, avdelningschef
Sofia Fjellestad, avdelningschef (§98)
Lina Jakobsson, organisationsutvecklare (deltog ej under §104)
Ulrica Lysén, projektledare medlemsdemokratiprojektet (§99)
Övriga
Christian Gräslund, Amnestys Internationella Kommitté (§98)
Edoardo Iacobelli, Amnestys Internationella Kommitté (§98)
§ 86. MÖTET ÖPPNAS
Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.
§ 87. VAL AV JUSTERARE
Linn Malmborg som sedan tidigare är vald till justerare för styrelsens januarimöte kommer parallellt med mötet att bli intervjuad av valberedningen.
Styrelsen beslutar
att för de punkter Linn Malmborg inte deltar på välja Ulrika Westerlund som justerare för mötet.
§ 88. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN
Styrelsen beslutar
att flytta punkten om kampanjmaterial till engelska till punkt 9.1 uppföljning av årsmötesbeslut och lägga till en punkt om jävsrunda samt att med dessa tillägg fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.
§ 89. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 21-22 OKTOBER
Styrelsen går igenom föregående styrelseprotokoll. Minnesanteckningarna från decembermötet är inget formellt protokoll. Det justeras och läggs upp på medlemssidorna men återrapporteras till styrelsen i form av de PC-beslut som fattats i styrelsens forum och förs till detta protokoll.
Styrelsen lägger protokollet från styrelsens oktobermöte till handlingarna.
§ 90. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT
Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.
Anna Lindenfors framför att det finns flera beslut som handlar om kommunikationsstrategin. Sekretariatet föreslår att stänga dessa beslut, men att ha kvar § 36 (2015) Syfte med medlemskommunikation, som specifikt handlar om styrelsens kommunikationen med medlemmarna.
Anna framför vidare att sekretariatet har missat att föreslå stänga beslutet om uppförandekoden, “§ 56 (2017) Uppförandekoden”, vilket är genomfört. Styrelsen godkänner att beslutet stängs.
Anna framför också att “§124 (2017) Rapport om per capsulam-beslut” som innehåller hur
årsmötet 2017 skulle återrapporteras bara delvis är uppfyllt. Delar av årsmötet filmades men på grund av personalförändringar strax efter årsmötet har filmerna inte publicerats på webben. Sekretariatet bedömer det som inaktuellt att publicera materialet så här långt i efterhand och föreslår att beslutet stängs. Styrelsen godkänner att beslutet stängs.
Styrelsen lägger öppna beslut till handlingarna.
§ 91. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTEN
Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens oktobermöte och decembermöte till handlingarna.
§ 92. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT
Tora Törnquist framför att styrelsen på decembermötet lade till en specificering i budgetbeslutet som föll bort i det förslag till beslut som lades upp i styrelsens forum. Specificeringen ändrar inte beslutet i sak och styrelsen godkänner därför att denna specificering tillfogas beslutet i detta protokoll.
Per Capsulambeslut gällande EDF september 2017
Styrelsens beslut 2017-09-08
Att ge fullmakt till Anna Lindenfors att på EDF-mötet 18-20 september 2017 fatta beslut för svenska sektionens räkning i enlighet med mötesunderlagen. I fullmakten ingår förhandlingsutrymme. Vid avvikelser som ger ekonomiska konsekvenser för svenska sektionen kontaktas sektionens ordförande och kassör.
Per Capsulambeslut gällande VP 2017-2019 mål 1:1 MR-försvarare
På styrelsens decembermöte 2016 fick sekretariatet i uppdrag “att återkomma med verksamhetsmål, förväntade effekter och indikatorer till mål 1.1 i styrelsens forum när information från internationella sekretariatet gör det möjligt.”
Styrelsens beslut 2017-12-05
Att godkänna målet 1.1 MR-försvarare och det civila samhället.
Per Capsulambeslut gällande kommunikationsstrategin
På styrelsens videokonferensmöte 6 december 2017 lades ett förslag till kommunikationsstrategi fram till styrelsen. Styrelsens medskick går att läsa i minnesanteckningarna från styrelsens decembermöte.
Styrelsens beslut 2017-12-14
Att med styrelsens medskick fastställa svenska sektionens kommunikationsstrategi.
Per Capsulambeslut gällande revideringar av verksamhetsplan 2017-2019
På styrelsens videokonferensmöte 6 december 2017 lades ett förslag till revideringar i VPn 2017-2019 fram till styrelsen.
Styrelsens beslut 2017-12-14
Att anta de föreslagna revideringarna av verksamhetsmål, förväntade effekter samt övergripande indikatorer i enlighet med bilagorna.
Per Capsulambeslut gällande budget 2018
På styrelsens videokonferensmöte 6 december 2017 lades ett förslag till budget 2018 fram till styrelsen.
Styrelsens beslut 2017-12-14
Att fastställa intäktsbudgeten exkl Amnestyfondens andel för 2018 till 129,1 mkr;
Att tidigarelägga 1 mkr av användningen av reserverna från 2019 till 2018 till användning under mål två (diskrimineringsarbete) och fastställa kostnadsbudgeten exkl Amnestyfondens andel för 2018 till 140,5 mkr.
Per Capsulambeslut gällande val av förslag till årsmötesordföranden
På styrelsens videokonferensmöte 6 december 2017 lades ett förslag till årsmötesordförande 2018 fram till styrelsen.
Styrelsens beslut 2017-12-14
Att föreslå årsmötet besluta att välja Sara Belfrage till årsmötesordförande 2018.
Per Capsulambeslut gällande motionsprocess
På styrelsens videokonferensmöte 6 december 2017 lades ett förslag till motionsprocess fram till styrelsen.
Styrelsens beslut 2017-12-14
Att anta den föreslagna arbetsprocessen för motionsyttrande och styrelsens förslag till årsmötet 2018;
Att anta den föreslagna mallen till motionsyttrande vilken innehåller rubrikerna “Amnestys/svenska sektionens arbete till dags dato”, “Amnestys planer framöver”, “Konsekvensanalys” och “Styrelsens yrkande”.
§ 93. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET
Anna Lindenfors föredrar och går igenom aktuella frågor på sekretariatet.
§ 94. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR
Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.
§ 95. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ
Anders Hällbom framför att AIK har arbetat med frågan om statligt stöd och på detta möte kommer att presentera ett underlag till styrelsens diskussion om statligt stöd.
Inför Global Assembly i sommar kommer AIK bland annat att bidra till sektionens remissvar på den internationella styrelsens förslag till ny policy om den globala drogpolitiken och mänskliga rättigheter.
§ 96. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN
Anders Hällbom framför att förhoppningen är att styrelsen till marsmötet ska få ett utkast på de centrala delarna i avtalet. Det återstår fortfarande några delar i processen men utgångspunkten är att sektionen och Amnestyfonden ska underteckna ett nytt avtal före årsmötet.
§ 97. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors föredrar och framför att hon har deltagit i rekryteringsprocessen av ny generalsekreterare i Japan, vilken hon även kommer att vara mentor till.
Det internationella sekretariatet (AIS) har tagit fram en ny kommunikationsstrategi för det internationella sekretariatets kommunikation. Strategin överensstämmer väl med den svenska sektionens nya kommunikationsstrategi.
AIS har meddelat en tidsplan för konsultation gällande förslaget till policy om den globala drogpolitiken och mänskliga rättigheter. Sektionerna kommer att få ett utkast till policy i mitten på februari. Därefter kommer sektionerna att ha två månader på sig att skicka in synpunkter. För att sekretariatet och AIK ska hinna analysera förslaget och definiera vilka frågor styrelsen främst behöver diskutera kommer underlaget att skickas till styrelsen en vecka före marsmötet. Det finns också planer på att bjuda in mexicos generalsekreterare till årsmötet, där frågan är tänkt att diskuteras med medlemmarna.
§ 98. PRINCIPDISKUSSION OM STATLIGT STÖD
Anna Lindenfors föredrar.
Det här är en fråga som har engagerat den svenska rörelsen vid flera tillfällen. Sedan lång tid tillbaka har svenska sektionen valt att inte söka statligt stöd. Den svenska sektionen har också lagt fram en resolution till den internationella rörelsen, vilken låg till grund för framtagandet av den globala fundraisingpolicyn.
I Amnestys globala fundraisingpolicy regleras att amnestysektioner endast får ta emot statligt stöd för bistånd och HRE (Human Rights Education), vilket i dagsläget handlar om 1-2 procent av Amnestys totala omsättning. För enskilda sektioner som tillhör de som tar emot statligt stöd kan det röra sig om betydligt större del av just den sektionens omsättning.
Den globala fundraisingpolicyn antogs 2016. Styrelsen behöver åter diskutera frågan om statligt stöd då den svenska sektionens årsmötesbeslut om att inte ta emot statligt stöd inte överensstämmer med den globala policyn. Det blir problematiskt då till exempel andra sektioner kan vilja söka statligt stöd från Sverige. Då sektionernas inställning till den globala policyn går isär planerar också AIS att under våren göra en översyn av policyn.
Christian Gräslund och Edoardo Iacobelli presenterar AIKs (Amnesty Internationella kommittés) underlag om vilka frågeställningar som är centrala för styrelsen att ta ställning till.
De fördelar AIK lyfter fram med statligt stöd handlar om möjligheten till ökade inkomster och minskad sårbarhet i och med fler inkomstkällor. Det lyfter också fram att statligt stöd kan möjliggöra tillväxt för fattiga sektioner som genom ökat ekonomiskt stöd kan bli mer självständiga och därmed få ökad handlingsfrihet. AIK menar också att statligt stöd kan ge en ökad tillgång till den offentliga sektorn, såsom till exempel skolor.
De negativa konsekvenser de lyfter fram är att statligt stöd kan påverka Amnestys självständighet som oberoende aktör och att det kan påverka Amnestys rykte om den svenska sektionen ändrar linje i frågan. Då inställningen till statligt stöd skiljer Amnesty från de flesta andra sektioner kan det i vissa sektioner, såsom den svenska, vara människor som väljer att skänka pengar till Amnesty just därför att organisationen inte tar emot statliga stöd. I andra sektioner kan dock statligt stöd ses som en garanti för hög kvalité och på så sätt bidra till att öka organisationens legitimitet. AIK lyfter också fram att ett ja till statligt stöd medför behovet av gränsdragningar till exempel gällande vilka stater det är okey att ta emot stöd från.
Styrelsen framför att frågan om statligt stöd rymmer två olika frågor. 1.) Sektioner som söker statligt stöd i det egna landet och 2.) sektioner som väljer att söka statligt stöd från andra stater.
Sammanfattning av styrelsens diskussion
Styrelsen vill stå fast vid sektionens tidigare ståndpunkt att svenska sektionen inte ska ta emot statligt stöd, och vill därför inte förslå någon förändring av det tidigare årsmötesbeslutet. Styrelsen anser att risken för de negativa konsekvenserna är allvarligare och större än de eventuella fördelar sektionen skulle kunna få genom att ta emot statligt stöd för HRE eller bistånd.
Styrelsen menar att det vore bättre att Amnesty internt arbetar för att hitta andra finansieringsmöjligheter för de icke självfinansierade sektioner som är i behov av mer stöd och ett ökat handlingsutrymme.
Styrelsen ser ett behov av att definiera vad som avses med statligt stöd, vilket statligt stöd som kan vara problematiskt samt vad som avses med HRE (Human Rights Education).
Styrelsen enas om att svenska sektionen ska fortsätta att acceptera nuvarande globala fundraisingpolicy och därmed inte neka andra sektioner att söka statligt stöd från Sverige. Svenska sektionen ska dock inte aktivt marknadsföra eller stötta andra sektioner som väljer att nyttja den möjligheten.
Styrelsen enas om att det här är en fråga som bör lyftas till sektionens årsmöte 2019 eller 2020 och att styrelsen därefter bör ta ställning till om svenska sektionen ska fortsätta att driva någon linje internationellt och i så fall lyfta frågan till Global Assembly.
Styrelsen beslutar
att uppdra åt sekretariatet att återrapportera resultatet av översynen av global fundraising policy när den är avslutad;
att inom ramen för processen med att ta fram den internationella strategin diskutera om och hur svenska sektionen ska driva en förändring av global fundraising policy gällande mottagande av statliga medel.
§ 99. ÖVERSYNEN AV MEDLEMSDEMOKRATIN
Peter Kvist föredrar.
På styrelsens oktobermöte lade projektet fram ett förslag till styrelsen. Syftet var att styrelsen skulle ge en tydlig riktning till hur förslaget skulle fortsätta att utvecklas. Då det visade sig svårt att komma fram till dessa vägval under sittande möte träffades representanter från styrelsen och sekretariatet för ett informellt möte i november. Det resulterade i att sekretariatet till styrelsens januarimöte fick i uppdrag att ta fram ett nytt underlag utifrån styrelsens medskick i oktober och november.
Uppdraget såväl som förslaget är väldigt omfattande. Det handlar inte bara om formella styrningsfrågor utan även om rutiner och strukturer för engagemang och att skapa möjligheter till ökat medlemsinflytande på lokal såväl som nationell nivå. Ju längre processen fortskrider desto tydligare blir det hur komplexa frågorna är, hur de hänger ihop och att de kräver en ordentlig analys och förankring. Varje fråga innehåller många detaljer som behöver utredas och förhållas till förslaget som helhet. I sina diskussioner såg styrelsen ett behov av ytterligare konsultation och förankring med medlemsrörelsen. De olika förslagen som diskuterades sorterades därför in i tre olika kategorier 1) förslag som styrelsen är positiva till och som är tillräckligt färdiga för att lägga fram till årsmötet 2018; 2) förslag som styrelsen är positiva till men som behöver diskuteras mer med medlemsrörelsen innan de är klara för beslut och 3) förslag som styrelsen tycker är bra utgångspunkter för vidare diskussion med medlemsrörelsen kring större komplexa frågor.
Utifrån förslaget lyfter styrelsen fram följande saker
Förslag att formellt stänga årsmötesbeslut
Styrelsen är positiv till förslaget om att formellt stänga årsmötesbeslut och vill lägga fram förslaget till årsmötet 2018. (Kategori 1)
Införande av beredningskommitté
Styrelsen vill justera förslaget till att beredningskommittén har i uppdrag att lämna förslag på agendapunkter till årsmöte och höstmöte.
Styrelsen vill inte föreslå att beredningskommittén ska ha i uppdrag att föreslå årsmötesordförande.
Styrelsen vill justera förslaget till att anställd på sekretariatet ska delta som stöd, inte vara sammankallande.
Styrelsen noterar att förslaget behöver utvecklas med för vilka tidsperioder ledamöterna i beredningskommittén ska föreslås väljas.
Styrelsen är positiv till förslaget om beredningskommitté och vill lägga fram det till årsmötet 2018. (Kategori 1)
Tidscykeln
I förslag ingår två “styrningsmöten” per år, ett årsmöte på våren och ett höstmöte på hösten. Styrelsen framför att två möten per år möjliggör ett mindre årsmötet vartannat år med tematiska begränsningar där endast förslag till kommande Global Assembly tillåts vartannat år, alternativt årsmöte endast vartannat år. Den tid då medlemmarna på riktigt kan påverka vilka frågor svenska sektionen ska lyfta till Global Assembly (GA) är på hösten eftersom förslagen till GA ska vara inskickade 180 dagar före nästa GA.
Styrelsen vill diskutera med medlemmarna huruvida det är positivt att vart fjärde år prioritera planerings- och inriktningsfrågor genom att på årsmötet fokusera på den internationella styrelsens förslag till nya strategiska mål (beslut som ska fattas på GA) och på höstmötet fokusera på prioriteringar i den svenska sektionens verksamhetsplan (utifrån de strategiska målen som beslutats på GA).
Styrelsen är positiv till förslaget om MR-seminarium som behandlar aktuella och kommande frågor inom Amnesty och ser det som ett bra sätt att skapa diskussion och fånga upp medlemmarnas ståndpunkter och intresse för olika frågor.
Styrelsen är positiv till förslaget om tidscykel och vill diskutera det med medlemmarna. (Kategori 2)
Nationella råd
Styrelsen vill att det tydliggörs i förslaget att nationella råd skulle innebära fler möjligheter till verkligt inflytande och att de skulle ersätta specialgruppernas ursprungliga funktion.
Styrelsen vill att det tydliggörs i förslaget att en viktig del i uppdraget är att bidra med kompetens till organisationen.
Styrelsen vill att det tydliggörs i förslaget att de nationella råden har en rådgivande roll i förhållande till styrelsen och de frågor som styrelsen har delegerat till sekretariatet.
Styrelsen är positiv till förslaget om nationella råd och vill diskutera det med medlemmarna. (Kategori 2)
Lokala uppdrag
Styrelsen framför att förslaget med lokala uppdrag istället för distrikt visar på en ambition att möjliggöra ett bättre samarbete mellan medlemmar och sekretariat, vilket är viktigt.
Styrelsen ser en risk med att sammanhanget/gruppen och den sociala aspekten går förlorad och att de i sin tur kan leda till att uppdragen inte blir så attraktiva.
Styrelsen framför att förslaget även kräver en djupare analys av hur mycket stöd som kommer att krävas från sekretariatet, hur uppföljning och återrapportering ska se ut och vad sekretariatets ansvar skulle vara.
Styrelsen vill diskutera frågan om sektionens mellanstrukturer med medlemmarna utifrån förslaget om lokala uppdrag. (Kategori 3)
Demokratiform
Styrelsen har delade åsikter om förslaget om att basera en eventuell representativ demokratimodell på grupper. Delar av styrelsen ställer sig frågande till hur de som inte är med i någon grupp ska bli representerade på ett bra sätt.
Styrelsen vill diskutera frågan om sektionens demokratimodell med medlemmarna utifrån förslaget om att basera en representativ demokrati på grupper. (Kategori 3)
Styrelsen diskuterar processen framåt och landar i
att lägga fram två förslag till årsmötet, dels förslaget om att formellt stänga årsmötesbeslut, dels förslaget om att införa en beredningskommitté;
att träffa distrikten och diskutera förslagen om att införa nationella råd och en tidscykel som innefattar både årsmöte, höstmöte och MR-seminarium;
att träffa distrikten och diskutera två öppna frågor, dels att ersätta distrikten men någon form av lokala uppdrag, dels att införa representativ demokrati baserat på grupper inklusive någon form av ytterligare representation för de medlemmar som inte är gruppanslutna.
§ 100. FÖRSLAG TILL TIDSPLAN FÖR FÖRBEREDELSER; DELTAGANDE OCH UPPFÖLJNING GA 2018
Lina Jakobsson föredrar.
Då det är första året som den internationella rörelsen kommer att genomföra ett Global Assembly är det oklart huruvida tidsplanen för olika möten och utskick kommer att genomföras exakt så som det är tänkt inom ramen för de organisationsförändringar som ICM beslutade om förra året. Styrelsen går igenom den tidsplan som skickats ut och lägger den till handlingarna.
§ 101. GA-DELEGATIONEN
Tora Törnquist föredrar.
Den svenska delegationen ska utgöras av tre delegater. Vart tredje år har sektionerna även rätt att skicka en ungdomsrepresentant. Denna rätt tillfaller svenska sektionen 2019. Styrelsen har tidigare beslutat att välja svenska sektionens ordförande till sektionens stående representant i Global Assembly.
Styrelsen beslutar
att utse Anna Lindenfors, generalsekreterare och Lars Gäfvert, styrelseledamot att tillsammans med den stående representanten utgöra GA-delegationen 2018;
att ge sekretariatet i uppdrag att utse en reserv om någon i delegationen får förhinder att delta 2018.
§ 102. NORDIC+-MÖTE
Tora Törnquist föredrar.
I år är det svenska sektionens tur att anordna ett Nordic+-möte. Syftet med dessa möten har varit att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan sektioner. De senaste diskussionerna tyder på att det framförallt är sektionernas förtroendevalda som tycker det är relevant att fortsätta med dessa möten, vilket kan komma att påverka vilka som kommer att delta samt innehållet i dessa möten framöver. Sekretariatet ska återkomma med förslag på datum för ett Nordic+-möte hösten 2018.
§ 103. REVIDERING AV STYRELSENS ARBETSORDNING
Granskningskommittén har noterat att det i styrelsens arbetsordning står att varje styrelsemöte ska innehålla rapportpunkter, vilka inte har varit med på dagordningen för styrelsens videokonferensmöten.
De videokonferensmöten som styrelsen hittills har haft har varit kortare möten (cirka två timmar) där styrelsen har diskuterat vissa frågor men inte fattat beslut. Under dessa möten har det förts minnesanteckningar, men inga regelrätta protokoll.
För att anpassa styrelsens arbetsordning till styrelsens nuvarande rutin för videokonferensmöten föreslår sekretariatet att det görs en specificering i styrelsens arbetsordning som tydliggör att de rapportpunkter som omnämns ska finnas med på styrelsens fysiska styrelsemöten.
Styrelsen framför att det till styrelsens nästa revidering av arbetsordningen behöver utarbetas ett förslag gällande styrelsens rutiner för videokonferensmöten.
Styrelsen beslutar
att i första rubriken under punkt 19 i styrelsens arbetsordning lägga till ordet “fysiskt” så att rubriken ändras från “Varje styrelsemöte” till “Varje fysiskt styrelsemöte”.
§ 104. RAPPORT OM SRM-PROJEKTET
Peter Kvist föredrar huvuddelarna i rapporten. Arbetet med SRM-projektet har dragit ut på tiden, och det har funnits olika bilder under arbetets gång kring vad arbetet ska resultera i. På styrelsens oktobermöte efterfrågade styrelsen en rapport kring varför processen har sett ut som den har gjort.
Styrelsen efterfrågar synpunkter kring hur sådana här situationer kan hanteras eller undvikas i framtiden. Peter svarar att tänkbara förändringar att införa attestnivåer för generalsekreteraren vilket alltså innebär att en viss storlek på investeringar eller projekt blir beslut för styrelsen. Vidare bör sektionen framöver utveckla en modell där beslut i stora komplicerade projekt eller processer tas sekventiellt, det vill säga att beslut tas för varje etapp i processen. Styrelsen diskuterar olika aspekter av vad som kunde gjorts annorlunda och vilka lärdomar som kan dras av detta. Bland annat framförs att;
det är viktigt att inte låta denna typ av processer eller projekt svälla;
det i beräkningar och bedömningar av resursinsats är väsentligt att värdera egen tid och att, om möjligt, göra cost-/benefit-analyser;
styrelsen i vissa lägen kanske pressar på och inte låter svåra frågor eller processer få ta den tid de kanske kräver.
Styrelsen avslutar med att tacka för rapporten och gör medskicket att om sekretariatet ser behov av något beslut från styrelsen rörande projektet så ska sekretariatet återkomma om detta.
§ 105. UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT
Årsmötesbeslut om kampanjmaterial på engelska
Elisabeth Lundgren föredrar.
Sekretariatet har kartlagt vilket kampanjmaterial som finns på engelska och skapat rutiner för när detta material läggs upp på aktivistportalen. Sekretariatet föreslår att framtagandet av riktlinjer för kampanjmaterial på andra språk än svenska inkluderas i sektionens jämlikhetsarbete eftersom riktlinjerna behöver föregås av en analys av vilka de största språkbarriärerna för engagemang är idag. Sekretariatet föreslår också att lägga in denna fråga i den workshop om sektionens jämlikhetsarbete som kommer att hållas på årsmötet.
Styrelsen förstår logiken i att arbeta på det sättet men framhåller att detta är ett årsmötesbeslut och att det är viktigt att komma längre med arbetet med riktlinjer till årsmötet 2018.
Styrelsen diskuterar frågan och enas om att styrelsen vill ha förslag på enklare riktlinjer till styrelsens marsmöte. På marsmötet ska styrelsen diskutera huruvida de ska fatta beslut om riktlinjerna eller lägga fram dem som förslag till årsmötet. Uppföljningen av årsmötesbeslut behöver tydligare beskriva det arbete sekretariatet planerar att genomföra.
Styrelsen beslutar
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmöte 2018 presentera förslag på riktlinjer för vilket aktivistmaterial som ska finnas på andra språk än svenska.
Årsmötesbeslut om arbetet mot dödsstraff
Elisabeth Lundgren föredrar.
Sekretariatet har haft kontakt med det internationella sekretariatet (AIS) och frågat om det finns behov av ett bredare praktiskt samarbete inför den internationella WCADP-konferensen och hur svenska sektionen i sådana fall kan bidra. AIS har svarat att de har ett brett samarbete och inte ser behov av mer.
Styrelsen framför att det är viktigt att beskriva det som gjorts, även om det inte lett till något resultat samt att det är viktigt att sekretariatet fortsätter att bevaka frågan och att t ex informera om konferensen i sektionens kommunikationskanaler såsom Insats. Styrelsen framför vidare att det är viktigt att i uppföljningen beskriva vad AIS planerar att göra gällande fängelseförhållandena.
Styrelsen framför också att åtgärderna kring nästa konferens inte är aktuella att rapportera förrän nästa år, men viktiga att ha i åtanke.
Årsmötesbeslut om ICM-resolution om att utöka Amnesty Internationals policy om rättigheter kopplade till abort
Elisabeth Lundgren föredrar.
Styrelsen framför att det inte ska stå “utökad” abortpolicy utan att ICM-beslutet handlade om att göra en översyn av abortpolicyn för att anpassa den till internationell rätt. Styrelsen framför att uppföljningen behöver utvecklas med en beskrivning av hur svenska sektionen på olika sätt arbetat med den här frågan och på så sätt bidragit till det här beslutet.
Styrelsen ser beslutet som genomfört.
Årsmötesbeslut om medlemsavgiftens storlek 2018
Styrelsen framför att det i uppföljningen är viktigt att beskriva att snittgåvan är betydligt högre än medlemsavgiften och att medlemmarnas bidrag till Amnesty inte är detsamma som medlemsavgiftens storlek.
Årsmötesbeslut om resolutioner till ICM för att säkerställa att Amnestys internationella styrsystem bygger på representativ demokrati
Peter Kvist föredrar.
Styrelsen framför att uppföljningen behöver inkludera mer information om att svenska sektionen lade fram ett eget förslag till rösträttsmodell och ett eget förslag till stadgeändring, varav det sistnämnda förslaget gick igenom.
Årsmötesbeslut om att öka den lokala aktivismen genom starkare distrikt
Peter Kvist föredrar.
Inom ramen för medlemsdemokratiprojektet ser sekretariatet behov av fler och mer djupgående diskussioner med både styrelsen och medlemmarna kring förslag till nya mellanstrukturer vilket är en pågående process.
Styrelsen framför att uppföljningen behöver tydliggöra att styrelsen har valt att tolka det här beslutet i en bredare mening, det vill säga att stärka den lokala aktivismen och medlemmarnas möjligheter till inflytande. De förslag styrelsen kommer att diskutera med medlemmarna/distrikten handlar bland annat om hur aktiva medlemmar ska ges möjlighet att samarbeta mer med sekretariatet.
Årsmötesbeslut om hur ska vi ta ställning för vilka hjälporganisationer och hur de ska arbeta med Argentina?
Elisabeth Lundgren föredrar.
Styrelsen framför att uppföljningen bättre bör beskriva vad Argentinska sektionen själva vill göra.
§ 106. UPPFÖLJNING AV GK:S REKOMMENDATIONER
Peter Kvist föredrar.
Styrelsen framför att styrelsen tycker rekommendationerna är bra och efterfrågar en tidsangivelse för när hemsideprojektet kommer till den fas där medlemssidorna ska utvecklas.
§ 107. FÖRSLAG INFÖR ÅRSMÖTET 2018 INKLUSIVE UTKAST FÖR DAGORDNING/PROGRAM
Lina Jakobsson föredrar.
Utifrån styrelsens medskick efter förra årsmötet har sekretariatet gjort vissa förändringar i förslaget till årsmötesprogram. Bland annat har fredagens formaliapunkter kortats, fredagskvällen är avsatt för distriktet och sociala aktiviteter och på lördagskvällen blir det fest med musik. Ambitionen är att skapa mer aktivismkänsla och som ett led i det har vårens kampanjutbildning slagits samman med årsmötet.
Styrelsen framför att de tycker programmet ser bra ut, men att de inte vill ha några valbara MR-pass parallellt med motionsberedningen. I förslaget till program som är bifogat dagordningen på medlemssidorna står att årsmötet ska välja kassör, vilket inte stämmer detta år. Styrelsen påpekar också att det är viktigt att ha tillräckligt med tid för avtackningen under söndagen.
Styrelsen framför även att det är viktigt att tänka strategiskt kring marknadsföringen och att lyfta fram specifika programpunkter för att locka medlemmar. Ett förslag är att lyfta fram att frågan om representativ demokrati kommer att diskuteras.
§ 108. STYRELSENS EVENTUELLA FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET (UTÖVER MEDLEMSDEMOKRATIN)
Utöver styrelsens två förslag som har koppling till översynen av medlemsdemokratin kommer styrelsen att lägga fram ett förslag om att behålla medlemsavgiften för 2018 oförändrad. På styrelsens marsmöte kommer styrelsen besluta huruvida styrelsen ska lägga fram ett förslag till riktlinjer för kampanjmaterial på andra språk än svenska.
§ 109. ÖVRIGA FRÅGOR
Miljöpolicyn
Anna Lindenfors föredrar.
I den internationella rörelsens Core Standards finns krav på att alla sektioner ska ha en miljöpolicy. Svenska sektionen uppfyller samtliga punkter i Core Standards, förutom att sektionen saknar en aktuell miljöpolicy. Tidsplanen för framtagandet av en miljöpolicy har av olika anledningar ändrats gång på gång, vilket främst beror på att andra mer akuta frågor som rör sektionens kritiska kärnverksamhet har behövt prioriteras. Sekretariatet föreslår en ny förlängning av tidsplanen till styrelsens oktobermöte, vilket skulle innebära att ett förslag till miljöpolicy skulle tas fram i anslutning till nästa rapportering av Core standards.
Styrelsen rekommenderar sekretariatet att fråga det internationella sekretariatet om det finns förslag till miljöpolicy som den svenska sektionen kan ta del av och anpassa till den svenska kontexten.
Styrelsen beslutar
att tidsplanen för miljöpolicyn ändras till oktobermötet 2018.
Jävsrunda
Mårten Rosander
Återgår till sin tjänst vid Lindköpings universitet där han arbetar med forskningsfinansiering och internationella frågor. Ser ingen jävssituation.
Ulrika Westerlund
Har avslutat sitt uppdrag som särskild utredare för utredningen om Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner (Ku 2016:05).
§ 110. MÖTET AVSLUTAS
Tora Törnquist avslutar mötet.
Tora Törnquist
Ordförande
Linn Malmborg
Justerare
Ulrika Westerlund
Justerare
Lina Jakobsson
Sekreterare
BILAGA 1.
§ 90. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT
§ 142 Förslag gällande styrelsens arbetsbörda
att uppdra åt sekretariatet att genomföra en läsarundersökning om Styrelsen Informerar och återrapportera till styrelsen senast på septembermötet;
att uppdra åt sekretariatet att i samråd med SG röd ta fram ett diskussionsunderlag kring ambitionen i kontakten med medlemmarna på styrelsens septembermöte utifrån uppdragsgruppens sjunde och tionde rekommendation.
§ 119 Läsarundersökning Styrelsen informerar
att uppdra åt sekretariatet att baserat på bl.a. styrelsens diskussion om medlemskommunikation vid junimötet och en läsarenkät, återkomma till styrelsens novembermöte med ett beslutsunderlag avseende sektionens strategi för medlemskommunikation, där frågan om Styrelsen informerar ingår.
§ 88. KRITERIER FÖR VAL AV MR-FRÅGOR
att ge sekretariatet i uppdrag att utifrån styrelsens kommentarer ta fram ett omarbetat förslag till kriteriedokument som läggs upp för beslut i styrelsens forum;
att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens septembermöte 2017 ge styrelsen en uppföljning med exempel på en MR-fråga som har prioriterats i enlighet med detta kriteriedokument.
§ 105. VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 och 2017-2019
att med diskuterade förändringar (§104) anta verksamhetsmål, förväntade effekter samt övergripande indikatorer för 2017-19 i enlighet med bilagorna;
- Tydliggöra att huvudaktiviteterna utgör utgör planerna för 2017.
- Förändra lydelsen av det strategiska målet sex till “Amnesty i Sverige har goda förutsättningar för en effektiv måluppfyllelse på strategiskt mål 1-5 och ett systematiskt utvecklingsarbete i den internationella rörelsen”.
- Under övergripande indikatorer under MR-frågor byta ut “och till följd av vårt arbete” till “och/eller till följd av vårt arbete”
- Förklara varför vi har outcomes i de gula rutorna
- Lägga till rubriker under mål fem och sex
att uppdra till sekretariatet att i samband med den årliga revideringen till decembermötet 2017 tillse att verksamkhetsplanen är formulerad på ett coherent sätt och i linje med styrelsens formbeslut kring planeringssystemet.
att uppdra till sekretariatet att återkomma med verksamhetsmål, förväntade effekter och indikatorer till mål 1.1 i styrelsens forum när information från internationella sekretariatet gör det möjligt.
§ 115. MÅLGRUPPSARBETET
att ge sekretariatet i uppdrag att arbeta vidare med målgruppsarbete och kommunikationsstrategi utifrån föreslagen tidsplan och struktur;
att ge sekretariatet i uppdrag att presentera resultatet av målgruppsarbetet vid styrelsens diskussion om kommunikationsstrategin på styrelsens marsmöte 2017;
att ge sekretariatet i uppdrag att presentera en kommunikationsstrategi för beslut till styrelsens septembermöte 2017.
§ 124. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT
Per Capsulambeslut gällande rapportering från årsmötet 2017
Att ge sekretariatet i uppdrag att filma valda delar av årsmötet 2017 samt skriva en sammanfattande text om årsmötet som publiceras på Amnestys webbplats efter årsmötet.
§ 56. UPPFÖRANDEKODEN
att med de förändringar som styrelsen förslaget anta de förändringar sekretariatet föreslår i uppförandekoden.
§ 77. UPPDATERADE KRITERIER FÖR MR-PRIORITERINGAR
att anta Direktiv med kriterier för svenska sektionens prioriteringar av människorättsfrågor med styrelsens kommentarer och tillägg.
§ 79. VERKSAMHETSPLANERING
att intäkterna 2018 tillsvidare beräknas till 133 410 tkr efter Amnestyfondens andel, men inklusive öronmärkta medel;
att kostnadsbudgeten inte får överstiga 146 810 tkr, vilket inbegriper styrelsens beslut av användningen av reserven på junimötet 2017.
att arbetet med budget och verksamhetsplanering för 2018 bedrivs i enlighet med den föreslagna tidsplanen i beslutsunderlaget;
att följande verksamheter ska ingå i budget 2018: Amnesty Press 4 nummer samt avgift till
Amnestys EU-kontor.