Styrelsemöte Amnestyfonden 13 mars 2021

Amnestyfondens nya styrelse hade sitt andra ordinarie möte för året den 13 mars 2021. Mötet hölls på distans av hänsyn till pandemin.

På dagordningen stod  dels sedvanliga formaliteter såsom godkännande av dagordning och föregående mötesprotokoll och val av mötesordförande, justerare och mötesrapportör, dels ett antal besluts- och informations/diskussionspunkter.

Styrelsen fattade beslut i följande ärenden:

- Godkännande av årsredovisningen för 2020

I föredragningen av årsredovisningen konstaterades att Amestyfonden betalade ut ca 8 miljoner kr i MR-bistånd, en minskning med 2 miljoner kronor jämfört med året före, till stor del beroende på pandemins konsekvenser. Afrika är fortsatt den största regionen sett till utbetalda medel. Mellanöstern/Nordafrika är för första gången näst största region.

- Godkännande av verksamhetsberättelsen för 2020

I presentationen av verksamhetsberättelsen kom det fram att Amnestyfonden under 2020 förmedlade människorättsbistånd till 1 225 personer, varav 444 människorättsförsvarare, genom 150 olika insatser till individer och organisationer. Majoriteten av stödet användes till att möjliggöra flykt till säker plats och skydd, samt basbehov så att människorättsförsvararna skulle kunna fortsätta sitt arbete. Amnestyfonden stöttade utsatta personer med rättshjälp för att upphäva åtal och domar som tillämpats som medel för att tysta civilsamhället, samt att ställa ansvariga för människorättsbrott till svars. Medicinsk vård, rehabilitering och psykosocialt stöd gavs också till de som utsatts för tortyr och andra kränkningar. 

- Sektionens effektrapport (Amnestyfondens del av densamma) - med medskicket att det vore lämpligt att lägga till en  mening om att den tidigare generalsekreteraren fick gå och vad som ledde fram till detta.  Att helt förbigå den händelseutvecklingen speglar inte fondens bild av vad Amnesty ska stå för.

- Uppdrag till utskott/arbetsgrupp rörande globala strategin

Möjligheterna att påverka det sista utkastet på rörelsens globala strategi från 2022 är begränsat via motioner. Tidsramen är så tajt att fondstyrelsen inte har någon möjlighet att kommentera. Amnestyfondens och svenska sektionens tidigare försök att synliggöra MR-biståndet som strategiskt verktyg för rörelsen har tyvärr inte tagits in. Möjligen kan geografiska och tematiska strategier vara en möjlig ingång för oss, dock vet vi inte hur tidtabellen ser ut för deras utformning och slutförande. Om den vägen ska ha förutsättningar att bli framgångsrik behöver våra förslag förmedlas via flera kanaler, inklusive sektionsstyrelsen och human rights relief team. Styrelsen beslutade att Internationella utskottet undersöker spåret med geografiska och tematiska strategier, och att arbetsgruppen för utveckling av samverkan mellan fonden och sektionsstyrelsen tar upp frågan med den sistnämnda.

Styrelsen hade följande frågor uppe för diskussion:

Fondens tidigare ordförande Svante Sandberg delade med sig av sina personliga tankar kring MR-biståndet, inför att han snart avslutar sitt engagemang i styrelsen efter sex år. 

Svante tog bland annat upp att organisationsstödets roll bör öka - även om dess fokus fortsatt kan vara den enskilda individen; att renodla biståndet till att handla om just mänskliga rättigheter och undvika humanitärt stöd; att decentralisera makten och  hanteringen av MR-biståndet; att inrätta någon form av regionala fonder där medlen kan ligga istället för att förmedlas per tillfälle; att överväga att bygga upp fleråriga program i länder såsom Afghanistan där vi ser att vi har många fall; att stärka MR-biståndet inom rörelsen till exempel genom att det finns med som 'core capabilities' jämte påverkan, efterforskning mm; att bättre använda de modiga MR-försvararnas starka berättelser i rörelsens kommunikation (om säkerhetssituationen tillåter); att diskussionerna om integration mellan fonden och sektionen ska utgå från att vi är ett Amnesty där alla delar bidrar till helheten, utifrån samarbetsavtalet; och att MR-biståndet inte ska användas i Sverige. 

Därefter följde en diskussion om mervärdet i MR-biståndet: att det kan gå till enskilda individer, till skillnad mot hur många andra biståndsaktörer arbetar. Styrelsen konstaterade att Svantes 'testamente' är ett bra underlag för fortsatta diskussioner, och att den sortens överlämning av erfarenheter mellan styrelser är mycket värdefull. 

Översyn av rörelsens samlade MR-bistånd

Amnestyfonden initierade tillsammans med schweiziska fonden och internationella sekretariatet en översyn av biståndet, för att identifiera utvecklingsområden och styrkor. Översynen genomfördes under 2020 och avser 2016 - 2019, en tidsperiod då mycket har hänt i 'human rights relief team'. Den visar att  att MR-biståndet  bidrar till att begränsa oro och stress hos människorättsförsvarare, och gör det möjligt för dem att fortsätta sitt arbete för mänskliga rättigheter.  Det ger också Amnesty ökad trovärdighet, “att inte lämna folk i sticket” efter att man samlat in värdefull information och det stärker samarbete med gräsrötterna. Stödets flexibilitet är en stor styrka eftersom det gör det möjligt att anpassa biståndet till lokala förhållandet och aktuella behov.

Till det som kan förbättras hör utmaningar såsom beroende och avslut på stöd, särskilt vid stöd till flytt till säker plats och rättshjälp; ojämn geografisk spridning vad gäller både personer som nås och andel medel som förmedlas; brister rörande metoder för mångfald och diskriminering, inklusive jämställdhetsanalys; svårigheter att hitta information om möjligheten till MR-bistånd; och, slutligen, hanteringen av ansökningar, rapportering, och lärande; avsaknad av 'vision, mission and strategy', förutom för Fonden som har en utvecklad strategi. 

Översynen presenterades i slutet av februari för initiativtagarna, som för övrigt träffades för första gången i den konstellationen, något som alla tyckte var värdefullt. Nästa steg är att en så kallad management respons ska skrivas.

Styrelsen diskuterade utmaningarna med att fonden bara är en liten del i ett stort nätverk som utgör MR-biståndet, med MR-försvararna själva samt utredare, experter och beslutsfattare på olika nivåer. Processen kring att genomföra en översyn har i sig lett till att de olika delarna i Human Rights Relief Team har kommit närmare varandra. Styrelsen konstaterade att någon form av visselblåsarfunktion/"klagomålslåda" borde inrättas, och att en eventuell förstärkning av resultatstyrningen måste vara rimlig och ske med metoder som är smarta och enkla.  MR-biståndets karaktär innebär att högt risktagande. Informationssäkerheten kan förstärkas i hela kedjan. Större fokus på kvinnor som är MR-försvarare behövs men även mångfald i bred mening. Styrelsen kommer att föredra översynen för sektionsstyrelsen 29 april. Slutligen såg styrelsen gärna en bred förankring av översynen i hela rörelsen.

Framtidsriktning för samverkan med svenska sektionen

En arbetsgrupp inrättades för att arbeta fram förslag på områden och former för samarbete med sektionsstyrelsen kring MR-biståndet.  Uppdraget löper till och med september. Syftet är att genom diskussioner både inom Svenska Amnestyfonden och i dialog med sektionen skapa en gemensam riktning för hur vi ser på svenska Amnestyfondens självständighet och integrering med svenska sektionen, med samarbetsavtalet som grund.

Hantering av ärenden i MR-biståndet

Fondsekreterarna föredrog de redan beslutade ärendena, som främst hänför sig till rörelsens första mål: alla känner till och kan utkräva sina rättigheter. De flesta ärendena rörde individer på den afrikanska kontinenten, följt av Asien (Afghanistan). Två ärenden låg över den beloppsgräns som krävde styrelsebeslut, och styrelsen godkände båda. Fyra ärenden var nytillkomna och drogs därför muntligen. 

Informations- och diskussionspunkter

Resten av mötet ägnades åt informationsdelning. Inför årsmötet har kommunikationsutskottet undersökt möjligheterna att informera om fondens arbete med MR-bistånd. Årsmötet genomförs digitalt, och det finns inget utrymme för seminarier. Utöver formalia kommer två gästtalare att medverka. Kommunikationsutskottet har föreslagit att en mottagare av MR-bistånd skulle kunna vara gästtalare, att en styrelseledamot skulle kunna vara samtalsledare, eller att fonden får något mer än tre minuter till att presentera verksamhetsberättelsen. Det återstår att se om något av dessa alternativ kan bli av. Styrelsen beslutade att ändra datum för styrelseårets sista möte, till 21 april. 

Därefter följde lägesrapporter från styrelsens utskott. Internationella utskottet hänvisade till avrapporteringar under tidigare dagordningspunkter. Verksamhetsutskottet informerade om att det kommande lärandeseminariet ska behandla arbetet med MR-bistånd utifrån två regionkontors perspektiv: Mexico och Sydafrika, enlighet med rekommendationerna i översynen av MR-biståndet. Kommunikationsutskottet hade inget mer än diskussionen inför årsmötet att rapportera om. Ekonomiutskottet återkommer med rapport om rutinerna för utbetalningar. Personalen meddelade att fondkansliet inte har någon praktikant i vår, men att annonsen inför höstterminen ligger ute till och med 11 april. Arbetet med att genomföra översynens rekommendationer har inletts. Arbetet på kansliet präglas av många processer, inklusive rörande jämlikhet. Fondstyrelsen har numera en drive där bl a utskottsdokument ligger, och som granskningskommittén har tillgång till. Slutligen gick styrelsen igenom åtgärdslistan. De punkter som rör översynen av MR-biståndet ska föras samman till en punkt och hanteras av internationella utskottet. Frågan om närmare samverkan mellan fonden och sektionsstyrelsen ska hanteras av den arbetsgrupp som styrelsen utsåg tidigare under dagen. 

Helena Bjuremalm

antecknade