Förslag till verksamhetsberättelse för 1997 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1998

Till: styrelsen
Från: sekretariatet/KH
Datum: 27 februari 1998




FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 1997
(2 bilagor)

Bakgrund
Årsmötet 1994 uppdrog åt styrelsen "att utreda hur sektionens verksamhetsrapportering kan förbättras så att den kan ersätta lägesrapporten, och sammanlänka styrelsens och distriktens, samordningars och specialgruppers verksamhetsberättelser. Detta skulle ge ett för svenska sektionen gemensamt dokument som underlag för utvärderingen."
Verksamhetsberättelsen för 1996 ställdes samman enligt förslaget från årsmötet dvs med en sammanfattning över vad olika amnestystrukturer gjort. Denna version trycktes i AmnestyPress och användes som underlag på årsmötet.

Problem
Såsom AU uppmärksammades på saknas verksamhetsberättelser från flera distrikt och från många samordningsgrupper samt från en specialgrupp, trots påminnelser från sekretariatet. Detta medför att underlaget för att sammanfatta vad dessa strukturer gjort under året är mycket bristfälligt och därmed förmodligen ger en skev bild av vad som gjorts. Efter AU har ytterliga några verksamhetsberättelser inkommit, men de förändrar inte helhetsbilden. Detta är problematiskt och sekretariatet vill göra styrelsen uppmärksam på detta. Man kan tänka sig två olika alternativ för presentation av verksamhetsberättelsen för 1997.

Alternativ 1
Den för alla strukturer sammanfattande verksamhetsberättelsen för 1997 trycks i AmnestyPress och användes som underlag på årsmötet såsom skedde förra året.

Alternativ 2
I verksamhetsberättelsen för 1997, som trycks i AP och används som underlag på årsmötet, tas endast med vad sektionens styrelse och fondstyrelsen gjort. De sammanfattande delarna avseende distrikt, samordnings- och specialgrupper utgår.

I stadgan § 6.4A står: Följande handlingar skall utsändas till alla medlemmar senast sex veckor före årsmötet:
- styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning
- svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning
- revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden.

Båda alternativen uppfyller stadgans krav.

Förslag
I bilaga1 finns en för hela sektionen gemensam verksamhetsberättelse för 1997. Den är en sammanfattning av vad olika amnestystrukturer gjort i enlighet med den nyordning som infördes förra året.

Dessutom finns i bilaga 2 en fullständig verksamhetsberättelse för styrelsen, vilken innehåller mer utförlig information och dokumentation av vad som utförts 1997. Tanken är att den ska kunna rekvireras av den som är intresserad. På motsvarande sätt finns distriktens, samordnings- och specialgruppernas egna, mer utförliga verksamhetsberättelser att tillgå. Dessa kan kopieras och finnas tillgängliga under årsmötet för årsmötesdeltagarna.

Sekretariatet förordar alternativ två ovan dvs att endast de bägge styrelsernas verksamhetsberättelser trycks i AP.

Styrelsen föreslås belsuta

att godkänna bifogade förslag till verksamhetsberättelse för sektionen

att godkänna förslag till fullständig version av styrelsens egen verksamhetsberättelse

att till medlemmarna distribuera endast sektionsstyrelsens respektive fondstyrelsens verksamhetsberättelser.





Bilagor:
1. Förslag till sektionens verksamhetsberättelse för 1997
2. Förslag till styrelsens fullständiga version av verksamhetsberättelse för 1997




Bilaga 1


FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1997 FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL (sammanfattning)
27 febr. 1998

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär

Grupper och distrikt
Grupper och distrikt var verksamma med att sprida information om mänskliga rättigheter och om Amnesty. Många distrikt deltog i Ungdomskampanjen och besökte skolor. Information om mänskliga rättigheter ges också genom utställningar och torgmöten samt vid olika kulturella evenemang. I Gävle deltog gruppen bl a i Kulturdagar och Cityfest, då man med framgång "sålde" vädjandebrev. Borlängegruppen informerade vid Kvinnor Kan -mässan. Samarbete med lokala organisationer förekom i flera distrikt. På regionkontoret i Göteborg arrangerades öppet hus varje vecka med föredrag och diskussion.

Specialgrupper
En del av grupperna arbetade med att föra ut information om mänskliga rättigheter inom sina respektive specialområden. Medlemmar ur Hälso- och sjukvårdsgruppen föreläste för medicine kandidater och andra läkargrupper. Gruppen utarbetade ett undervisningspaket om mänskliga rättigheter. MEK/MSP-gruppen medverkade i utbildning av svenska och utländska officerare vid Försvarshögskolan och försvarets internationella centrum SWEDINT.

Samordningsgrupper
Samordningsgruppen för Kina har täta och goda kontakter med andra organsiationer som arbeter med Kina. Samordningen för Israel förmedlade amnestyrapporter till bl a judiska organisationer. Ytterligare några samordningar rapporterar om kontakter med andra organisationer.

Styrelsen
"Födda fria - en metodpärm för lärare" presenterades under Skolforummässan i oktober och mottogs mycket positiv av lärare. "Födda fria" är en lärarhandledning om att arbeta med mänskliga rättigheter i klassrummet utifrån FN:s allmänna förklaring.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte och Amnesty deltog i en Lärarutbildarkonferens och i Ungdomsforum för gymnasieelever.

Under september-december pågick kampanjen "Världen är sjuk, men du kan förändra den", som syftade till att nå ut till skolor med information om mänskliga rättigheter och att bilda nya ungdomsgrupper. Cirka 160 skolor över hela landet besöktes.

Amnestyfonden
Amnestyfonden deltog på flera möten anordnade av organisationer och skolor och informerade där om Amnestys biståndsarbete. Amnestyfonden ansökte om och erhöll Radiohjälpens Höstinsamling 1998 på temat mänskliga rättigheter och insamlade medel skall tillfalla Amnestys biståndsarbete. Planeringen av arbetet med kampanjen påbörjades hösten 1997. Information gick ut till samtliga medlemmar via AmnestyPress. Grupper och distrikt informerades även på annat sätt.


Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty

Grupper och distrikt
Skåne/Blekingedistriktet rapporterar om ett bra medlemsvärvningsår och fick flera nya medlemmar i grupperna. Jönköpingsdistriktet och Gotland hade svårigheter att få aktiva medlemmar. En del distrikt skaffade egna hemsidor för att söka värva medlemmar. Skaraborg organiserade gemensamma aktiviteter på "vita fläckar" i länet, men värvningen av medlemmar gick trögare än tidigare år. Örebrodistriktet satsade på värvning bland ungdomar och studenter. Gästrikland/Dalarna hade framgångsrik bössinsamling särskilt i anslutning till större evenemang såsom Musik vid Siljan.

Specialgrupper
Översättargruppen fick nya medlemmar. MEK/MSP-gruppen hade mycket kontakter med personer från företag och militärer och även andra samordningsgrupper rapporterar om kontkter med personer och organisationer utanför Amnesty.

Samordningsgrupper
Några samordningsgrupper fick nya medlemmar under året. Östafrikasamordningen har kontinuerlig kontakt med personer i andra organisationer bland dem Rädda Barnen.

Styrelsen

Medlemsvärvning
Medlemsvärvningskampanjen för 1997 startade i november 1996. En annonsserie producerades för dagspressen med Amnestys flyktingkampanj som tema.

Höstens utåtriktade aktiviteter dominerades av Ungdomskampanjen, vars marknadsföringsmaterial också användes för medlemsvärvning till andra målgrupper. Delar av Ungdomskampanjens kampanjtidning publicerades på Internet under Torget dvs postens marknadsplats på Internet och där fanns även elektroniska anslagstavlor för diskussion om t ex dödsstraffet.

Under hösten distribuerades information till hushåll och gjordes ibladningar i press med aktuella aktioner som tema.

Målet att nyvärva medlemmar för att täcka förväntat bortfall på 10,5 procent uppnåddes, men då bortfallssiffran blev 14,1 procent, uppgick medlemsantalet per den 31 december 1997 till 73 320, mot 75 536 året innan, en minskning med 2 216 personer.

Insamling
Fem av sektionens större insamlingsaktiviteter gav ökade intäkter jämfört med året innan. De var breven till de regelbundna givarna, Humanfonden, Hjälpfonden, AmnestyGiro samt AmnestySupporter. Totalt inflöt under rubriken Gåvor & Bidrag drygt 23 miljoner kronor 1997 (1996: 20.6 milj kr). De spontana gåvorna till sektionen ökade. Stödet från företag i form av AmnestySupporter ökade med nästan 40 procent. Sex brev som sändes till bidragsgivarna gav 8 miljoner kronor. Uppgången för bidraget från spararna i Humanfonden till Amnesty blev nästan 40 procent, från 4.1 milj kr 1996 till 5.7 milj kr. Bidraget till Amnesty i Hjälpfonden fördubblades 1997 och uppgick till 186.000 kronor.

Under sommaren 1997 deltog Amnesty, liksom under 1996, i samarbetet runt musikfestivalen "Musik vid Siljan" vilket gav ett ekonomiskt tillskott på 150 000 kronor. Sektionens arbete med sponsring ledde till ökad tjänste- och produktsponsring vilket i sin tur betydde sänkta kostnader för verksamheten.

Försäljningsverksamhet
Efter något mer än tre års verksamhet beslöt styrelsen i januari att avveckla den till Malmö utlokaliserade postorderförsäljningen. Avvecklingen var genomförd i november.

AmnestyPress
Sektionens medlemstidning utkom med sex nummer. Genomsnittlig upplaga var xx. Antalet prenumeranter var 782.


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare

Grupper och distrikt
Kontakter med lokala medier sker bl. a. vid arrangemang av olika slag och genom insändare. Skåne/Blekingdistriktet fick många insändare införda. Skaraborgsdistriktet inventerade medier i länet och skrev insändare bl. a. i samband med flyktingkampanjen. En temadag om högerextremism i Falun arrangerad av grupperna där gav artiklar i Dalatidningarna. I samband med besök av Lena Hjelm-Wallén i Falkenberg, lyckades gruppen där ta upp flera frågeställningar med henne.

Specialgrupper
Aktionsgruppen mot dödsstraffet besvarade frågor från media kring dödsstraffet, medan barngruppen kontaktade flera tidningar för att få ut information om sitt arbete.

Samordningsgrupper
Iransamordnare medverkade i TV4 samt besvarade frågor från tidningar. Kinasamordningens mediekontakter ökade under året och man medverkade i såväl radio som TV. I samband med Kinas övertagande av Hongkong befann sig en medlem från samordningen i Hongkong och deltog i massmediakontakter samt bistod IS-personalen på plats. Även samordningsgruppen för Sydasien hade flera mediakontakter och Vietnamsamordningen fick flera insändare införda.

Styrelsen
Representanter för press och etermedia var i daglig kontakt med Amnesty med frågor om organisationens arbete och mänskliga rättigheter i allmänhet. Företrädare för Amnesty medverkade i ett stort antal radio- och TV-program. Bäst mediatäckning fick Amnestys första rapport om Sverige som beskrev omständigheterna kring Osmo Vallos död.

Årets Amnestykampanjer fick ett skiftande mottagande av media. Flyktingkampanjen resulterade bl a i ett antal insändare och ungdomskampanjen uppmärksammades i flera medier. Bäst täckning fick Algerietkampanjen.

I flera distrikt hade grupper regelbunden kontakt med lokalmedia. Juristgruppen deltog i morgonnyheterna i TV4 i ett inslag om dödsstraffet, MEK/MSP-gruppen intervjuades av Ekot om Amnestys företagskontakter. Iransamordnaren deltog i ett uppmärksammat nyhetsinslag i TV4 om stening i Iran och även samordningarna för Kina och Nigeria medverkade i radio och TV-program med kommentarer om utvecklingen i respektive länder.

Satsningen på Amnestys hemsida på Internet (www.amnesty.se) fortsatte. Svenska sektionen har den snabbaste www-informationen i Amnestyvärlden med uppdatering flera gånger om dagen. Antalet träffar på vår förstasida var drygt 50 000 under året och antalet besökare per dag steg från c:a 70 vid årets början till 200-400 vid årets slut, beroende på veckodag. Även internt material finns tillgängligt för medlemmarna. Förfrågningar och beställningar via Internet ökade under året.


Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete

Grupper och distrikt
Grupper och distrikt deltog i Flyktingkampanjen och Ungdomskampanjen samt i flera andra aktioner. Utställningen "Barn på flykt" visades bl. a. på bibliotek runt om i landet. Malmögrupperna arrangerade ett fackeltåg den 10 december. Framförallt ungdomskampanjen innebar mycket utåtriktat arbete i skolor.

Specialgrupper
Barngruppen ökade antalet medlemmar i sitt nätverk. Representanter för specialgrupperna träffade styrelsen och presenterade sina respektive grupps arbete. Specialgrupperna hade även egna gemensamma möten. Flera grupper besöke distrikt och amnestygrupper och informerade om sitt arbete. MEK/MSP-gruppen höll i ett välbesökt seminarium under årsmötet och även Gruppen för homosexuella frågor presenterade sitt arbete under årsmötet.

Samordningsgrupper
Samordningen för Kina har ett väl utbyggt nätverk av personer med intresse för utvecklingen i Kina. Genom Burmasamordningen kontakt med sin franska motsvarighet deltog svenska grupper i en brevaktion till det franska oljebolaget Total, som bedriver verksamhet i Burma. Burmasamordningen utvecklade även sitt nätverk.

Styrelsen

Kampanjer och aktioner
Den stora kampanjen om Turkiet som inleddes 1996 pågick till april 1997. Grupperna deltog bl. a. i en särskild polisaktion där de skrev direkt till polisstationer i Turkiet och flera grupper fick svar på sina brev.

Årets stora kampanj, Flyktingkampanjen, inleddes med två utbildningar som riktade sig till distriktsombud, flyktingombud och landsamordnare. I kampanjen deltog 118 grupper. Årets kvinnoaktion behandlade kvinnor på flykt och grupperna fick fem vädjandefall, varav två berörde Sverige.

I september startade Kenyakampanjen i vilken ca 70 grupper deltar.

Svenska sektionen drev under sommaren en Colombiaaktion. Ett tiotal grupper deltog i aktionen. Andra länder som var föremål för aktioner var Algeriet, Guatemala, Israel, Saudi Arabien och Pakistan.

Under året förekom kontakter med ambassaderna för Turkiet, Pakistan, Colombia, Honduras, Guatemala, Kenya, Palestina och Saudi Arabien.

Flera av Amnestys kampanjer presenterades på sektionens hemsida på Internet.

Ett seminarium anordnades tillsammans med samordnare om synen på mänskliga rättigheter i Asien och Mellanöstern, ett annat om hur Amnesty kan/bör ta kontakt med olika biståndsorgan samt ytterligare ett kring "försvinnanden".

Vartannat år läggs strategier upp för hur Amnesty ska arbeta med olika länder/regioner och sektionerna lämnar synpunkter. Fem olika seminarier om respektive region anordnades därför i november, då samordnare för Afrika, Amerika, Asien, Mellanöstern och Europa inbjöds för diskussion.

Grupperna arbetade med sammanlagt ca 350 aktionsfall, vilket är ungefär samma siffra som året innan. Både antalet utplacerade och avslutade aktionsfall var något färre än året innan.

Ungdomsarbetet
Ett ungdomsläger med 30 deltagare genomfördes under sommaren i Berga, utanför Högsby i Småland. Till lägret inbjöds även tre ungdomar från Bosnien och en deltagare från den norska sektionen. I samband med lägret utsågs ett Ungdomsråd, med uppgift att stärka kontakterna mellan ungdomarna i Amnesty. Ungdomsrådet kommer bl. a. att ge ut en särskild ungdomstidning och delta i planeringen av det nordiska ungdomslägret 1998.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet. Arbetet med EU fortsatte och sektionen deltog i ett stort antal aktioner som skickades ut av Amnestys EU-förening. Två representanter för sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte som hölls i Belgien i juni. Svenska EU-parlamentariker försågs löpande med information om situationen i olika länder. Informationsmöten om Amnestys arbete inom EU hölls med flera samordningsgrupper.

I samband med Kenyakampanjen genomförde de nordiska Amnestysektionerna en aktion där man vände sig till de fyra regeringarna med ett gemensamt upprop. I november deltog sektionen i en internationell konferens om uppförandekoder för vapenexport.

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier.

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 20 st. Flera distrikt saknade flyktingombud.

Under året gjordes nio vädjanden för enskilda asylsökanden från Iran, Syrien, Algeriet, Tunisien, Honduras och Peru. Utöver detta gjordes ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl samt skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade inga ärenden under året.

I maj respektive november anordnades flyktingombudsmöten där det praktiska arbetet diskuterades.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet, Svenska Kyrkan och Caritas.

Svenska myndigheter likväl som kubanska, blev föremål för en blixtaktion avseende Roberto González Tibaniar, en kubansk medborgare som fick avslag på sin asylansökan i Sverige och skickades tillbaka till Kuba i mars 1996, där han fängslades.

Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings "Working Group on Refugees", samt deltog i ett ECRE-möte under hösten.

Blixtaktioner
Under 1997 förmedlades från det internationella sekretariatet, 413 blixtaktioner, 170 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 593 uppföljningar. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes fyra gånger under året. Antalet BA-mottagare ökade från 350 till 405. Ett allt större antal personer hämtar BA direkt från sektionens hemsida. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer ökade till 55 mottagare.

Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna.

Publikationer
Pådraget utkom med elva nummer. Antalet betalande prenumeranter var vid årsskiftet 890 enskilda prenumeranter och 73 grupper. Pådraget skickades även till Finland för översättning och produktion av de två finska utgåvorna, dels på svenska dels på finska.

Kortkampanjen utkom med elva nummer. Antalet prenumeranter var 2 884 enskilda personer och 139 grupper. Sammanlagt prenumererade båda dessa kategorier på 6000 exemplar.

Amnestyfonden
Amnestyfonden besökte distriktsombudsmötet och flera distriktmöten under hösten 1997 för att informera om biståndsarbetet och den kommande Radiohjälpskampanjen. Distriktsombuden utsåg en representant att ingå i styrgruppen för kampanjen. Amnestyfonden deltog också i samtliga utbildningstillfällen för nya landsamordnare.


Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete

Grupper och distrikt
En del distrikt rapporterar om utbildningsaktiviteter som man arrangerat eller deltagit i. Fyra distrikt arrangerade utbildning om IT och datoranvändning. Några distrikt hade en utbildningsdag inför flyktingkampanjen. Örebrodistriktet ordnade utbildning om åtagandet och mänskliga rättigheter. I Stockholm genomfördes tretton introduktionskurser med 150 deltagare.

Specialgrupper
Policygruppen arrangerade tre seminarier om policyfrågor. Aktiongruppen mot dödsstraffet informerade om dödsstraffet på ungdomslägret och på en del distriktsmöten. Barngruppen hade möte med en representant från UD, som informerade om FN-systemet. Översättargruppen gjorde resolutioner till det internationella rådsmötet tillgängliga för medlemmar via AmnestyDebatt.

Samordningsgrupper
Förmedling av information till grupperna är en huvuduppgift för samordningarna. Det görs genom utskick och telefonkontakt samt även besök.

Styrelsen
Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna: en gruppsekreterarkurs; massmediautbildning; utbildning flyktingkampanjen; utbildning inför ungdomskampanjen; två informatörsutbildningar varav den ena helgen även innehöll vidareutbildning för gamla informatörer; vidareutbildning för utbildare "Utbildaren 2"; grundutbildning för nya distriktsombud; mr- och åtagandeutbildning; Sammanlagt deltog över 190 medlemmar i dessa utbildningar.

Följande utbildningar ställdes in p.g.a. för få deltagare: en gruppsekreterarkurs, en grundutbildning för utbildare "Utbildaren 1" samt grundkurs för flyktingombud.

Distrikten och/eller de enskilda grupperna stod för en större andel av deltagaravgifterna i de centrala utbildningarna, då den centrala medlemsutbildningsbudgeten minskats som en konsekvens av minskningen av gruppavgiften.

Flera lokala och regionala utbildningar genomfördes med assistans från sekretariatet. Merparten av dessa var informatörsutbildningar. Sammanlagt fick fler än 160 medlemmar utbildning i konsten att informera.

Utbildarnätet fortsatte att utvecklas och 38 utbildare fanns med i nätverket under året. Många av dessa är engagerade lokalt i främst introduktionsutbildning för nya medlemmar. Sektionen hade cirka 100 informatörer och många av dessa deltog i Ungdomskampanjens skolbesök.

Med anledning av Flyktingkampanjen genomfördes två olika utbildningstillfällen - en heldag i januari om Amnestys flyktingarbete och om kampanjen. Båda utbildningstillfällena lockade ett 30-tal deltagare. En utbildningshelg inför Ungdomskampanjen genomfördes i april med 35 deltagare.

Sex samordnare deltog i utbildning på det internationella sekretariatet för nya samordnare.
Styrelsen hade en utbildningshelg i oktober om bl. a. åtagandet.

Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet

Grupper och distrikt
Verksamhetsberättelser skrivs av många grupper och av flera distrikt. Halland arbetar med ny distriktsorganisation och Jönköpingsdistriktet likaså. Skaraborg har välbesökta och väl fungerande distriktsmöten där gemensamma distriktsfunktioner delats upp mellan medlemmar i olika grupper. Gästrikland/Dalarna använder sitt årsmöte bl. a. till att utvärdera årets verksamhet.

Specialgrupper
MEK/MSP-gruppen arbetar med en årlig verksamhetsplan. Barngruppen följer upp och utvärderar kontinuerligt sitt arbete.

Samordningsgrupper
Samordningsgrupperna deltog under hösten i de strategimöten för Amnestys arbete avseende olika länder.

Styrelsen
Under året beslutade styrelsen att arbeta enligt en ny planerings- och budgetprocess. Budgeten för 1998 är utformades enligt den nya modellen.

Amnestyfonden
För att utveckla bättre utvärderingsmodeller besöktes två mottagarorganisationer på plats, i Brasilien
och Guatemala. Avtal skrevs med flera av de organisationer som beviljades årsanslag för sin verksamhet. Rutiner utarbetades för att bättre följa upp dessa avtal.


Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt

Grupper och distrikt
Högt deltagande från grupper i distriktsmöten rapporteras från fem distrikt. Lundagrupperna arrangerade i distriktet ett möte om nedläggning av grupper. Många grupper i Skåne/Blekingsdistriktet var engagerade i diskussioner kring aktivistcentrum. I Kalmar/Kronoberg antogs stadgar och valdes för första gången en styrelse. I en del andra distrikt pågår översyn av distriktets organisation.

Specialgrupper och samordningsgrupper
Policygruppen har medlemmar som ingår i styrelsens A-utskott.

Styrelsen

Distrikten
Distrikten Södra Skåne och Norra Skåne/Blekinge slogs samman, vilket innebar att sektionen under året var indelad i 19 distrikt. Varje distrikt har ett eller flera distriktsombud. Distriktsombudsmöten arrangerades i samband med sektionens årsmöte i maj samt i september, parallellt med styrelsens möte.

Årsmötet i Göteborg 1996 beslutade att sänka gruppernas avgift till sektionen för att ge distrikten utrymme att ta ut egna avgifter. Nästan alla distrikt har beslutat om avgifter för sina grupper. Avgiftens storlek varierar - från 400 kronor i Gästrikland, Dalarna till 5 000 kronor i Halland. Flera distrikt gjorde under året en översyn av sina formella strukturer, antog stadgar och tillsatte styrelser.

Samordningsgrupper
Antalet samordningar är 36 vilka tillsammans täcker cirka 145 länder.

Amnestygrupper
Den 31 december 1997 hade sektionen 265 grupper. Under året lades 23 grupper ned medan 6 stycken startade. Det är en minskning med 17 grupper. Vid årsskiftet hade åtta ungdomsgrupper registrerats, som en följd av ungdomssatsningen.

Årsmötet
Cirka 300 medlemmar deltog i årsmötet 9-11 maj, som arrangerades av amnestygrupperna i Uppsala i samarbete med sekretariatet.

Årsmötet gästades av Koigi wa Wamwere, fd samvetsfånge från Kenya; Pauline Muzonzooch Paku Kisoki, flyktingar från Zaire; Fidel Castro Murillo fackligt aktiv i hemlandet, flykting från Colombia; Gloria Elisabeth Benitez advokat från Paraguay; Carlos Alberto Gonzalez människorättsaktivist från Paraguay; Ragnar Hagelin far till den "försvunna" Dagmar Hagelin, Argentina; Kerim Yildiz från Kurdish Human Rights Project, Turkiet och Gendun Rinchen f.d. samvetsfånge från Tibet.

Norska sektionen representerades av Tore Henriksen, den finländska sektionen av Hanna Vuokila och Marion Fields och den holländska sektionen av Marianne van der Zijde.

Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1997 och årsskiftet hade styrelsen fyra protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare fyra möten.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med frågeställningar kring Amnesty och statliga medel, genomförde en utbildning för styrelsen i mandatfrågor, beredde fråga om ett internationellt centrum för flyktingdokumentation samt följde arbetet i Amnestys EU-förening. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) följde arbetet med att föra ut mänskliga rättigheter i samband med Ungdomskampanjen och samarbetet med främst lokala SAMFI-grupper i samband med MR-50 kampanjen.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med en utredning om IT-frågor, förslag till årsmötesreform samt uppföljning av årsmötesbeslut 44 om att initiera en diskussion om Amnestys utveckling. Utskottet följde även utvecklingen av fiskeriprojektet i Sierra Leone.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) avslutade under året arbetet med placeringspolicyn och arbetet med den nya planerings- och budgetprocessen. Utskottet påbörjade bl a ett arbete med att se över reservens storlek och funktion för att säkra sektionens finansiella stabilitet. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1997)

Ordinarie ledamöter:
Charlotte Dunge, Vimmerby (kassör)
Christian Gräslund, Sollentuna
Jesper Hansén, Uppsala
Christer Nordberg, Jönköping
Charlotta Nordenberg, Örebro (ordförande)
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Hanna Roberts, Lund (avgick ur styrelsen i december 1997)
Johanna Strandh, Stockholm
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Suppleanter:
Katarina Bergehed, Göteborg (personalrepresentant, avgick ur styrelsen i december 1997)
Åsa Fahlbeck, Linköping
Kaj Köhlquist, Strömsund

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott och sedan Anita Klum slutat, trädde tf. generalsekreterare Hans Hagwall in som adjungerad.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 15 november. I mötet deltog representanter från 11 distrikt, sekretariatet, valberedningen, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1998 samt tog del av Granskningskommitténs rapport.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per den 31 december 1997 27,25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Dessutom fanns 1.50 projekttjänster. Projekten avsåg försäljningsverksamheten i Malmö och Ungdomskampanjen. Under 1997 minskades antalet tjänster med 0.5. Dessutom fanns 5 personer som arbetade extra på korttidsvikariat och/eller timanställning. Av de anställda arbetade alla utom tre på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. En arbetade i Malmö och två i Göteborg. Amnestys generalsekreterare Anita Klum slutade sin anställning efter elva år i organisationen. I december beslutade styrelsen att anställa Ann-Marie Orler som ny generalsekreterare.

Per den 31 december 1997 arbetade cirka 80 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskild handläggare. Av dessa 80 personer arbetade cirka 10 på kvällstid. Under året hade sekretariatet knappt 20 praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 20 personer ideellt och i Malmöbutiken cirka 5.

Amnestyfonden
Grupperna informerades regelbundet i grupputskick om Fondens verksamhet och ekonomi. Sektionsstyrelsen fick, via sina representanter i fondstyrelsen, löpande information om Fonden.


8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder

Grupper och distrikt
Internationella kontakter förekommer ganska sporadiskt och då främst kring arbetet med delat aktionsfall.

Specialgrupper
Flera av grupperna har internationella kontakter. Aktionsgruppen mot dödsstraffet har kontakt med antidödsstraffgrupper i USA. Barngruppen har nära kontakt med sin danska motsvarighet. Gruppen för homosexuella frågor har kontakt med liknande grupper i andra länder. Gruppen förmedlade information till IS om kränkningar av homosexuellas rättigheter, vilket lett till aktioner. Medlemmar från Juristgruppen deltog i ett internationellt möte för Juristgrupper. Även MEK/MSP-gruppen hade flera internationella kontakter. Policygruppen distribuerar policykatalogen engelska version Policy File till andra sektioner.

Samordningsgrupper
Bland andra Östafrikasamordningen hade kontakt med samordnare i flera länder.

Styrelsen

Det internationella rådsmötet (ICM)
Den svenska sektionen representerades av sju personer vid det internationella rådsmötet 1997, som hölls i Kapstaden, Sydafrika i december. I delegationen ingick Charlotte Dunge, Christian Gräslund, Jesper Hansén, Kerstin Höijer, Charlotta Nordenberg, Christine Pamp och Ingrid Petersson.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1997 deltog svenskar amnestymedlemmar i några permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén, Bo Lindblom i den internationella valberedningen och Anna-Karin Kandimaa i det internationella utskottet om utveckling av amnestyrörelsen (SCOD). Christine Pamp ingick i kommittén för SYSTEC, som arbetade med utveckling av arbetsmetoder.

Internationellt kontaktnät
I september hölls ett möte i Kampala med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingår i tillsammans med Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska, brittiska och holländska sektionernas årsmöten och deltog i EU-föreningens årsmöte i Bryssel.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena flyktingarbete, kampanjer, utåtriktat arbete, MEK/MSP-frågor samt insamlingsarbete.

Sektionen deltog i det internationella generalsekreterarmötet i februari och ett nordiskt generalsekreterarmöte hölls i Stockholm i maj kombinerat med handläggarmöte om lobbyarbetet.

Amnestyfonden
Till årets första fondstyrelsemöte inbjöds biståndshandläggaren på det internationella sekretariatet. I april arrangerade Amnestyfonden ett möte i Stockholm med deltagare från de större biståndssektionerna och det internationella sekretariatet. Mötet resulterade bland annat i en resolution till ICM. Fonden deltog i flera möten och konferenser i Sverige och utomlands för att knyta kontakter med såväl mottagande organisationer som givarorganisationer. Ett besök gjordes också på det internationella sekretariatet.




** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna


Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till § i årsmötesprotokollet)


Malmöbutiken (39)
Beslut att sortimentet fortsättningsvis har ett klart samband med Amnestys kärnverksamhet.

att , mot bakgrund av den erfarenhet Malmöprojektet givit, måste vid framtida projekt, vars främsta syfte att öka sektionens intäkter, utvärderingen av projektets fortsatta drift eller nedläggning upprätthållas striktare genom de ursprungligen fastställda kontrollstationerna.

Åtgärd Styrelsen beslutade vid möte i januari 1997 att postorderverksamheten och butiken i Malmö skulle avvecklas under året, vilket också skett.

Översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete (43)
Beslut att ställa sig bakom styrelsens förslag till det internationella rådsmötet, om översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete.

Åtgärd Förslaget fördes till det internationella rådsmötet 1997 som en resolution och antogs av rådsmötet.

Utvecklingen inom Amnesty (44)
Beslut att initiera en diskussion på alla nivåer inom svenska Amnesty om vart organisationen är på väg och om vilka frågor som skall stå i centrum för vårt arbete nu och i framtiden,
att ge styrelsen i uppdrag att ansvara för beredningen av diskussionen samt att underlag skall presenteras för distriktsombuden vid mötet i september för framtida diskussion i distrikten,
att medlemmar utanför styrelsen skall ges ett avgörande inflytande i detta arbete.

Åtgärd Styrelsens C-utskott beredde i samarbete med övriga utskott frågan och initierade en diskussion på distriktsombudsmötet i september. Ett uppföljande seminarium planeras för årsmötet 1998.

Amnesty bör arbeta mot bruket av barnsoldater (50)
Beslut att svenska sektionen verkar för att AI bildar opinion mot tvångsrekrytering av barn- soldater, samt bildar opinion för nationella och internationella regler mot tvångsrekrytering av barnsoldater.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet, och rådsmötet beslutade att Amnesty ska motsätta sig bruket av barnsoldater och verka för att åldersgränsen för deltagande i stridigheter och för rekrytering till väpnande styrkor höjs till 18 år.

Regeringspassivitet (51)
Beslut att rekommendera den svenska delegationen till det internationella rådsmötet att verka för en så liten förändring som möjligt i Amnestys nuvarande policy om regeringars medansvar i övergrepp begångna av enskilda personer.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet. Rådsmötet beslutade bland annat att Amnesty ska kunna agera i vissa situationer när regeringar inte fullgör sin skyldighet att säkra respekt för mänskliga rättigheter genom att inte agera mot kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av enskilda personer. Några pilotprojekt ska genomföras inom detta område.

När och hur ofta ska årsmötet äga rum? (61)
Beslut att uppmana styrelsen att initiera en diskussion inom organisationen om förändringar av årsmötet, samt inkomma med ett förslag i frågan till årsmötet 1998.

Åtgärd Styrelsen har initierat en diskussion och lägger förslag till detta årsmöte om förändringar.

Bilaga 2

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1997 FÖR STYRELSEN FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL ( fullständig version )
27 febr. 1998



1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Styrelsen ska
* ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika
utbildningsprogram
* definiera nyckelgrupper som vi ska påverka
* utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer
* föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella
människorättsdagar.

Det under 1996 producerade skolmaterialet testades under våren 1997 och slutversionen av "Födda fria - en metodpärm för lärare" presenterades under Skolforummässan i Älvsjö i oktober. Den mottogs mycket positiv av lärare och flera förfrågningar kom om utbildningsdagar och information om materialet och metoderna. "Födda fria" är en samproduktion mellan MOD (Mångfald och Dialog) Röda Korset och Utbildningsradion och behandlar hur att arbeta med mänskliga rättigheter i klassrummet utifrån FN:s allmänna förklaring.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte. Amnesty deltog bl. a. i den av SAMFI centralt arrangerade Lärarutbildarkonferensen i oktober samt i Ungdomsforum för gymnasieelever i november.

Under september-december pågick kampanjen "Världen är sjuk, men du kan förändra den", som syftade till att nå ut till skolor med information om mänskliga rättigheter och att bilda nya ungdomsgrupper. Cirka 160 skolor över hela landet besöktes.


2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Styrelsen ska
* skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att
delta aktivt
* förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser
samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen
* utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla
medlemmar
* framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen
* fortsätta att bredda medlemsbasen
* betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under
insamlingar och i andra sammanhang.

Medlemsvärvning
Medlemsvärvningskampanjen för 1997 startade i november 1996. Medlemsvärvningen anknöt till den pågående Turkietkampanjen och tog upp fallbeskrivningar rörande övergrepp mot barn och ungdomar, vilka beskrevs i dagstidningsannonser, utomhustavlor, ibladningar i press och radioreklam. Dessa aktiviteter fortsatte fram till mars 1997 och kompletterades med utskick från vårt eget register fram till juni. Inför sommaren producerades en ny annonsserie för dagspressen med Amnestys flyktingkampanj som tema, med en uppmaning att engagera sig som medlem i Amnesty.

Höstens utåtriktade aktiviteter dominerades av Ungdomskampanjen, vars marknadsföringsmaterial också användes för medlemsvärvning till andra målgrupper via annonser i dagspress, fackpress, radio och TV-reklam och utomhustavlor. Temat var ”Världen är sjuk - men du kan förändra den”.

Under hösten distribuerades information till hushåll och gjordes ibladningar i press med aktuella aktioner som tema, bl a uppmärksammades situationen i Algeriet. Med anledning av ungdomskampanjen, som pågick under tiden 15 september - 15 december 1997, ändrades brytpunkten för medlemsåret 1998 till den 15 september 1997.

Löpande utveckling av metoder och innehåll sker avseende marknadsföring/medlemsvärvning. Delar av Ungdomskampanjens kampanjtidning publicerades på Internet under Torget dvs postens marknadsplats på Internet och där fanns även elektroniska anslagstavlor för diskussion om t ex dödsstraffet. Amnestys automatiska telefonsvarstjänst utvecklades och utökad uppföljning av intresseanmälningar via bl a kupongsvar från annonser gjordes.

Ovanstående insatser, tillsammans med löpande medlemsrekrytering, ledde till att målet att nyvärva medlemmar för att täcka förväntat bortfall på 10,5 procent uppnåddes. Men då bortfallssiffran blev högre, 14,1 procent, uppgick medlemsantalet per den 31 december 1997 till 73 320, mot 75 536 året innan, en minskning med 2 216 personer. Liksom tidigare får Amnestymedlemmen i sitt medlemskap sex nummer av AmnestyPress, väggalmanackan samt ett medlemskort.

Insamling
Fem av sektionens större insamlingsaktiviteter gav ökade intäkter jämfört med året innan. De var breven till de regelbundna givarna, Humanfonden, Hjälpfonden, AmnestyGiro samt AmnestySupporter. Totalt inflöt under rubriken Gåvor & Bidrag drygt 23 miljoner kronor 1997 (1996: 20.6 milj kr). De spontana gåvorna till sektionen ökade. Stödet från företag i form av AmnestySupporter ökade med nästan 40 procent. Sex brev som sändes till bidragsgivarna gav 8 miljoner kronor. I varje brev tas ett aktuellt tema upp, t ex en pågående kampanj eller en frigiven fånge. Uppgången för bidraget från spararna i Humanfonden till Amnesty blev nästan 40 procent, från 4.1 milj kr 1996 till 5.7 milj kr. Bidraget till Amnesty i Hjälpfonden fördubblades 1997 och uppgick till 186.000 kronor.

Fler och fler regelbundna givare väljer att skänka via autogiro, dvs AmnestyGiro. Intäkterna uppgick till ca 2.7 milj kr. Intäkterna från Amnestys Almanacka minskade från drygt 1,5 miljoner kronor 1996 till knappt 1,3 miljoner 1997.

Under sommaren 1997 deltog Amnesty, liksom under 1996, i samarbetet runt musikfestivalen "Musik vid Siljan" vilket exponerade Amnestys verksamhet och gav ett ekonomiskt tillskott på 150 000 kronor.

Sektionens arbete med sponsring ledde till ökad tjänste- och produktsponsring under 1997, vilket i sin tur betydde sänkta kostnader för verksamheten. Bl a annat sänktes framställningskostnaderna för Ungdomskampanjens Kampanjtidning och Amnestys Almanacka 1998 radikalt, främst tack vare sponsring med papper och tryck.

Försäljningsverksamhet
Efter något mer än tre års verksamhet beslöt styrelsen i januari att avveckla den till Malmö utlokaliserade postorderförsäljningen. Avvecklingen var genomförd i november.

AmnestyPress
Sektionens medlemstidning utkom med sex nummer. Genomsnittlig upplaga var XX. Antalet prenumeranter var 782.


3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Styrelsen ska
* utveckla massmediestrategier
* utveckla kontakter med opinionsbildare och använda
effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap.

Representanter för press och etermedia var i daglig kontakt med Amnesty med frågor om organisationens arbete och mänskliga rättigheter i allmänhet. Företrädare för Amnesty medverkade i ett stort antal radio- och TV-program och satsningen på att sprida nyheter ur ett MR-perspektiv fortsatte. Antalet pressklipp om Amnesty och mänskliga rättigheter uppgick till drygt 3 800. Bäst mediatäckning fick Amnestys första rapport om Sverige som beskrev omständigheterna kring Osmo Vallos död. Den resulterade i flera radio- och TV-inslag och drygt 200 tidningsartiklar, flera av dem på ledarplats.

Årets Amnestykampanjer fick ett skiftande mottagande av media. Flyktingkampanjen resulterade bl a i ett antal insändare och ungdomskampanjen uppmärksammades i flera medier. Bäst täckning fick Algerietkampanjen eftersom den sammanföll med en dramatisk stegring av våldet i landet.

Under året distribuerades 16 pressmeddelanden. Många valde att få pressmeddelandena elektroniskt.

I flera distrikt hade grupper regelbunden kontakt med lokalmedia och sju distrikt har egna hemsidor inlagda på sektionens hemsida. Juristgruppen deltog i morgonnyheterna i TV4 i ett inslag om dödsstraffet, MEK/MSP-gruppen intervjuades tillsammans med Sir Geoffery Chandler av Ekot om Amnestys företagskontakter. Av specialgrupperna har Juristgruppen, Fackliga gruppen och Barngruppen egna hemsidor med information om gruppernas verksamhet, vädjandefall etc. Iransamordnaren deltog i ett uppmärksammat nyhetsinslag i TV4 om stening i Iran och även samordningarna för Kina och Nigeria medverkade i radio och TV-program med kommentarer om utvecklingen i respektive länder.

Satsningen på Amnestys hemsida på Internet (www.amnesty.se) fortsatte. Svenska sektionen har den snabbaste www-informationen i Amnestyvärlden med uppdatering flera gånger om dagen. Antalet träffar på vår förstasida var drygt 50 000 under året och antalet besökare per dag steg från c:a 70 vid årets början till 200-400 vid årets slut, beroende på veckodag. Även internt material finns tillgängligt för medlemmarna. Från slutet av september till årets slut lades närmare 200 pressnotiser ut på hemsidan, alla veckans dagar. Ett trettiotal medlemmar, privatpersoner och redaktioner valde att prenumerera elektroniskt på pressnotiserna. Förfrågningar och beställningar via Internet ökade under året.


4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Styrelsen ska
* utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när
omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
inträffar
* verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade
aktiviteter
* analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
* verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer
* verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP
* utveckla samarbetet med andra organisationer
* utveckla lobbyarbetet
* utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
* verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten.

Kampanjer och aktioner
Den stora kampanjen om Turkiet som inleddes 1996 pågick till april 1997. Grupperna deltog bl. a. i en särskild polisaktion där de skrev direkt till polisstationer i Turkiet och flera grupper fick svar på sina brev. Stockholmsdistriktet höll ett antal lördagsmanifestationer på Sergels torg för att sympatisera med de mödrar som varje lördag samlas i Istanbul för att kräva att "försvinnandet" av deras barn utreds. I april anordnades en manifestation för det fria ordet på Södra Teatern där både svenska och kurdiska författare och musiker medverkade.

I flyktingkampanjen deltog 118 grupper och i distrikten anordnades kulturaftnar, seminarier, debatter, filmvisningar samt utställningar på bibliotek och skolor. En del distrikt informerade om Amnestys flyktingarbete vid besök på gymnasieskolor under ungdomskampanjen. Ett av huvudsyftena med kampanjen var att öka allmänhetens förståelse för varför människor flyr. Årets kvinnoaktion behandlade kvinnor på flykt och grupperna fick fem vädjandefall, varav två berörde Sverige.

I september startade Kenyakampanjen i vilken ca 70 grupper deltar. Syftet med kampanjen var i första hand att söka påverka genomförandet av reformer, innan valet i december 1997, för att få bukt med de allvarliga MR-övergrepp som har ökat i omfattning under de senaste åren. En del grupper skrev insändare i svenska tidningar och anordnade utställningar på bibliotek. Under hela kampanjen deltog samordnaren aktivt i arbetet.

Sektionen deltog i ytterligare ett antal aktioner bl. a. en om Guatemala, där straffriheten fortfarande är ett stort problem. Svenska sektionen drev under sommaren en Colombiaaktion. Ett tiotal grupper, däribland den fackliga specialgruppen, deltog i aktionen.

Under hösten startade en Algerietaktion. Inför förberedelserna av aktionen deltog den nya Algerietsamordnaren aktivt, bl. a. genom att sammanställa en landprofil. Andra länder som var föremål för aktioner var Israel, Saudi Arabien och Pakistan.

Under året förekom kontakter med ambassaderna för Turkiet, Pakistan, Colombia, Honduras, Guatemala, Kenya, Palestina och Saudi Arabien.

Flera av Amnestys kampanjer presenterades på sektionens hemsida på Internet. De gällde Flyktingkampanjen, Kenyakampanjen, Algerietkampanjen och Fria och Lika-kampanjen.

Sydasiensamordningen anordnade i april, tillsammans med sekretariatet, ett seminarium för berörda samordnare inom svenska sektionen om synen på mänskliga rättigheter i Asien och Mellanöstern ("Asian Values", Islam mm) med representant från IS och andra inbjudna talare. Cirka 15 samordnare deltog.

Ett seminarium anordnades i oktober och intresserade samordnare inbjöds för en diskussion kring hur Amnesty kan/bör ta kontakt med olika biståndsorgan. En grupp bildades med uppdrag att utarbeta rekommendationer till fortsatt arbete och ett uppföljningsseminarium hölls i november.

Sekretariatet ordnande tillsammans med samordnare ett temaseminarium kring "försvinnanden". Samtliga grupper, RAN-grupper samt samordnare som arbetar med länder där "försvinnanden" förekommer inbjöds. Cirka 20 personer deltog.

Vartannat år läggs strategier upp för hur Amnesty ska arbeta med olika länder/regioner och sektionerna lämnar synpunkter. Fem olika seminarier om respektive region anordnades därför i november, då samordnare för Afrika, Amerika, Asien, Mellanöstern och Europa inbjöds för diskussion.

Amnestygrupperna arbetade med sammanlagt ca 350 aktionsfall, vilket är ungefär samma siffra som året innan. Både antalet utplacerade och avslutade aktionsfall var något färre än året innan. Som en stående punkt i "Nytt från sekretariatet" fanns långtidsfallet.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet. Det gäller bl.a. FN:s MR-kommission, generalförsamlingen och frågor rörande dödsstraffet i Europarådet. Arbetet med EU fortsatte och sektionen deltog i ett stort antal aktioner som skickades ut av Amnestys EU-förening. En av huvudfrågorna under året var att bevaka regeringskonferensen och föra fram Amnestys synpunkter till den svenska regeringen. Två representanter för sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte som hölls i Belgien i juni. Svenska EU-parlamentariker försågs löpande med information om situationen i olika länder. Informationsmöten om Amnestys arbete inom EU hölls med flera samordningsgrupper.

Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. I samband med Kenyakampanjen genomförde de nordiska Amnestysektionerna en aktion där man vände sig till de fyra regeringarna med ett gemensamt upprop. I november deltog sektionen i en internationell konferens om uppförandekoder för vapenexport.

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier.

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 20 st. Flera distrikt saknade flyktingombud.

Under året gjordes nio vädjanden för enskilda asylsökanden från Iran, Syrien, Algeriet, Tunisien, Honduras och Peru. Utöver detta gjordes ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl samt skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade inga ärenden under året. Gruppen bestod av Anita Klum, Johanna Strandh och Ingemar Strandberg samt aktuellt flyktingombud och landsamordnare och sammankallas vid behov.

Flyktingombuden erbjöds vid två tillfällen grund- och vidareutbildning enligt de riktlinjer för Amnestys flyktingarbete som antogs vid årsmötena 1995 och 1997. Även land- och RAN-samordnare inbjöds att delta i en förberedande utbildningshelg i februari med 1997 års flyktingkampanj som tema. I maj respektive november anordnades flyktingombudsmöten där det praktiska arbetet diskuterades. Flyktingombuden försågs regelbundet med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet, Svenska Kyrkan och Caritas.

Svenska myndigheter likväl som kubanska, blev föremål för en blixtaktion avseende Roberto González Tibaniar, en kubansk medborgare som fick avslag på sin asylansökan i Sverige och skickades tillbaka till Kuba i mars 1996, där han fängslades. Vi uttryckte vår oro över att svenska myndigheter brutit mot principen om non-refoulement i och med återsändandet.

I december deltog Amnesty i ett möte på Utlänningsnämnden angående Algeriet. Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings "Working Group on Refugees", samt deltog i ett ECRE-möte under hösten.

Blixtaktioner
Under 1997 förmedlades från det internationella sekretariatet, 413 blixtaktioner, 170 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 593 uppföljningar. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes fyra gånger under året. Antalet BA-mottagare per post ökade från 350 till 405. Ett allt större antal personer hämtar BA direkt från sektionens hemsida. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer ökade till 55 mottagare.

Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna.

Publikationer
Pådraget utkom med elva nummer och innehöll 38 fall från 31 länder samt brevförslag. Ett nummer ägnades åt bosniska flyktingar och juli-augustinumret behandlade Guatemala. Dödsstraffet behandlades i flera artiklar i olika nummer. Antalet betalande prenumeranter var vid årsskiftet 890 enskilda prenumeranter och 73 grupper. Pådraget skickades även till Finland för översättning och produktion av de två finska utgåvorna, dels på svenska dels på finska.

Kortkampanjen utkom med elva nummer. Antalet prenumeranter var 2 884 enskilda personer och 139 grupper. Sammanlagt prenumererade båda dessa kategorier på 6 000 exemplar.

Kortkampanjen och Pådraget marknadsfördes med en folder med inbetalningskort som bladades in i decembernumret av AmnestyPress.


5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Styrelsen ska
* ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
* utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för
styrelsens uppdrag
* ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd
som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet
* verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig
inom områden som har betydelse för sektionens arbete.

Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna och genomfördes under året: en gruppsekreterarkurs; massmediautbildning; utbildning flyktingkampanjen; utbildning inför ungdomskampanjen; två informatörsutbildningar varav den ena helgen även innehöll vidareutbildning för gamla informatörer; vidareutbildning för utbildare "Utbildaren 2"; grundutbildning för nya distriktsombud; mr- och åtagandeutbildning; Sammanlagt deltog över 190 medlemmar i dessa utbildningar.

Distrikten och/eller de enskilda grupperna stod för en större andel av deltagaravgifterna i de centrala utbildningarna, då den centrala medlemsutbildningsbudgeten minskats som en konsekvens av minskningen av gruppavgiften.

Flera lokala och regionala utbildningar genomfördes med assistans från sekretariatet. Merparten av dessa var informatörsutbildningar. Sammanlagt fick fler än 160 medlemmar utbildning i konsten att informera.

Utbildarnätet fortsatte att utvecklas och 38 utbildare fanns med i nätverket och mottog 5 nyhetsbrev under året. Många av dessa är engagerade lokalt i främst introduktionsutbildning för nya medlemmar. Sektionen hade cirka 100 informatörer och många av dessa deltog i Ungdomskampanjens skolbesök.

Årets stora kampanj, Flyktingkampanjen, inleddes med två utbildningar som riktade sig till distriktsombud, flyktingombud och landsamordnare. Under dessa utbildningar planerades och diskuterades kampanjupplägg och förslag till aktiviteter. Innan kampanjen började hölls även en heldagsutbildning för styrelse, sekretariat och informatörer. Båda utbildningstillfällena lockade ett 30-tal deltagare.

En utbildningshelg inför Ungdomskampanjen genomfördes i april med 35 deltagare med en allmän kampanjutbildning för distriktsaktiva samt grund- och vidareutbildning för informatörer. Ungdomskampanjen ledde till att flera distrikt genomförde egna utbildningar för att förbereda kampanjansvariga och informatörer för höstens skolbesök.

Två introduktionsutbildningar hölls för 8 nya samordnare. Sex samordnare deltog i utbildning på det internationella sekretariatet (IS) för nya samordnare. Colombiasamordnaren deltog i ett intersektionellt samordnarmöte, liksom Kotaran -samordnaren.

Styrelsen hade en utbildningshelg om bl a mandatfrågor.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Styrelsen ska
* utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering
* stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin
* analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
* bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
* verka för att samordna och sprida den kunskap som olika
utvärderingar ger
* verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete.

Under året beslutade styrelsen att arbeta enligt en ny planerings- och budgetprocess. Budgeten för 1998 är utformades enligt den nya modellen. Styrelsen beslutade även om prioritering över åren av målen och aktiviteterna i den fyraåriga handlingsplanen.


7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.

Styrelsen ska
* se över sektionens organisation på alla nivåer
* besöka alla distriktsmöten
* stimulera till diskussioner i aktuella frågor
* skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen
* utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av
information och kunskap.

Distrikten
Distrikten Södra Skåne och Norra Skåne/Blekinge slogs samman, vilket innebar att sektionen under året var indelad i 19 distrikt. Varje distrikt har ett eller flera distriktsombud. Distriktsombudsmöten arrangerades i samband med sektionens årsmöte i maj samt i september, parallellt med styrelsens möte.

Årsmötet i Göteborg 1996 beslutade att sänka gruppernas avgift till sektionen för att ge distrikten utrymme att ta ut egna avgifter. Nästan alla distrikt har beslutat om avgifter för sina grupper. Avgiftens storlek varierar kraftigt - från 400 kronor i Gästrikland/Dalarna till 5 000 kronor i Halland. Flera distrikt gjorde under året en översyn av sina formella strukturer, antog stadgar och tillsatte styrelser.

Samordningsgrupper
Det totala antalet samordningar är 36 vilka tillsammans täcker cirka 145 länder.

Amnestygrupper
Den 31 december 1997 hade sektionen 265 grupper. Under året lades 23 grupper ned medan 6 stycken startade. Det är en minskning med 17 grupper. Vid årsskiftet hade åtta ungdomsgrupper hunnit registrera sig.


Ungdomsarbetet
Ett ungdomsläger med 30 deltagare genomfördes under sommaren i Berga, utanför Högsby i Småland. Till lägret inbjöds även tre ungdomar från Bosnien och en deltagare från den norska sektionen. I samband med lägret utsågs ett Ungdomsråd, med uppgift att stärka kontakterna mellan ungdomarna i Amnesty. Ungdomsrådet kommer bl. a. att ge ut en särskild ungdomstidning och delta i planeringen av det nordiska ungdomslägret 1998, som kommer att hållas i Norge.

Årsmötet
Cirka 300 medlemmar deltog i årsmötet 9-11 maj, som arrangerades av amnestygrupperna i Uppsala i samarbete med sekretariatet. I anslutning till årsmötet anordnades informella möten med gäster, samordnare och specialgrupper.

Årsmötet gästades av Koigi wa Wamwere, f.d. samvetsfånge från Kenya; Pauline Muzonzooch Paku Kisoki, flyktingar från Zaire; Fidel Castro Murillo fackligt aktiv i hemlandet, flykting från Colombia; Gloria Elisabeth Benitez advokat från Paraguay; Carlos Alberto Gonzalez människorättsaktivist från Paraguay; Ragnar Hagelin far till den "försvunna" Dagmar Hagelin, Argentina; Kerim Yildiz från Kurdish Human Rights Project, Turkiet och Gendun Rinchen f.d. samvetsfånge från Tibet.

Norska sektionen representerades av Tore Henriksen, den finländska sektionen av Hanna Vuokila och Marion Fields och den holländska sektionen av Marianne van der Zijde.

Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1997 och årsskiftet hade styrelsen fyra protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare fyra möten.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med frågeställningar kring att Amnesty och statliga medel, genomförde en utbildning för styrelsen i mandatfrågor, beredde fråga om ett internationellt centrum för flyktingdokumentation samt följde arbetet i Amnestys EU-förening. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) följde arbetet med att föra ut mänskliga rättigheter i samband med Ungdomskampanjen och i samband med arbetet inför MR-50 kampanjen. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet. Utskottet arbetade även med en strategi för svenska sektionens arbete med undervisningen och information om mänskliga rättigheter.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med en utredning om IT-frågor, förslag till årsmötesreform samt uppföljning av årsmötesbeslut 44 om att initiera en diskussion om Amnestys utveckling. Utskottet följde även utvecklingen av fiskeriprojektet i Sierra Leone.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) avslutade under året arbetet med placeringspolicyn och arbetet med den nya planerings- och budgetprocessen. Utskottet påbörjade bl a ett arbete med att se över reservens storlek och funktion för att säkra sektionens finansiella stabilitet. Vidare bereddes under hösten frågor inför det internationella rådsmötet.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1997)

Ordinarie ledamöter:
Charlotte Dunge, Vimmerby (kassör)
Christian Gräslund, Sollentuna
Jesper Hansén, Uppsala
Christer Nordberg, Jönköping
Charlotta Nordenberg, Örebro (ordförande)
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Hanna Roberts, Lund (avgick ur styrelsen i december 1997)
Johanna Strandh, Stockholm
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Suppleanter:
Katarina Bergehed, Göteborg (personalrepresentant, avgick ur styrelsen i december 1997)
Åsa Fahlbeck, Linköping
Kaj Köhlquist, Strömsund

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott och sedan Anita Klum slutat, trädde tf. generalsekreterare Hans Hagwall in som adjungerad.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 15 november. I mötet deltog representanter från 11 distrikt, sekretariatet, valberedningen, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1998 samt tog del av Granskningskommitténs rapport.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per den 31 december 1997 27,25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Dessutom hade sekretariatet 1.50 projekttjänster. Projekten avsåg försäljningsverksamheten i Malmö och Ungdomskampanjen. Under 1997 minskades antalet tjänster med 0.5. Dessutom fanns 5 personer som arbetade extra på korttidsvikariat och/eller timanställning. Av de anställda arbetade alla utom tre på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. En arbetade i Malmö och två i Göteborg. Ett nytt regionkontor i Göteborg invigdes i februari. Amnestys generalsekreterare Anita Klum slutade sin anställning efter elva år i organisationen. Styrelsen beslutade i december att anställa Ann-Marie Orler som ny generalsekreterare.

Per den 31 december 1997 arbetade cirka 80 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskild handläggare. Av dessa 80 personer arbetade cirka 10 på kvällstid. Under året hade sekretariatet även knappt 20 praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor.

I början av året moderniserades tre sekretariatsinterna datasystem. Ett nytt system för registrering av medlemmar/givare samt nya system för ekonomi- och lönehantering.


8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Styrelsen ska
* utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
* vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
* medverka till genomförandet av internationella möten
* stärka sektionens profil internationellt
* utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av
Amnestyrörelsen
* öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen
och med andra sektioner och grupper
* stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger
i andra länder
* utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**.

Det internationella rådsmötet (ICM)
Den svenska sektionen representerades av sju personer vid det internationella rådsmötet 1997, som hölls i Kapstaden, Sydafrika i december. I delegationen ingick Charlotte Dunge, Christian Gräslund, Jesper Hansén, Kerstin Höijer, Charlotta Nordenberg, Christine Pamp och Ingrid Petersson.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1997 deltog svenskar amnestymedlemmar i några permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén, Bo Lindblom i den internationella valberedningen och Anna-Karin Kandimaa i det internationella utskottet om utveckling av amnestyrörelsen (SCOD). Christine Pamp ingick i kommittén för SYSTEC, som arbetade med utveckling av arbetsmetoder.

Internationellt kontaktnät
I september deltog en representant från sektionen i ett möte i Kampala med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingår i tillsammans med Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska, brittiska och holländska sektionernas årsmöten och deltog i EU-föreningens årsmöte i Bryssel.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena flyktingarbete, kampanjer, utåtriktat arbete, MEK/MSP-frågor samt insamlingsarbete.

Sektionen deltog i det internationella generalsekreterarmötet i februari och ett nordiskt generalsekreterarmöte hölls i Stockholm i maj kombinerat med handläggarmöte om lobbyarbetet.

** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna



Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till § i årsmötesprotokollet)


Malmöbutiken (39)
Beslut att sortimentet fortsättningsvis har ett klart samband med Amnestys kärnverksamhet.

att , mot bakgrund av den erfarenhet Malmöprojektet givit, måste vid framtida projekt, vars främsta syfte att öka sektionens intäkter, utvärderingen av projektets fortsatta drift eller nedläggning upprätthållas striktare genom de ursprungligen fastställda kontrollstationerna.

Åtgärd Styrelsen beslutade vid möte i januari 1997 att postorderverksamheten och butiken i Malmö skulle avvecklas under året, vilket också skett.

Översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete (43)
Beslut att ställa sig bakom styrelsens förslag till det internationella rådsmötet, om översyn av riktlinjer för Amnestys biståndsarbete.

Åtgärd Förslaget fördes till det internationella rådsmötet 1997 som en resolution och antogs av rådsmötet.

Utvecklingen inom Amnesty (44)
Beslut att initiera en diskussion på alla nivåer inom svenska Amnesty om vart organisationen är på väg och om vilka frågor som skall stå i centrum för vårt arbete nu och i framtiden,
att ge styrelsen i uppdrag att ansvara för beredningen av diskussionen samt att underlag skall presenteras för distriktsombuden vid mötet i september för framtida diskussion i distrikten,
att medlemmar utanför styrelsen skall ges ett avgörande inflytande i detta arbete.

Åtgärd Styrelsens C-utskott beredde i samarbete med övriga utskott frågan och initierade en diskussion på distriktsombudsmötet i september.

Amnesty bör arbeta mot bruket av barnsoldater (50)
Beslut att svenska sektionen verkar för att AI bildar opinion mot tvångsrekrytering av barn- soldater, samt bildar opinion för nationella och internationella regler mot tvångsrekrytering av barnsoldater.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet, och rådsmötet beslutade att Amnesty ska motsätta sig bruket av barnsoldater och verka för att åldersgränsen för deltagande i stridigheter och för rekrytering till väpnande styrkor höjs till 18 år.

Regeringspassivitet (51)
Beslut att rekommendera den svenska delegationen till det internationella rådsmötet att verka för en så liten förändring som möjligt i Amnestys nuvarande policy om regeringars medansvar i övergrepp begångna av enskilda personer.

Åtgärd Svenska sektionens delegater på det internationella rådsmötet 1997 verkade i enlighet med beslutet. Rådsmötet beslutade bland annat att Amnesty ska kunna agera i vissa situationer när regeringar inte fullgör sin skyldighet att säkra respekt för mänskliga rättigheter genom att inte agera mot kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av enskilda personer. Några pilotprojekt ska genomföras inom detta område.

När och hur ofta ska årsmötet äga rum? (61)
Beslut att uppmana styrelsen att initiera en diskussion inom organisationen om förändringar av årsmötet, samt inkomma med ett förslag i frågan till årsmötet 1998.

Åtgärd Styrelsen har initierat en diskussion och lägger förslag till detta årsmöte om förändringar.