Styrelsemöte Amnestyfonden 21 April 2021

Amnestyfondens styrelse hade sitt tredje ordinarie möte för året onsdagen den 21 april 2021. Mötet hölls på distans av hänsyn till pandemin och var det sista ordinarie styrelsemötet innan Amnestys Sveriges årsmöte i maj. Fokus för detta styrelsemöte låg på den medverkan på ett styrelsemöte hos svenska Amnestysektionen som två personer ur Amnestyfondens styrelse skulle göra den 29 april, diskussion om samverkan med Svenska Amnestysektionen, uppdateringar från Amnestyfondens utskott, ärendehantering samt reflektioner över den gångna styrelseperioden. 

Styrelsen fattade beslut i följande ärenden:

Endast ett beslut togs av styrelsen under detta möte, vilket var att besluta om datumet för det första styrelsemötet för den kommande styrelsen, vilket blev den 5 juni. Detta möte kommer att hållas digitalt till följd av pandemins restriktioner. 

Sammanfattning av diskussionspunkter:

Medverkan på sektionsstyrelsens nästa styrelsemöte

Amnestyfondens ordförande samt en ledamot har blivit inbjudna till det nästkommande styrelsemötet hos den Svenska Amnestysektionen för att dels genomföra en diskussion om Amnestyfondens arbete, men också för att presentera syftet och resultaten av den översyn som har gjorts av Amnestys Internationals Global Human Rights Relief Program, där Amnestyfonden är en primär finansiär av detta biståndsarbete. Informationen från översynen ses som ett bra tillfälle för att diskutera mervärdet kring god och kontinuerlig samverkan mellan den svenska Amnestysektionen samt Amnestyfonden.   

En annan punkt som Amnestyfondens ordförande också kommer att delta i under sektionens styrelsemöte handlar om den framtida globala verksamhetsstrategin för Amnesty, där Amnestyfondens ordförande särskilt kommer att trycka på att metoden kring Human Rights Relief bör nämnas tydligt i strategin samt presentera de generella kommentarerna kring biståndet som Amnestyfonden vill skicka med i detta arbete.

Framtida samverkan med sektionen

Styrelsen gick igenom ett underlag som gick igenom historien kring hur samverkan mellan den svenska Amnestysektionen och Amnestyfonden har sett under årens lopp, både utifrån faktiska avtal och överenskommelser. Ett första avtal som etablerade att sektionen och Amnestyfonden skulle ha gemensam insamling färdigställdes 2004 efter ett gediget arbete under 2003, som då etablerade fördelningsnycklar för både hur Amnestyfonden skulle stå för administrativa kostnader kring insamlingen men också kring hur stor del av insamlingen som skulle komma Amnestyfonden till del. Detta avtal har sedan dess diskuterats i samband med en översyn av sektionens arbete som genomfördes 2015 efter en flerårig diskussion om biståndets plats inom Amnesty, vilket motiverade sektionen att uppdatera avtalet mellan sektionen och Amnestyfonden för att öka integreringen mellan de båda delarna av rörelsen. 

Det nuvarande avtalet mellan Amnestyfonden och sektionen färdigställdes år 2019 och utgör därför den nuvarande basen för samverkan, där en viktig komponent är hur stor del av insamlade medel som fördelas till biståndsarbete via Amnestyfonden varje år. Amnestyfonden har utifrån det nuvarande avtalet samt viljan att tydligare koordinera med sektionen framgent skapat en arbetsgrupp inom styrelsen som diskuterar denna fråga som kommer att ta denna fråga vidare. 

Uppdatering från styrelsens utskott

Styrelsens internationella utskott gjorde en kort redogörelse kring arbete som för närvarande görs för att skapa en ny global strategi för Amnesty 2022-2029, där deltagandet på sektionens styrelsemöte är en del i detta arbete för att Amnestyfondens rekommendationer och reflektioner ska kunna födas in i processen. Styrelsens verksamhetsutskott sammanfattade det lärandeseminarium för styrelsen som verksamhetsutskottet anordnade som fokuserade på Amnestys arbete med klagomålsmekanismer, vilket motiverades utifrån översynen av biståndsarbetet som betonade att sådana mekanismer saknas i biståndsarbetet. Verksamhetsutskottet aviserade också att det kommer ta fram en procedur för att utvärdera styrelseåret, vilket särskilt kommer att fokusera på de personer som lämnar styrelsen efter årsmötet. Övriga utskott hade inget att rapportera. 

Personalens rapport
Personalen presenterade bland annat att det för närvarande sker en del rekryteringar kopplat till den omorganisering som pågår inom sektionen. Denna process kommer att fortsätta under de kommande månaderna. En process för att rekrytera en praktikant till Amnestyfonden i höst är också igång. Personalen noterar också att den nästa strategiperioden för den svenska sektionen kommer att inledas år 2022 istället för 2023 som tidigare aviserat för att den ska gå under samma period som den globala strategin. För närvarande pågår det i denna process en omvärldsanalys, där Amnestyfonden har god möjlighet att inkomma med reflektioner och rekommendationer. Slutligen informerade personalen att anklagelser kring rasism har inkommit mot det internationella sekretariatet i London samt Amnesty Storbritannien och Amnesty Kanada, vilket för närvarande utreds för att se vad som har hänt och vad som behövs av rörelsen för att hantera denna fråga tydligare under nästa strategiperiod.  

Hantering av ärenden i MR-biståndet

Fondsekreterarna föredrog de redan beslutade ärendena. Två av ärendena gällde principiellt viktiga ärenden kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter där styrelsen ställde frågor och diskuterade ärendet specifikt efter att ärendena lyfts av fondsekreterarna. I övrigt gick styrelsen igenom och bekräftade besluten om de ärenden som sedan föregående styrelsemöte hade blivit beslutade om, där de flesta låg inom Mål 1 rörande om att alla ska kunna känna till och utkräva sina rättigheter där det var en ganska jämn fördelning mellan de olika regionerna kring vilka som har fått stöd beviljade. 

Reflektioner från styrelseåret

Styrelsen avslutade mötet med att dela personliga reflektioner över deras erfarenhet kring att arbeta i styrelsen under det gångna styrelseåret, vilket blev förkortat till följd av att pandemin medförde att rörelsen sårsmöte behövde flyttas fram. I dessa reflektioner lyftes det bland annat att styrelsens arbete har varit bra och effektivt trots att det inte har varit möjligt med fysiska möten, och att den digitala mötesformen har inneburit utmaningar men ändå fungerat väl för att kunna ta bra beslut för Amnestyfondens verksamhet. Utskottsarbetet lyftes även ha fungerat bra trots den relativt korta period som utskotten har kunnat vara verksamma. Slutligen lyftes även möjligheten att komma i kontakt med andra delar av Amnesty som arbetar med biståndsfrågor i samband med översynen av det globala biståndsarbetet som en positiv erfarenhet. I samband med denna punkt avtackades de närvarande i mötet som lämnar Amnestyfondens styrelse i samband med årsmötet, där styrelsen lyfte ett stort tack för dessa personers arbete under deras tid i styrelsen. 

Rapport skriven av Julle Bergenholtz-Foglander, ledamot i Amnestyfondens styrelse