Möte med sektionens styrelse 24-25 januari 1998 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1998

amnesty international
svenska sektionen svenska amnestyfonden


PROTOKOLL NR 6/97/98

Möte med sektionens styrelse 24-25 januari 1998

Ledamöter Närvarande
Charlotte Dunge X
Christian Gräslund X
Jesper Hansén X
Christer Nordberg X
Charlotta Nordenberg X
Lars-Olof Olofsson X
Johanna Strandh X
Maja Åberg anmält förhinder

Suppleanter
Åsa Fahlbeck X
Kaj Köhlquist anmält förhinder

Övriga
Kerstin Höijer sekreterare
Hans Hagwall X
Sven Bodin §125
Anita Ankarswärd §119
Brita Brännström §119
Kerstin Sundman §119
Gabi Björsson §119
Christa Hauser §119
Ingrid Nilsson Horvath §119

Mötesordförande
Charlotta Nordenberg §§109-119
Johanna Strandh §§120-130


§ 109 Val av justerare och rapportör till grupputskicket

Beslut att välja Christer Nordberg till justerare av protokollet;

att välja Christer Nordberg som rapportör till grupputskicket.


§ 110 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut att välja Christian Gräslund till ordförandereserv för nästa möte.


§ 111 Fastställande av dagordning

Beslut att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 112 Protokoll från arbetsutskottets möte den 16 november 1997

Styrelsen tar del av det justerade protokollet från mötet den 16 november 1997. I §10 behöver benämningen av Carlslund korrigeras till flyktingsluss.

Beslut att efter korrigering lägga protokollet till handlingarna.


§ 113 Protokoll från styrelsens möte 29-30 november 1997

Styrelsen tar del av det justerade protokollet från styrelsens möte 29 november -30 november 1997.
Förtydliganden ska göras i §§ 92, 97, 100, 104 och 106 samt datum för mötet ändras genom att en fråga ajournerades för beslut till dagen efter ordinarie mötestid.

Beslut att uppdra till ordförande att tillsammans med sekretariatet göra justeringarna i ovan angivna paragrafer samt

att efter gjorda korrigeringar lägga protokollet till handlingarna.


§ 114 Protokoll från arbetsutskottets möte den 11 januari 1998

Styrelsen tar del av det justerade protokollet från arbetsutskottets möte den 11 januari 1998.

Beslut att lägga protokollet till handlingarna.


§ 115 Rapport från sekretariatet
Ann-Marie Orler rapporterar om bland annat följande områden:
- Amnesty har medverkat i utbildning av kinesiska åklagare, som besökt Sverige i Raoul Wallenberginstitutets regi.
- Amnesty har vidare medverkat i framtagandet av en dödsstraffutställning arrangerad i Tallinn, Estland.
- Frågor om Algeriet har dominerat på mediesidan. Arbetet med årsrapporten har inletts och materialet kommer via Lotus Notes från IS, vilket underlättar vårt arbete. Den 6 februari kommer ett översättarseminarium att äga rum.
- Sektionens hemsida på Internet uppdateras nu flera gånger per dag. Antalet besök per dag steg under förra året från ca 70/dag till 200-400/dag vid årets slut, beroende på veckodag. Sedan slutet av september läggs pressnotiser ut dagligen.
- Tre nya landsamordnare har genomgått en endagsutbildning på sekretariatet. De är Johan Modig för Bangladesh, Ulrika Lehman för Marocko samt Rolf Herzman för Afghanistan. Den 12-14 februari äger
"Strategy Forum" rum i London för genomgång av AI:s landstrategier de kommande åren. Från svenska sektionen deltar Rose-Marie Asker, Elisabeth Löfgren och Anki Wetterhall.
- Det årliga samordnarmötet äger rum den 7-8 mars. Samtliga samordningar och specialgrupper är inbjudna och teman är media, lobby och ICM.
- Flyktingkampanjen är avslutad. Sekretariatet har lämnat remissvar på utredning om verkställighet och kontroll i utlänningsärenden.
- Ett möte har ägt rum med representanter från Utlänningsnämnden om Algeriet.
- Kenyakampanjen fortsätter och den 3 februari arrangeras i samarbete med Stockholmsdistriktet en temakväll om Kenya.
- Wei Jingsheng kommer till Sverige i slutet av mars för att ta emot pris från Olof Palmes Minnesfond.
- I december deltog vi i ett möte på UD om Kenya, som en uppföljning på det gemensamma brev som de nordiska amnestysektionerna skrev till sina respektive regeringar då kampanjen startade.
- I januari deltog Elisabeth Löfgren tillsammans med Sollefteågruppen i ett internationellt seminarium om Bosnien arrangerat av regementet i Sollefteå, som ska skicka en bataljon till Bosnien.
- Amnesty deltar i UD:s Asienstrategigrupp och seminarium äger rum närmaste veckan.
- Ett remissvar på EU:s Amsterdamfördrag är under utarbetande på sekretariatet.
- Svenska sektionen har anmält intresse att delta i ett Country-Linking projekt avseende Ryssland.
- November månads brev till givarna blev årets bästa och det bästa någonsin med 1.4 miljoner i gåvor.
- Vid årsskiftet upplöstes distriktet Södra Älvsborg, vilket innebär att vi nu har 18 distrikt. Antalet grupper var vid årsskiftet 265. En virtuell grupp har startats i år. Tretton ungdomsgrupper är nu registrerade.
- Nästa helg genomförs en gruppsekreterarkurs i Varberg. Utbildningshelgen om MR-kampanjen som skulle genomförts 7-8 februari är framflyttad till 21-22 mars pga för få anmälningar.
- Möte har ägt rum med Utbildningsradion, som avser att producera radio- och TV-program baserade på materialet "Födda fria".
- Veckans Amnestykväll på regionkontoret i Göteborg fortsätter under våren och startar med tema Algeriet och "Fallet Osmo Vallo". Man har även arrangerat en konstutställning på kontoret med alster av elever från olika konstskolor, vilket gav mediauppmärksamhet.
- På personalsidan har en del förändringar skett. Catarina Friborg efterträder Maria Jonsson för personalarbete, Cecilia Kaijser har anställts som flyktinghandläggare. Lennart Larsson på Amnesty Press är tjänstledig och ersätts av Pia Hallonsten och Mikael Stridh. Dan Grundin har avsagt sig vikariatet som programchef. Kristina Båth Sågänger träder i tjänst 1 februari. Maja Åberg i växeln har återkommit efter sin tjänstledighet. Mats Andersson arbetar med ungdomsprojektet på halvtid året ut samt med distrikt till och med maj.
- AU efterfrågade en utförligare rapport om Musik vid Siljan. Årets tema är 50-årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är fjärde året man samarbetar med Amnesty och med Rädda Barnen, Lutherhjälpen och Röda Korset. Sponsorer för Musik vid Siljan är Föreningssparbanken och Folksam. Medverkande organisationer får möjlighet att visa upp sitt arbete och erhåller 10% av biljettintäkterna med ett garantibelopp på 100 000 kr. Förra året blev utfallet 150 000 kr. I år har man höjt ambitionsnivån och bjudit in Koffi Annan, Mary Robinson och kungaparet. Även Pierre Sané är inbjuden och man satsar på TV-sändningar från festivalen och en särskild galakonsert den 4 juli. Det finns även idéer om ungdomsläger och seminarier av olika slag som diskuteras mellan parterna. Vem som ska organisera allt detta är oklart och det finns inget tal om ytterligare ersättning till medverkande organisationer. Ny partner i år är MR-fonden som fungerar som koordinatör och bollplank för organisationerna. Man ställer dock inga ekonomiska resurser till förfogande. Planeringen inför arrangemanget tar alltmer tid i anspråk för Amnesty och vi har flaggat för att vi har begränsade resurser att utöka vårt engagemang särskilt som vi har Radiohjälpens Höstinsamling att arbeta med. Hittills har Rättviks- och Leksandsgrupperna stått för de lokala insatserna, men i år kommer flera frivilliga att behövas.


§ 116 Ekonomisk rapport

Hans Hagwall redogör för resultatrapporten januari-november 1997 samt berör även det preliminära helårsutfallet. Enligt detta kommer sektionen att få ett överskott i storleksordningen 400 000 kr medan kostnadsbudgeten hållits. Humanfonden gav 5.7 miljoner kronor jämfört med budgeterade 3.8 miljoner. Novemberutfallet visar att målen nåtts för betalande medlemmar medan avgifter från grupper inte nått budget. Försäljning av rapporter är lägre än budget främst på grund av att mycket material nu finns ute på Amnestys hemsida på Internet. Gåvor och bidrag liksom insamling ser ganska bra ut. I december fick sektionen ett arv på 0.5 miljoner kr.

Christer Nordberg gör styrelsen uppmärksam på att budgeten klarats mycket tack vare att intäkterna via Humanfonden ökat kraftigt. Hade inte det varit fallet skulle sektionen gått back, vilket är oroande. Charlotte Dunge delar oron och känner osäkerhet över 1998 års budget och om intäkterna verkligen kommer att komma in.

Fråga väcks om hur Radiohjälpens Höstinsamling kan påverka sektionens intäkter. Hans Hagwall informerar om att en diskussion förts kring om sektionen kan skicka ut sina ordinarie givarebrev under Radiohjälpens insamlingsperiod dvs10 september - 23 oktober. Jesper Hansén har tagit upp frågan med representant från Radiohjälpen och fått beskedet att det inte är lämpligt. Det innebär även att pengar som samlas in under Amnestyveckan ska gå till Radiohjälpen och inte till sektionen. Charlotte Dunge efterfrågar en analys av konsekvenserna av detta till nästa styrelsemöte. Åsa Fahlbeck påpekar att det är viktigt att informera grupperna om att medel insamlade under denna period ska tillfalla Radiohjälpens Höstinsamling.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmötet, i samråd med Charlotte Dunge, presentera konsekvenser för sektionen av de begränsade möjligheterna att samla in pengar till sektionen under radiohjälpsperioden.


§ 117 Rapport från utskotten

A-utskottet har nästa möte den 7 februari och kommer att behöva ett extra telefonmöte för uppföljning av ICM-beslut, meddelar Johanna Strandh. B-utskottets protokoll finns inlagt i styrelsedatabasen, berättar Lars-Olof Olofsson. Hanna Roberts kommer att finnas kvar i utskottet. C-utskottet har haft två möten och berett ärenden som finns på styrelsens dagordning, säger Christer Nordberg. D-utskottet kommer att ha möte 7-8 februari samt har ett ärende på dagens dagordning, informerar Charlotte Dunge.


§ 118 Budgetreservens storlek

Styrelsen tar del av underlag från D-utskottet, som föredras av Charlotte Dunge, med rekommendation om att inte göra någon förändring av reservernas storlek i år samt att D-utskottet får återkomma med förslag om sektionens reserver till styrelsens junimöte.

Beslut att uppdra åt D-utskottet att fortsätta arbetet med översynen av sektionens reserver och rapportera till styrelsens junimöte.


§ 119 Möte med valberedningen

Valberedningen besöker styrelsen. Brita Brännström framför att valberedningen vill ha mer tid och vid fler tillfällen i dagordningen under årsmötet, än man hade förra året.


§ 120 Inför årsmötet

Styrelsen diskuterar vilka sektioner som ska bjudas in till årsmötet. Utöver de nordiska sektionerna, som alltid bjuds in, bör Polen få inbjudan.

Beslut att uppdra till sekretariatet att i samråd med Charlotta Nordenberg senast den 10 februari 1998 skicka inbjudan till andra sektioner att närvara vid sektionens årsmöte.

Hans Hagwall presenterar förslag på gäster att bjuda in till årsmötet. Styrelsen tänker sig tre kategorier av gäster: amnestymedlemmar från Afrika eller Asien, gäster med särskild sakkunskap t ex om kvinnlig könsstympning eller personer, som Amnesty arbetar för.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att arbeta vidare utifrån vad som framkom i diskussionen samt att rapportera till AU i februari.

Styrelsen diskuterar vilka seminarier , som bör arrangeras under årsmötet, utöver de traditionella och en lista görs upp. Man vill även lyssna med gruppen om vad de har för önskemål.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att ta reda på om förslag finns från grupperna om ämnen för seminarier på årsmötet samt rapportera om detta till AU i februari.

Ett förslag till arbetsgång för styrelsens yttranden över motioner föredras av Kerstin Höijer. En ändring görs i underlaget med innebörden att utskotten, som ansvarar för förslag till styrelsens yttrande över motioner, ska utnyttja den kompetens som finns i rörelsen.

Beslut att godkänna förslaget till arbetsgång för styrelsens yttranden över motioner med ovan angiven ändring.

Sekretariatet har i underlag till styrelsen föreslagit att de förekommande medlemsavgifterna och gruppavgifterna ska vara oförändrade 1999.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att till nästa styrelsemöte presentera förslag till årsmötet i denna fråga.

Kerstin Höijer presenterar en lista över personer som kan tänkas ställa upp som funktionärer på årsmötet. Styrelsen kommer att ta upp frågan igen på marsmötet.

Styrelsen inventerar vilka förslag man ser bör läggas till årsmötet att diskutera på nästa möte.

Christer Nordberg föredrar C-utskottets förslag till årsmötesreform . Bakgrunden är ett uppdrag från årsmötet 1997 till styrelsen att presentera förslag till förändring. Utskottet förslår tre alternativ:
A. Kongress dvs traditionellt årsmöte vartannat år och MR-konferens vartannat år.
B. Årsmöte varje år och vartannat år dessutom MR-konferens.
C. Oförändrat.
C-utskottet har valt att inte förorda något av alternativen. Förslaget har varit på remiss hos grupper och distrikt och femton svar har inkommit.

Styrelsen diskuterar huruvida man bör förorda något av alternativen. Jesper Hansén tror att många skulle vara intresserade att komma till en MR-konferens och förordar alternativ B. Lars-Olof Olofsson föreslår att skrivningen om att MR-konferensen ska vara öppen för externa gäster tas bort, vilket ger större frihet att ordna konferensen utifrån växlande behov år från år. Charlotta Nordenberg för fram att medlemmarna brukar efterfråga fora för att diskutera interna frågor. Man kan kombinera interna och externa frågor vid mötena. Charlotte Dunge framför att vi kan få mer för pengarna om vi förändrar årsmötet genom att vi får bättre utbildade medlemmar. Man diskuterar även frågor kring mandatperiodens längd vid årsmöte vartannat år och Jesper drar parallell till den internationella rörelsen där rådsmötet äger rum vartannat år. Medlemmar till den internationella styrelsen väljs på två år, vilket inte skapat problem då man känner ett moraliskt ansvar att ställa upp för mer än en valperiod.

Johanna Strandh sammanfattar diskussionen med att ingen förordar alternativ C, några kan tänka sig att på sikt arbeta i riktning mot alternativ A, men förordar nu B. Det behövs en tydligare beskrivning av konsekvenser och fördelar med alternativ B.

Beslut att uppdra åt C-utskottet att beskriva fördelar med alternativ B och be övriga utskott att lämna synpunkter till C-utskottet.


§ 121 Rapport från Amnestyfonden

Amnestyfonden har haft besök av valberedningen. Medlemmar ur fondstyrelsen åker till det internationella sekretariatet för att diskutera frågor kring Radiohjälpens Höstinsamling. Förhandlingar pågår med eventuell huvudsponsor för Höstinsamlingen. Fonden vill ha mer tid på årsmötet än den man hade förra året, för att kunna presentera Amnestyfondens verksamhet.


§ 122 Teckningsrätt
Hans Hagwall presenterar förslag till beslut avseende teckningsrätt för sektionen.

Beslut att följande personer, var för sig, äger rätt att teckna sektionens firma:

generalsekreterare, Ann-Marie Orler
sektionsordförande, Charlotta Nordenberg
kassör, Charlotte Dunge

att följande personer var för sig vid belopp upp till 15.000 kronor, två i förening vid belopp överstigande 15.000 kronor, äger rätt att teckna sektionens bank- och postgirokonto:

generalsekreterare, Ann-Marie Orler
programchef, Kristina Båth Sågänger, fr o m den 1 februari 1998
administrativ chef, Hans Hagwall
ekonomiansvarig, Anna-Karin Wesslenius
kassör, Charlotte Dunge
sektionsordförande, Charlotta Nordenberg

att härmed återkalla alla tidigare beslut om teckningsrätt,

att inköp av varor, tjänster och inventarier regleras separat genom attestfunktionen som innehas av generalsekreteraren,

att förklara paragrafen omedelbart justerad.


§ 123 Sektionens framtida försäljningsverksamhet

Hans Hagwall föredrar alternativa förslag till framtida försäljningsverksamhet. Det första alternativet är att bygga vidare på Lundagruppernas intresse för att ta över postorderverksamheten på ideell basis med hjälp av startbidrag och lån från sektionen. Det andra alternativet är att ta tillbaks försäljningsverksamheten till sekretariatet.

Charlotta Nordenberg förordar alternativ ett och ger uttryck för styrelsens mening att det är mycket positivt att grupper vill ta på sig denna uppgift. Charlotte Dunge har talat med Sune Montán, som representerar Lundagrupperna och fått veta att de anser sig klara uppgiften. Om de får pengar från sektionen bör ett avtal löpa över lite längre tid, menar Charlotte. Jesper Hansén för fram att styrelsen vid diskussion om den här typen av decentralisering brukar diskutera med distrikt samt undrar om detta kan medföra svårigheter i framtiden vid diskussioner om Aktivistcentrum (AC). Charlotte Dunge menar att det viktiga nu är att föra över uppgiften till dem som vill ha den. Charlotta Nordenberg menar att det är stor skillnad mellan att driva ett AC och att driva postorderverksamheten.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att med beaktande av styrelsens diskussion och i samråd med ordförande och kassör slutföra förhandlingarna och teckna en överenskommelse mellan sektionen och Lundagrupperna.

att uppdra till ordförande att skriftligen meddela Lundagrupperna styrelsens beslut och att styrelsen ser positivt på att grupperna tar på sig decentraliserad verksamhet.


§ 124 Arbetsgivarfrågor

Styrelsen utvärderade arbetet vid tillsättandet av ny GS. Styrelsen diskuterade även brevet från grupp 71.


§ 125 IT-arbetet inom sektionen

Christer Nordberg presenterar den utredning som C-utskottet gjort om sektionens IT-arbete efter direktiv från styrelsen. I utredningen har Handlingsplanen och Aktivistutredningen vägts in och synpunkter inhämtats från distriktsombuden och intresserade medlemmar. Förslaget innebär att sektionen ska satsa på öppna system dvs Internet, som är ett globalt system som ger möjligheter för många att kommunicera med många. Problem idag är att inte alla har datorer och därmed tillgång till Internet, men utvecklingen går mot ökad datorisering även i hemmen.

Utredningen föreslår att en särskild IT-grupp ska skapas med uppgift att samordna och utveckla sektionens IT-arbete samt att dra upp riktlinjer för detta arbete. IT-gruppen ska fungera som styrelsens övriga utskott och ska liksom dessa ha en anställd som bistår med viss administration och sakupplysningar. Den ska även ha ett operativt ansvar. Gruppen sätter ramverk för IT-arbetet och samarbetar nära med sekretariatet och får stöd därifrån. Gruppens arbete ska kontinuerligt utvärderas. Förslaget om IT-strategi tar upp vissa grundläggande principer, som bör vägleda arbetet såsom att Amnesty är en aktivistorganisation, att medlemsinflytandet kan stärkas genom dubbelriktad information, att säkerhetsnivån ska vara hög och att informationen ska ha hög kvalitet samt att sektionen ska betona vikten av lokal förankring. En rullande IT-plan, ska visa vägen för hur man ska nå uppsatta mål och finns i utredningen. Planen i förslaget sträcker sig in i år 2000 och består av flera delar inom områdena kommunikation, teknik, databaser, kvalitet och organisation. Christer går även igenom förslag till beslut som bland annat är att styrelsen antar föreslagen IT-strategi och plan samt inrättar en IT-grupp med direktiv enligt utredningens förslag.

Hans Hagwall föredrar sekretariatets synpunkter på utredningens förslag och informerar om att den sk Dominoserver, som snart levereras till sekretariatet, ger möjligheter för medlemmar att på ett enkelt sätt bland annat nå intern amnestyinformation via Internet, vilket är i linje med utredningens förslag. Hans uttrycker viss oro över den höga ambitionsnivån för IT-gruppens uppgifter samt framhåller att sekretariatet värnar om att ansvaret för utformning och skötsel av de centrala databaserna, som behöver uppdateras dagligen, även fortsättningsvis ska ligga på sekretariatet.

Charlotta Nordenberg uttrycker styrelsens uppskattning över utredningen. Förslaget om en IT-grupp är bra och frivilligas engagemang i detta arbete är viktigt. Dock måste ansvars- och arbetsfördelningen mellan gruppen och sekretariatet göras tydligare. Johanna Strandh föreslår att C-utskottet och sekretariatet sätter sig ner för att komma överens om hur man kan samverka i dessa frågor. Christian Gräslund framför behovet av att ytterligare konkretisera vad IT-gruppen ska göra samt förtydliga ansvars- och rollfördelningen.

Christer Nordberg för upp fråga om att skicka utredningen på remiss till grupper och distrikt samt AI-snack och om det bör ske nu eller senare. Detta diskuteras och man kommer fram till att det får ske i ett senare skede, efter det att styrelsen behandlat frågan på nytt.

Beslut att uppdra till C-utskottet att tillsammans med sekretariatet se över avsnitt i IT utredningen som berör ansvars- och arbetsfördelningen och återkomma till AU i februari 1998.


§ 126 Uppföljning av rådsmötet 1997

Styrelsen går igenom det förslag till hantering av uppföljning av rådsmötesbesluten, som sekretariatet presenterar, och gör några smärre förändringar. Förslaget innebär att uppdrag ges till utskotten att närmare studera i vad mån olika beslut kräver särskilda åtgärder samt att vissa beslut ska delges berörda specialgrupper. Information om besluten går även ut i grupputskicket i februari. Jesper Hansén tackar för det utmärkta underlaget.

Kerstin Höijer informerar om att sektionerna kan nominera kandidater till den utredningsgrupp (DAWG - Decisionmaking and Accountability Working Group), som rådsmötet beslutade att IEC ska tillsätta. Dess uppgift är att göra en översyn av beslutsstrukturer och ansvarsfrågor inom rörelsen. Nomineringar ska vara inne till IEC i mitten av februari.


Beslut att med några ändringar godkänna förslaget till hantering av uppföljning av rådsmötesbeslut samt

att uppdra till utskotten att rapportera till styrelsemötet i mars om vilken åtgärd som kan krävas med anledning av besluten

att uppdra åt sekretariatet att distribuera besluten från rådsmötet till samtliga utskottsmedlemmar.

att styrelsen diskuterar förslag på personer att nominera till DAWG.


§ 127 Möte med sektionens revisor

Charlotte Dunge går igenom förslag om att styrelsen i sin helhet bör träffa sektionens revisor efter det att denne träffat sekretariatet.

Beslut att inbjuda sektionens revisor till styrelsens möte i mars 1998.


§ 128 Brev till IEC

Styrelsen tar del av förslag till brev att skicka till den internationella styrelsen, i vilket sektionsstyrelsen bland annat ger uttryck för oro över att ansökningar om statliga medel verkar förekomma, i delar av rörelsen, på ett sätt som inte är i linje med rådsmötesbeslut och riktlinjer för detta område.

Beslut att uppdra till sekretariatet att tillsammans med Charlotta Nordenberg och Christian Gräslund justera och skicka brevet.


§ 129 Distriktsansvar

Styrelsen fördelar ansvaret för kontakt med de distrikt, som Hanna Roberts som slutat i styrelsen, hade.

Beslut att Charlotte Dunge tar över ansvaret för kontakt med Kalmar-Kronobergs distriktet och Charlotta Nordenberg för Hallandsdistriktet.


§ 130 Brev från Sune Montán om grupperna

Charlotte Dunge hade varit i kontakt med Sune Montán med anledning av hans brev till styrelsen i vilket han erbjudit sig att utifrån en särskild modell analysera varför antalet grupper sjunker. Analysen skulle ta två dagar att genomföra.

Charlotta Nordenberg framför att en del undersökningar redan gjorts vilka man bör bygga på i en sådan analys. Johanna Strandh ser det som en pedagogisk uppgift att få fram svar på varför antalet grupper sjunker för att sedan finna nya former för aktivism. Charlotte Dunge hänvisar till handlingsplanens mål 2 om att hitta nya former för att aktivera medlemmar och påpekar att den höga gruppavgiften tidigare sågs som ett hinder för grupperna, men att vi nu när den sänkts ändå ser samma trend. Charlotte är positiv till Sunes metod och förslag. B-utskottet skulle kunna få i uppdrag att samordna ett möte med Sune med frågeställningen "Varför sjunker antalet grupper?". Det är viktigt att få reda på vilka faktorer som styr antalet grupper. Därefter skulle B- eller C-utskottet kunna analysera resultatet som framkommer med beaktande av de tidiager utredningar som gjorts.

Styrelsen ställer sig positiv till Sunes erbjudande.

Beslut att uppdra till Charlotte Dunge och Lars-Olof Olofsson att kontakta Sune Montán och att B-utskottet därefter till AU i februari kommer med förslag till fortsatt handläggning.







Kerstin Höijer Charlotta Nordenberg



Christer Nordberg