När ska vad göras i handlingsplanen - diskussionsunderlag Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1997

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet/K Höijer
Datum: 5 maj 1997

NÄR SKA VAD GÖRAS I HANDLINGSPLANEN - DISKUSSIONSUNDERLAG

Bakgrund
Sektionens handlingsplan, som fastställdes av årsmötet 1996, löper över fyra år 1996-2000, och ska vara styrande för vårt arbete och ange färdriktning för de kommande åren. Under vart och ett av de åtta målen i handlingsplanen anges vad de olika strukturerna inom sektionen förväntas göra under dessa år.

Sekretariatet är för sin planering beroende av att veta hur styrelsen vill prioritera de olika aktiviteterna över åren. Det är sedan i budgetarbetet för varje år, som man får ta ställning till vad som ryms, och man har då gjorda prioriteringar till stöd i det arbete.
Behovet av att göra prioriteringar av verksamheten har ställts på sin spets i samband med arbetet med budgeten för 1997. En stark koppling finns till frågan om budgetprocessen, budgetens uppbyggnad och vad som ska anses utgöra basverksamhet, som styrelsens D-utskott arbetar med.

Tidsperspektivet
Genom att handlingsplanen antogs i maj 1996 hade verksamheten för det året till större del redan planerats och påbörjats. Även planeringen av 1997 års verksamhet var påbörjad. I arbetet med verksamhetsplanering och budget för 1997 togs naturligtvis hänsyn till målen i handlingsplanen. I praktiken innebär detta att två år av handlingsplaneperioden redan har passerat respektive planlagts och påbörjats.

Tidigare prioriteringar
I samband med sekretariatets omorganisation 1991 beslutade den dåvarande styrelsen om prioriteringar av sekretariatets arbete. Efter det har prioriteringar skett främst i samband med budgetarbetet år för år t. ex. genom att medel avsatts för utökad verksamhet inom områden som till exempel medlemsutbildning, lobbyarbete, ADB-stöd.

Tillvägagångssätt
En svårighet i beredning av förliggande förslag var att hitta rätt nivå för diskussion om prioriteringar. Handlingsplanens mål och aktivteter kopplade till målen, är ofta allmänt skrivna och anger inte vad som ska uppnås, vilket gör den aningen problematiskt att arbeta med. Under de olika målen ryms en lång rad verksamhetsområden, vilket framgår av 1996 års verksamhetsberättelse. Är det alla dessa verksamhetsområden, som ska vägas mot varandra i en prioriteringsdiskussion? Finns det områden i den internationella handlingsplanen (LAP), som inte täcks av vår egen handlingsplan, men som vi ändå måste beakta? Med dessa frågor inleddes arbetet med prioriteringar.

Studium av den internationella handlingsplanen och IS´ Operational Plan gjordes först. Syftet var att fånga upp områden, som inte täcks i vår egen handlingsplan och att se hur IS prioriterar sin verksamhet de två kommande åren, och hur detta i sin tur kunde tänkas påverka vårt eget planeringsarbete.

Det som genomsyrar den internationella planen är förebyggande arbete och nödvändigheten av att Amnesty ska kunna agera i situationer av massiva kränkningar av mänskliga rättigheter. I vår egen handlingsplan speglas det förebyggande arbetet i mål ett, om att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär, medan mål 4, om kampanjarbetet berör massiva kränkningar, och då särskilt den aktivitet som handlar om att utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna inträffar. Beträffande IS´ plan med dess prioriteringar är de inte av den arten att de direkt ändrar förutsättningarna för vårt arbete. (I några fall kan det dock bli märkbart. Det gäller minskad service till specialgrupper för barn och för området fackligt målgruppsarbete, under 1996/97. Utveckling av arbetet genteomot företag inom MEK-området skjuts till 1998/99.)

Därefter undersöktes möjligheten att väga målen i vår handlingsplan mot varandra för att se om de kan prioriteras som helhet över de aktuella åren, dvs om sektionens inriktning ska variera under de olika åren. Faktorer att ta hänsyn till i en sådan diskussion kunde vara vad som gjorts eller planeras för de två första åren dvs 1996 och 1997, internationella kampanjer/aktioner som är kända, insamlings- och medlemsvärvningskampanjer som är planerade, behov inom sektionen avseende stöd och utvecklingsarbete samt aktiviteter som kan vänta. Det visade sig att så gott som alla målen, i något avseende, skulle ha hög prioritet över alla åren. Detta angreppssätt bedömdes därför inte som meningsfullt.

I nästa steg gjordes en genomgång av de olika programområden, som kan hänföras till de olika målen i planen, och ett försök att prioritera mellan de olika programområdena i tre nivåer, motsvarande D-utskottets förslag till indelning. Detaljeringsnivån och mängden information att hantera visade sig vara svårhanterlig och analysen mycket arbetskrävande att fullfölja. Bedömningen gjordes att arbetsinsatsen inte stod i rimlig proportion till vad vi skulle få fram och hur det var tänkt att använda, nämligen för en prioriteringsdiskussion om handlingsplanen. Den modellen för prioriteringsdiskussioner hör snarare hemma i samband med budgetarbetet.

Ovan beskriven process ledde slutligen fram till ett förslag som tar fasta på de aktiviteter, som finns angivna i handlingsplanen under varje mål. I nedanstående tabeller har för varje mål, i vänsterkolumnen angivits vad styrelsen ska göra enligt handlingsplanen och i högerkolumnen ges förslag, som kan utgöra underlag för diskussion.

Förslag för diskussion

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om
vad mänskliga rättigheter innebär
Detta arbete går som en röd tråd genom allt vi gör och ska ständigt finnas med. Enligt den internationella handlingsplanen, LAP, ska Amnestys arbete mer inriktas på preventivt arbete och mål 1 ligger helt i linje med detta. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna blir 50 år 1998 och en stor kampanj planeras med anledning av detta.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

Nytt skolmaterial producerades - en lärarhandledning om hur arbeta med MR i klassrummet	3 Ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika utbildnings- program	B-utskottet arbetar med detta
	1 Definiera nyckelgrupper som vi ska påverka	Ungdomar, militär, företag samt vad B-utskottet kommer fram till enligt ovan ------>	Utveckla kontakter med lärarhögskolor
Samarbetet i SAMFI fortgick samt samarbete med MOD och Rk om lärarhandledning	2 Utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer	Sker i samband med kampanjen maa FN:s allmänna förklaring 50 år med t ex Samfi och MOD	Sker i samband med kampanjen mot tortyr	Sker i samband med aktuell kampanj
	4 Föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella människo- rättsdagar	Sker i samband med kampanjen maa FN:s allmänna förklaring 50 år samt i övrigt t ex 8 mars, 1 maj, 24 oktober och 10 december

Kommentar:
Förberedelsearbetet för kampanjen maa allmänna förklaringen 50 år inleds 1997, då kommer flera av ovanstående aktiviteter att beaktas.
Genom ungdomssatsningen, som genomförs 1997, förs information om MR ut till gymnasieelever. I MEK/MSP-arbetet medverkar vi i utbildning av militärer samt har kontakt med företag.

Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
För att kunna bedriva ett bra arbete krävs aktiva medlemmar och även pengar. Inriktningen kan variera över åren. Vart tredje år ska vi ha en större medlemsvärvningskampanj. Senaste kampanjen gjordes 1995 i det sk Postenprojektet, varför en ny kampanj planeras för 1998.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

Styrelsen slutförde arbetet med den sk Aktivistutredningen	1 Skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att delta aktivt	Sker genom tillkomsten av Aktivistcentra. I aktivistutredningen föreslås fyra aktivistcentra tillkomma under handlings- planeperioden.	Sker genom tillkomsten av Aktivistcentra.	Sker genom tillkomsten av Aktivistcentra.
En analys av våra medlemmar och givare avseende ålder, kön, boende mm gjordes 1994/95. Den användes för val av målgrupper för värvning	5 Förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen	Påbörjas 1997 genom det nya registersystemet, som ger nya möjligheter till analys. -------> Beaktas i arbetet med 1998 års medlems- värvningskampanj och fortsättningsvis --------->	---------> --------->	---------> --------->
Förslag om aktivistcentra och nätverk presenterades i aktivistutredningen.	3 Utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla medlemmar	Sker genom ungdoms- satsningen och bildandet av ungdomsgrupper Sker genom tillkomst av Aktivistcentra samt utbyggnad av nätverk såsom föreslås i Aktivistutredningen	Sker genom tillkomst av Aktivistcentra samt utbyggnad av nätverk såsom föreslås i Aktivistutredningen	Sker genom tillkomst av Aktivistcentra samt utbyggnad av nätverk såsom föreslås i Aktivistutredningen
Medlemsvärvningen hösten 1996 anknöt till Turkiet- kampanjen	2 Framhäva det aktiva arbetet i medlems- värvningen	Beaktas i plan för medlemsvärvnings- kampanjen 1998 och fortsättningsvis ------>	------------>	----------->
	6 Fortsätta att bredda medlemsbasen	Beaktas i plan för medlemsvärvnings- kampanjen 1998 och fortsättningvis	----------->	----------->
	4 Betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under insamlingar och i andra sammanhang

Kommentar:
Sekretariatet arbetar med att göra en treårsplan för insamling och medlemsvärvning, varvid ovanstående aktiviteter kommer att beaktas.

Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
En hög mediaprofil är oerhört viktigt för Amnesty och bidrar till uppfyllandet av flera av målen. Inriktningen varierar beroende på händelser i omvärlden och pågående kampanjer.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

	2 Utveckla massmediestrategier	1997 Sektionen har en massmediestrategi, som ska revideras enligt styrelsebeslut. En plan för massmediearbetet tas fram för varje större kampanj såsom 1998 års kampanj maa FN-förklaringen 50 år	En plan för massmediearbetet tas fram för 1999 års temakampanj mot tortyr	Plan för aktuella kampanjer
Massmedias intresse för AI fortsatte att vara mycket stort. Företrädare för AI förekom i närmare 90 radio- och TV-inslag eller direktsända studiosamtal i fem rikstäckande radiokanaler. Satsningen på Internet utvecklades kraftigt under året.	1 Utveckla kontakter med opinionsbildare och använda effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap	I samband med kampanjer inventeras vilka opinionsbildare som bör kontaktas Vi använder oss av och utvecklar informations- spridningen elektroniskt t ex via Internet	------------> ------------>	-----------> ------------>

Kommentar:
Enligt den internationella handlingsplanen ska sektionerna för varje större kampanj göra en strategi för massmediearbetet.

Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
Kampanjer och aktioner tillhör våra viktigaste arbetsmetoder. Inriktningen växlar beroende på situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen och planerade kampanjer. För att kunna möta de massiva kränkningar av mänskliga rättigheter, som ofta blir följden av länder i kris, med interna konfliker, har IS´ bevakning av länder i kris ökat och särskilda snabba aktionsformer tillkommit. Vi ska ha en beredskap för deltagande i snabba aktioner såsom s.k. Crisis Respons. Svenska sektionen behöver utveckla sin organisation för att kunna delta i sådana aktioner och även för att kunna initiera egna aktioner i sådana situationer.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

Ett nätverk av sk brandkårsgrupper upprättades för att engagera grupperna i snabba aktioner. Femton grupper deltog i aktioner för åtta länder.	Utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna inträffar	1998 Organisationen för deltagande i snabba aktioner utvecklas	Höjd beredskap för deltagande i snabba aktioner och initiativ till egna aktioner. ---------->	------------>
	Verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade aktiviteter	Detta görs då tillfälle ges t ex i samband med ICM och Groupingmöten	I än större omfattning möjliggöra för medlemmar att delta i aktioner, som främst innehåller förslag om centrala aktiviteter ---------->	--------->
	1 Analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering	Analysen påbörjas i samband med de sk Country Review - processen, som inleds hösten 97. 1998 B-utskottet tillsammans med sekretariatet fortsätter påbörjad analys	Agera i enlighet vad man kommer fram till vid analysen	---------->
Som förberedelse för 1997 års flyktingkampanj genomfördes utbildning av medlemmar och personal, deltagande i internationella kampanjmöten samt informationsverk- samhet i ett antal distrikt.	7 Verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer	Startar genom flyktingkampanjen och följs upp de kommande åren -------->	-------------->	----------->
Sektionen deltog i kampanjen för inrättandet av en uppförandekod för europeisk vapenexport. AI medverkade i ett internationellt seminarium på MHS.	6 Verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP	Pågår och utvecklas genom specialgruppen för MEK/MSP och sekretariatet	Eventuell start av polisgrupp, militärgrupp och eller företagsgrupp --------->	----------->
Samarbete med andra organisationer inleddes som en förberedelse för flyktingkampanjen 1997.	3 Utveckla samarbetet med andra organisationer	Alla åren beroende på vilka kampanjer som är aktuella. 1998 är det Allm förkl 50 år och i flyktingarbetet	1999 i samband med temakampanjen mot tortyr	I samband med aktuell kampanj
Sektionen följde arbetet för MR inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Kontakter togs med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Arbetet med EU utvecklades mycket och flera parlamentariker försågs löpande med information.	4 Utveckla lobbyarbetet		Erbjuda medlemmar ökad möjlighet att delta i lobbyarbete --------->	--------->
Antalet BA-pren ökade från 230 till 350. En broschyr för om BA för juniorer producerades.	2 Utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna	Utvidgning av arbetet med BA pågår för Junior-BA.	Lämpligt att utvidga arbetet ytterligare, då temakampanjen mot tortyr kommer. Finns koppling till utbyggnad av specialgruppernas nätverk ---->	--------->
Flyktingfrågor fick en framträdande plats inom massmediearbetet. Närmare en fjärdedel av framträdandena i etermedia berörde flyktingfrågor.	5 Verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten	Pågår och intensifieras 1997 genom flyktingkampanjen	------->	-------->

Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
I detta mål ryms medlems- och personalutbildning. Ett fyraårigt medlemsutbildningprojekt löper till 1999. Hela projektet ska utvärderas 1999. Emellertid kan inriktningen på utbildningen växla beroende på behov och ekonomiskt utrymme.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

Nya ledamöter gavs introduktion.	2 Ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet	Årligen	Årligen	Årligen
En utbildninghelg genomfördes i oktober.	4 Utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för styrelsens uppdrag	Årligen dels vid styrelsens första möte dels på utbildningshelg på hösten. Behov identifieras vid ordöfrandes utvecklingssamtal med de enkilda ledamöterna	---------->	----------->
Flera centrala funktionärsutbild- ningar erbjöds medlemmarna såsom t. ex. gruppsekreretarkurser, vidareutbildning för FLO. Utbildning om lobby och EU samt åtagandeutbildning arrangerades.	1 Ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet	Sker genom pågående medlemsutbildnings- projekt, som löper till 1999	Utvärdering av medlemsutbildningsprojektet, samt beslut om fortsatt inriktning och form för medlemsutbildningen
Personalen deltog i utbildning i Lotus Notes. Ett tiotal personer deltog i en utbildning om folkrätt. Enskilda personer deltog i utbildning i språk, data och åtagandet.	3 Verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig inom områden som har betydelse för sektionens arbete	Sker årligen Behov identifieras vid utvecklingssamtal	Sker årligen	Sker årligen

Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Amnesty har såväl i Sverige som internationellt, förbättrat sitt planeringsarbete. I sektionen arbetar vi sedan 1992 med fyraåriga handlingsplaner. En ny handlingsplan ska presenteras årsmötet år 2000, vilket innebär att planeringsarbetet för den måste påbörjas1998. Uppföljning och utvärdering behöver utvecklas kontinuerligt. Därvid bör styrelsen uppmärksamma Finansutskottets kommentarer.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

C-utskottet arbetade fram modell för verksamhetsrapportering	2 Utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering	1996 C-utskottet arbetade fram modell för verksamhetsrapportering, vilken används tills vidare
Budgetmötet diskuterade förslag till budget 1997 samt tog del av Finansutskottets rapport	1 Stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin	1997 D-utskottet arbetar med detta. Sekretariatet har lagt om sin budget- och planeringsprocess. Information till medlemmar och grupper om det ekonomiska läget och om distriktens ansvar för den egna ekonomin ------>	----------->	---------->
	5 Analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter	C-utskottet följer upp och ger förslag på respons -------->	----------->	----------->
Sekretariatets verksamhet planerades med handlingsplanen som bas. Planeringen utgjorde grunden för budgetarbetet för 1997.	3 Bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten	Arbetar D-utskottet med liksom sekretariatet
	6 Verka för att samordna och sprida den kunskap som olika utvärderingar ger	Detta område behöver utvecklas, se kommentar
Sekretariatet inledde åtgärder för att effektivisera arbetet med stöd av metoder från TQM	4 Verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete	Sker löpande genom TQM samt på en årlig utvärderingsdag	Sker löpande genom TQM samt på en årlig utvärderingsdag ------->	-------->

Kommentar:
Enligt den internationella handlingsplanen ska vi inom Amnesty skapa ett klimat av utvärdering. Utvärdering kan ske på olika sätt och olika nivåer. Verksamhetsberättelsen, som föreläggs årsmötet, kan ses som en uppföljning av sektionens hela arbete. Mer omfattande projekt ska utvärderas. Insatser på områdena insamling och medlemsvärvning utvärderas inom sekretariatet. Land- och temakampanjer utvärderas av IS med bistånd från sektionerna. En diskussion bör föras om vad vi vill utvärdera av t ex aktiviteter i handlingsplanen eller av aktiviteteter i budget. Ett problem har varit att resurser normalt inte avsatts för utvärdering.

Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
I detta mål ryms utveckling av sektionens organisation, ett arbete som inletts centralt genom den sk aktivistutredningen med dess förslag till aktivistcentra och utveckling av nätverk, och lokalt genom årsmötesbeslutet 1996 om minskning av gruppavgiften till sektionen till förmån för distriktsavgift. Utveckling av organisationen, som ett medel för att öka Amnestys aktivitet och effektivitet, är viktigt under hela planperioden.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

	5 Se över sektionens organisation på alla nivåer	Har skett genom aktivistutredningen och dess fortsättning med förslag om Aktivistcentra regioner och nätverk
Styrelsemedlemmar besökte distriktsmöten.	1 Besöka alla distriktsmöten	Årligen	Årligen	Årligen
I september träffades styrelsen och distriktsombuden och diskuterade bl a aktivistutredningen	2 Stimulera till diskussioner i aktuella frågor	Årligen t ex genom seminarier på årsmöten och genom att ta upp frågor på distriktsmöten	--------->	---------->
	3 Skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen	Aktivistcentra, Internet	Aktivistcentra, Internet	Aktivistcentra, Internet
Amnestys satsning på Internet utvecklades kraftigt.	4 Utveckla informationshante- ringen så att fler enkelt kan ta del av information och kunskap	C-utskottets IT-utredning samt fortsatt datorisering ---------->	--------->	---------->

Mål 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Sektionen ska stärka sin profil internationellt och utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner. Aktiviteter under detta mål har under årens lopp fungerat lite som en buffert i budgetarbetet. Samtidigt finns en uttalad vilja att stärka detta arbete.

VB 96 Styrelsen ska 1997/1998 1999 2000

Styrelsens C-utskott följde det sk fiskeriprojektet i Sierra Leone	Utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner	Sektionen ger stöd till det sk fiskeriprojektet i Sierra Leone. Stora möjligheter till samarbetsprojekt finns i arbetet med prioriterade länder. Ekonomiskt utrymme behövs oftast för sådana projekt om de ska gå att genomföra.	Ökad satsning på samarbetsprojekt
Sektionen deltog i och förberedde ett möte i sektionsgrupperingen, som hölls i London.	6 Vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen	Sektionen har varit drivande i detta arbete och bör fortsätta att vara det. Klara svårigheter finns dock att få grupperingarna att fungera enligt intentionerna.
Sektionen organiserade i samarbete med sektionerna i Holland och England samt IS en internationell konferens om tortyr. Sektionen arrangerade några intersektionella möten för samordnare.	3 Medverka till genomförandet av internationella möten	Sektionen brukar varje år arrangera ett eller flera internationella möten	Sektionen arrangerar ett eller flera internationella möten	Sektionen arrangerar ett eller flera internationella möten t ex ICM år 2000
Medlemmar från sektionen ingick i några permanenta internationella utskott såsom SDC, SCOD, SYSTEC samt valberedningen.	2 Stärka sektionens profil internationellt	Nominera medlemmar till internationella uppdrag, deltagande i internationella möten
C-utskottet inledde arbetet med en strategi för sektionens utvecklingssam- arbete	1 Utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av Amnestyrörelsen	Arbetar C-utskottet med Se även kommentar
Sektionen var representerad på de finländska, danska och norska sektionernas årsmöten samt i amnestygruppernas årsmöten i Ungern och Sydafrika.	4 Öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen och med andra sektioner och grupper	Genom deltagande i intersektionella möten, årsmöten etc -------->	---------->	----------->
Sker främst avseende samordningsgrup- perna	5 Stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger i andra länder
Sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte	7 Utveckla arbetet med Amnestys EU-förening	Nominera personer till styrelsen

Kommentar:
Enligt sektionens riktlinjer för utvecklingssamarbete ska det främst avse utbyte av erfarenheter snarare än ekonomiskt bistånd. Aktiviteterna under detta mål handlar mycket om att ta tillvara tillfällen och möjligheter som ges vid t ex deltagande i internationella möten, då kontakter kan etableras. C-utskottet arbetar med översyn och sektionens riktlinjer för utvecklingssamarbete. När dessa är antagna av styrelsen få sektionen verka i enlighet med dem.

	Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär	Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty	Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare	Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete	Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete	Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet	Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt	Mål 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
1.	Definiera nyckelgrupper som vi ska påverka	Skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att delta aktivt	Utveckla kontakter med opinionsbildare och använda effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap	Analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering	Ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet	Stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin	Besöka alla distriktsmöten	Utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av Amnestyrörelsen
2.	Utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer	Framhäva det aktiva arbetet i medlems- värvningen	Utveckla massmediestrategier	Utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna	Ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet	Utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering	Stimulera till diskussioner i aktuella frågor	Stärka sektionens profil internationellt
3.	Ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika utbildnings- program	Utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla medlemmar		Utveckla samarbetet med andra organisationer	Verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig inom områden som har betydelse för sektionens arbete	Bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten	Skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen	Medverka till genomförandet av internationella möten
4.	Föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella människo- rättsdagar	Betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under insamlingar och i andra sammanhang		Utveckla lobbyarbetet	Utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för styrelsens uppdrag	Verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete	Utveckla informationshante- ringen så att fler enkelt kan ta del av information och kunskap	Öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen och med andra sektioner och grupper
5.		Förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen		Verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten		Analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter	Se över sektionens organisation på alla nivåer	Stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger i andra länder
6.		Fortsätta att bredda medlemsbasen		Verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP		Verka för att samordna och sprida den kunskap som olika utvärderingar ger		Vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
7.				Verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer			Utveckla arbetet med Amnestys EU-förening
8.								Utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner

Mötesdatum: 1-2 maj 1997
Index: ORG 53/040/1997
Läs även protokollet »