Styrelsemöte Amnestyfonden 11-12 september 2021

Amnestyfonden hade styrelsemöte helgen 11-12 september, och diskuterade en rad olika frågor: allt från enskilda ärenden i människorättsbiståndet (MR-biståndet) till biståndet i den nya globala strategin och fondens roll i biståndet, samt samverkan med sektionsstyrelsen och inom den internationella samordningen av MR-biståndet. Dessutom fattade styrelsen beslut i ett antal ärenden: MR-bistånd i Sverige, rekommendationer från utvärdering av styrelseåret 2020/2021, och åtgärdsplan utifrån granskningskommitténs rapport.

Diskussionsfrågorna rörde främst MR-biståndet. I förslaget till ny global strategi nämns MR-biståndet endast i marginalen och inte riktigt på rätt ställe, i avsnittet VII. Common Lenses om ‘Individuals and communities at risk’ – där det står ‘Working with and for individuals and communities at direct risk of human rights violations will continue to be a core component in all our work. We will campaign to protect individuals (including through offering human rights relief), human rights defenders and communities in conflict zones, those facing mass atrocities as well as those who are under attack or live in fear of reprisals.’ Strategin antogs vid General Assembly den 11-12 september.

Styrelsen ansåg att skrivningarna om MR-biståndets roll och betydelse kunde ha varit tydligare, men de är ändå väsentligt bättre än tidigare förslag där MR-biståndet inte fanns med alls. Skrivningarna kom till tack vare samlade insatser från styrelse, human rights relief team, och sektionen. Nästa steg är att söka påverka de regionala strategierna, en uppgift som ligger på fondens internationella utskott.

Styrelsen fick också en genomgång av fondsekreterarna om hur samverkan inom den internationella samordningen har utvecklats och professionaliserats. En följd är att byråkratiseringen har ökat på flexibilitetens bekostnad. Översynen som gjordes av MR-biståndet förra året har bidragit till att skapa en möjlig plattform för fondstyrelsen och dess schweiziska motsvarighet att vara mer delaktiga i MR-biståndets strategiska inriktning.

I mötet ingick därefter en workshop om riktning och organisering av MR-biståndet utifrån styrkor, svagheter, hot och möjligheter i relation till AIS samt sektionen. En av flera aspekter som togs upp rörde för- och nackdelar med att en mer utvecklad samordning. Under 2021 avser styrelsen formulera en strategi med tydliga utvecklingsområden för det globala MR-biståndet.

Utöver diskussionerna om MR-biståndet diskuterade styrelsen även samverkan med sektionsstyrelsen. Det handlar om att dels lyfta betydelsen av MR-biståndets viktiga rollinom Amnestyrörelsen som helhet både i Sverige och internationellt, dels stärka det ömsesidiga lärandet och informationsutbytet mellan Sektionen och Fonden .

Tre beslut fattades vid mötet. Styrelsen beslutade att inte bevilja MR-bistånd till strategisk processföring avseende rätten till vård/bistånd i Sverige för utsatta EU-medborgare.Initialt handlade förfrågan om rättshjälp i ett individärende men utvecklades till utredningsarbete för att lämna en kollektiv klagan till Europeiska sociala kommittén.Det är det första ärendet i Sverige som hanterats sedan beslut togs om att fonden kan förmedla mr-bistånd i Sverige. Efter flera diskussioner landade beslutet i att det slutgilitiga ärendet som presenterats för fonden inte är ett ärende som passar inom ramarna för Amnestyfondens uppdrag. Detta utifrån följande punkter:

Det skulle innebära en breddning i den typen av rättsliga stöd som vi brukar ge anslag till. Denna typen av utredningsarbete har vi tidigare inte givit stöd till, utan vår roll har tidigare varit att täcka upp oförutsägbara kostnader som kan dyka upp i rättsliga prövningar och vara ett komplement till utredningsarbetet. I detta fall skulle vi inte bidra till ett komplement utan finansiera hela processen. Vi ser en risk att om vi öppnar upp för att gå in mer än i komplementerande roll så kommer vi kunna bli en ensam finansiär i fler utredningsarbeten, vilket vi anser inte är vårt uppdrag. I beslutet från styrelsemötet den 19 september 2020 slår vi fast att: “Biståndet ska vara komplementärt till sektionens kampanj och utredningsarbete.”

Utsatta EU-medborgares rättigheter är en prioriterad grupp i svenska sektionens verksamhetsplan. Detta ärende rör inte en akut situation som oväntat uppkommit, utan är en del av ett utredningsarbete inom ett av de prioriterade områdena i svenska sektionens verksamhetsplanen och bör därför vara resurssatt efter det.

Ärendet och utredningsarbetet drivs idag vidare utan vårt stöd och stödet är inte en förutsättning för att processen ska drivas framåt.

Det andra beslutet rörde uppföljning av rekommendationerna i utvärderingen av styrelseåret. Styrelsen beslutade bland annat att fortsätta arbeta för att fördjupa relationen och hitta former för samarbete med sektionsstyrelsen, att utveckla och förtydliga fondens roll inom MR-biståndet, och att arbeta för att stärka den externa kommunikationen och öka kunskapen om biståndet inom svenska Amnestysektionen.

Det tredje beslutet avsåg förslaget till åtgärdsplan för att följa upp granskningskommitténs rapport. Det handlar bland annat om att se över och anpassa arbetsordningen så att ansvar och delegeringar förtydligas och att ändra skrivningarna avseende firmatecknare.

Utöver diskussion och beslut gick styrelsen igenom de dryga 50 beslut om MR-bistånd som fattats sedan det senaste mötet. De flesta rör Asien - på grund av Afghanistan, den afrikanska kontinenten, och MENA, främst till människorättsförsvarare och asylsökande men även några organisationer. Biståndet går till bland annat flykt till säkrare plats, fysiskt skydd, vårdkostnader efter tortyr, rättshjälp, basbehov för familjemedlemmar som står utan försörjning efter att en familjemedlem försvunnit, och skydd till kvinnor som utsatts för könsbaserat våld.

Enligt tertialrapporten är antalet ansökningar som handlagts under perioden betydligt fler än föregående år: totalt rör det sig om 108 stycken stöd jämfört med 90. Antalet mottagare är väsentligt högre än tidigare år, vilket beror på att vi räknar in fler som direkta mottagare i organisationsansökningar. Det beror dock också på att fler kriser präglat året dels relaterat till särskilda länder men också pandemin.

Enligt fondsekreterarna uppgick biståndsutbetalningarna under perioden till cirka 5,8 mkr vilket är drygt 900 000 mer än år 2020. Biståndet har hittills i år efterfrågats i allt högre grad, trots eller pga Corona-pandemin. Några skäl är förstås biståndets roll i uppkomna kriser men också att personalomsättningen på de regionala kontoren stabiliserat sig och en effekt att ökad kommunikation från relief team runt biståndet inom Amnestyrörelsen. Av de knappa sex miljonerna i utbetalt MR-bistånd har merparten, drygt 4 mkr, gått till Strategiskt mål 1: Alla känner till och kan kräva sina rättigheter, följt av drygt 1,5 mkr till Strategiskt mål 2: Mänskliga rättigheter åtnjuts utan diskriminering, och 1,2 mkr till Strategiskt mål 4: De som kränker mänskliga rättigheter ställs till svars, och resterande dryga 250 000 kr till Strategiskt mål 3: Människor är skyddade under konflikter och förföljelse.

I styrelsemötet ingick också en workshop med sektionens jämlikhetsstrateg Armina Etminan om jämlikhet som syftade till att stärka styrelsen och verksamheten när det gäller inkludering, främjande, trygghet och jämlikhet. Nästa steg för fondstyrelsen är att bland annat lägga till mål och aktiviteter i verksamhetsplanen, att valberedningen främjar rekrytering av kompetenser som styrelsen saknar, och att försöka se om någon kategori MR-försvarare saknas i ansökningarna som kommer in. Ordföringarna samlar in förslagen som togs upp och fördelar dem på utskotten.

Mötet avslutades med att deltagarna konstaterade att det var inspirerande att få träffas fysiskt för första gången på ett och ett halvt år.

Helena Bjuremalm

antecknade