- Skriv ut
- Uppdaterad 06 Dec 2018
Oktobermötet 2018 Protokoll från 20-21 oktober 2018
PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 20-21 OKTOBER 2018
Tid: Lördag kl 09.00-15.30 Söndag kl 09.00-15.45
Plats: Ersta konferens, Stockholm
Ordförande: Amanda Jackson
Vice ordförande: Nina Virkkala
Justerare: Gosia Håkansson
Närvarande
Adam Sjöborg, suppleant
Amanda Jackson, ordförande
Anders Hällbom (§96-105)
Clara Gustafsson
Lars Gäfvert
Linn Malmborg
Gosia Håkansson
Mårten Rosander, kassör
Ulrika Westerlund
Nina Virkkala
Madelaine Seidlitz, personalrepresentant
Sekretariatet
Anna Lindenfors, generalsekreterare
Peter Kvist, avdelningschef
Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§ 103 )
Sofia Fjellestad (§ 92-93)
Lina Jakobsson, organisationsutvecklare
Ulrica Lysén, projektledare (§ 103)
Övriga
Svante Sandberg, Amnestyfondens ordförande
Helena Landelius, valberedningen
Karin Baardsen, valberedningen
Jenny Widmark Gransten, valberedningen
Börje Andersson, valberedningen
Anton Lidström, valberedningen
§ 83. MÖTET ÖPPNAS
Amanda Jackson förklarar mötet öppnat.
§ 84. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN
Styrelsen beslutar
att under övriga frågor lägga till en punkt om kontaktperson för den interimistiska beredningskommittén samt en punkt om processen att utse AIK och att med dessa tillägg fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.
§ 85. PROTOKOLL FRÅN STYRELSENS MÖTE 22 SEPTEMBER 2018
Styrelsen går igenom protokollet från styrelsens möte 22 september 2018.
Styrelsen lägger protokollet till handlingarna.
§ 86. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT
Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.
Styrelsen frågar hur beslut § 66. (2018) Per Capsulambeslut gällande bidrag till AIS för mekanism för stöd till utsatt personkommer att följas upp. Anna Lindenfors svarar att sekretariatet avser att följa upp hur frågan kommer att hanteras vidare. Beslutet stängs.
Styrelsen framför att beslut § 77. (2018) om plats för årsmötet 2019 ska behållas öppet tills dess att årsmötet är genomfört.
Styrelsen lägger öppna beslut till handlingarna.
§ 87. RAPPORT OM PER CAPSULAM-BESLUT
Per Capsulambeslut gällande svenska Amnestys effektrapport 2018
Styrelsens beslut 2018-09-26
Att godkänna svenska Amnestys effektrapport 2018.
Per Capsulambeslut gällande val till interimistisk beredningskommitté
Styrelsens beslut 2018-10-09
Att välja Hanna Roberts, Åsa Jacobs och Sten-Olof Svensson till den interimistiska beredningskommittéen, vars uppdrag löper fram till årsmötet 2019.
§ 88. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET
Anna Lindenfors föredrar och går igenom aktuella frågor på sekretariatet.
§ 89. RAPPORT FRÅN INTERNATIONELLA FRÅGOR
Anna Lindenfors föredrar.
Den internationella rörelsens årsrapport ska förändras och digitaliseras. Färre länder kommer att omskrivas och rapporten kommer i större utsträckning att fokuseras på trender, den globala kampanjen och lanseringen av “Skriv för frihet”. Sekretariatet har framfört att svenska sektionen är tveksam till förändringen.
Moldavien har blivit en sektion och Brasilien har påbörjat processen att bli en sektion.
Det kommer att vara ett möte med Kumi Naidoo, den nye internationella generalsekreteraren, på måndag efter styrelsemötet. Sekretariatet hade gärna önskat att både styrelsen och personalen hade kunnat delta men mötet har utannonserats med extremt kort varsel.
Sekretariatet kommer att
berätta vad svenska sektionen prioriterar och arbetar vilket också inkluderar större utvecklingsprojekt;
framföra vikten av den internationella rörelsens gedigna MR-analyser;
lyfta fram Amnestys legitimitet som en medlemsdemokratisk rörelse;
framföra vikten av att den påbörjade decentraliseringsprocessen fortsätter och trycka på att regionkontoren och London ska fortsätta att delegera ansvar och mandat och att de är till för att underlätta det MR-arbete som pågår i sektionerna samtidigt som AIS har en viktig central roll med att underlätta, koordinera och effektivisera vårt gemensamma arbete .
§ 90. RAPPORT FRÅN STYRELSENS UTSKOTT
Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.
§ 91. RAPPORT FRÅN STYRELSENS KONTAKTPERSONER
Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.
§ 92. TERTIALRAPPORT 2 2018 EKONOMI
Peter Kvist föredrar.
Prognosen för tertialet och för hela året visar att resultatet kommer att bli ungefär som förväntat, det vill säga ett resultat med underskott. Prognosen pekar på cirka 2,5 miljoner kronor lägre intäkter än budgeterat. Det är dock viktigt att se att sektionen fortfarande växter ganska ordentligt.
GDPR-arbetet har påverkat både intäkter och utgifter. Personella resurser som vanligtvis arbetar med fundraising har tagits i anspråk i anpassningen till GDPR. Samtidigt blev kostnaderna för bland annat IT-experter och jurister kopplat till omställningen cirka en miljon kronor högre än beräknat. Arbetet med anpassningen till GDPR kategoriseras som “administrationskostnader” vilket medför att fördelningen mellan administration och ändamål hamnar lite för högt på administrationssidan i förhållande till Svensk Insamlingskontrolls krav på en fördelning på högst 25 procent för administration och lägst 75 procent för ändamål.
Sekretariatet framför också att det ska göras en översyn av Face2Face-verksamheten som de senaste åren gått sämre än tidigare.
Styrelsen framför att det är viktigt att sekretariatet gör vad som går för att komma så nära Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer som möjligt och ber om en återkoppling om hur arbetet fortskrider.
Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.
§ 93. TERTIALRAPPORT 2 2018, VERKSAMHET
Anna Lindenfors föredrar.
Rapporten visar att verksamheten generellt är i linje med verksamhetsplanen. De mer omfattande analyserna av om det planerade arbetet har genomförts respektive om de förväntade effekterna har uppnåtts kommer först i helårsrapporten, det vill säga rapporten efter det tredje tertialet.
Det har skett vissa förändringar i prioriteringarna inom den internationella rörelsen, till exempel gällande romers rättigheter i Europa som även kan påverka svenska sektionens arbete.
Nyrekryteringen via telefon fortsätter att gå bra, vilket bland annat beror på flera olika satsningar såsom målgruppsarbetet och nya tekniska lösningar för till exempel uppringning och digital signering.
Mediearbetet utvecklas i rätt riktning, analyserna visar på något färre inslag än tidigare men ett större genomslag i kanaler som når fler personer, vilket ökat synligheten. Amnesty Sveriges talespersoner har fördubblat sin räckvidd sen förra medieanalysen. Amnesty är den synligaste organisationen med frekvent medverkan i etermedier. Basen för medienärvaron är Amnestys egna rapporter, men även förmågan att agera snabbt och vältajmat är viktig för synligheten
Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.
§ 94. UPPFÖLJNING GA-BESLUT
Anna Lindenfors föredrar.
Inför GA 2018, rörelsens första GA, hade den internationella styrelsen bett sektionerna att inte lämna några motioner. Det medförde att det inte var så många beslutsfrågor som behandlades under mötet.
Inom kort kommer det att vara en sista konsultatonsrunda gällande den nya abortpolicyn och den nya policyn om narkotikakontroll och mänskliga rättigheter. Styrelsen framför att det är viktigt att svenska sektionen deltar i dessa konsultationer. Anna Lindenfors svarar att sekretariatet kommer att göra en bedömning av vilka frågor som är relevanta att lyfta ytterligare.
I och med att innevarande strategiska period är förlängd med ett år så kommer GA 2019 att ha mycket fokus på nästa strategiska period. Underlagen till GA planeras komma först 19 juni 2019. Det innebär att tyngdpunkten i förankringen med medlemmarna kommer att vara efter GA, till exempel under megahelgen 2019. De delar som går kommer också att finnas med på årsmötet. Det internationella sekretariatet har informerat sektionerna om att förlängningsåret 2019 kommer att innehålla en del större satsningar på en gemensam lärandeprocess.
Styrelsen tackar för informationen.
§ 95. FÖRSLAG TILL EV. RESOLUTIONER FRÅN SVENSKA SEKTIONEN TILL GA 2019
Anna Lindenfors föredrar.
Sekretariatet räknar med att det till GA 2019 kommer att komma omfattande underlag inför nästa strategiska period som sektionen behöver ta ställning till. Därför föreslår sekretariatet att svenska sektionen inte skriver några motioner till GA för att lyfta nya frågor internationellt just nu, utan istället fokuserar på de prioriteringar som svenska sektionen vill göra samt förankring av dessa frågor i medlemsrörelsen.
Under ett internationellt kampanjmöte som genomförts efter att styrelseunderlagen skickades ut har det beslutats att den internationella rörelsen endast ska ha en gemensam kampanj per år, istället för som tidigare två globala kampanjer per år. Eventuellt kommer det även att genomföras regionala kampanjer. Svenska sektionen har under en längre tid efterfrågat ett utvecklingsarbete gällande det globala kampanjarbetet. När nu detta har initierats föreslår sekretariatet att avvakta de förändringsarbete som planeras och att delta i processen när tillfälle ges.
Det internationella sekretariatet planerar att ta fram ett kommunikationskoncept gällande frågor kopplade till “politics of demonisation”. Svenska sektionen har blivit tillfrågade att ge synpunkter på innehållet, vilket sekretariatet planerar att göra.
Styrelsen delar sekretariatets bild, men fattar inte något beslut om att inte lämna in några motioner till GA.
Sekretariatet föreslår styrelsen att i kommunikationen med medlemmarna kalla “Global Assembly” för det internationella årsmötet och “Regional Forum” för regionalt möte.
Styrelsen tycker det låter bra att kalla Global Assembly Meeting för det internationella årsmötet men framför att det också är viktigt att förklara att vi nu även har en sittande församling med stående representanter.
§ 96. DIREKTIV FÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERING
Anna Lindenfors och Peter Kvist föredrar.
När verksamhetsplanen togs fram innehöll den en vision om att Amnesty ska vara en stark kraft för förändring samt hur och inom vilka områden detta skulle förverkligas.
Inför 2019 föreslår sekretariatet att beakta de aspekter som lyfts i förhållande till “Us vs Them” från internationellt håll, såsom;
att välja frågor som får ett stort genomslag och möta den oro som många människor känner
att kommunicera än mer tilltalande till Amnestys målgrupp, skapa tilltro till framtiden
att investera i mångfald - vilka vi är påverkar vad vi gör
att utgå från gräsrötterna när vi mobiliserar engagemang
Detta står i den internationella strategin och är till stor del sådant som svenska sektionen redan arbetar med, men det behöver bli ännu tydligare vad dessa frågor betyder för svenska sektionen och hur arbetet kan bedrivas på bästa sätt.
Den breda externa kommunikationen kommer att fokuseras på
Kvinnors rättigheter; rapport om våldtäkter inom rättssystemet släpps våren 2019. Rapporten skrivs i samarbete med de nordiska länderna och är en uppföljning på en tidigare rapport.
Utsatta EU-medborgare; rapport släpps i november 2018. Arbetet kommer att fortsätta under 2019.
MR-kriser, individarbete och rapporter; oplanerat arbete.
EU-valet 26 maj 2019; arbetet är ännu inte planerat och behöver koordineras regionalt
Mål med större förändring
Den internationella rörelsen har prioriterat ner arbetet med romer i Europa. Sekretariatet föreslår därför att mål 2.4 stryks, men att mål 2.5 som gäller arbetet med utsatta EU-medborgare i Sverige kvarstår.
Sekretariatet föreslår att arbetet i Sverige kopplat till “Brave-kampanjen” prioriteras ner till förmån för annat påverkansarbete i Sverige.
Styrelsen framför att den fått indikationer om att flera medlemmar tycker att frågan om utsatta EU-medborgare i Sverige är en svår fråga. Det är därför viktigt att sekretariatet fångar upp den diskussion som pågår och är tydliga med vilket stöd medlemmarna kan få på lokal nivå. Sekretariatet svarar att det finns en medvetenhet om detta och att det pågår mycket förberedelsearbete för att göra arbetet så bra som möjligt.
Peter Kvist går igenom direktiven för budgeten och berättar att intäktsmålet är reviderat och minskat med 5 miljoner kronor 2019. Det ursprungliga målet sattes för två år sedan. Sektionen växer fortfarande, men inte riktigt så snabbt som förhoppningen var när målet sattes. Under 2019 planerar sekretariatet att satsa på innovation och att testa nya lösningar inom fundraising. Det innebär att bidraget till det internationella sekretariatet blir något mindre eftersom fundraising är en avdragsgill kostnad. Därför föreslår sekretariatet att sektionen lämnar ett frivilligt bidrag på 5 miljoner kronor till det internationella sekretariatet. Det motsvarar ungefär den minskning som svenska sektionens satsningar på fundraising innebär för det obligatoriska bidraget till det internationella sekretariatet.
Styrelsen ger sekretariatet ett starkt stöd till att satsa på innovation och att testa nya lösningar inom fundraising. Styrelsen framför också att det är viktigt att sektionen hittar nya kanaler för fundraising.
Styrelsen beslutar
att intäkterna 2019 tillsvidare beräknas till 151 266 tkr, inklusive öronmärkta medel;
att kostnadsbudgeten för 2019 inte får överstiga 166 266 tkr, vilket inbegriper styrelsens beslut av användningen av reserven på junimötet 2018;
att från och med oktober 2018 utöka antalet fasta tjänster med 6,6 årsarbetskrafter;
att i budgeten 2019 lämna ett frivilligt bidrag till den internationella rörelsen om 5 mkr;
att arbetet med verksamhetsplaneringen och budgeteringen för 2019 bedrivs i enlighet med den föreslagna tidsplanen;
att följande verksamheter ska ingå i budget 2019: Amnesty Press med minst 4 nr.
§ 97. BEREDNINGSFORM PÅ ÅRSMÖTET 2019
Lina Jakobsson föredrar.
Sekretariatet föreslår en beredningsform till årsmötet 2019 som bygger på beredningsgrupper.
Sekretariatet frågar styrelsen
om förslaget om demokratimodell ska beredas utifrån definierade att-satser eller utgå från skrivningarna i själva texten/förslaget?
om förslaget om demokratimodell ska ske i en särskild beredning utan parallella beredningsgrupper?
om det är önskvärt att det finns ett förberedande, valbart pass där medlemmarna kan ställa frågor till styrelsen om förslaget om demokratimodell?
Styrelsen svarar att förslagen ska formuleras så att det är att-satserna som eventuellt ändras under beredningen, inte texten som beskriver förslaget. Att-satserna behöver delas upp så att besluten tydligt framgår. Det vill säga en att-sats som slår fast rösträtten, en att-sats som slår fast när i tid förändringen ska genomföras osv.
Styrelsen svarar att det parallellt med beredningen kan erbjudas annat valbart pass för de medlemmar som inte är intresserade av att delta i beredningen. Styrelsen vill däremot inte att det ska vara någon parallell beredningsgrupp när förslaget om representativ demokrati bereds. Styrelsen menar att förslaget om demokratimodell kan intressera väldigt många medlemmar och en parallell beredningsgrupp riskerar därför att inte få den uppmärksamhet den förtjänar.
Styrelsen svarar att det vore bra att ha ett förberedande fråge- och informationspass inför motionsberedningen av förslaget om förändrad demokratimodell.
Styrelsen är positiv till förslaget till motionsberedning och framför att styrelsens förslag till årsmötet generellt bör hanteras på samma sätt som övriga förslag (motioner) till årsmötet. Under beredningen ska den som lägger fram ett förslag äga rätt att ändra sitt eget förslag utifrån medlemmarnas synpunkter, så kallade “friendly amendments” eller välvilliga ändringar, som förslagsställaren accepterar.
Styrelsen anser också att det endast bör vara årsmötesordförandena, som vid behov, får lyfta helt nya förslag i plenum.
§ 98. MILJÖPOLICY
Peter Kvist föredrar föreslagen miljöpolicy.
Styrelsen framför att det är önskvärt att miljöpolicyn avser hela sektionen och att det definieras vilka punkter som endast avser sekretariatet.
Personalrepresentanten framför att personalen anser att den föreslagna miljöpolicyn inte är tillräckligt skarp. Personalrepresentanten föreslår att begrepp som “eftersträvar” och “i möjligaste mån” byts ut till ett tydligare ordval, då det mesta av det som står är saker som redan görs. Personalrepresentanten påpekar att det är viktigt även utifrån ett riskhanteringsperspektiv då Amnesty ställer höga miljökrav på till exempel företag.
Styrelsens medskick
Förflyttning från att omfatta endast sekretariatet till att omfatta hela sektionen. Till exempel ändra till “sektionens lokaler” iställer för sekretariatet.
Tydligare språk där policyn omfattar det som görs idag.
Säkerställa att begreppen blir korrekta för direkt och indirekt miljöpåverkan alt avstå från denna uppdelning.
Lägga till skrivning om att miljöarbetet är ett arbete som ständigt utvecklas och att det finns interna processer och strukturer för det.
Miljöpolicyn är ett första steg men på sikt ser styrelsen att miljöpolicyn ska uppgå i en hållbarhetspolicy.
Styrelsen beslutar
att utifrån styrelsens inspel justera förslaget till miljöpolicyn för per capsulam-beslut i styrelsens forum före decembermötet 2018.
§ 99. INFÖR NORDIC+-MÖTET
Anna Lindenfors föredrar.
Tidigare har generalsekreterarna och förtroendevalda från de nordiska sektionerna samt Polen, Slovenien och Tjeckien haft ett gemensamt möte inför det internationella rådsmötet ICM. I den förändrade styrmodellen ingår nu nya regionala möten, inför det internationella årsmötet (GA). Det innebär att det tidigare syftet med Nordic+-mötet eventuellt kan bli tillgodosett under det regionala mötet. I november ska svenska sektionen stå värd för ett Nordic+-möte i Stockholm. På agendan står bland annat att diskutera omställningen till den nya internationella cykeln, arbetssätt för samverkan mellan styrelse och sekretariat och om, och i så fall i vilken form, Nordic+-mötena ska fortsätta. Det har bland annat lyfts fram att det även fortsättningsvis kan vara relevant för förtroendevalda att ha gemensamma möten i denna konstellation för att diskutera och utbyta erfarenheter gällande “governance”-frågor. Formen för mötet kan dock komma att förändras.
§ 100. VAL TILL AIK
Styrelsen beslutar
att välja Sara Belfrage, Bengt Brulde, Michael Falk, Edoardo Iacobelli, Hanna Hallonsten,
Sten-Olof Svensson och Gill Widelltill AIK för en period av ett år 2018-2019.
§ 101. DRAGNING KRING FONDENS ARBETE
Svante Sandberg föredrar.
I och med det nya avtalet mellan sektionen och Amnestyfonden har det börjat tas några första steg att öka samarbetet för att skapa synergieffekter som stärker verksamheterna. Att Svante deltar på styrelsemötet och berättar om Amnestyfondens verksamhet är ett led i det.
Internationella rörelsens bistånd är ett strategiskt verktyg för att stödja det globala MR-arbetet. Det finns en internationell policygrund för Amnestys bistånd. Amnestyfonden har tagit fram en egen policy utifrån stadgar och internationella dokument. Amnestyfonden arbetar inom tre områden; individstöd, organisationsstöd och asylärenden. Nu planerar AIS också att koppla en biståndsmekanism för säkerhet för Amnestypersonal som utsätts för hot och fara till biståndet samt ett fellowshipprogram, vilket Amnestyfonden är positiv till. Det kommer dock att finansieras på annat sätt än (via det svenska) biståndet, men man ser att det kan finnas synergier.
Svante Sandberg lyfter också fram att det är viktigt att bredda stödet för biståndet bland andra sektioner och att samarbeta mer med Schweiz som liksom Svenska Amnestyfonden är med och finansierar den internationella rörelsens gemensamma bistånd. Amnestyfonden anser också att ansvaret för biståndet borde decentraliseras mer och att regionkontoren borde få en större roll i hanteringen av biståndet.
Amnestyfonden hoppas på en fortsatt diskussion i sektionen om biståndets utveckling.
§ 102. VALBEREDNINGEN
Helena Landelius, Karin Baardsen, Jenny Widmark Gransten, Börje Andersson och Anton Lidström från valberedningen presenterar sig för styrelsen och berättar om sitt kommande arbete.
Valberedningen efterfrågar riktlinjerna till beredningskommitté och framför att de gärna vill ha dem så tidigt som möjligt. Styrelsen framför att valberedningen förhoppningsvis kan få dem i februari och lovar att återkomma till valberedningen med den interimistiska beredningskommitténs tidsplan.
§ 103. MEDLEMSDEMOKRATIPROJEKTET
Elisabeth Lundgren föredrar och summerar hur sekretariatet uppfattade det som framkom under verksamhetsmötet.
Det var cirka 20 personer som deltog på verksamhetsmötet, de flesta aktiva på distriktsnivå och i grupper. Fler av deltagarna var positiva till “gruppmodellen” framför modellen som baseras på “geografiska avdelningar”.
Sekretariatet har analyserat de olika modellerna utifrån vilka konsekvenser de skulle få för verksamheten. Denna del av medlemsdemokratiprojektet fokuserar på modell för representativ demokrati. Detta har dock en nära koppling till den lokala organiseringen och andra engagemangsformer, eftersom de kan komma att påverkas av hur demokratimodellen utformas. Sekretariatet har utifrån det landat i att rekommendera den modell som baseras på avdelningar.
Som sekretariatet och styrelsen har diskuterat tidigare så finns det i nuläget flera utmaningar med distrikten. Vissa distrikt är helt vilande, på andra ställen fungerar de delvis och samtidigt finns det andra distrikt som fungerar bra. Sekretariatet menar att en av utmaningarna för distrikten är att uppdraget i nuläget är otydligt och delvis överlappar sekretariatets uppdrag. Genom att basera den representa demokratin på geografiska avdelningar så skulle uppdraget bli mer konkret och tydligt, vilket förhoppningsvis skulle öka intresset för att engagera sig i organisationens mellanstruktur. Sekretariatet menar inte att det behöver innebära att avdelningarna behöver stärkas i form av makt och resurser i övrigt.
Att istället arbeta gentemot grupperna som organisationens mellanstruktur skulle kräva mycket mer resurser. Om den representativa demokratin baseras på grupperna men distrikten finns kvar som organisationens mellanstruktur så skulle det ytterligare försvåra arbetet med att skapa ett tydligt uppdrag för distrikten.
Genom att basera den representativa demokratin på geografiska avdelningar ser sekretariatet att det skulle vara möjligt att skapa ett mer resurseffektivt årsmöte med färre delegater som är bättre insatta i årsmötesfrågorna och som har möjlighet att förankra frågorna bland fler medlemmar både före och efter årsmötet. Parallellt med detta skulle det också göras satsningar på andra MR-arrangemang för ökad dialog och ökat inflytande i organisationens MR-arbete. Dessa förslag har dock inte utvecklats än då fokus nu är att arbeta fram en möjlig modell för representativ demokrati.
Styrelsen frågar om det finns en plan för hur dagens demokratimodell kan utvecklas om förslaget om representativ demokrati får avslag på årsmötet.
Sekretariatet svarar att det då snarare handlar om att utveckla andra forum för dialog och inflytande, men att årsmötet som det arrangeras nu är resurskrävande och att detta också måste ses över om andra forum ska utvecklas.
Styrelsen frågar hur sekretariatet bedömer resursfrågan när det kommer till att starta upp en fungerande avdelningsmodell.
Sekretariatet svarar att det är svårt att bedöma hur mycket resurser som kommer att behövas för att få det att fungerar. Däremot bedömer sekretariatet att det kommer att krävas mindre resurser att upprätthålla en modell som baseras på avdelningar jämfört med grupper. Antalet representanter är också central utifrån ett resursperspektiv.
Styrelsen framför ytterligare
att det är viktigt att beakta aspekter som inkludering, legitimitet och resurser;
att avdelningsmodellen rent teoretiskt är mer inkluderande än gruppmodellen då gruppmodellen utestänger alla som inte är engagerade i grupper;
att styrelsen hela tiden har haft avsikten att årsmötet ska vara öppet för alla medlemmar, oavsett modell för den representativa demokratin.
att för ett år sedan visade konsultationsrundan och analysen av distrikten att det som främst finns idag är stadsgrupper och att det svårt och att det finns relativt lite intresse av att koordinera aktiviteter inom ett större geografiskt område.
att ska demokratimodellen skapa representativ legitimitet så behöver systemet vara viktat utifrån avdelningarnas storlek/antal medlemmar.
att de resurser som idag läggs på årsmötet för att attrahera medlemmar att komma, i form av andra aktiviteter utanför själva årsmötesagendan, kommer med avdelningsmodellen att behöva läggas på att locka medlemmar till avdelningsmötena.
att det finns en oro för att avdelningsmodellen blir svår att genomföra, men att den utifrån ett inkluderingsperspektiv vore bättre än gruppmodellen.
att avdelningsmodellen bygger på att avdelningarna har en attraktiv verksamhet som gör att medlemmarna vill delta i deras möten och verksamhet. De är också viktigt att de attraherar ungdomar.
Sekretariatet svarar att en viktig del kommer vara att stötta avdelningarna i att uppfylla det demokratiska uppdraget samt att skapa möten som attraherar medlemmarna i just den avdelningen. Det är en del av arbetet att öka medlemmarnas möjlighet till inflytande och dialog, som har ett mer lokalt fokus.
Styrelsen beslutar
att ge sekretariatet i uppdrag att fortsätta utveckla avdelningsmodellen.
att ge sekretariatet i uppdrag att till majmötet 2019 återkomma med förslag angående hur existerande strukturer kan förstärkas för att effektivt kunna utföra den nya representativa demokratiska funktionen, i de fall årsmötet fattar beslut om ny demokratisk modell. Utgångspunkter bör vara att utvärdera och beakta resurser, mandat, inflytande och befogenheter.
§ 104. ÖVRIGA FRÅGOR
Kontaktperson för beredningskommittén
Styrelsen beslutar
att utse Ulrika Westerlund till kontaktperson för den interimistiska beredningskommittén.
Processen att utse AIK
Styrelsen bordlägger frågan till styrelsens forum.
§ 105. MÖTET AVSLUTAS
Amanda Jackson avslutar mötet.
Amanda Jackson
Ordförande
Nina Virkkala
Vice ordförande
Gosia Håkansson
Justerare
Lina Jakobsson
Sekreterare