Styrelsemöte Amnestyfonden 23 oktober 2021

Amnestyfondens styrelse sammanträdde den 23 oktober. Mötet ägde rum på sekretariatet i Stockholm men några ledamöter samt de inbjudna gästerna deltog digitalt. 

 
En av de inbjudna gästerna var Madeleine Seidlitz, Amnestys sakkunnige vad gäller frågor om flyktingar, migration och folkrätt. Flera av de ärenden Amnestyfonden beslutar om berör asylfrågor och synpunkter från Amnestys sakkunnige inhämtas alltid som en del i beredningen av ärendena. Fondens styrelse hade bett Madeleine att besöka mötet för att få möjlighet att stärka kunskaperna inom dessa ämnesområden och diskutera utvecklingen och det gemensamma arbetet. Madeleine betonade vikten av att Amnesty arbetar för säkra och legala vägar till asyl, för tillgången till rättssäkra asylprövningssystem samt för ett värdigt mottagande. Vissa brister vad gäller migrationsverket, migrationsdomstolarna och de offentliga biträdena i Sverige uppmärksammades. 
 
Inför styrelsens diskussion om fondens verksamhetsplan för 2022, som ska beslutas vid decembermötet, hade sekretariatets förändringsledare Elisabeth Lundgren bjudits in. Elisabeth delade vissa preliminära förslag om vad den svenska sektionens verksamhetsstrategi för 2022-2030 skulle kunna innehålla. En strategi som utgår från den globala strategi som antogs av den globala rörelsen i september. Enligt förslaget skulle den svenska sektionens strategi på ett tydligare sätt än den globala synliggöra och uppmärksamma vikten av MR-bistånd. En idé som uppskattades av fondstyrelsen. 
 
I den efterföljande diskussionen restes frågor kring fondens relation till sektionen, hur verksamhetsplanerna för de två förhåller sig till varandra, och hur fondsekreterarna (Gunilla och Rebecka) på lämpligast sätt kan verka inom organisationen, som delar av sekretariatet. Under separata punkter diskuterades även fondens relationer till/inom Amnestys Human Rights Relief team, vars chef tillhör Amnestysekretariatet i London. En specifik fråga som uppmärksammades var den till synes mycket svårlösta frågan hur fonden kan bli sammanlänkad med sekretariatet i London via ett tillförlitligt och säkert IT-system. En idé om tillfällig sekondering av fondsekreterarna till sekretariatet i London hade kastats fram som en lösning. Fondstyrelsen trodde inte på denna idé utan går i stället vidare med ytterligare samtal, bl a med stöd från sektionens tf generalsekreterare, för att försöka finna en mer ändamålsenlig lösning. 
 
I samband med en diskussion om stärkt arbete för jämlikhet beslutade fondstyrelsen om en åtgärdslista som ska resultera i att större vikt fästs vid intersektionell analys i fondens verksamhet. 
 
En viktig punkt under sammanträdet gällde genomgång av de beslut som fattats i enskilda ärenden sedan föregående möte. Mycket arbete ägnas även fortsättningsvis åt ärenden i Afghanistan och Myanmar. Fondstyrelsen konstaterar att fondens arbete bidragit till att direkt hjälpa många individer i kritiska situationer samt även bidragit med snabbt och strategiskt stöd via ett antal MR-organisationer.  
 

 

/Pär