- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Statliga bidrag till rådgivningsbyrån Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1997
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 7 maj 1997
STATLIGA BIDRAG TILL RÅDGIVNINGSBYRÅNS VERKSAMHET
Bakgrund
Rådgivningsbyråns (RGB) verksamhet har sedan starten i huvudsak finaniserats av dess stiftarorganisationer. Några av dessa (t ex Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet) har sökt statliga bidrag för "sin" del av RGB-verksamheten och låtit dem ingå i RGB:s budget. Statliga medel har med andra ord alltid utgjort en del av RGB:s finansiella bas.
Sedan RGB omvandlats till Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och därmed blivit en egen juridisk person har förutsättningarna förändrats. Rädda Barnen och Flyktingrådet kan inte längre söka medel i RGB:s namn. Anslagen har av bl. a. av denna anledning minskat från några medlemmar. RGB förväntas själv söka extern finansiering till verksamheten, utöver medlemsavgifter och anslag från medlemmarna.
Frågan har nu ställts av RGB:s styrelse, om RGB kan söka statliga medel för att finansiera sin verksamhet. Frågan riktar sig främst till Amnesty, som är den enda av medlemsorganisationerna, som själva inte söker statliga medel för sin verksamhet. RGB är visserligen en egen juridisk person och svarar själva för verksamhet och ekonomi men
Amnesty är en av medlemsorganisationerna och är representerad i RGB:s styrelse.
Frågan är om det kan anses förenligt med vår policy, att inte finansiera Amnestys verksamhet med statliga medel, om RGB ansöker om sådana. Frågan är av principiell karaktär och bör beslutas av styrelsen.
Resonerade del
RGB är sedan 1995 en egen juridisk person med en egen styrelsen etc. Amnesty är en av stiftarorganisationerna och sektionsstyrelsen utser en representant till RGB:s styrelse. Amnesty bidrar till finasiering av RGB:s verksamhet genom medlemsavgift och ett årligt bidrag motsvarande ungefär 0.5 tjänst. Vi nyttjar RGB främst för handläggning av enskilda flyktingärenden, som vi inte själva har kapacitet att sköta. Frågan är om det kan anses förenligt med vår policy att inte finansiera Amnestys verksamhet med statliga medel, om RGB ansöker om sådana. Eftersom en del av Amnestys uppgifter utförs av RGB är ett betraktelsesätt att man inte ska söka statliga medel till RGB. Ett annat är att, eftersom det handlar om en egen juridisk person, denna kan, oberoende av Amnestys policy söka statliga medel.
Vid kontakt med Menno Kamminga i IEC har framkommit att IEC inte ser några hinder. Anledningen till det är att det skett en uppluckring av den tidigare hårda policyn att inte ta emot staliga medel och att det i detta fall handlar om en egen juridisk person, som Amnesty inte har kontroll över. Detta innebär att det är upp till sektionsstyrelsen hur man vill ställa sig.
Med tanke på den kritik som Amnesty framför till den svenska regeringen i frågor om mänskliga rättigheter, menar sekretariatet att vi inte bör ansöka om pengar, utan stå oberoende av dem som vi kritiserar. Även med hänsyn till tidigare årsmötens ställningstagande i frågan om staliga medel, bör sektionen avstå från statliga pengar.
Tänkbara vägar:
1. Styrelsen anser att hinder inte föreligger för ansökan om staliga medel till RGB.
Konsekvens av detta blir troligen att RGB:s styrelse beslutar om att ansöka om statliga bidrag ganska snart. Då kommer AI:s namn att finnas med i ansökan.
2. Styrelsen anser att hinder föreligger.
RGB:s styrelse kan ändå, genom majoritetsbeslut, komma fram till att man vill söka staliga bidrag. AI:s representant får då reservera sig mot beslutet. Samtidigt blir det, i en sådan situation, svårt för oss att finnas kvar i RGB. Ett utträde ur organisationen blir då en konsekvens.
Alternativ två får naturligtvis konsekevenser avseende handläggning av enskilda fall. I tidigare beslut har styrelsen menat att flyktingarbetet i sektionen ska drivas på en högre ambitionsnivå än tidigare. Emellertid har detta inte kunnat realiseras pga den ekonomiska situationen. Effekter av ett eventuellt utträde ur RGB behöver därför utredas.
Förslag till beslut
Styrelsen föreslås beslut enligt något av ovanstående två alternativ.